Relevant bibliographies by topics / Självkänsla

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Självkänsla'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 26 January 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Självkänsla.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Självkänsla"

1

Wadell, Maj-Britt. "Kompensation för sårad självkänsla – Emanuel Vigeland och hans imaginära välgörare." Kunst og Kultur 87, no. 04 (December 18, 2004): 264–93. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3029-2004-04-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olsson, Gudrun. "Självkänsla i obalans: En studie över terapeutelevers uppfattning om sina färdigheter." Nordisk Psykologi 48, no. 4 (December 1996): 252–65. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1996.11863883.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lindqvist, Rafael, and Lars Olov Bygren. "Arbetsrehabilitering av arbetslösa långtidssjuka kvinnor Informellt socialt stöd vid myndighetskontakter." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 2 (January 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.2.2953.

Full text
Abstract:
Arbetsrehabilitering för den som är både arbetslös och långtidssjkukskriven förutsätter ofta kontakt med ett flertal olika myndigheter, vilka har olika regler, mål och avgränsning för sina hjälpinsatser. Detta kan ur den enskildes synvinkel vara en mycket krävande uppgift särskilt om individens sociala situation, problem med hälsa och arbete är sammanflätad. Artikeln visar att ett informellt socialt stöd från en facklig organisation kan vara ett viktigt led i arbetsrehabiliteringen för arbetslösa långtidssjukskrivna kvinnor, både för att stärka självkänsla och motivation och för att få igång konkreta rehabiliteringsåtgärder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Furu, Ann-Christin, and Märta Sandvik. "Att stöda pedagogers relationella professionalism genom forskningscirklar." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (October 25, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3243.

Full text
Abstract:
Relationell professionalism är en betydelsefull aspekt av personalens professionalism inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. I de finländska styrdokumenten betonas personalens förmåga att bygga förtroendefulla relationer till barn, vårdnadshavare och kolleger. I denna studie utforskar vi hur pedagoger inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning kan uppleva att arbete i forskningscirklar kan stöda deras relationella professionalism. Studien är fenomenologisk-hermeneutisk och forskningsmaterialet består av skrivna loggar och fokusgruppintervjuer. Studien visar att arbete i forskningscirklar kan bidra till att utveckla pedagogernas kunskap, förhållningssätt, handlingsmönster samt professionella självförtroende, självkänsla och kollegialitet. Betydelsefulla aspekter av arbetet i forskningscirkeln kan vara observation, diskussion, reflektion och bearbetning av känslor och upplevelser, arbete med facklitteratur samt interaktion med forskningscirkelledaren. Resultaten av studien indikerar att forskningscirklar kan vara ett kraftfullt verktyg för professionell utveckling och ett ändamålsenligt sätt att stöda pedagogers relationella professionalism.Nyckelord: forskningscirklar, småbarnspedagogik, förskoleundervisning, relationell professionalism
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Självkänsla"

1

Gustafsson, Emma, and Mary Wigdén. "Elevers självkänsla i skolan : Två lärarkategoriers arbetssätt och uppfattningar om självkänslan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28347.

Full text
Abstract:
I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever.

Godkännandedatum: 2015-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rosenius, Maria. "Självkänsla : En studie om barns självkänsla i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69501.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa hur förskollärare definierar självkänsla och hur de beskriver självkänslans betydelse för individen. Min avsikt var också att skapa en förståelse för hur arbetet i verksamheten kan påverka barns självkänsla. Studien utgick från Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och RIGs samt affektintoning. Även det sociokulturella perspektivet och Hundeides kontrakt och metakontrakt var en utgångspunkt i studien. Dessa båda beskriver hur varje interaktion eller samspel bidrar till individens självförståelse. För att besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Informanterna var alla förskollärare som genom sin utbildning har ett ansvar över att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Intervjusvaren analyserades genom att meningen i informanternas svar tolkades, och reducerades till några kategorier som sorterades under respektive forskningsfråga. Studiens resultat visade att förskollärarna i stor utsträckning definierar självkänsla som något inre, som är kopplat till grundtrygghet och positiv värdering av sig själv. Förskollärarnas beskrivningar av självkänslans betydelse för individen kan förstås ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter för individen. Resultatet ger möjlighet att förstå att arbetet i verksamheten ofta fungerar stärkande för barns självkänsla på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wanderoy, Anita, and Madeleine Persson. "Förskolebarns självkänsla : Förskollärarnas roll i stärkande av barns självkänsla." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59942.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare tänker kring och arbetar med förskolebarns självkänsla. För att kunna undersöka syftet formulerades tre frågeställningar: Vad har förskollärare för olika tankar kring förskolebarns självkänsla? Hur arbetar förskollärarna med barnens självkänsla i verksamheten? Och Används några etablerade metoder eller teorier för att stärka barnens självkänsla och varför? Den teoretiska utgångspunkten för studien är Daniel Sterns självteori, som utgår ifrån att barnets självkänsla utvecklas i samspel med andra och börjar utvecklas redan vid födseln. Den metoden som används för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att nå varje informants egna erfarenheter i ämnet och möjliggöra en djupdykning. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i två kommuner i Södra Sverige. Resultat visar att förskollärarna har kunskap kring olika metoder samt teorier även om de inte kan namnge någon källa. Alla förskollärarna är eniga om att dagens barn överlag har en god självkänsla där de litar på sin egna förmåga och vågar ta för sig mer. Vår slutsats är att det främsta sättet att arbeta med barns självkänsla är via förhållningssättet, där förskollärarnas barnsyn är av stor betydelse för hur de påverkar barnens självkänsla. Det framkommer i resultatet och Sterns (2003) teorier att samspelet är viktigt för hur barnens självkänsla kan utvecklas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Persson, Anna. "Barns självkänsla : En studie om förskollärares syn på barns självkänsla." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6293.

Full text
Abstract:

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Anna. "Självförtroende och självkänsla : Hur pedagoger stärker elevernas självförtroende och självkänsla." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32422.

Full text
Abstract:
Abstract The aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students’ self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose. The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling. Self-confidence is something that grows by achieved performances and developing your own knowledge while the self-esteem is strengthened by confirmation through other individuals and faith in one’s self. As the individual evolves so does the self-image he or she may have of themselves. Self-esteem and self-confidence will vary depending on the response the individual gets from others. Family and friends are the key factors that determine whether self-esteem and self-confidences goes up or down. The results also show that the teacher, schoolmates and the school environment have a great impact on self-confidence and self-esteem. The subjects I interviewed press on the importance of a safe environment consisting of good friends and peers who accept faults and imperfections in one and other. The students ought to be able to feel encouraged, supported and guided in order to evolve their self-confidence and self-esteem. The answers during the interviews show that public speaking was used to empower the students’ self-confidence and self-esteem and create a secure place for the students to grow.   Key words: ability, self-confidence, self-esteem, evolvement
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta för att stärka eller förstärka elevers självförtroende och självkänsla. Valet av undersökningen ligger i det personliga intresset samt att få en inblick i hur min framtida yrkesroll kan utvecklas. Metoden jag använt mig av för detta är fem stycken kvalitativa intervjuer samt två ostrukturerade observationer. Undersökningen har även belysts utifrån relevant litteratur kopplat till mitt syfte. Det resultat som framkommit visar att självförtroende är kopplat till något individen gör, medan självkänsla är individens syn på sig själv, en inre känsla. Självförtroendet växer genom överkomna prestationer och kunskapsutveckling, självkänslan stärks istället genom andras bekräftande och genom den egna tilltron på sig själv. Under tiden individen utvecklas förändras även självbilden, där både självförtroende och självkänsla skiftar upp och ner beroende på gensvar utifrån. Här är den inre kretsens, vänner och familj, uppfattning om individen den avgörande faktorn för i vilket håll självförtroende och självkänsla tar vägen. Resultatet visar även att läraren, klassen och skolmiljön är en viktig del i stärkandet av självförtroende och självkänsla. De intervjuade förespråkar en trygg klass eller grupp där eleverna ska känna sig säkra och veta att det är tillåtet att göra fel och att våga göra fel. Eleverna ska även få uppleva stöd, uppmuntring, peppning och handledning för att utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla. De intervjuade använde sig av muntligt framträdande för att uppnå känslan av trygghet och på så vis stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Nyckelord: förmåga, självförtroende, självkänsla, utveckling
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Skoog, Mika. "Elevers självkänsla : En intervjustudie över pedagogers arbete med att stärka elevers självkänsla." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7683.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svensson, Rickard. "Mellanbarn och självkänsla." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5345.

Full text
Abstract:
Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schneider, Fredrik. "Självkänsla i näringslivet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35985.

Full text
Abstract:
Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas somarbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställningjag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genompedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternuddspersonlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individensutveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna.För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jagobserverat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att habearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att användasig av i syfte att arbeta med självkänsla. Dock behöver man arbeta med det under en längreperiod.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wallin, Maria. "Elevers självkänsla : Hur stärker vi den i skolan?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7541.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Martina. "Självkänsla och matematik : En kvalitativ studie om hur självkänslans kausalitet framställs i matematiklärartidskriften Nämnaren." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227658.

Full text
Abstract:
Självkänslan är ett begrepp som i vardagliga sammanhang framställs som något som är lätt att förstå sig på och att förändra men forskningen visar det motsatta. Självkänslan är sannolikt ett av de mest undersökta fenomen inom socialpsykologin. Forskarna är inte ense om en definition av begreppet eller om självkänslans kausalitet med det är framförallt två teorier om självkänslans tillblivelse som är rådande inom forskningen. 1994 skrivs begreppet självkänsla in i läroplanen och blir således skolans angelägenhet. Forskningen visar att självkänslan har ett prediktionsvärde för de yngre elevernas prestationer samtidigt som elevernas prestationer påverkar självkänslan. Nämnaren är en lärartidskrift som behandlar ämnet matematik och denna studie syftar till att göra en historisk analys av hur självkänslas kausalitet framställs i lärartidskriften Nämnaren under åren 1980- 2010. För att operationalisera studiens frågeställning, det vill säga vilken eller vilka av de två modellerna av självkänslans tillblivelse som finner stöd i artiklarna i Nämnaren, har en kvalitativ textanalys genomförts. Artiklarnas innehåll har testats mot två olika modeller av självkänslans kausalitet, den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen. Resultat visar på att begreppets användning ökar efter det att begreppet självkänsla skrivs in i läroplanen, Lpo 94 samt att begreppet behandlas mer ingående. Det var endast sex av 24 artiklar som kunde användas för en mer ingående analys. Tre av dessa stödjer den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen, två artiklar stödjer den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och en artikel stödjer modellernas gemensamma delar men benämner inte den globala självkänslan och därför kan inte artikelns innehåll härledas till en specifik modell.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Självkänsla"

1

Craig, Carol. Creating confidence: A handbook for professionals working with young people. Glasgow: Centre for Confidence and Well-being, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rethinking classroom participation: Listening to silent voices. New York: Teachers College Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Others in mind: Social origins of self-consciousness. New York: Cambridge University Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Törnblom, Mia. Självkänsla nu!: Din personliga coach visar hur. Bokförlaget Forum, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Press, Coco. Enhörning Målarbök: En Rolig Målarbok För Flickor Med Positiva Affirmationer. För Att Förbättra Självförtroende Och Självkänsla. Independently Published, 2022.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Självkänsla' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography