Contents
Academic literature on the topic 'Självkörande bil'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Självkörande bil.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Självkörande bil"
Johansson, Nelly, and Lin Haspel. "Kan en självkörande bil vara en etisk agent?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171030.
Full textAndersson, Björn, and Felix Eriksson. "Designförslag på belöningsfunktioner för självkörande bilar i TORCS som inte krockar." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15038.
Full textFor this study TORCS (The Open Racing Car Simulator) have been used, since it is an interesting game to create self-driving cars in. This is due to the fact there is nineteen different sensors available that describes the environment for the agent. The problem for this study has been to identify what sensor can be used in a reward function and how should this reward function be implemented. The study have been utilizing a quantitative experimental method where the research questions have been: How can a reward function be designed so that an Agent can maneuver in TORCS without crashing and at the same time have a consistent result The quantitative experimental method was picked since the writer’s hade to design, implement, conduct experiment and evaluate the result for each reward function. Fifteen experiments have been conducted over twelve reward functions on two different maps: E-Track 5 (E-5) and Aalborg. Each of the twelve reward function conducted an experiment on E-5, where the three once with the best result: Charlie, Foxtrot and Juliette conducted an additional experiment on Aalborg. The test on Aalborg was conducted in order to prove if the reward function can maneuver on more than one map. Juliette was the only reward function that managed to complete a lap on both E-5 and Aalborg without crashing. Based on the conducted experiment the conclusion that Juliette fulfills the research question was made, due to it being capable of completing both maps without crashing and if it succeeded it gets a consistent result. Therefor this study has succeeded in answering the research question.
Edvardsson, Felicia, and Therése Warberg. "Konceptuell utveckling av interiören hos en framtida fullt autonom bil." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12794.
Full textThe goal with this thesis project has been to collect information for a technical consulting company in order to increase their knowledge about autonomous systems and vehicular communication. The status of how various operators work with active safety systems and how the systems are implemented in current and future vehicles has been investigated through extensive literature studies, interviews and market research. The autonomous systems can collect information from the surrounding through sensors and contribute to better traffic efficiency, increased safety, lighter cars and a better environment. Through vehicle communication, the vehicle can communicate with each other in order to guarantee a safe ride. In 2030 the inner city constitutes of autonomous, electrified public transport to transport people on demand, meanwhile private cars are prohibited. Potential needs for the human in a fully, autonomous car has been identified and various product development methods has been applied in order to develop two conceptual solutions for a future car interior. The solutions show the interaction between human and system since entertainment and comfort becomes important in a fully, autonomous car. Each solution is state-owned and holds four passengers. In the solutions, the seats are placed in regard to facilitate communication between the passengers. The passengers can be entertained or informed individually or collectively by text, sound and images.
Pihl, Jacob, and Edin Tataragic. "Automatisk kollisionsundvikande bärhjälp för livsmedel : med fokus på analys av metoder för objektspårning i bild." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34464.
Full textLehander, Jacob, and Joel Persson. "Prototype design for autonomous vehicle." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-175778.
Full textDetta examensarbete beskriver den mekaniska konstruktionen av ett prototypfordon för ett företag beläget i Kalifornien. Projektet utgick från ett befintligt fordon på KTH, Transport Labs och undersökte hur vida det befintliga konceptet för det fordonet fungerade för en autonom prototyp, med särskilt hänseende till komponentplacering och ökade krafter. Fordonet är konstruerad runt en bottenplatta av kolfiber, två separata hjulupphängningar med elektriska navmotorer och så kallad ”steer by wire” samt kompletteras med ett förargränssnitt, säten och rullbur. Kvadrant symmetriska design och fyrhjuls styrning/drivning gör att fordonet för sig lika bra framåt som bakåt. Styrningen sköts av en individuell roterande motor fäst vid varje hjul vilket innebär att fordonet, utöver att få en låg svängradie, även kan vinkla alla hjul åt samma håll och uppnå så kallad krabbstyrning där bilen rör sig i sidled utan att själv rotera. Bromssystemet består av ett vanligt manuellt hydrauliskt bromssystem parallell kopplat med ett autonomt aktiverat bromssystem. Projektet inleddes med generering av en kravspecifikation. Denna låg sedan som grund för konstruktionen som genomfördes i Solid Edge (CAD). Konstruktionen validerades med hjälp av ADAMS (MBS) och ANSYS Workbench (FEM). Största delen av projektet genomfördes i Sverige på KTH där drivlinan av fordonets konstruerades och monterads. Denna flögs sedan till Kalifornien där fordonet färdigställdes och testades på plats. De genomförda testerna tydde på att konceptet fungerade bra som prototyp men att vissa komponenter behövde uppgraderas. Full testning han inte genomföras vilket ledde till att den maximala hastigheten begränsades till 40 km/h. Vidare uthållighets- och höglasttester kommer genomföras för att, på ett säkert sätt, kunna öka den maximala tillåtna hastigheten. Den maximala styrvinkeln för varje hjul uppgick till 23 grader vilket, med fyrhjulningsstyrning, innebär en effektiv styrvinkel på 46 grader. Bilens minimi svängradie uppgick till cirka 5 meter.
Narmack, Kirilll. "Dynamic Speed Adaptation for Curves using Machine Learning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233545.
Full textMorgondagens fordon kommer att vara mer sofistikerade, intelligenta och säkra än dagens fordon. Framtiden lutar mot fullständigt autonoma fordon. Detta examensarbete tillhandahåller en datadriven lösning för ett hastighetsanpassningssystem som kan beräkna ett fordons hastighet i kurvor som är lämpligt för förarens körstil, vägens egenskaper och rådande väder. Ett hastighetsanpassningssystem för kurvor har som mål att beräkna en fordonshastighet för kurvor som kan användas i Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) eller Autonomous Driving (AD) applikationer. Detta examensarbete utfördes på Volvo Car Corporation. Litteratur kring hastighetsanpassningssystem samt faktorer som påverkar ett fordons hastighet i kurvor studerades. Naturalistisk bilkörningsdata samlades genom att köra bil samt extraherades från Volvos databas och bearbetades. Ett nytt hastighetsanpassningssystem uppfanns, implementerades samt utvärderades. Hastighetsanpassningssystemet visade sig vara kapabelt till att beräkna en lämplig fordonshastighet för förarens körstil under rådande väderförhållanden och vägens egenskaper. Två olika artificiella neuronnätverk samt två matematiska modeller användes för att beräkna fordonets hastighet. Dessa metoder jämfördes och utvärderades.