Academic literature on the topic 'Självledarskap'

Abstract Title: Self-leadership and Organizational Progress Author: Anna Moore Background: Within the school system, as well as throughout the broader part of society, change is brought on more rapidly. Organizations must be inclined and able to change past practices. The organization within the school system is, however, very traditional depicted by how it is organized and by the conservative attitudes such as how professions within the school system interact with each other. It can therefore be difficult to change obsolete traditions that are associated with the teacher’s role. Self-leadership as a method has been found to have a positive effect on individuals as well as on groups and organizations. However, self-leadership in relation to organizational change has not yet been widely researched. This report is carried out through a pilot project conducted at the educational administration within a Swedish municipality. Purpose: The purpose of this report is to investigate and analyse organizational progress in relation to self-leadership within school environment through the perspective of school-leaders. Question at issue: Throughout the implementation of a change process, which factors can be identified as successful, in relation to the process. In what way can self-leadership help school-leaders accomplish a change process? Theoretical framework: Relevant theoretical framework was identified in order to analyse the empirical data. Three different fields where presented: affiliation and culture, organizational progress and communication throughout the change process. Method: This report is a case study carried out with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with five respondents from three different schools as well as one respondent from the control group. The researcher’s paradigm can be identified as constructivism. A hermeneutic process was applied in order to interpret the empirical data. Conclusions: In relation to the pilot project being studied a series of success factors were identified: A change tendency as well as a more daring approach towards leading change will allow further organizational change. The need for change needs to come from within the organization. Take advantage of the prevailing affiliation and culture. Leaders must have good knowledge of the field they operate in as well of the particular unit they work at. With reason being able to adapt and adjust the course of actions as well as the chosen methods. Self-leadership strategies are found to have a positive effect on the change process throughout different steps of the way, individually as well as in relation to the group process. Further research in relation to self-leadership and organizational change is recommended. Especially in relation to determining a method to measure the extent and effect of self-leadership.

Problembakgrund: I Sverige är entreprenörsandan stark och genom politiska beslut främjas denna anda ytterligare. Entreprenörskap kan driva ett lands ekonomi framåt vilket gör att den har fått en större plats i det nationalekonomiska rummet. Entreprenörer befinner sig idag i en svår position då de själva ska hålla företaget levande. För att öka chansen för överlevnad kan de ta hjälp av företagsinkubatorer vilka ger vägledning för nystartade företag.                                                     Problemdiskussion: Självledarskap är en viktigt kunskap för entreprenörer att ha med sig ut på marknaden. Det handlar om att byta ut ineffektiva mot effektiva beteenden för att uppnå framgång i företaget. Det är därför väsentligt för företagsinkubatorer att stimulera inlärningen av självledarskap hos entreprenörerna.    Avgränsningar: I uppsatsen görs en avgränsning till att undersöka hur företagsinkubatorn HighFive arbetar för att stimulera självledarskap hos entreprenörer. Begreppet framgång kommer inte att mätas eller identifieras. En ytterligare avgränsning som görs i studien är att det enbart är det beteendefokuserade självledarskapet som behandlas.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en företagsinkubator arbetar för att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer. Studien avser att bidra med en beskrivning av hur självledarskap stimuleras i nystartade företag utifrån ett antal framtagna teman. Vidare är syftet att utveckla begrepp i form av teman som är centrala för hur inkubatorer kan stimulera entreprenörers självledarskap.   Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på företagsinkubatorn HighFive genom semistrukturerade intervjuer med tre av företagets affärsutvecklare samt fyra entreprenörer som befinner sig eller har genomgått inkuberingsprocessen.     Slutsats: Slutsatser som kan dras är att företagsinkubatorn inte aktivt arbetar med att stimulera självledarskap. Däremot utför de aktiviteter som uppmuntrar till användning av självledarskap även om det inte sker medvetet. En annan slutsats som kan dras är att entreprenörerna hade gynnats av stimulans av självledarskap. Den sista slutsatsen är att affärsutvecklarna själva måste förbättra sitt eget självledarskap.    Förslag till framtida forskning: Vår studie syftar till att beskriva hur en företagsinkubator arbetar med att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer då det är ett första steg till att förklara varför de gör det. Författarna anser därför att en studie med ett förklarande syfte är något för framtida forskning. De kommer kunna använda den genomförda studien som en grund för att gå vidare i forskningen. Att undersöka hur framgångar kan identifieras och realiseras efter användning av självledarskap i en företagsinkubator är ett annat bidrag till framtida forskning. Även en studie med den inriktningen kan använda vår studie som en grundpelare.   Nyckelord: Självledarskap, Företagsinkubator, Stimulera

Titel: Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap Författare: Hanna Hodzic och Moa Robertsson Nyckelord: Självledarskap, sämre välmående och sämre arbetsprestation Bakgrund: En individ måste först kunna leda sig själv i syfte att sedan bemästra ledningen av andra. Självledarskap medför en ökad självmedvetenhet som i sin tur ska leda till positiva tankemönster. Det kan däremot diskuteras huruvida allt självfokus är sunt; medan självbelöning influerar en individ i en positiv riktning, leder självbestraffning till negativa följder. Samtidigt som självfokus är en viktig komponent i konsten att leda sig själv, kan det utveckla en negativ självsyn som i sin tur kan leda till sämre välmående. Således kan det diskuteras huruvida somliga självledarskapsstrategier kan betraktas som en drivande faktor till sämre välmående på arbetsplatsen. Frågeställning: Vad kan tillämpningen av självledarskap medföra för negativa konsekvenser? Syfte: Studien syftar i att bilda teori om huruvida tillämpningen av självledarskap kan resultera i försämrad arbetsprestation såväl som sämre välmående Metod: Studien utgör en kvalitativ fallstudie och tillämpar en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är eller nyligen har varit i en chefsposition. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av teorier som förklarar olika självledarskapsstrategier. Bland annat förekommer det teorier om självkritik, självprat och självbestraffning, vanligen betraktade som olika komponenter av självledarskap. Därutöver förekommer dessutom kompletterande teorier om olika sätt att tänka, såsom negativ självsyn och perfektionism, som har inslag av bland annat självkritiska tankemönster. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats som har till syfte att ligga till grund för analysen. Resultat: Studien indikerar att en ineffektiv tillämpning av självledarskap i form av dysfunktionellt självprat, överdriven självkritik i form av mental självbestraffning samt en negativ självsyn kan ha en negativ inverkan på individens välmående. Det kan i sin tur medföra betydande konsekvenser för organisationen i stort genom försämrad arbetsprestation och ökad frånvaro.

Studiens syfte är att utforska hur fenomenet självledarskap upplevs. För att skapa fördjupad förståelse baseras studien på kvalitativ hermeneutisk metod inspirerad av fenomenologi. Empiri har inhämtats genom tre intervjuer med och fem självrapporter av medarbetare i yrken såsom vård, omsorg och förskola. Individuella upplevda erfarenheter har satts i ett sammanhang, genom begreppen i teorin KASAM. Resultatet visar unika individuella upplevelser, som tillsammans bildar en helhet, likt en mosaik. Medarbetarna leder sig själva tack vare regelföljande samt att ständigt ha människan i fokus, ser till att varje individ räknas, de utmanar med omsorg, blir starkare tillsammans med empati, har koll genom tålmodig tillit därtill är de viktiga i samhällets välfärd. Genom att fylla mellanrummet mellan delarna själv och ledarskap med mening och en känsla av sammanhang kan lärande och innovation äga rum. Unika mänskliga resurser, handlingsklokhet och hög social tillit är kittet som håller samman mosaiken av mening. Du är viktig!

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre.
Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet. Totalt besvarade 107 deltagare, varav 69 kvinnor, en enkät. Analyserna visade på samband mellan stress och samtliga 4 arbetsmiljövariabler (krav, kontroll, stöd samt tydlighet), vidare på positivt samband mellan självledarskapsvariabeln självbestraffning och stress samt positiva samband mellan strategigruppen naturliga belöningar och 2 av arbetsmiljövariablerna. Hypotesen, att goda självledarskapskunskaper medför bättre stresshantering, fick dock inte stöd. Det behövs ytterligare forskning för att tydliggöra sambanden mellan självledarskap, stress och arbetsmiljö, exempelvis genom experimentella studier.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv.  Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner.  Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.