Dissertations / Theses: 'Självledarskap'

1

Moore, Anna. "Självledarskap och organisationsutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86219.

Full text

Abstract:

Abstract Title: Self-leadership and Organizational Progress Author: Anna Moore Background: Within the school system, as well as throughout the broader part of society, change is brought on more rapidly. Organizations must be inclined and able to change past practices. The organization within the school system is, however, very traditional depicted by how it is organized and by the conservative attitudes such as how professions within the school system interact with each other. It can therefore be difficult to change obsolete traditions that are associated with the teacher’s role. Self-leadership as a method has been found to have a positive effect on individuals as well as on groups and organizations. However, self-leadership in relation to organizational change has not yet been widely researched. This report is carried out through a pilot project conducted at the educational administration within a Swedish municipality. Purpose: The purpose of this report is to investigate and analyse organizational progress in relation to self-leadership within school environment through the perspective of school-leaders. Question at issue: Throughout the implementation of a change process, which factors can be identified as successful, in relation to the process. In what way can self-leadership help school-leaders accomplish a change process? Theoretical framework: Relevant theoretical framework was identified in order to analyse the empirical data. Three different fields where presented: affiliation and culture, organizational progress and communication throughout the change process. Method: This report is a case study carried out with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with five respondents from three different schools as well as one respondent from the control group. The researcher’s paradigm can be identified as constructivism. A hermeneutic process was applied in order to interpret the empirical data. Conclusions: In relation to the pilot project being studied a series of success factors were identified: A change tendency as well as a more daring approach towards leading change will allow further organizational change. The need for change needs to come from within the organization. Take advantage of the prevailing affiliation and culture. Leaders must have good knowledge of the field they operate in as well of the particular unit they work at. With reason being able to adapt and adjust the course of actions as well as the chosen methods. Self-leadership strategies are found to have a positive effect on the change process throughout different steps of the way, individually as well as in relation to the group process. Further research in relation to self-leadership and organizational change is recommended. Especially in relation to determining a method to measure the extent and effect of self-leadership.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nilsson, Sofia, and Ida Sahlström. "Självledarskap i byggbranschen : En studie om betydelsen av medarbetarnas självledarskap för säkerhetsarbetet i byggföretag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42769.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Magnusson, Elin, and Jonas Stigsson. "En företagsinkubators koppling till självledarskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40788.

Full text

Abstract:

Problembakgrund: I Sverige är entreprenörsandan stark och genom politiska beslut främjas denna anda ytterligare. Entreprenörskap kan driva ett lands ekonomi framåt vilket gör att den har fått en större plats i det nationalekonomiska rummet. Entreprenörer befinner sig idag i en svår position då de själva ska hålla företaget levande. För att öka chansen för överlevnad kan de ta hjälp av företagsinkubatorer vilka ger vägledning för nystartade företag. Problemdiskussion: Självledarskap är en viktigt kunskap för entreprenörer att ha med sig ut på marknaden. Det handlar om att byta ut ineffektiva mot effektiva beteenden för att uppnå framgång i företaget. Det är därför väsentligt för företagsinkubatorer att stimulera inlärningen av självledarskap hos entreprenörerna. Avgränsningar: I uppsatsen görs en avgränsning till att undersöka hur företagsinkubatorn HighFive arbetar för att stimulera självledarskap hos entreprenörer. Begreppet framgång kommer inte att mätas eller identifieras. En ytterligare avgränsning som görs i studien är att det enbart är det beteendefokuserade självledarskapet som behandlas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en företagsinkubator arbetar för att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer. Studien avser att bidra med en beskrivning av hur självledarskap stimuleras i nystartade företag utifrån ett antal framtagna teman. Vidare är syftet att utveckla begrepp i form av teman som är centrala för hur inkubatorer kan stimulera entreprenörers självledarskap. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på företagsinkubatorn HighFive genom semistrukturerade intervjuer med tre av företagets affärsutvecklare samt fyra entreprenörer som befinner sig eller har genomgått inkuberingsprocessen. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att företagsinkubatorn inte aktivt arbetar med att stimulera självledarskap. Däremot utför de aktiviteter som uppmuntrar till användning av självledarskap även om det inte sker medvetet. En annan slutsats som kan dras är att entreprenörerna hade gynnats av stimulans av självledarskap. Den sista slutsatsen är att affärsutvecklarna själva måste förbättra sitt eget självledarskap. Förslag till framtida forskning: Vår studie syftar till att beskriva hur en företagsinkubator arbetar med att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer då det är ett första steg till att förklara varför de gör det. Författarna anser därför att en studie med ett förklarande syfte är något för framtida forskning. De kommer kunna använda den genomförda studien som en grund för att gå vidare i forskningen. Att undersöka hur framgångar kan identifieras och realiseras efter användning av självledarskap i en företagsinkubator är ett annat bidrag till framtida forskning. Även en studie med den inriktningen kan använda vår studie som en grundpelare. Nyckelord: Självledarskap, Företagsinkubator, Stimulera

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Robertsson, Moa, and Hanna Hodzic. "Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? : En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45572.

Full text

Abstract:

Titel: Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap Författare: Hanna Hodzic och Moa Robertsson Nyckelord: Självledarskap, sämre välmående och sämre arbetsprestation Bakgrund: En individ måste först kunna leda sig själv i syfte att sedan bemästra ledningen av andra. Självledarskap medför en ökad självmedvetenhet som i sin tur ska leda till positiva tankemönster. Det kan däremot diskuteras huruvida allt självfokus är sunt; medan självbelöning influerar en individ i en positiv riktning, leder självbestraffning till negativa följder. Samtidigt som självfokus är en viktig komponent i konsten att leda sig själv, kan det utveckla en negativ självsyn som i sin tur kan leda till sämre välmående. Således kan det diskuteras huruvida somliga självledarskapsstrategier kan betraktas som en drivande faktor till sämre välmående på arbetsplatsen. Frågeställning: Vad kan tillämpningen av självledarskap medföra för negativa konsekvenser? Syfte: Studien syftar i att bilda teori om huruvida tillämpningen av självledarskap kan resultera i försämrad arbetsprestation såväl som sämre välmående Metod: Studien utgör en kvalitativ fallstudie och tillämpar en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är eller nyligen har varit i en chefsposition. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av teorier som förklarar olika självledarskapsstrategier. Bland annat förekommer det teorier om självkritik, självprat och självbestraffning, vanligen betraktade som olika komponenter av självledarskap. Därutöver förekommer dessutom kompletterande teorier om olika sätt att tänka, såsom negativ självsyn och perfektionism, som har inslag av bland annat självkritiska tankemönster. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats som har till syfte att ligga till grund för analysen. Resultat: Studien indikerar att en ineffektiv tillämpning av självledarskap i form av dysfunktionellt självprat, överdriven självkritik i form av mental självbestraffning samt en negativ självsyn kan ha en negativ inverkan på individens välmående. Det kan i sin tur medföra betydande konsekvenser för organisationen i stort genom försämrad arbetsprestation och ökad frånvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Halling, Adam, and Oscar Svantesson. "Entreprenörers Självledarskap : En studie om betydelsen självledarskap har kring användningen av inre och yttre mänskliga resurser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26085.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Korac, Elma, and Johanna Österling. "Entreprenörens självledarskap : En fråga om kön?" Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-77181.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Johnsson, Camilla. "Självledarskap - som en mosaik av mening för lärande och innovation. Du är viktig! : En kvalitativ studie om fenomenet självledarskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104079.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att utforska hur fenomenet självledarskap upplevs. För att skapa fördjupad förståelse baseras studien på kvalitativ hermeneutisk metod inspirerad av fenomenologi. Empiri har inhämtats genom tre intervjuer med och fem självrapporter av medarbetare i yrken såsom vård, omsorg och förskola. Individuella upplevda erfarenheter har satts i ett sammanhang, genom begreppen i teorin KASAM. Resultatet visar unika individuella upplevelser, som tillsammans bildar en helhet, likt en mosaik. Medarbetarna leder sig själva tack vare regelföljande samt att ständigt ha människan i fokus, ser till att varje individ räknas, de utmanar med omsorg, blir starkare tillsammans med empati, har koll genom tålmodig tillit därtill är de viktiga i samhällets välfärd. Genom att fylla mellanrummet mellan delarna själv och ledarskap med mening och en känsla av sammanhang kan lärande och innovation äga rum. Unika mänskliga resurser, handlingsklokhet och hög social tillit är kittet som håller samman mosaiken av mening. Du är viktig!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ottosson, Najdanovic Maria, and Amalia Petersson. "Självledarskap och upplevelsen av distansarbete under coronapandemin : en studie om sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44976.

Full text

Abstract:

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet. Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre.
Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dahl, Ulrika. "Inre kontroll i yttre kaos : Självledarskap som stresshantering?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-22011.

Full text

Abstract:

Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet. Totalt besvarade 107 deltagare, varav 69 kvinnor, en enkät. Analyserna visade på samband mellan stress och samtliga 4 arbetsmiljövariabler (krav, kontroll, stöd samt tydlighet), vidare på positivt samband mellan självledarskapsvariabeln självbestraffning och stress samt positiva samband mellan strategigruppen naturliga belöningar och 2 av arbetsmiljövariablerna. Hypotesen, att goda självledarskapskunskaper medför bättre stresshantering, fick dock inte stöd. Det behövs ytterligare forskning för att tydliggöra sambanden mellan självledarskap, stress och arbetsmiljö, exempelvis genom experimentella studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Böttiger, Tora, Amanda Lindh, and Tove Pallin. "I huvudet på en ledare : Om självledarskap och personlighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74728.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv. Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner. Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Honkala, Nelly, and Sandra Holst. "Självledarskap inom offentlig sektor : En studie ur medarbetarnas perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447846.

Full text

Abstract:

Självledarskap har kommit att ta allt större plats på ledarskapsarenan i takt med den rådande samhällsutvecklingen och skiftet mot att låta anställda ta större ansvar i sitt arbete. Behovet av forskning inom självledarskap stärker anledningen till att undersöka hur användandet av självledarskapsteorierna; naturliga belöningar, beteendefokuserade strategier och konstruktiva tankemönster, kan förhålla sig till chefers ledarskap. Följande studie har syftat till att undersöka hur självledarskapet tas i uttryck inom den offentliga sektorn samt hur de anställda upplever att självledarskapet främjas av deras chef. Baserat på sex djupgående intervjuer med anställda inom den offentliga sektorn och sekundär datainsamling har information kunnat samlats in och analyserats för att öka förståelsen för hur självledarskapet tas i uttryck. Resultatet i studien visar att självledarskapet tas i uttryck genom att arbeta med meningsfulla arbetsuppgifter, uppmuntran och tydliga målsättningar. De anställda upplever att självledarskapet gynnas av en chef som är coachande och bidrar med konstruktiv feedback. Därtill upplevs självledarskapet främjas av en utstuderad arbetsroll, ömsesidigt förtroende för sin chef och att hitta en balans mellan att bli kontrollerad och att ha ansvar. Studien har också visat att vidareutveckling och främjandet av vidareutveckling gynnar självledarskapet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Johansson, Josefie, and Elin Andersson. "IKT-stress hos chefer?-förmågan att inta rätt förhållningssätt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19213.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Andrén, Hanna, and Johanna Jönsson. "Självledarskapsstrategier hos IT-konsulter : En kvalitativ studie om självledarskap och välbefinnande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42816.

Full text

Abstract:

IT-branschen är en av de snabbast växande branscherna. Det är ett högt tempo och en bransch med ständiga förändringar. Många IT-konsulter arbetar idag på kundföretag, vilket gör att de inte har sin chef närvarande dagligen. Till följd av detta ställs det högre krav på konsulterna att vara självstyrande och därmed är självledarskap viktigt för att de ska kunna bedriva deras arbete framgångsrikt. Studien riktar därför in sig på hur IT-konsulter arbetar ute på kundföretag med självledarskapsstrategier och hur detta kan resultera i välbefinnande hos konsulterna. Syftet är att studien ska fylla forskningsluckan om hur IT-konsulter arbetar med självledarskap och hur användningen av dessa kan leda till välbefinnande då det sedan tidigare inte finns forskning som kombinerat dessa ämnen. Studien genomfördes på ett kvalitativt sätt med en abduktiv forskningsansats. En litteraturstudie gjordes med syfte att samla in tidigare forskning, och därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var åtta stycken IT-konsulter, perspektivet på studien är således konsultens. Resultaten från denna studie visar på att IT-konsulter inte medvetet använder sig av självledarskapsstrategier utan att detta sker omedvetet. Konsulterna använder sig mer av strategier för konstruktiva tankemönster jämfört med naturliga belöningsstrategier och beteendefokuserade strategier, och egna belöningar är inget som är används aktivt utan det kommer ifrån företagen som beröm. Något som IT-konsulter är bra på att använda är självobservering och de är väldigt medvetna om sina styrkor och svagheter. Studien har även visat på att konsulterna via eget självledarskap ges möjlighet till en mer flexibel vardag som sedan bidrar till deras motivation och balans och därmed leder till ett ökat välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Dahl, Ulrika. "Att leda sig själv : Självledarskapsstrategiers betydelse för stress." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14868.

Full text

Abstract:

Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö. Analyser visade att det inte fanns ett linjärt samband mellan variablerna, men att självledarskap ändå ökar när arbetskraven ökar. Även självskattad stress ökar vid högre arbetskrav. Det krävs dock ytterligare forskning för att vidare undersöka sambanden, gärna med experimentell design rörande huruvida förändringar i självledarskap leder till förändrade stressnivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Berg, Filip, and Johanna Forsberg. "Vissa saker måste var och en göra själv : En studie om arbetssökande personers självledarskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19869.

Full text

Abstract:

Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier. De här tre självledarskapsstrategierna har för avsikt att styra de tre faktorer som påverkar mänskligt fungerande; beteende, omgivning samt kognition.Studien utgår ifrån en uppgift som anses generellt utmanande/svår; arbetssökande. Studien beskriver hur arbetssökande kan ta hjälp av professionella personer för att höja sitt självledarskap gällande arbetssökande. Studien kommer att ge professionella jobbcoachers, arbetsförmedlares samt arbetspsykologers syn på deras möjligheter att påverka självledarskapet hos en arbetssökande. Kan de leda arbetssökande till att leda sig själva mer effektivt? Hur?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Larsson, Sara. "En bättre version av mig själv : En intervjustudie om upplevelser av självledarskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46780.

Full text

Abstract:

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Grip, Charlotte. "När insidan räknas : En studie om självledarskapets påverkan på kundbemötandet inom detaljhandeln." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20636.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap. Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång. Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar. När företaget låter frontpersonalen vara mer delaktig i beslut och själva känna att de är med och påverkar kan servicekvalitén förbättras eftersom att personalen får en frihet och tillit att agera efter egna beslut. För att lyckas med detta krävs det att företaget tränar, fortbildar och motiverar sin personal i värderingar för att de själva ska känna sig säkra i sin roll som säljare och i kundbemötandet. Självledarskap ger sig i uttryck i olika grader beroende på om företaget har en hierarkisk eller platt organisation, där det i en platt organisation ges större utrymme för självledarskap. För att självledarskapet ska fungera ute bland företag är det viktigt att frontpersonalen får vara delaktiga i de beslut som tas samt att företagets värderingar stämmer överens med medarbetarnas värderingar, dessa måste verka i symbios för att självledarskapet ska fungera. Graden av frihet och kreativitet är två faktorer som påverkar självledarskapet i en hög grad, även det ansvar och befogenheter ledningen ger personalen. Med detta som underlag har jag med hjälp av en kvalitativ metod intervjuat fem kunniga inom områdena självledarskap, kommunikation, försäljning och detaljhandel samt fem respondenter inom detaljhandeln. Detta för att få ett djup i förståelsen av självledarskapets betydelse inom detaljhandeln och att få möjlighet att ta del av enskilda individers uppfattningar. Denna studie har ett branschperspektiv. Jag har utgått från mina tre problemformuleringar; 1.) Hur upplever frontpersonalen i detaljhandeln självledarskap? 2.) Hur påverkas kundbemötandet av självledarskap? 3.) Vilken roll har företag inom detaljhandeln i att ge frontpersonalen de rätta förutsättningarna för självledarskap? 　 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självledarskap påverkar kundbemötandet inom detaljhandeln. Med detta som bakgrund kommer jag att jämföra i vilken grad det som frontpersonalen säger stämmer överens med experternas kunskaper om självledarskap och den teori som finns. Detta för att se vilka likheter och skillnader det finns i hur frontpersonalen upplever självledarskap, beroende på hur de själva känner att de upplever faktorer som frihet och kreativitet inom företaget. Jag har sammanfattat mina slutsatser i tre huvudområden: • Frontpersonalen upplever idag lite självledarskap och önskar på mer. • Kundbemötandet påverkas starkt av självledarskap. • Företagen inom detaljhandeln har en viktig roll att fylla när de ska ge frontpersonalen förutsättningar att utöva självledarskap.
ABSTRACT This thesis concerns itself with the question of how frontline personnel in the retail sector experience self-leadership. Among all the companies in the retail sector, a continuously increasing competitiveness inherently requires companies to find new ways by which to differentiate themselves from their competitors. Nowadays, the service aspect represents one of those ways as frontline personnel knowledge and customer service is argued to be crucial to ensuring customer satisfaction. Moreover, research has shown that the level of service stands in direct, positive correlation to business success. As part of the service aspect, self-leadership is often times used as a management tool implemented in order to create internal motivation as well as workplace wellbeing for company employees. Company management can, with the help of self-leadership tools, allow its personnel to make more independent decisions as such would still be based on and reflect the set company values. Hence, for such self-lead, independent decisions to reflect company values it is important that those values are an indirect reflection of the personnel’s own values. Also, if companies allow their frontline personnel to be involved in decision making processes and simultaneously communicate confidence in the personnel’s decision making capabilities and values, then overall service quality stands to be improved. In order to install a certain sense of confidence in sales roles and customer service capabilities amongst personnel, it is rather necessary for companies to train, continuously educate and motivate their personnel. Ultimately, in order for the self-leadership tool to be truly effective, both correlating values between the company and its personnel and the involvement of frontline personnel in decision making processes must exist simultaneously. However, self-leadership can be exemplified in a variety of ways depending on whether a company has a hierarchical or flat organization. Within a flat organization, for instance, self-leadership can be received and be implemented on a much greater scale. In order to verify and perhaps compliment these arguments, a qualitative method approach, implying interviews with five experts within the fields of self-leadership, communication, sales and retail as well as five respondents from the retail sector, was taken. Put differently, the interviews were performed in an attempt to gain a greater understanding of the meaning and importance of self-leadership within the retail sector. Consequently, this study seeks to provide a wider industry perspective. As a base for discussion, this thesis seeks to answer to the following three problem statements: 1) How do frontline personnel in the retail sector view self-leadership? 2) How is customer care affected by self-leadership? 　 3) What role does a company in the retail sector play in providing its personnel with the right conditions and tools to implement self-leadership? Finally, the purpose of this thesis is to identify to which degree self-leadership affects customer service in the retail industry. Therefore, a comparison between the information and expert opinions gathered from interviews and the existing theories of academic literature will serve as a base for further discussion. In the end, that information and those arguments will seek to identify both the similarities and differences between how frontline personnel experiences self-leadership and, in turn, to which extent personnel themselves feel they experience the variables of freedom and creativity within companies. This thesis’ conclusions can be summarized into three main points: • Frontline personnel are currently experience some self-leadership and wish for more. • Customer treatment is strongly influenced by self-leadership. • The companies in the retail sector has an important role in the provision of front staff capacity to exercise self-leadership

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Adler, Emilie, Lejla Poricanin, and Caroline Jönsson. "En studie om vilken inverkan anställdas självledarskap och arbetstillfredsställelse har på personalomsättningen i restaurangbranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25987.

Full text

Abstract:

Självledarskap beskrivs vara en process där en individ utifrån sin egen förmåga påverkar och influerar sig själv för att kunna hantera olika situationer som den utsätts för. Tidigare forskning visar på att självledarskapsstrategierna har en inverkan på inre och yttre arbetstillfredsställelse. Forskningen visar även på att arbetstillfredsställelse har en inverkan på personalomsättningen. Syftet med den här studien är att få en förståelse om anställdas självledarskap inverkar på personalomsättningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsställelse som en länk mellan självledarskap och personalomsättning. Restaurangbranschen är en bransch med hög personalomsättning som står inför utmaningen, hög tillväxt i framtiden. En av anledningarna till den höga personalomsättningen är för att de anställda inte har nått önskad arbetstillfredsställelse. Genom att en individ hanterar sitt självledarskap leder det till en förbättring av individens arbetsprestation och inställning gentemot sitt arbete. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie genomfördes för att undersöka vår problemställning. Totalt genomfördes utskicket av 302 enkäter med 102 besvarade enkäter, svarsfrekvensen blev då 34 %. Resultatet visade inte på någon direkt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning. Däremot stämde resultatet överens med teorierna om sambanden mellan självledarskap och arbetstillfredsställelse samt arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Det tyder på att det finns en indirekt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning.
Self-leadership is described as a process where individuals, based on their own ability influences themselves to handle different situations they are exposed to. Previous research indicates that self-leadership strategies have an impact on intrinsic and extrinsic job satisfaction. The research also shows that job satisfaction has an impact on employee turnover. The purpose of this study is to gain an understanding if employees’ self-leadership affects the employee turnover in the restaurant industry by analyzing job satisfaction as a link between self-leadership and employee turnover. The restaurant industry is an industry with high employee turnover, which is facing the challenge of high growth in the future. One of the reasons for the high employee turnover is because the employees have not reached the desired job satisfaction. An individual who deals with its own self-leadership leads to an improvement of job performance and attitude towards its work. A quantitative method in the form of a questionnaire study was conducted to investigate the problem. A total of 302 questionnaires were sent out with 102 completed questionnaires, the response rate was 34 %. The results did not show any direct impact between self-leadership and employee turnover. However, the result agreed with the theories that there is a relationship between self-leadership and job satisfaction and between job satisfaction and employee turnover. This indicates that there is an indirect impact between self-leadership and employee turnover.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Pettersen, Anne Beth, and Agnieszka Rolka. "Att hitta lugnet i stormen : En fallstudie om självledarskap och kvalitet under omfattande organisationsförändring." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38810.

Full text

Abstract:

Samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar och ger nya möjligheter för organisationer samtidigt som den bidrar till ständigt tuffare konkurrens. För att offentliga organisationer ska kunna överleva på marknaden måste de anpassa sig till utvecklingen och nya krav. Detta förändrar förutsättningarna för organisationen och det offentliga ledarskapet. Med utgångspunkten i de konsekvenser som en radikal förändring medför har vi valt att titta på Arbetsförmedlingen som befinner sig i en historisk omfattande organisationsförändring. Organisationen tillämpar transformativt ledarskap och självledarskap som ledningsfilosofi. Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur chefer värderar organisatoriskt stöd vid radikala förändringar samt kunskap om vilka personliga strategier och ledarskapsstrategier chefer använder sig av för att säkerställa kvalitetsnivå under förändringen. Studien rymmer inom ramen för en fallstudie och datainsamlingen görs genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat visar att cheferna uttrycker motstånd och ifrågasätter förändringen, samtidigt som de fortsätter arbeta inom ramen för deras uppdrag. Cheferna anser att självledarskap är ett mycket bra verktyg och alla använder olika strategier inom ramen för självledarskap för att hantera förändringen. Vidare visar studien att cheferna använder sig av strategierna såsom kommunikation, skapa förutsättningar för delaktighet och coachande förhållningssätt för att skapa förutsättningar för kvalitet under förändringen.
The development of society creates new conditions and provides new opportunities for organizations, while at the same time contributing to ever-tougher competition. In order for public organizations to survive in the market, they must adapt to the development of society and the new requirements. This changes the conditions for the organization and the public leadership. Based on the consequences of a radical change, we have chosen to look at the Swedish Public Employment Service, which is in a historically comprehensive organizational change. The organization applies transformative leadership and self-leadership as a management philosophy. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how managers value organizational support during radical changes and knowledge of personal strategies and leadership strategies managers utilize to ensure the level of quality during the change. The study takes place within the frame of a case study and the data collection is done through qualitative interviews based on a semi-structured interview guide. The result of the study shows that the managers express resistance to change and are questioning the purpose of the change but are still continuing to work within the frame of their assignment. The managers believe that self-leadership is a very good tool, and everyone uses different strategies within the framework of self-leadership to manage the change. Furthermore, the study shows that the managers use strategies such as communication, create conditions for participation and use a coaching approach to create conditions for quality during change.

2019-06-27

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bondesson, Tilda. "Personligt ledarskap, kvantitativ effektmätning av utbildningen Take Personal Leadership." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80387.

Full text

Abstract:

Personligt ledarskap i företag och organisationer handlar om att varje medarbetares ökade trivsel och välmående leder till ökad produktion och effektivitet (Karp, 2013; Manz, 1986). Området har varit omdiskuterat och gått från att gälla företagets ledare till företagets samtliga medarbetare. Undersökningen i den befintliga studien är en effektmätning av en utbildning i personligt ledarskap på ett större företag i Sverige. Hypotesen som framställs är att det finns en skillnad i personligt ledarskap mellan de som genomfört utbildningen i jämförelse med de som inte genomfört utbildningen. Deltagarna var samtliga anställda i företaget och hade genomfört utbildningen eller var registrerade för att genomföra den. Datainsamling bedrevs genom webbaserad enkät baserad på självskattningsformuläret ASLQ som mätte deltagarnas personliga ledarskap. Ett oberoende t-test visade signifikant skillnad i uppmätt personligt ledarskap och slutsatsen drogs att utbildningen har en positiv effekt och utvecklar medarbetarnas personliga ledarskap. Studiens resultat stödjs av tidigare forskning som menar att den utbildning och träning inom personligt ledarskap leder till ett starkare sådant (Klagge, 1996).
Personal leadership in organizations leads to increased production and effectiveness through employee’s comfort and well-being (Karp, 2013; Manz, 1986). The subject has been discussed and went from concerning only the leaders of the organization to concern all employee. This study examines the effect of a training in personal leadership at a company in Sweden. The hypothesis set is that there is a difference in experienced personal leadership between those who completed the training in comparison to those who has not completed the training. All participants were employed at the company and had completed or was to conduct the training. The data collection was conducted through online surveys based on a self-assessment form ASLQ, which measured personal leadership with the participants. An independent t-test was conducted and showed a significant difference in personal leadership and the conclusion was made that the training has a positive effect and that the training develops the employees’ personal leadership. The result of the study goes hand in hand with earlier research which states trainings in personal development does have impact on experienced personal leadership (Klagge, 1996).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindberg, Wilma, and Madelene Regnell. "De ömsesidiga sambanden : En kvalitativ studie om självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45184.

Full text

Abstract:

Titel: De ömsesidiga sambanden - En kvalitativ studie om självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Madelene Regnell & Wilma Lindberg Nyckelord: Självledarskap, självledarskapsstrategier, motivation, engagemang Problemformulering: Förklara huruvida det finns ett samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara de ömsesidiga sambanden mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Metod: I denna studie har en kvalitativ induktiv ansats tillämpats med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. Studien utgår från den subjektiva verkligheten där respondenternas egna erfarenheter och uppfattningar inom området grundar studiens teori. En kvalitativ studie har genomförts till följd av att sju individer har deltagit i individuella semistrukturerade intervjuer för att samla in den empiriska datan för studien. Den empiriska datan har i relation till den teoretiska förståelsen legat till grund för studiens analys och slutgiltiga resultat. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ömsesidiga samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Till följd av detta har det konstaterats att det finns ett triangulärt samband mellan de tre komponenterna. Utifrån studien har en förståelse kring komponenternas innebörd, vad de grundar sig i, hur de hör samman och dess påverkan av varandra identifierats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Millmark, Suzanne. "Självledarskap - frihet under ansvar : En kvalitativ studie om att vara sin egen chef som anställd." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85056.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to investigate and gain an in-depth understanding of the lived experience of Self-Leadership among employees in organizations in Sweden with high degree of Self-Leadership Culture (SLC). To furfill the purpose, a qualitative method was applied in the form of unstructed interviews, whith four participants, which was analysed in an IPA analysis (Interpretative Phenomenological Analysis). The results showed three themes that consisted of Control, Alone isn´t always strong, Stop and reflect. Freedom was an overaching theme that was experienced as very important and highly valuated in Self-Leadership. Other themes were Control, where there being a need to experience self-control, while not wanting to be controlled by others. Alone isn´t always strong is a theme that is associated with the dilemma of wanting to be independent and perceived as a strong individual, while at the same time feeling a need for support and a belonging to others. The last theme was about the ability to stop and reflect, which in this essay means that the participants experienced value in finding and using strategies to enable them to take a break from a stressed work environment, to reflect, to keep motivated, and to plan ahead, which was sometimes perceived as a challenge. The conclusion showed for example that it could be valuable if more employees were given the oppurtunity to work more freely under responsibilities, as it seems to be a factor in the success of both job satisfaction, performance and overall well-being. External control seemed to inhibit motivation. Another important aspect was the need for support and belonging to others, although this was not aways explicitly stated. Furthermore, the study showed that it would be valuable if employees were also given be the time and tools for reflection, for such things as mindfulness and stress management.
Syftet med studien var att undersöka och få fördjupad förståelse för upplevelsen av självledarskap hos anställda på organisationer i Sverige med hög grad av Self-Leadership Culture (SLC). För att uppfylla syftet, tillämpades en kvalitativ metod i form av fem ostrukturerade intervjuer, vilka analyserades genom en IPA analys (Interpretative Phenomenological analysis). Resultatet visade tre teman som bestod av Kontroll, Ensam är inte alltid stark, Stanna upp. Ett gemensamt och övergripande tema var Frihet, vilket upplevdes vara högt värderat inom självledarskapet. Kontroll innefattar i studien ett behov av att besitta egen kontroll, samtidigt som respondenterna inte ville bli kontrollerade av andra. Ensam är inte alltid stark är förknippat med dilemmat att vilja vara självständig och stark, och samtidigt uppfylla behovet av stöd och samhörighet med andra. Det sista temat handlade om att Stanna upp, vilket innebar att respondenterna behövde strategier för att kunna stanna upp i en stressad tillvaro, reflektera, bibehålla motivationen och planera framåt, vilket kunde upplevas som en utmaning. Slutsatsen visade exempelvis att det vore värdefullt om fler anställda fick möjligheten och tilliten att jobba mer fritt under ansvar, då det var en framgångsfaktor både i jobbtillfredställelse, prestanda och i välbefinnande. Yttre kontrollerande tycktes hämma motivationen. Ytterligare en viktig aspekt var behovet av stöd och tillhörighet till andra, även om inte det inte alltid uttrycks explicit. Vidare visade studien att det vore värdefullt om anställda kunde erbjudas tid och verktyg inom reflektion, såsom mindfulness och stresshantering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bezdrob, Harun, and Jasmin Vizlin. "Strategisk kommunikation mellan chefer och medarbetare : En kvalitativ studie om införande av självledarskap på Arbetsförmedlingen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12947.

Full text

Abstract:

I en allt mer komplicerat och föränderligt samhälle är kommunikation en viktig faktor för organisationers utveckling och syfte för att nå sina verksamhetsmål. Detta innebär ledning, planering och genomförande av kommunikationsstrategier med fokus på medarbetare som viktiga och inflytelserika individer. Den här studien undersöker vilken roll strategisk kommunikation har i förändringsprocessen mot självledarskap, samt vilka utmaningar detta är förknippat med och hur chefer och medarbetare uppfattar denna. I syfte att få en förståelse för detta har vi studerat strategisk kommunikation, ledarskap, medarbetarskap samt förändringskommunikation. Studiens resultat baseras på en kvalitativ forskningsmetod, bestående av tre datainsamlingsmetoder, nämligen dokumentstudie, kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Studien är begränsad till en del av Arbetsförmedlingen där fokus ligger på intern kommunikation som inte inkluderar extern påverkan av förändrings-processen. Vi ämnar undersöka följande frågeställningar: Hur kommunicerar chefer och medarbetare i förändringsprocessen mot självledarskap? Hur upplever cheferna och medarbetarna självledarskapet samt övergången till den nya ledningsfilosofin? Hur ser cheferna och medarbetarna på de hindren kring övergången till självledarskapet? Den teoretiska referensramen i vår studie är baserad på forskningslitteratur inom kommunikation, strategisk kommunikation, ledarskap och medledarskap. Studien visar behov av mer konkret kom-munikation i alla led av myndigheten samt att cheferna bär huvudansvaret för förändringsprocessen. Studien visar också behovet av att i ett tidigt skede av förändringsprocessen inkludera medarbetare med hjälp av strategisk kommunikation. Det finns behov av mer tvärvetenskaplig forskning som inkluderar strategisk kommunikation, meta-ledarskap, medledarskap och neuroledarskap, för vidare utveckling av organisatorisk förändring vilket bidrar till enklare implementering av förändringsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hansson, Andreas, and Tobias Landin. "Kan du leda dig själv, kan du leda andra : Självledarskapets uttryck i mäklaryrket." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36293.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur självledarskap tar sig uttryck i mäklaryrket, utifrån både ledar- och medarbetarperspektiv. Metod: Efter att ha identifierat problemområde samt utformat en teoretisk referensram genomfördes totalt 11 semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är fyra ledare och sju stycken registrerade fastighetsmäklare. Efter transkribering av samtliga intervjuer framställdes primära datan och empiri/analys kapitlet. Slutsats: Självledarskap är vanligt förekommande inom fastighetsmäklarbranschen. Ett resultat till detta är att ledarna anser att självledarskap är av vikt, och är något de arbetar aktivt med att förbättra hos sina medarbetare. Det går att se en tendens till att gott självledarskap har en positiv påverkan på hur fastighetsmäklarna presterar men kan inte sägas till vilken grad. Examensarbetets bidrag: Teoretiska bidraget är att ledarens eget självledarskap är inte av betydelse i den mån att kunna motivera medarbetare till självledarskap. Trots brister i eget självledarskap så verkar ledare ändå kunna motivera andra att använda självledarskap. Praktiska bidraget är att fastighetsmäklare uppmuntrar till självledarskapsstrategier i verkligheten. Att använda sig av självledarskapsstrategier är något fastighetsmäklare använder sig av i sin yrkesroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning inom området är att ta reda på i vilken utsträckning en medarbetares prestationer påverkas vid utövande av självledarskap. Ytterligare ett förslag är till vilken grad en medarbetare påverkas av ledaren vid utövande av självledarskap. Personer med mindre tendens att utöva självledarskap kan påverkas mer än ändra, eller mer än de som redan har gott självledarskap? Nyckelord: Självledarskap, Organisatoriskt ledarskap, Prestation och Fastighetsmäklare

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Händestam, Denize, and Annelie Dyfvelsten. "Ensam är stark men fyra ögon är bättre än två : En kvalitativ studie om självledarskap, individualism och självorganiserade team." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28638.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Wetterborg, Lisa, and Camilla Larsson. "Påverkar chefslös organisationsstruktur medarbetarnas motivation? : En kvalitativ fallstudie." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447881.

Full text

Abstract:

Den extrema formen av platt organisationsstruktur, chefslöst, har blivit allt mer vanlig inom organisationer i Sverige. Att strukturera en organisation utefter att medarbetarna fattar alla beslut och därmed har makten torde ställa höga krav på individernas förmåga till självledarskap. Då forskning visar att individers känsla av självbestämmande och ansvar möjliggör att individen känner sig motiverad och presterar effektivt samt att det finns lite forskning på chefslösa organisationer, ämnar denna undersökning bidra med en förståelse för hur organisationsstrukturen kan ha en motivationspåverkan på medarbetarna. Undersökningens metod bestod av en fallstudie på den chefslösa organisationen Ada Beat, där sex av sju medarbetare intervjuades. Det empiriska materialet som framkom ur intervjuerna analyserades utifrån Självbestämmandeteorin (SDT) och tidigare forskning om självledarskap. Undersökningens slutsats visar att respondenterna som ingick i fallstudien främst drivs av inre motivation och innehar en hög grad av självledarskap, där Ada Beat anses ge medarbetarna största möjliga förutsättningar för att uppfylla sina inre behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Eidolf, Jenny. "Självkännedom och självledarskap som möjliggörare för effektiv samverkan och kollektiv intelligens : Att skala upp ledarskapet genom att inkludera alla i organisationen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42800.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nordlund, Jensen Simon, and Carl Henrik Hegethorn. "Förmåga eller kompetens? : En kvalitativ studie om innovatörers uppfattning om innovationskompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105639.

Full text

Abstract:

Inledning: Utefter den växande betydelsen av innovation, har ett kunskapsgap identifierats kopplat till förståelsen av kompetenser samt förmågor som utgör innovationskompetens och krävs för innovation. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad förståelse för hur innovatörer i olika branscher uppfattar innovationskompetens. Metod: Undersökningen har tillämpat en kvalitativ undersökningsdesign och deduktiv forskningsansats. Den empiriska undersökningen innefattar sju stycken semistrukturerade personliga online-intervjuer med innovatörer från olika branscher. Slutsats: Genom en empirisk prövning av den framtagna konceptuella innovationskompetens modellen har; kreativitet, kritiskt tänkande, självledarskap, nätverk och initiativ identifieras som nyckelkompetenser för innovationskompetens. Därtill har sambandet mellan dessa kompetenser uppmärksammats som avgörande för innovationer och för varje kompetens har centrala förmågor identifierats. Ett nytt bidrag till forskningsområdet var att om innovatörer innoverar för egen- eller för en organisations vinning, influerar det hur denne uppfattar innovationskompetens. Innovationskompetens är ett område som inbegriper en mängd olika uppfattningar, varav resultatet från denna studie är ett steg i rätt riktning för att skapa en tydligare bild.
As the importance of innovation continues to grow a knowledge gap has been identified, consisting of an understanding of innovation competence and the adjacent competencies and capabilities needed by an innovator. The knowledge gap led the authors to formulate the following purpose: the purpose of the study is to increase the understanding of how innovators in different industries perceive innovation competence. To examine the purpose, the paper adopted a qualitative research approach and a deductive structure. The research included seven semi-structured personal online interviews with innovators active in different industries. The theoretical framework was summarized and presented using a conceptual model which was tested against empirical data. The results conclude that; creativity, critical thinking, self-leadership, network and initiative are key competencies for innovation. For each competence, several capabilities were identified, furthermore the connection between the competencies and capabilities was found to be crucial when working with innovation. In conclusion, innovation competence includes a whole variety of differentiating perceptions, therefore this study contributes to the field by creating a clearer understanding. In addition, the authors identified that innovators perception of innovation competencies and capabilities was influenced by if the innovator was innovating for one's own benefit or an organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Bjärehäll, Evelina, and Sara Johansson. "Självledarskap vid digitaliseringsförändringar : En kvalitativ studie inom revisionsbranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45600.

Full text

Abstract:

The world is getting more and more digitalized, and the progress has been further accelerated by the Covid-19 pandemic. In March 2020, the Public Health Agency of Sweden encouraged everyone that could to work from home. The auditing industry is one of the affected industries due to the Covid-19 pandemic, and the risk of an impaired quality in the audit was high. One thing that increases in importance when working from home is self-leadership since the individual is getting a greater responsibility to plan their workday. The purpose of this study is to describe how self-leadership strategies are used by auditors to handle digitalization changes, and to develop a framework. The purpose will be answered by the following research question: How are self-leadership strategies used by auditors to handle digitalization changes? The method used in this study is a qualitative case study where each respondent forms an individual case. The empirical material has been collected by semi-structured interviews with six respondents. After the interviews, the empirical material has been analyzed by a thematic analysis. This study shows that self-leadership strategies are generally used by the auditors, and the most used behavior-focused strategies are self-goal-setting, self-rewarding, positive cues, and negative cues. Within the thought-focused strategies, the most commonly used are self-talk, belief and assumptions, and change of thought patterns. From the natural rewarding strategies, the most common are natural rewards, and only one respondent uses focus on positive aspects. The study shows that some of the strategies are used by the auditors independent of digitalization changes or changes due to the Covid-19 pandemic. Self-leadership strategies used to handle digitalization changes are foremost the thought-focused strategies and, to a certain extent, positive cues, negative cues, and natural rewards. The authors of this study have also found empirical support for the usage of other strategies that the respondents are using to handle digitalization changes and changes in the workplace due to the Covid-19 pandemic. The contribution of this study to the self-leadership research is hence the two new self-leadership strategies of focus together with recovery and relaxation.
Världen blir hela tiden mer digitaliserad och något som påskyndat denna utveckling ytterligare är Covid-19-pandemin. I mars 2020 uppmanade Folkhälsomyndigheten att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det. En bransch som påverkades av detta är revisionsbranschen och det fanns en risk att revisionens kvalité skulle försämras. Självledarskap får en större betydelse vid hemarbete eftersom individen får ökat ansvar för att planera sitt arbete och arbetsuppgifter då. Syftet med denna studie är beskriva hur självledarskapsstrategier används av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar samt att utveckla ett ramverk, vilket besvaras med hjälp av frågeställningen som är: Hur används självledarskapsstrategier av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar? Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där varje respondent utgör ett enskilt fall. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som sedan har analyserat genom en tematisk analys. Studien visar på att självledarskapsstrategier används generellt i en revisors arbete men de som används mest under de beteendemässiga strategierna är självmålsättning, självbelöning samt positiv och negativ signalering. Inom de tankemässiga används självprat, tro och antagande samt att ändra tankemönster. Av de naturliga belöningsstrategierna används främst naturligt belönande uppgifter men endast en av respondenterna använder sig av fokusering på positiva aspekter. Studien visar således på att vissa av strategierna används av revisorerna oberoende av digitaliseringsförändringar eller förändringar till följd av Covid-19-pandemin. De strategier som vidare använts av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar är de tankemässiga strategierna samt i viss utsträckning signalering och naturliga belöningar. Författarna till studien har även hittat underlag för att andra strategier används av revisorer i syfte att hantera digitaliseringsförändringar och hemarbete till följd av Covid-19-pandemin. Dessa två strategier är studiens bidrag till självledarskapsforskningen och benämns av författarna som fokus samt återhämtning och avkoppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Numell, Anna. "Lärande som konstrueras på ett självledarskapsläger : En kvalitativ observationsstudie om ungdomars lärande och aktörskap inom ramen för Självledarskapslägret DNG 360°." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23352.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: Ungas psykiska ohälsa ökar och det finns många hälsointerventioner som görs inriktade på denna målgrupp. Det finns många åtgärder och metoder som är framtagna för att främja ungas hälsa och många av de studier som är gjorda innefattar interventioner med dessa åtgärder och metoder och utvärderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts på det lärande som sker i hälsointerventionerna och med utgångspunkt i det och ur ett hälsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgångspunkt från lärandet som sker i vad som kan ses som en hälsointervention, Självledarskapslägret DNG 360°. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var främst att skapa förståelse kring det lärande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett självledarskapsläger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frågeställningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd använder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lärande? METOD: Studien var kvalitativ med fältforskning som utgångspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer på Självledarskapslägret DNG 360°. RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades på lägret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera känslor. Vidare visar resultatet på olika former av stöd som deltagarna använde sig av i sitt lärande. En synliggjord aspekt av stöd var skapandet av en trygg miljö, samt skapandet av språkliga artefakter som speciella uttryck, som ”typ” och ”liksom”. Artefakterna använde deltagarna i sin kommunikation med andra och kan således ses som ett medierande verktyg som de aktivt använde som stöd i deras lärande. Slutligen visade resultatet att deltagarna ofta vände sig till den informella ledaren i gruppen för stöd i sitt lärande. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien ger en ökad förståelse för det lärande som sker på ett självledarskapläger och diskussionen utgår från det spänningsfält som kan ses skapas mellan lärande sett ur perspektivet ”självet” och lärande sett från ett sociokulturellt perspektiv . Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär oss tillsammans med andra och att lärandet är situerat. Det finns enligt detta perspektiv inget självklar själv, utan självet existerar i ett sammanhang. Detta är något som problematiseras i diskussionen i förhållande till självledarskapslägret samt dess innehåll. Ur ett hälsopedagogiskt perspektiv föreslogs bland annat vidare forskning med fler studier med fördjupning på det lärande som sker i olika hälsointerventioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Sillén, Sandra, and Elin Åberg. "Organisationer i förändring : En kvalitativ studie om ledningens erfarenheter av implementering och användning av ett aktivitetsbaserat arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85117.

Full text

Abstract:

Studien eftersträvar att medföra en större insikt om ledningens erfarenheter av det aktivitetsbaserade arbetssättet och kontoret. Något som både innefattar varför verksamheter väljer att implementera arbetssättet, lärdomar från införandet såväl arbetet i kontoret. Även hur ledarskapet påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat. Avgränsningen för studien är verksamhetsledningen vilket inkluderar både chefer samt HR personal, och utgår således från deras perspektiv. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som datainsamlingsteknik. För att komma i kontakt med våra intervjupersoner användes sökmotorn Google för att finna organisationer som arbetar aktivitetsbaserat. Något som resulterade i 12 intervjuer med 14 intervjupersoner. Teorikapitlet är skapat för att kunna tolka det insamlade intervjumaterialet och besvara frågeställningarna. Resultatet visar att organisationer inför ett aktivitetsbaserat arbetssätt när ett ökat behov av anpassning för att kunna växa i lokalerna finns och för att lokalerna behöver uppdateras. Andra anledningar är att samarbetet ska öka i organisationen. Något som kräver en lång period av planering för att kunna förbereda chefer och medarbetare på den stundande förändringen. Samtliga i kontoret behöver även ändra sitt beteende för att konceptet ska fungera. Ledarskapet bör präglas av förtroende till medarbetarna och att de får ta eget ansvar över sina arbetsuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lind, Evelina, and Hanna Heinemann. "När passionen blir ett yrke och yrket blir passionen : En kvalitativ studie om upplevelsen av attarbeta med sin passion." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77946.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka människors upplevelse av att arbeta med sin passion. Vi vill även utforska vad det är som motiverar dessa personer till att lägga ned den tid och kraft som krävs för kunna arbeta med passionen. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer med personer som antingen helt, eller till viss del, försörjer sig på sin passion. Respondenternas yrken är: Cellist, Författare, Vinimportör, Projektledare/Idrottschef, Hudterapeut, Fotograf, Musikproducent, Glaskonstnär och Musikalartist. Vi har gjort urval efter vår teoretiska referensram för att kunna svara på våra frågeställningar. Urvalet är på så sätt ett målstyrt urval men vi har även till viss del gjort ett fåtal bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalen gjordes till följd av covid-19. Som grund till vår uppsats har vi valt teorier om passion, motivation, självledarskap, work-life balance samt roll och identitet. Dessa används för att analysera den insamlade empirin från intervjuerna. Resultatet visar att oberoende på vilket yrke respondenterna har känner de alla samma glädje och tacksamhet över att kunna ha sin passion som yrke. Deras motivation kommer inifrån då glädjen över själva utövandet och önskan om att hela tiden utvecklas är det som dagligen driver dem till att fortsätta. Studien visar även att det finns utmaningar med dessa yrken. En av dessa är att respondenterna kan känna en så stark dragningskraft till deras passion att de andra delarna i livet hamnar i konflikt med passionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Eklund, Klas. "Servant leadership : Vetenskap eller ideal?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18312.

Full text

Abstract:

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara. Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar. Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet. Vissa viktiga faktorer avspeglas inte i enkätresultat, medan andra okända eller irrelevanta påverkar desto mer. Enkätstudier av servant leadership kan, i sin nuvarande utformning, inte bidra med någon förståelse för vad man faktiskt har mätt. Servant leadership kan dock vara värdefullt genom att lyfta intressanta frågor om ledarskap, oaktat mätbarhet. Fallstudien har genomförts i tre delar: En liten replikerande enkätundersökning bland soldaterna i en spaningsgrupp, en omfattande deltagande observation vid en av gruppens övningar, samt en intervju med gruppens chef. Uppsatsen behandlar huvudsakligen teorier om servant leadership (Robert Greenleaf, Larry Spears, Page och Wong) utifrån teorier om meningsskapande ledarskap (Lars Svedberg) samt self leadership (Crossan och Mazutis).
Servant leadership is a concept that shows potential in leadership research, in particular to explain management of meaning, self leadership and acceptance of leadership without authority. The problem is that research this far lacks a critical perspective. Validity of servant leadership measurements has been proven statistically, but its implications for the leadership or the leader remain unclear. The purpose of this paper is to test the concept of servant leadership as a tool for leadership studies. Can it be concretized and measured? Can one be certain as to what is measured? To answer these questions, this paper includes an auditing study of literature and a practical, utilizing case study in three parts. The results indicate that the concept of servant leadership might be lacking in precision and reliability. Some important factors are not reflected in survey results, while other unknown or irrelevant ones have too great of an impact. Survey studies of servant leadership, in their current form don’t seem provide any understanding as to what is actually being measured. This being said, servant leadership can be valuable through raising interesting questions about leadership, regardless of measurability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sukalo, Aleksandra, and Gabriela Montenegro. "Behövs verkligen en chef? : En fallstudie om hur självledande anställda upplever behovet av en chef." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156492.

Full text

Abstract:

Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver. För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande. Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Tisäter, Hanna, and Tace Mumford. "Ledarskapet i framtidens kontor : En kvalitativ studie om chefsrollen i det aktivitetsbaserade kontoret." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444005.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Larsson, Tatiana. "Ledare om ledarskap : Studie om två ledares syn på sitt ledarskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80883.

Full text

Abstract:

Leadership is a complex phenomenon and it can be studied from many perspectives. This study emphasizes the importance in the leader audit; review themselves and their leadership, trough interviews and discussions. The leader’s way of looking at leadership gets redefined into theoretical terms and models. In the study the leaderships different definitions appears, like the leader’s impact and characteristics, situation based leadership, personal leadership, leadership’s metaphors and the categories of authority. The metaphors are used to describe leadership in a substantive way that inspires to be aware of the holism and the details. The decoding of the concept of leadership and leaderships behaviours are a large and considerable part of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lindgren, Frida, and Emma Nyberg. "HOW TO MANAGE SELF-LEADERSHIP IN REMOTE ENVIRONMENTS : A qualitative study made on Swedish medium and large-sized organizations." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184992.

Full text

Abstract:

Covid-19 affected the world's population when the pandemic became a global problem at the start of 2020. The effects of the pandemic placed demands on various countries and their inhabitants. But also on organizations in sundries sectors. Globally, and specifically on the Swedish labor market, the effects of covid-19 have contributed to increased use of technology to enable continued work, elsewhere than physically on site. This has created opportunities but also challenges for managers to motivate subordinates and get them to work towards the organization's set goals. Self-leadership is thus a concept that is important to understand and handle in the current situation, as it can lead to increased motivation and performance of individuals. Previously published research points out how leaders can work to promote self-leadership. e.g. by adapting individuals' characteristics and commitment to the nature of the task. How self-leadership is promoted in the Swedish labor market, under digital conditions in remote work, is however still unclear. We know, from previously published research, that self-leadership, clear goals, motivation, and self-efficacy all have an influence on each other. They further serve as a prerequisite for organizational performance and goal fulfillment. But there is no answer as to how this can be promoted under current digital conditions. Swedish companies are moreover at the forefront when it comes to innovation development and the shift to digital resources, as a result of the pandemic. But there is no explanation for the connection between self-leadership and its new challenges with digital work, nor on the Swedish labor market. The intention of this study is therefore to fill the research gap with a qualitative and empirical study on Swedish medium and large-sized companies, where the effects of covid-19 proved to be extensive. The goal is moreover to answer the question and explain how Swedish medium-sized and large organizations manage self-leadership under presented conditions. This issue includes both leaders and employees, and the study groups have thus both been included in the study to create a holistic understanding of how self-leadership is handled in the above-mentioned contexts. The results, based on five employees, and four leaders in various sectors and organizations, show that enabling recurring opportunities for social interactions, support and to convey a transparent culture with clear goals is necessary to manage self-leadership in remote environments. Having a thorough opportunity for support in the organization and creating opportunities for social interactions is something that this study has significantly contributed to the research. This is because these phenomena have not previously been presented of any particular importance, nor have they been promoted as necessary for the management of self-leadership in a remote context. In this study, however, it has been shown to be extremely necessary, from the point of view of both managers and employees. This, to enable self-leadership, increase motivation and self-efficacy in the Swedish labor market, which positively can affect individual- and organizational performance and goal fulfillment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Sundberg, Malin. "Transformativt ledarskap, empowering ledarskap och dess effekter på ledareffektivitet och tillfredställelse med arbetsledning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11799.

Full text

Abstract:

Abstrakt Transformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Blomberg, Amanda, and Anna Johnsson. "Konsten att leda sig själv : En kvalitativ fallstudie om hur självledarskap kommer till uttryck i och genom kulturen på Desenio." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87095.

Full text

Abstract:

Självledarskap är ett forskningsområde som blev ett omtalat fenomen under mitten av 1980-talet. Det finns dock inte mycket forskning kring hur självledarskap kommer till uttryck inom en specifik organisation. Vi ville, genom en kvalitativ studie, skapa en ökad förståelse för hur självledarskap kommer till uttryck genom organisationskultur på e- handelsföretaget Desenio. Tre självledarskapsstrategier användes för att tolka och skapa en förståelse för självledarskapet i organisationen. Vi utförde en fallstudie som inkluderade tio intervjuer med medarbetare och Vd:n på företaget som fick berätta om sina erfarenheter och föreställningar om självledarskap. För att skapa en förståelse för omgivningen och kulturen utförde vi även observationer på Desenio som ett komplement till de utförda intervjuerna. Vi kunde i vår studie identifiera de tre självledarskapsstrategierna hos samtliga medarbetare. Vad som framgick var dock att ingen av strategierna fullt ut kunde identifieras hos medarbetarna, utan att strategierna till viss del identifierades. Vi kom även fram till att organisationskulturen format självledarskapet då medarbetarnas arbetssätt och beteenden speglas av kulturen och värderingarna på Desenio.
Self-leadership is a concept within leadership research that emerged in the mid-1980s. However, there are only a few studies about self-leadership within a specific organization. Our aim was therefore to develop a greater understanding of how self-leadership is expressed within the e-commerce organization Desenio. We explored how the organizational culture has shaped self-leadership within the organization. We used three cognitive and behavioral self-leadership strategies to develop a greater understanding of how self-leadership is expressed in the organization. We have made a qualitative case study that includes ten interviews with employees and the CEO of the organization, where the individuals expressed their experiences and thoughts about self-leadership. We completed the empirical study with observations of the working environment to get a better understanding of the culture. The implications of the study are that the three self- leadership strategies could be identified in the employees. However, none of the strategies could be identified to a full extent. We also concluded that the organizational culture has shaped self-leadership since the work behavior of the employees could be related to the culture and the values at Desenio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

SVENSSON, DAVID, and JOHAN KOISTINEN. "Leadership and the effects of remote work : A case study of a Nordic insurance company." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301289.

Full text

Abstract:

Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers.
Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Pahlberg, Jonas. "Att Leda Hemifrån : En studie idistansarbetets påverkan på chefers ledarskap." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182698.

Full text

Abstract:

Denna studie har undersökt hur distansarbete påverkar chefers ledarskapsförmåga. De områden som studien fokuserat på är kommunikation, arbetsmiljö och ledarskap. Studien bygger på intervjuer som berör chefernas varierade upplevelser och erfarenheter dessa chefer har från distansarbete. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats mot tidigare forskning och kunskap om ledarskap. I studien deltog sex chefer på ett internationellt företag med säte i Sverige som sedan våren 2020 bedrivit sin verksamhet i huvudsak på distans. Syftet med studien var att undersöka hur distansarbete påverkar chefers upplevda ledarskapsförmåga, samt vilka fördelar det finns med distansarbete ur ett ledarskapsperspektiv. Studien består av intervjuer med sex chefer på ett stort svenskt internationellt företag som nyligen övergått till distansarbete på heltid. Dessa chefers upplevelser och erfarenheter ligger till grund för de slutsatser som studien kommit fram till. Studien visar att cheferna upplever distansarbete fördelaktigt ur många aspekter såsom produktivitet, gruppsammanhållning samt möjlighet till en bra balans mellan arbete och privatliv. Vidare upplever cheferna att deras arbetsgrupp kommit varandra närmare under den period de arbetat på distans på grund av den ökade kommunikationen som nu sker digitalt. Studien visar däremot även att distansarbete kan leda till svårigheter för chefer att säkerställa den sociala arbetsmiljön de ansvarar över då medarbetarna saknar det sociala umgänge på arbetet som cheferna anser viktigt. Den digitala kommunikationen upplevs vara ett tillräckligt substitut för det formella informationsutbytet men den informella och sociala interaktionen som saknas är ett problem som cheferna måste arbeta aktivt med. Vidare har cheferna uppmuntrat till ett utvecklat självledarskap hos medarbetarna som ett möjligt sätt att hanterade nya utmaningar och krav som ställs på teamet. I ett framtida arbete på distans kan därför självledarskap vara ett koncept som fungerar väl.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Engblom, Vendela, and Eriksson Sandra Schmidt. "“Kan man hitta den där balansen och rida på den här distansvågen istället för att dränkas av den så kommer manatt må väldigt mycket bättre.” : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser av distansarbetet under Covid-19-pandemin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45235.

Full text

Abstract:

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt.
This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hedström, Isabella, and Karl Magnil. "Sensemaking Structures in Multiproject Settings and their Implications on Projects." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296933.

Full text

Abstract:

Previous research has shown that sensemaking structures within organizations are not only present, but vital in project settings. Informal individually produced sensemaking structures, such as task lists, are a mean to formulate ones' own project work into individual actions. These have shown to be essential, but some drawbacks have also been shown to exist. However, the lens has previously been mainly on the individual level, and organizational implications have got little attention in research. This study aims to explore projects' implications when such individual structures are dominant in the process. To do so, the reasons for production of said structures are analysed as well as the source of them. As a mean to identify such implications, a qualitative single-case study was performed at a Swedish consultancy company, where in total 16 interviews were held with employees at various positions and hierarchical levels. As expected, sensemaking structures were widely used in several formats, produced both for individual and collective purposes. The study further reveals that depending on the source of inspiration for the task lists, there is a risk that multiple views of the projects' goal are formed, which in turn affects the projects' progress. Also, the responsibility of the project leaders was shown to be of importance as a mean to minimize individual prioritization and instead build a uniform perception of projects' priorities, thus through communication and transparency. As the study finds a clear connection between individuals' sensemaking structures and organizational implications, further and more broad research on sensemaking structures through an organizational lens is suggested.
Tidigare forskning visar på att meningsskapande strukturer [eng: sensemaking structures] i organisationer existerar och håller en avgörande del i projektsammanhang. Informella individuella strukturer, så som uppgiftslistor, används och produceras för att bryta ner projektarbetet till mindre uppgifter. Dessa strukturer har visat sig vara av stor betydelse, men nackdelar har även visat sig förekomma. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserats kring individen, men mindre uppmärksamhet har lagts på organisatoriska aspekter. Denna studie syftar till att utforska de konsekvenser projekt kan erhålla då individuella strukturer är dominanta i projektarbetet. I ett försök att finna dessa konsekvenser så har både skälen till produktionen av dessa strukturer samt dess källa analyserats. För att identifiera dessa konsekvenser har en kvalitativ fallstudie utförts på ett svenskt konsultföretag, där resultatet samlades in genom att intervjua 16 anställda verksamma på olika positioner och hierarkiska nivåer. Användandet av meningsskapande strukturer var som väntat stort, då syftet till dess användning både var individuellt och kollektivt. Studien visar att källan till de individuella listorna skiljer sig åt,vilket bidrar till risken att det formas flertalet synsätt på projektets mål, vilket i sin tur påverkar projektets utveckling. Projektledarens ansvar att kommunicera och vara transparent har visat sig vara av betydelse i syfte att minimera individuella prioriteringar och därav bör det byggas en mer enhetlig syn på projektets prioriteringar. Då författarna av studien finner tydliga kopplingar mellan individuella meningsskapande strukturer och organisatoriska implikationer föreslås vidare forskning på meningsskapande processer genom en organisatorisk lins.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nilén, Johanna. "Lärande och ansvar : konsultrollen i en kontext av ständig förändring." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15148.

Full text

Abstract:

I en omvärld i konstant förändring ställs det höga krav på individer, framför allt i kunskapsintensiva företag. Studien undersöker upplevelser och resonemang kring ansvar och lärande, hos individer som arbetar inom en konsultverksamhet. Att belysa hur en konsult ser på ansvar och livslångt lärande, i en kontext i ständig förändring. I studien genomfördes intervjuer med åtta konsulter i ett konsultföretag. Materialet spelades in, transkriberades och analyserades genom kodning och tematisering, först utan en teori, för att hitta de naturligt förekommande rösterna. I ett nästa steg analyserades teman utifrån begreppet agilt lärande med fyra huvudsakliga faktorer: Mental Agility, Results Agility, People Agility och Change Agility. Resultatet visar på att det finns ett omfattande ansvarstagande och tydligt eget uppfattat ansvar för lärande. Med ökad erfarenhet nyanseras bilden och oftare ser individen att mer ansvar ligger på henne själv, än omgivningen. De fyra övergripande teman som framkom var kultur, medskapande, bekräftelse och självreflektion som har tydlig överensstämmelse med faktorerna för agilt lärande. Resultatet visar på att det verkar finns en hög förmåga till ett agilt lärande hos konsulter i ett kunskapsintensivt företag, där vardagen innebär att kunna anpassa sig till konstant förändring.
In a constantly changing environment, high demands are placed on individuals, especially in knowledge-intensive companies. The study examines experiences and reasoning about responsibility and learning, in individuals working within a consulting business. To shed light on how a consultant looks at responsibility and lifelong learning, in a context of constant change. In the study, interviews were conducted with eight consultants at a consulting firm. The material was recorded, transcribed and was analyzed by coding and thematizing, first without a theory to find the naturally occurring voices. In a next step, themes were analyzed based on the concept of agile learning with four main factors: Mental Agility, Results Agility, People Agility and Change Agility. The result shows that there is a comprising sense of responsibility and clearly self-perceived responsibility for learning. With increased experience, the picture is nuanced and more often the individual sees that more responsibility lies with her, than with her surroundings. The four main themes that emerged were culture, co-creation, acknowledgement and self-reflection, which are clearly consistent with the factors of agile learning. The result shows that there seems to be a high ability for agile learning by consultants in a knowledge-intensive company, where everyday life means being able to adapt to constant change.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lindqvist, Ida. "Ledarskap i småföretag : Konsten att axla rollerna entreprenör, ledning ochledare." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182687.

Full text

Abstract:

I denna studie har småföretagares upplevelse och förutsättningar att utöva ledarskap, inom åkeri- och maskinentreprenadbranschen undersökts. Detta med hjälp av frågeställningar som berörde ledaren, ledarskapet och organisatoriska förutsättningar. Studien har skett med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer där företagsledare inom ovan nämnda bransch intervjuats. Bakgrund till att studera småföretag var för att dessa är viktiga för Sveriges utveckling och näringsliv, där förutsättningar för småföretag att expandera och vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden är viktigt för att stärka landets ekonomi. Framgångsfaktorn för att möjliggöra konkurrenskraft och utveckling anses vara ledarskap. Eftersom ledarskap i småföretag uppstår ofta genom ägande och där småföretagare ofta kännetecknas av att vara entreprenörer med kompetenser som att starta eget företag, och ledare kännetecknas av kompetenser att motivera andra att följa är det inte självklart att småföretagaren har kompetens eller motivation att lyckas med båda delarna. Ytterligare är åkeri- och maskinentreprenadbranschen viktiga för att hålla Sverige rullande och utveckla infrastrukturen. Studiens resultat visade att ledare besitter och/eller har förståelse för de personliga egenskaper och färdigheter som krävs för att leda men på grund av hinder inte kan agera i enlighet med dessa. Hinder i form av organisatoriska förutsättningar som hög arbetsbelastning, oförutsägbarhet, personal- och kompetensbrist, brister i kommunikation samt bristande stöd. Studien bekräftar tidigare forskning att det är av värde att bli medveten om sitt ledarskap och hur det påverkat personalen och organisationens målsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Carlberg, Annelie. "Ledarskap för aktivitetsbaserade miljöer och arbetssätt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36616.

Full text

Abstract:

I syfte att undersöka vad övergången till en aktivitetsbaserat kontorsmiljö (ABW) innebär för synen på det egna ledarskapet i relation till medarbetarna samt hur chefer hanterat övergången i förhållande till sin chefsidentitet har sex kvinnliga och tre manliga chefer från fyra olika organisationer intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av IPA-metoden utifrån teorier om chef-/ ledarskap i förhållande till medarbetarskap och identitetsarbete. Resultatet visar att en övergång till ABW kan innebära en ansvarsförskjutning mot ökat medarbetaransvar och ett mer strategiskt chef-/ledarskap som är baserat på målstyrning, tillit och ett större ansvar för sociala strukturer. Ett individuellt, tjänande ledarskap underlättar för ett hållbart ledarskap i ABW. Deltagande chefer har uppskattat utvecklingen av chef-/ledarskapet i övergången till ABW och det har inte påvisats några konfliktfyllda identitetsarbeten. Studien ger exempel på vad en förändringsprocess mot ABW kan innehålla. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur ABW fungerar för olika typer av organisationer och medarbetare.
To investigate what a change into an activitybased workplace (ABW) means to managers view of leadership in relation toemployees and how managers handles it in relation to their identity as managers,six female and three male managers, from four different organizations, havebeen interviewed. The IPA-method was used for interview analyzes based ontheories about management/leadership, empowerment and identity work. The resultshows that a transfer into ABW may lead to a passing of responsibility towardsemployees and a strategic leadership/management based on goal management, trustand an increased responsibility for social structures. An individual, servingleadership facilitates a sustainable leadership in ABW. Participants haveappreciated the leadership/management development, and no identity workconflicts has been detected. The study gives examples of changing processestowards ABW. More studies have to be done in order to investigate how ABW fitsdifferent types of organization and different types of employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Clemensson, Lisa. "Självledarskap som ledningsfilosofi : En kvalitativ studie om anställdas upplevelser av självledarskap i en offentlig myndighet." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64749.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Självledarskap'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles