Academic literature on the topic 'Självreglerat lärande'

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott.
Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.

Ofta saknar studenter motivation för att lägga ned tillräckligt med tid på en kurs för att lära sig så mycket som möjligt. Den här uppsatsen undersökte därför hur olika presentationer av data i en simulering av en självkvantifieringsapp kunde påverka medieteknikstudenters motivation till att studera i kursen Flervariabelanalys. Undersökningen tog även upp aspekten om deltagarnas studietimmar påverkades av att se hur andra kurskamrater presterade. Vi avgränsade oss till att inte undersöka hur effektivt deltagarna studerade eller hur de presterade på tentamen, på grund av tidsbrist. De 17 deltagarna i undersökningen studerade sitt andra år vid Medieteknikprogrammet på KTH och loggade sina studietimmar under fem dagar. Därefter fick de datan presenterad för sig i fem olika designförslag och gav feedback på förslagen. Slutligen svarade de på en längre, avslutande enkät. Undersökningens resultat visade att de flesta hade högre mål än faktisk prestation räknat i antal studietimmar under veckans gång. De designutskick som motiverade mest innehöll en lugn bakgrund, motiverande citat eller sammanfattande diagram. Det designutskick som motiverade minst innehöll tidigare års betygsfördelning över tentamen i Flervariabelanalys. Baserat på resultatet anser vi bland annat att en självkvantifieringsapp inte ska bevara användarnas anonymitet, för att uppmuntra till jämförelser med andra användare, att appen ska ge användarna kontinuerlig feedback, exempelvis i form av sammanfattande diagram, och att användaren ska kunna anpassa designen av appen via appens inställningar.
There are many times when students lack the motivation to spend enough time on a course to learn as much as possible. Therefore, this essay studied how different presentations of data in a simulation of a self-quantified app could affect Media Technology students’ motivation for studying in the course Calculus in Several Variable. The study also included the aspect if the participants’ hours of studying were affected by how fellow students performed. We did not include how effective the participants studied or how they performed on the exam, due to lack of time. The 17 participants in the study were in their second year at the Media Technology program at KTH and they logged their hours of studying during five days. After that they got the presentation of the data in different design proposals. Finally, they answered a longer, conclusive questionnaire. The result of the study showed that most of the participants had higher goals than actual performance, counted in number of hours of studying during the week. The design proposals that motivated the participants the most a calm background, inspiring quotations or a summarizing diagram. The design proposal that motivated the participants the least showed the distribution of grades of previous years for the Calculus in Several Variable exams. Based on our results, we find, among other things, that a self-quantified app should not keep the users’ anonymity, for encouraging comparison with other users, that the app should provide the users with continuous feedback, for example a summarizing diagram, and that the user should be able to adjust the design of the app via the settings of the app.

För att nå en hög nivå av expertis inom sporten ishockey så krävs det att spelare har mycket goda och specifika motoriska, fysiologiska och psykologiska färdigheter. Tidigare forskning på unga elitsatsande fotbollsspelare har visat att de som nått en hög nivå, har en högre grad av självreglerat lärande. Syftet med studien var att undersöka självreglerat lärande, samt utforma och utvärdera en metod för att öka graden av självreglerat lärande, hos unga elitsatsande ishockeyspelare. Studien var av kvasi-experimentell design där ett lag fungerade som interventionsgrupp (Sub-elit, n = 15) och ett annat lag fungerande som kontrollgrupp (Elit, n = 18). Interventionen bestod av att spelarna i interventionsgruppen fick utvärdera sin egen prestation och utveckling en gång i veckan under fem veckor. Spelarna i båda grupperna fyllde i självskattningsskalan SRL-TT före och efter interventionen. Sex spelare intervjuades om deras upplevelser av självreglerat lärande och interventionen. Resultaten visar på att det fanns en skillnad vad gäller graden av självreglerat lärande mellan spelarna på högsta nivå (elit) och spelarna på en nivå under (sub-elit), men att interventionen inte hade någon statistiskt signifikant effekt på spelarnas förmåga att ägna sig åt självreglerat lärande. De intervjuade spelarna anser dock att interventionen har fått dem att tänka mer på sin utveckling och hur de presterat. Spelarna anser också att en dialog med tränarna leder till att de själva tänker mer på vad de behöver utveckla i sitt spel.
To achieve a high level of expertise in the sport of ice hockey, players need very good and specific motor, physiological and psychological skills. Previous research on young elite football players has shown that those who have reached a high skill level have a higher degree of self-regulated learning. The purpose of the study was to investigate self-regulated learning, and to design and evaluate a method for increasing the degree of self-regulated learning, in young elite ice hockey players. The study was of quasi-experimental design where one team was intervention group (Sub-elite, n = 15) and another team functioning as a control group (Elite, n = 18). The intervention consisted of the players in the intervention group evaluated their own performance and development once a week for five weeks. Players in both groups completed the self-assessment scale SRL TT before and after the intervention. Six players were interviewed about their experiences of self-regulated learning and the intervention. Results indicate that there was a difference in self-regulated learning between elite- and sub-elite players, and that the present intervention did not have a statistically significant effect on the players’ degree of self-regulated learning. The interviewed players, however, believe that the intervention has made them think more about their development and how they performed. The players also believe that dialogue with the coaches leads them to think more about what they need to develop in their game.

En av nyckelstrategierna inom formativ bedömning är att aktivera eleverna i att äga sitt eget lärande och denna strategi beskrivs i modellen för självreglerat lärande. Självreglerat lärande har i empiriska studier haft stor positiv påverkan på elevers lärande. Examensarbetet syftar till att öka kunskapen om i vilken utsträckning självreglerat lärande implementeras av lärare vid undervisning inom biologi samt öka förståelsen för elevers inställning till sitt eget lärande. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning bland elever i sju klasser samt intervjuer med två undervisande lärare i ämnet biologi. Resultatet från intervjuer med två lärare tyder på att vissa lärare använder självreglerat lärande mer i sin undervisning än andra lärare. Lärarnas olikheter verkar dock ha liten påverkan på hur klasserna de undervisar i självreglerar sitt lärande i biologi. Resultatet från enkäten visade en stor variation bland elever inom klasserna med stor skillnad mellan elevers förmåga att självreglera sitt lärande.

Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.

Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.

Scientists and educational psychologists research have seen on self-regulated learning as learningconstruction. Every scientists have developed their own terms and concepts in the events of explaining how self-regulation affects students learning-process. Keyprocesses in previous studies is the importance of the active choice, to be goal-oriented,and awareness is what students need to self-regulate their own learning. The purpose of this study is to examine how students use different educational learning strategies based on the principles for self-regulated learning (SRL). From the process of the previous research, different concepts and terms have been divided into three key concepts titled:Active choices and actions, Goal-orientation and goal setting, as well as consciousness and self-awareness. These three have been the theoretical ground for the study and has been supplemented with data from interviews. The interviewed are ten high-performing high school students. The implementation was based on reflective interview questions based on the measuring instrument MSLQ and the study's research questions. The result shows on one hand how grading and assessment is a major motivating factor for the choices and actions the students are doing to regulate their learning ability, but on the other hand how grades and assessment creates stress and anxiety for the students. The students indicates how aware they are of themselves when they are evaluating their own performance level and know which active choices they need to do to achieve the goals they strive for in their studies. This completed study indicates that the school isn't teaching students how to use different educational learning strategies sufficiently and that teachers do not work actively enough with students individual learning strategies.This means that traditional approaches to learning is based on repetition and how much time a student puts on their studies, and is the most common learning strategy that the students in this study choose to use as well.

Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform.  Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.

Denna studie handlar om bedömning för lärande. Studien utgår från elevernas perspektiv och hur de uppfattar en formativ kontext där de under sin högstadietid har arbetat med målstyrning och värderingsscheman, elevbok, elevmedverkan i bedömningsprocessen och olika typer av reflekterande frågor. Verktygen i klassrummet har utformats av PRIM-gruppen och lärarna från MiMa-projektet, Min egen Matematik, en undervisningskontext med tydliga inslag av formativ bedömning. Elevernas uppfattningar sätts också i relation till visade prestationer. Jag har intervjuat tolv elever och för att analysera elevernas prestationer har elevarbeten och resultat från ämnesprovet i årskurs 9 samlats in samt resultat från ämnesprovet årskurs 5, betyg från årskurs 9 och gymnasieskolans kurs A. De analysverktyg som har använts är ett teoretiskt ramverk för formativ bedömning som kompletterats med en modell för självreglerat lärande. Tydliga mål och värderingsscheman, elevbok och vilka uppgifter som arbetet ska inriktas på uppfattas av samtliga elever som betydelsefulla. Kamraternas betydelse, klassrumsdiskussioner och innebörden av kvalitativ nivå uppfattas olika av eleverna. Den formativa kontexten har uppfattats som gynnsam för i stort sett samtliga intervjuade elever. Vid intervjuerna framträder olika elevprofiler, där eleverna uttrycker mer eller mindre av självreglerande processer. Det finns samband mellan de elever som uttrycker hög grad av självreglering och visar höga prestationer på ämnesprovet i årskurs 9. Studien visar att arbete i formativt syfte är långsamma processer, men ger möjlighet för förbättrade prestationer. Resultaten visar också på möjligheter för utveckling där återkoppling mot den egna lärandeprocessen är central.
The purpose of this study is to gain insight into how students perceive assessment for learning. The students have been working in a formative assessment practice with self-assessment, learning goals and intensions, apply criteria by assessing their work, use write to learn and reflective questions to activate them as owner of their own learning. The students’ teachers have been participating in a project called MiMa with focus on formative assessment.  The data is generated by individual interviews with 12 students grade 9 (aged 15 – 16) during their last days of secondary school. The aim is also to search for connections between students’ perceptions and their performance. The data collected are tasks and solutions from the national test grade 9, the result from the national test grade 5, the grading from last year secondary and first year of upper secondary school. The analysis is based on Black and Wiliam’s theory of formative assessment and models of self-regulated learning. The findings indicate that all students perceive the learning goals, write to learn and impact on classroom work as meaningful for learning. The students perceived the classroom discussions, the peers and the criteria for success in different ways. The perception of formative assessment is prosperous for almost all pupils. The students express more or less of self-regulated processes. There is a connection between self-regulated learners and high performance. The research shows that work with formative assessment takes time but empowers learning. The findings open up for potentials where students generate feedback to themselves.

This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers’ knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees’ answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers’ understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies. While teachers place an emphasis on learning strategies for themselves as well as their pupils, they are observing strategic methods used by pupils rather than deliberately implementing learning strategies within their classrooms. The result of the study implies that teachers should put more focus on explaining and delivering learning strategies within the curriculum.