To see the other types of publications on this topic, follow the link: Självreglerat lärande.
Dissertations / Theses on the topic 'Självreglerat lärande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 33 dissertations / theses for your research on the topic 'Självreglerat lärande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Allbrink, Sofie, and Rebecka Sundin. "INDIVIDUELLA IDROTTARES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SJÄLVREGLERAT LÄRANDE." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183873.
Full textAbstract:
Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott.Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.
2
Gillner, Disa, and Iryna Kulatska. "Självkvantifiering som verktyg vid självreglerat lärande." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188200.
Full textAbstract:
Ofta saknar studenter motivation för att lägga ned tillräckligt med tid på en kurs för att lära sig så mycket som möjligt. Den här uppsatsen undersökte därför hur olika presentationer av data i en simulering av en självkvantifieringsapp kunde påverka medieteknikstudenters motivation till att studera i kursen Flervariabelanalys. Undersökningen tog även upp aspekten om deltagarnas studietimmar påverkades av att se hur andra kurskamrater presterade. Vi avgränsade oss till att inte undersöka hur effektivt deltagarna studerade eller hur de presterade på tentamen, på grund av tidsbrist. De 17 deltagarna i undersökningen studerade sitt andra år vid Medieteknikprogrammet på KTH och loggade sina studietimmar under fem dagar. Därefter fick de datan presenterad för sig i fem olika designförslag och gav feedback på förslagen. Slutligen svarade de på en längre, avslutande enkät. Undersökningens resultat visade att de flesta hade högre mål än faktisk prestation räknat i antal studietimmar under veckans gång. De designutskick som motiverade mest innehöll en lugn bakgrund, motiverande citat eller sammanfattande diagram. Det designutskick som motiverade minst innehöll tidigare års betygsfördelning över tentamen i Flervariabelanalys. Baserat på resultatet anser vi bland annat att en självkvantifieringsapp inte ska bevara användarnas anonymitet, för att uppmuntra till jämförelser med andra användare, att appen ska ge användarna kontinuerlig feedback, exempelvis i form av sammanfattande diagram, och att användaren ska kunna anpassa designen av appen via appens inställningar.There are many times when students lack the motivation to spend enough time on a course to learn as much as possible. Therefore, this essay studied how different presentations of data in a simulation of a self-quantified app could affect Media Technology students’ motivation for studying in the course Calculus in Several Variable. The study also included the aspect if the participants’ hours of studying were affected by how fellow students performed. We did not include how effective the participants studied or how they performed on the exam, due to lack of time. The 17 participants in the study were in their second year at the Media Technology program at KTH and they logged their hours of studying during five days. After that they got the presentation of the data in different design proposals. Finally, they answered a longer, conclusive questionnaire. The result of the study showed that most of the participants had higher goals than actual performance, counted in number of hours of studying during the week. The design proposals that motivated the participants the most a calm background, inspiring quotations or a summarizing diagram. The design proposal that motivated the participants the least showed the distribution of grades of previous years for the Calculus in Several Variable exams. Based on our results, we find, among other things, that a self-quantified app should not keep the users’ anonymity, for encouraging comparison with other users, that the app should provide the users with continuous feedback, for example a summarizing diagram, and that the user should be able to adjust the design of the app via the settings of the app.
3
Holmqvist, Anton. "Självreglerat lärande hos unga ishockeyspelare : En interventionsstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159344.
Full textAbstract:
För att nå en hög nivå av expertis inom sporten ishockey så krävs det att spelare har mycket goda och specifika motoriska, fysiologiska och psykologiska färdigheter. Tidigare forskning på unga elitsatsande fotbollsspelare har visat att de som nått en hög nivå, har en högre grad av självreglerat lärande. Syftet med studien var att undersöka självreglerat lärande, samt utforma och utvärdera en metod för att öka graden av självreglerat lärande, hos unga elitsatsande ishockeyspelare. Studien var av kvasi-experimentell design där ett lag fungerade som interventionsgrupp (Sub-elit, n = 15) och ett annat lag fungerande som kontrollgrupp (Elit, n = 18). Interventionen bestod av att spelarna i interventionsgruppen fick utvärdera sin egen prestation och utveckling en gång i veckan under fem veckor. Spelarna i båda grupperna fyllde i självskattningsskalan SRL-TT före och efter interventionen. Sex spelare intervjuades om deras upplevelser av självreglerat lärande och interventionen. Resultaten visar på att det fanns en skillnad vad gäller graden av självreglerat lärande mellan spelarna på högsta nivå (elit) och spelarna på en nivå under (sub-elit), men att interventionen inte hade någon statistiskt signifikant effekt på spelarnas förmåga att ägna sig åt självreglerat lärande. De intervjuade spelarna anser dock att interventionen har fått dem att tänka mer på sin utveckling och hur de presterat. Spelarna anser också att en dialog med tränarna leder till att de själva tänker mer på vad de behöver utveckla i sitt spel.To achieve a high level of expertise in the sport of ice hockey, players need very good and specific motor, physiological and psychological skills. Previous research on young elite football players has shown that those who have reached a high skill level have a higher degree of self-regulated learning. The purpose of the study was to investigate self-regulated learning, and to design and evaluate a method for increasing the degree of self-regulated learning, in young elite ice hockey players. The study was of quasi-experimental design where one team was intervention group (Sub-elite, n = 15) and another team functioning as a control group (Elite, n = 18). The intervention consisted of the players in the intervention group evaluated their own performance and development once a week for five weeks. Players in both groups completed the self-assessment scale SRL TT before and after the intervention. Six players were interviewed about their experiences of self-regulated learning and the intervention. Results indicate that there was a difference in self-regulated learning between elite- and sub-elite players, and that the present intervention did not have a statistically significant effect on the players’ degree of self-regulated learning. The interviewed players, however, believe that the intervention has made them think more about their development and how they performed. The players also believe that dialogue with the coaches leads them to think more about what they need to develop in their game.
4
Tinnert, Jon. "Självreglerat lärande inom ämnet biologi på gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180330.
Full textAbstract:
En av nyckelstrategierna inom formativ bedömning är att aktivera eleverna i att äga sitt eget lärande och denna strategi beskrivs i modellen för självreglerat lärande. Självreglerat lärande har i empiriska studier haft stor positiv påverkan på elevers lärande. Examensarbetet syftar till att öka kunskapen om i vilken utsträckning självreglerat lärande implementeras av lärare vid undervisning inom biologi samt öka förståelsen för elevers inställning till sitt eget lärande. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning bland elever i sju klasser samt intervjuer med två undervisande lärare i ämnet biologi. Resultatet från intervjuer med två lärare tyder på att vissa lärare använder självreglerat lärande mer i sin undervisning än andra lärare. Lärarnas olikheter verkar dock ha liten påverkan på hur klasserna de undervisar i självreglerar sitt lärande i biologi. Resultatet från enkäten visade en stor variation bland elever inom klasserna med stor skillnad mellan elevers förmåga att självreglera sitt lärande.
5
Forsberg, Anna. "SJÄLVREGLERAT LÄRANDE : En intervjubaserad studie om högstadieelevers eget lärande i bildämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185535.
Full textAbstract:
Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.
6
Arvidsson, Kristoffer. "Den självreglerande läraren : En aktionsstudie om hur en lärare kan arbeta med självreglerat lärande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148475.
Full textAbstract:
Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.
7
Fjällström, Jonas. "Elever och självreglerat lärande. : En studie om grundskoleelevers uppfattning om inlärningsstrategier." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89411.
Full textAbstract:
Scientists and educational psychologists research have seen on self-regulated learning as learningconstruction. Every scientists have developed their own terms and concepts in the events of explaining how self-regulation affects students learning-process. Keyprocesses in previous studies is the importance of the active choice, to be goal-oriented,and awareness is what students need to self-regulate their own learning. The purpose of this study is to examine how students use different educational learning strategies based on the principles for self-regulated learning (SRL). From the process of the previous research, different concepts and terms have been divided into three key concepts titled:Active choices and actions, Goal-orientation and goal setting, as well as consciousness and self-awareness. These three have been the theoretical ground for the study and has been supplemented with data from interviews. The interviewed are ten high-performing high school students. The implementation was based on reflective interview questions based on the measuring instrument MSLQ and the study's research questions. The result shows on one hand how grading and assessment is a major motivating factor for the choices and actions the students are doing to regulate their learning ability, but on the other hand how grades and assessment creates stress and anxiety for the students. The students indicates how aware they are of themselves when they are evaluating their own performance level and know which active choices they need to do to achieve the goals they strive for in their studies. This completed study indicates that the school isn't teaching students how to use different educational learning strategies sufficiently and that teachers do not work actively enough with students individual learning strategies.This means that traditional approaches to learning is based on repetition and how much time a student puts on their studies, and is the most common learning strategy that the students in this study choose to use as well.
8
Kamp, Patrik, and Axel Steneskog. "Självreglerat lärande och motivation i olika typer av idrotter: En jämförelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171197.
Full textAbstract:
Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform. Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.
9
Ridderlind, Inger. "Elevperspektiv på bedömning för lärande." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-94068.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om bedömning för lärande. Studien utgår från elevernas perspektiv och hur de uppfattar en formativ kontext där de under sin högstadietid har arbetat med målstyrning och värderingsscheman, elevbok, elevmedverkan i bedömningsprocessen och olika typer av reflekterande frågor. Verktygen i klassrummet har utformats av PRIM-gruppen och lärarna från MiMa-projektet, Min egen Matematik, en undervisningskontext med tydliga inslag av formativ bedömning. Elevernas uppfattningar sätts också i relation till visade prestationer. Jag har intervjuat tolv elever och för att analysera elevernas prestationer har elevarbeten och resultat från ämnesprovet i årskurs 9 samlats in samt resultat från ämnesprovet årskurs 5, betyg från årskurs 9 och gymnasieskolans kurs A. De analysverktyg som har använts är ett teoretiskt ramverk för formativ bedömning som kompletterats med en modell för självreglerat lärande. Tydliga mål och värderingsscheman, elevbok och vilka uppgifter som arbetet ska inriktas på uppfattas av samtliga elever som betydelsefulla. Kamraternas betydelse, klassrumsdiskussioner och innebörden av kvalitativ nivå uppfattas olika av eleverna. Den formativa kontexten har uppfattats som gynnsam för i stort sett samtliga intervjuade elever. Vid intervjuerna framträder olika elevprofiler, där eleverna uttrycker mer eller mindre av självreglerande processer. Det finns samband mellan de elever som uttrycker hög grad av självreglering och visar höga prestationer på ämnesprovet i årskurs 9. Studien visar att arbete i formativt syfte är långsamma processer, men ger möjlighet för förbättrade prestationer. Resultaten visar också på möjligheter för utveckling där återkoppling mot den egna lärandeprocessen är central.The purpose of this study is to gain insight into how students perceive assessment for learning. The students have been working in a formative assessment practice with self-assessment, learning goals and intensions, apply criteria by assessing their work, use write to learn and reflective questions to activate them as owner of their own learning. The students’ teachers have been participating in a project called MiMa with focus on formative assessment. The data is generated by individual interviews with 12 students grade 9 (aged 15 – 16) during their last days of secondary school. The aim is also to search for connections between students’ perceptions and their performance. The data collected are tasks and solutions from the national test grade 9, the result from the national test grade 5, the grading from last year secondary and first year of upper secondary school. The analysis is based on Black and Wiliam’s theory of formative assessment and models of self-regulated learning. The findings indicate that all students perceive the learning goals, write to learn and impact on classroom work as meaningful for learning. The students perceived the classroom discussions, the peers and the criteria for success in different ways. The perception of formative assessment is prosperous for almost all pupils. The students express more or less of self-regulated processes. There is a connection between self-regulated learners and high performance. The research shows that work with formative assessment takes time but empowers learning. The findings open up for potentials where students generate feedback to themselves.
10
Riby, Petronella. "Strategier för lärande : Lärares förståelse och användning av strategier i språkundervisning i årskurserna 4-6." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103002.
Full textAbstract:
This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers’ knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees’ answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers’ understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies. While teachers place an emphasis on learning strategies for themselves as well as their pupils, they are observing strategic methods used by pupils rather than deliberately implementing learning strategies within their classrooms. The result of the study implies that teachers should put more focus on explaining and delivering learning strategies within the curriculum.
11
Panboon, Johanna, and Karolina Öst. "Psykiskt välbefinnande, självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas hos elever på ett elitidrottsgymnasium." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148092.
Full textAbstract:
Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande.Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.
12
Vingsle, Charlotta. "Formativ bedömning och självreglerat lärande : vad behöver vi för att få det att hända?" Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135032.
Full textAbstract:
Previous research has shown that substantial learning gains are possible when formative assessment and support for students’ development of self-regulated learning skills are implemented in classroom practice. Such implementation is not straightforward and there is a need for both further understanding of the knowledge and skills teachers require to practice formative assessment, and further insights into how different characteristics of ordinary teaching practices support students’ in becoming proficient self-regulated learners. This doctoral thesis includes a licentiate thesis and two articles. In the licentiate thesis, classroom observations are used to investigate the knowledge and skills used by a teacher engaged in a comprehensive formative classroom practice. The results show that the teacher's practice is complex and requires advanced knowledge and skills that are often used simultaneously and under time pressure. For example, the teacher, sometimes in a matter of seconds, handles new (to her) mathematics, makes inferences from students’ responses to their understanding, and based on these inferences makes decisions about her teaching. The first article is a literature review focusing on the effects of formative assessment on student achievement in mathematics since there is a lack of knowledge of the effects of formative assessment on student achievement, in particular for subject areas such as mathematics. In the review, a systematic literature search is made for articles studying the effects of both teacher-centered approaches and approaches emphasizing student involvement in the formative assessment processes. The latter type of approaches includes teacher practices that support students’ development of aspects of self-regulated learning competence. The results show that all approaches included in the review have significant positive effects on student achievement in mathematics. The second article examines in what ways learning situations in authentic classroom practices provide opportunities for the students to develop self-regulated learning skills, and how students experience these opportunities. The analysis is based on data from classroom observations of three teachers’ mathematics lessons, and on interviews with their students. The results show that instruction in self-regulated learning skills mostly occurred implicitly, and the opportunities to develop the skills were mainly provided and experienced at the observational level.
13
Gustaf, Andersson. "Självbedömning i sångundervisning med hjälp av digitala verktyg : En kvalitativ undersökning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105615.
Full textAbstract:
Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna beskriver dock inledningen på inspelningsperioden som ovan. Jämförelser med kommersiellt utgivna produktioner gjorde att eleverna uppfattade sina egna inspelningar som dåliga i initialskedet. Det framkom att det var på framförallt fyra områden som eleverna gjort självbedömningar på sig själva, vilka också analyserats utifrån de teoretiska begreppen feed up, feed back och feed forward. Dessa var tonhöjd, rytmik, uttal och dynamik. Då eleverna uppfattat brister i sångtagningar användes olika strategier att korrigera dessa. Eleverna uppskattade att de fick sjunga i ett individuellt sammanhang där inga hänsyn behövde tas till andra klasskamrater, vilket gjorde att eleverna vågade ta i och använda sina röster på nya sätt. De medverkande eleverna framhåller också att de vill lära sig mer om digital teknik och att kunna sköta inspelningar på egen hand.
14
Lundkvist, Maria. "Att reglera sitt lärande kan väl alla? : En aktionsstudie med en elev i matematiksvårigheter på en vuxenutbildning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131306.
Full textAbstract:
På vuxenutbildningen förväntar sig lärarna att eleverna ska kunna reglera sitt lärande genom att sätta upp rimliga mål, planera hur målen ska nås och genomföra planen. Detta kallas självreglerat lärande (SRL) och är viktigt inom så väl studier som arbetslivet. Det finns däremot elever inom vuxenutbildningen som inte har fått möjligheten att utveckla SRL och därför var syftet med denna studie att studera hur SRL kan utvecklas hos en elev i matematiksvårigheter. Aktionsforskning var metoden för att uppnå detta syfte där aktionen bestod av tolv enskilda lektioner. På dessa lektioner använde läraren olika strategier kopplat till både SRL, motivation och feedback med intentionen att bedöma vilka effekter dessa strategier fick för elevens SRL användes observationer och intervjuer. Strategierna var till exempel enskilda lektioner, tydliggör lärandemål, nivåanpassa uppgifter, introducera en problemlösningsmall och använda självskattningsmatriser, olika former av självbedömning samt feedback. Detta resulterade bland annat i att eleven började reflektera mer över sitt eget lärande samt förändrade synen på inlärning.
15
Göransson, Annika. "Lärplattformar - En ny arena för lärande?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35065.
Full textAbstract:
Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna.
16
Enström, Ingela, and Monica Martinssson. "Myten om matematiken : En kvalitativ fallstudie om elevers möjligheter till lärande i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160804.
Full textAbstract:
The aim of this qualitative case study is to describe and understand what perception students have about their learning in mathematics, and how mathematics teaching can provide the preconditions for all students' mathematical development. The theoretical framework of the study describes a growth mindset as a success factor in mathematics learning. A growth mindset can be promoted with qualitative good teaching based on research and a formative way of working. With empirical evidence from classroom observations, as well as student and teacher interviews, the student's ability to study mathematics with regard to these factors was examined. The result reveals a mathematics education based on research and proven experience, which in many ways promotes learning and stimulates a growth mindset. However, the study is unambiguous that students can be more exposed to challenges in their learning. Teaching should also be conducted so that mistakes and an analysis of these are seen as part of the learning. In this regard, a good social climate in the classroom and good relationships are important. The result reveals that the majority of students experiencing insecurity to express mathematical thoughts, in danger of being judged, revealed or abandoned.
17
Håkansson, Linn, and Anna Wernstedt. ""Jag kan inga fina namn eller speciella uttryck men jag kan berätta hur jag jobbar" : Läsförståelseundervisning i skolans tidiga år." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22106.
Full textAbstract:
Detta examensarbete gjordes i syfte att undersöka hur lågstadielärare ser på begreppen läsförmåga och läsförståelse samt hur de undervisar för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Syftet var också att undersöka vilka metoder och strategier lärarna använder för att utveckla lågstadieelevers läsförståelse samt i densamma undersöka huruvida lärarens kunskaper och uppfattning om läsförståelse påverkar elevers utveckling. Vi har genom en enkätundersökning samt intervjuer samlat in det material som ligger till grund för detta arbete. I enkätundersökningen deltog 41 respondenter och i intervjuerna deltog tre informanter. Utifrån de svar som framkommit i enkäten och intervjuerna har vi sammanställt hur de deltagande lärarna arbetar för att främja elevers läsförståelseutveckling, vilka metoder och strategier de använder sig av i sin undervisning samt hur de uppfattar begreppen läsförståelse och läsförmåga. Av våra resultat framgår att lärarna över lag har en samstämmig uppfattning om begreppen läsförmåga och läsförståelse. Deras uppfattning om begreppen stämmer dock inte överens med hur de forskare som studien lutar mot definierar begreppen. I vår analys redogör vi för hur de deltagande lärarna säger sig arbeta för att främja elevers läsförståelseutveckling. Flera av lärarna säger sig använda de metoder och strategier som forskningen framhåller som framgångsrika. Vår teoretiska utgångspunkt blir synlig i många av lärarnas svar om hur de säger sig arbeta. I resultatet blir det dock även tydligt att flera av lärarna inte har tillräckliga kunskaper om vad som påverkar elevers läsförståelseutveckling.
18
Marainen, Helen. "Formativ bedömning i matematikundervisning : fallstudie i en studieförberedande gymnasieklass." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126079.
Full textAbstract:
I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.
19
Frank, Ina, and Emma Åsälv. "Lässtrategier för läsförståelse : Reading strategies for reading comprehension." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39766.
Full textAbstract:
Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.
20
Nicolaysen, Veronica. "Att formulera och förmedla mål i grundskolans tidiga år." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150125.
Full textAbstract:
Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.
21
Könönen, Riitta-Liisa. ""Det är språket som gör det jobbigt för mig på kurserna" : En introspektiv studie av en högskolestuderande andraspråksinlärares inlärningsstrategier och reflektioner." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88414.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus. De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling. Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.
22
Kullberg, Stefan. "Matematisk problemlösning : En studie av problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer vid problemlösning i årskurs 4-6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32319.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som användes i grundskolans årskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6. Lärarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev. De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde även strategierna som de använde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att välja en eller flera operationer att arbeta med. Eleverna arbetade både enskilt, i mindre grupper och i helklass när de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansåg flera av de intervjuade lärarna.The purpose of this thesis was to study the different types or problems, strategies for solving and forms of cooperation used in Swedish elementary school grades 4-6 when working with problem solving in mathematics. Three different grades were studied in this thesis; one 4th grade, one 5th grade and one 6th grade. The teachers in each class were interviewed to study the ideas behind the teaching methods they were using. The types of problems students worked with varied and so did the strategies that they used. The most frequent strategies, however, was to draw pictures, guess and try and select one or several operations to work with. The students worked individually, in small groups and everyone in the class together, when they solved problems. Several of the interviewed teachers wanted all of these three forms of learning to be part of their teaching.
23
Andersson, Christoffer. "Kan självreglerat lärande vara ett verktyg för att nå toppen? : En kvantitativ studie kring samband mellan självreglering och nivå i simning." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5638.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan svenska junior- och seniorsimmares nivå (mätt i FINA poäng), simmarnas bakgrund (träningstimmar, ålder och tävlingserfarenhet) och självregleringsförmåga. Självreglering består av de sex aspekterna planering, ansträngning, self-efficacy, monitorering, reflektion och utvärdering. De frågeställningar som besvarades var följande: Finns det några samband mellan nivå (FINA-poäng), en simmares bakgrund (träningstimmar, ålder och tävlingserfarenhet) och förmåga att självreglera? Och kan simmares nivå (FINA-poäng) prediceras utifrån deras förmåga att självreglera efter att ha kontrollerat för deras träningsbakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet)? Metod I studien deltog totalt 75 simmare, varav 26 män, 47 kvinnor och 2 personer som valde att inte uppge sitt kön. Deltagarna var i åldrarna 15 till 34 år (M = 17,85; SD = 3,68) och låg på en nivå av M = 621,54 (SD = 140,06) FINA poäng. Deltagarnas självregleringsförmåga mättes med hjälp utav enkäten The Self-Regulation Scale. I analysen så beräknades varje deltagares medelvärde och standardavvikelse för var och en av de sex självregleringsaspekterna. I statistikprogramet SPSS utfördes även Pearsonskorrelationstest och en regressionsanalys. Resultat Resultatet visade på starka positiva samband mellan simmares nivå (FINA-poäng) och bakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet). Resultatet visade även på ett samband mellan självregleringsaspekten planering och simmares nivå (FINA-poäng). Slutsats Sambandet mellan nivå (FINA poäng) och en simmares bakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet) stödjer teorin kring "Deliberate Practice" och att det även inom simning finns ett positivt samband mellan träningstimmar och nivå. Utöver det så tyder resultaten på att simmare på en högre nivå är bättre på att planera vilket innebär att simmare på en högre nivå är bättre på att sätta mål, hitta strategier för att nå dessa mål men också hitta vägar för att lösa de hinder som kan uppstå.
24
Larsson, Viktor, and Anton Nilsson. ""För att få godkänt" : En studie om gymnasieelevers motivation till ämnet matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84939.
Full textAbstract:
Allt för många elever anser att matematiken idag är understimulerande, tråkig och de har svårt att hitta ett syfte nu och senare i livet. Detta kan leda till att motivationen blir lidande då de inte ser någon mening med matematiken. Självreglerat lärande är ett begrepp som används allt mer inom Skolverkets (2018) ramar för skolutveckling. Det handlar om att styra delar av den individuella inlärningsförmågan, för att utveckla sitt eget lärande (Skolverket 2018). Utifrån vår tolkning av självreglerat lärande betraktas tre faktorer som avgörande för att lärande ska ske och dessa tre är motivation, kognition och resurs i miljö. Syftet med studien är att undersöka elevers mål i matematik och hur de kan uppnås. Detta utförs genom att analysera vilka strategier, metoder och resurser elever använder sig av, hur de används och varför de används. Arbetet har haft en kvalitativ ansats, där intervju av fokusgrupper samt observationer av lektioner har använts som metod. Resultatet från empirin visar att elevers motivation styrs av inre och yttre faktorer, i form av betyg. Utifrån betyget som eleverna strävade efter, visade de på en förmåga kring att planera vilka uppgifter som borde utföras. Hur resurserna användes skiljde sig åt men i huvudsak var det läraren och kompis/bordskamrat som fanns att tillgå. Eleverna med lägre betygsambition valde framförallt att intressera sig för svaret istället för processen. Trots detta fanns det elever med både lägre och högre betygsambitioner som var intresserade av processen och valde då främst läraren som resurs.
25
Jones, Malin. "Formativ bedömning i praktiken och matematiken för årskurserna 4–6 : En kvalitativ studie avseende de formativa nyckelstrategiernas förekomst under matematiklektioner samt lärares upplevelser kring tillämpandet." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36838.
Full textAbstract:
Formativ bedömning är ett arbetssätt som Skolverket förespråkar och vars vetenskapliga förankring finns i Black & Wiliams teoretiska ramverk med fem nyckelstrategier. För att formativ bedömning ska ha någon inverkan på elevernas lärande krävs dock att alla nyckelstrategier införlivas kontinuerligt och dagligen i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att klargöra vilka av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare arbetar med under matematiklektioner i årskurs 4–6 och om det finns strategier som förekommer oftare eller mer sällan. Syftet med studien är också att lyfta fram vad matematiklärare upplever i samband med att de arbetar med nyckelstrategierna. För att besvara frågeställningarna användes både observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod. Fem observationer gjordes, vilka tog plats på fyra olika mellanstadieskolor i tre närliggande kommuner. Därefter genomfördes fem intervjuer med matematiklärare på samma skolor. Resultatet visar att aktiviteter inom alla fem nyckelstrategier förekommer men med olika omfattning. Tydliggörande av målen är den minst förekommande nyckelstrategin på matematiklektioner i årskurs 4–6 och självreglerat lärande är den strategi som de flesta lärare anser är svårast att arbeta med när det kommer till elever i denna åldersgrupp. Studien talar dock för att ett ökat, mer ihållande arbete med att tydliggöra målen skulle leda till att arbetet med självreglerat lärande underlättas på sikt.Matematik
26
Mattsson, Ronja. "Den formativa bedömningens inverkan på elevers läs- och skrivprogression i svenskämnet : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36905.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utifrån ämnesdidaktisk forskning undersöka hur svensklärare i årskurs 7–9 kan använda sig av formativ bedömning för att utveckla elevers läs- och skrivprogression. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: hur lärare kan presentera syfte, mål och innehåll till eleverna, hur lärarna kan kontrollera elevernas lärandeprocess samt hur lärarna kan implementera formativ bedömning i sin under-visning så att eleverna kan vara ägare av sitt eget lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där forskning om formativ bedömning sökts, värderats och analyserats. Utifrån sökprocessen lokaliseras ingen explicit ämnesdidaktisk forsk-ning om hur svensklärare i årskurs 7–9 kan utveckla elevers läs- och skriv-progression med hjälp av formativ bedömning. Denna litteraturstudie anknyter därför forskning om läs- och skrivutveckling med forskning om formativ bedöm-ning. Resultaten i denna studie åskådliggör att lärare bör tydliggöra syfte, mål och innehåll med sina kollegor och elever. Lärarna bör även anpassa sin undervisning utifrån elevernas kunskapsnivå. Vidare bör lärarna leta efter tecken för lärande snarare än att leta efter brister samt att eleverna behöver ges stöd i sin process att vara ägare av sitt eget lärande.
27
Lundberg, Jenny, and Sofia Solander. "FORMATIVA BEDÖMNINGSTRATEGIER I SLÖJD : Nio slöjdlärares berättelser om formativ bedömning i slöjd." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188266.
Full textAbstract:
Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.
28
Ödman, Pella. "Fingerfemman : Vilken eventuell nytta har elever och lärare av att problemlösningsprocessen delas upp i tydliga steg?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131051.
Full textAbstract:
Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.
29
Hautala, Susanna. "Alla vägar bär till mål : Formativ bedömning i geografiundervisning på mellanstadiet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32761.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine what kind of formative assessments is used in the Geography education at middle-school in Sweden, and how the use of formative assessment differs between teachers. A further aimis to examine whether any problems canbe observed with formative assessment in Geography education. Following questions will try to be answered: What strategies informative assessment occurs in Geography educationin indoor schooling at Swedish schools? What problems/lacks can be observed based on the strategies used in formative assessment in Geography subject in indooreducation? How does the use of formative assessment differ between three Geography teachers? To answer these questions, nine lessons in Geography education were observed in total; three teachers held three lessons each which were observed. Earlier studies have showed that Geography education held outdoors was more motivational according to students. Earlier studies also concludethat students considered that Geography education held indoors had no purpose, and that students were passive during the lessons. Other studies have showed that lessons where formative assessment was used, increased the students' motivation and desire to learn. This study concludes that all strategies in formative assessment has been used by all three teachers. One conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible for the pupils, it affected the motivation of pupils. Another conclusion is that when the goals of the lesson wasn't visible, there was a connection to pupils not using self-regulated learning.
30
Hautala, Susanna. "Att veta vägen till mål : Formativ bedömning i religionsundervisning på mellanstadiet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32183.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine what kindof formative assessments is used in the religious education at middle-schoolin Sweden. A further aim of the study is to examine whether any problems can be observed with formative assessment. Questions that will try to be answered are: What kindof formative assessment occurs in religious education at the middle school in a Swedish school? What problems can be observed with formative assessment in religious education at the middle school in a Swedish school? To answer these questions, six lessons in religious education were observedin total; three teachers held two lessons each which were observed. Earlier studies have showed that formative assessment was used by teachers to give feedback to improve pupils’ learning. In some cases, feedback was also givenwhich did not contribute to the improvement of pupils’learning. Earlier studies also conclude that formative assessment helped teachers to designfuture lessonsbased on pupils’ prior knowledge. Another conclusion highlights that teachers who made the goals of the lesson visible for pupils, resulted in an increased motivation and understanding of the purpose of the lesson. This study concludes that formative assessment has been usedby all three teachers, but in different ways. One conclusion is that when the goals of the lesson was not visible for the pupils, it affected the motivation of some pupils. Another conclusion is that teachers used formative assessment to modify lesson plans to meet the pupils’ current knowledge. Formative assessment was also used to encourage pupils to help each other by using peer-assessment. To improve pupils learning, teachers also used feedback as a strategy
31
Berglund, Elin, and Linnea Sköld. "”Eftersom vi vet att vi inte kan lära barn allting, är det bäst att lära dem att lära sig själva” : om lärares undervisning i lärandestrategier i svenskämnet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21583.
Full textAbstract:
The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.
32
Sjögren, Stina. ""Det är mer att det blir en riktig sport än att det blir en cirkus" : En kvalitativ studie om coaching och ledarskap på elitnivå inom freeskiing och snowboard." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73056.
Full textAbstract:
Freeskiing och snowboard, med alla sina tre tävlingsgrenar; slopestyle, big air och halfpipe introducerade i olympiska spelen, är två snabbt växande idrotter som etablerar sig i idrottsvärlden. Sverige ligger i framkant på både freeski- och snowboardscenen där två starka landslag kan mäta sig med världseliten. I och med det ökade intresset och möjligheten att tävla i idrotterna så ställs det högre krav på ett fungerande ledarskap och coaching för åkarna. Syftet med den här studien är att beskriva och öka förståelsen för hur coaching och ledarskap inom freeskiing och snowboard kan definieras och komma till uttryck på elitnivå. Baserat på sju djupintervjuer, relevant tidigare forskning och självbestämmandeteorin så har det undersökts hur både coacher och utövare ser på nuvarande coaching och ledarskap samt vilka utvecklingspotentialer som finns. Det undersöks även hur den rådande idrottskulturen ser på prestationsutveckling. Slutsatsen visade att nuvarande coaching och ledarskap fungerar tillfredsställande för både coacher och åkare, främst när det kommer till självbestämmande och självreglerat lärande för åkarna. De ser gärna utvecklingsmöjligheter i utökad kunskap kring kost, träning, mental träning och andra delar som främjar prestationsutveckling. Trots att idrottskulturen i vissa fall kan verka motsättande moderniseringen av idrotten så visade coacherna och de aktiva en positiv inställning till idrotterna utveckling.Freeskiing and snowboard, with its three branches; slopestyle, big air and halfpipe now introduced in the Olympic games, are two fast-growing sports establishing themselves in the sporting world. Sweden, on top of the freeski- and snowboard scene with two solid national teams who can compete with the world elite. With the increased popularity and the opportunity to compete in both sports requires higher demands of a functional leadership and coaching for the riders. The aim of this study was to describe and develop deeper understanding of how coaching and leadership in freeskiing and snowboard can be defined and expressed on an elite level. Based on seven interviews, earlier relevant research and the self-determination theory it has been examined how coaches and athletes view the existing coaching and leadership together with potential development. It is also investigated how the prevailing sports culture view performance enhancement. The conclusion showed that coaches and athletes were satisfied with the current coaching and leadership, especially when it comes to self-determination and self-regulated learning for the riders. They see possible development in educating riders and coaches about performance enhancing tools like diet, training, mental training and other factors. Despite the sports’ culture opposing the modernization of freeskiing and snowboarding, coaches and riders were still positive about the development.
33
Fredriksson, Kenny. "Trestegsraketen! : En självstudie i övningsmotivation genom utforskande och målorienterade tredagarsprojekt efter egen design." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83912.
Full textAbstract:
Följande självstudie undersöker hur musikalisk övning kan designas i form av tredagarsprojekt som fokuserar på planering, målsättning och färdigställande. Övningen tar sin utgångspunkt i musik från självvald repertoar. Med bakgrund i en obefintlig strukturerad kontext för övning, är syftet med denna studie att förstå hur min övningsmotivation påverkas av övningens struktur och metod. Arbetet utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande och använder videoinspelning och loggbok som undersökningsmetoder. I resultatet framkommer det hur min designade struktur och metod framkallar starka positiva känslor och övningsstrategier i form av beslutsfattande beteenden, som visar på självreglerat lärande. Det visar också hur jag använder löpande självreflektioner inför kameran som huvudsaklig metod för att skapa ordning under min lärprocess. Också hur jag använder olika digitala verktyg som resurser för att skapa en meningsfull övning, som efter varje tredagarsprojekt utmynnar i en färdigställd produkt.The following self-study examines how musical practice can be designed in the form of three day projects that focuses on planning, goal-setting and completion. The practice is based on music from a self-chosen repertoire. With a background in a non-existent structured context for practice, the purpose of this study is to understand how my practice motivation is affected by the structure and method of the practice. The work is based on a design theory perspective on learning and uses video recording and journal as examination methods. The results of the study shows how my designed structure and method induces strongly positive feelings and practice strategies in form of decision making behaviors, which suggests self-regulated learning. It also shows how I use ongoing self-reflections in front of the camera as the main method for creating order during my learning process. Also how I use different digital tools as resources for creating a meaningful practice, which after each three day project results in a finished product.