Academic literature on the topic 'Självstyrande team'

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen.

Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning.

Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs.
Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för hur ledarskapet i självstyrande team är utformat samt hur ledare arbetar för att motivera självstyrande team. Genom att beskriva och analysera hur ledarskapet i de självstyrande teamen är utformat är målet att besvara följande frågor: på vilket sätt medlemmarna i de undersökta teamen är självstyrande, hur rollen som ledare för ett självstyrande team är utformad, hur ledarna anser att de självstyrande teamen arbetar för att motivera sig själva, vad ledarna anser motiverar och inspirerar de självstyrande teamen till att göra ett gott arbete samt hur ledarna arbetar med att motivera de självstyrande teamen. Undersökningen är av en kvalitativ ansats och enskilda intervjuer har använts för att samla in empiri. Sju ledare i olika led med olika personalansvar har intervjuats för att besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visade att medlemmarna i de självstyrande teamen till viss del fungerar självstyrande och att rollen som ledare för ett självstyrande team är vägledande och stödjande i sin karaktär. Ledarna anser att teamen motiverar sig själva genom att det arbete de utför genomförs tillsammans vilket i sin tur ökar gruppsammanhållningen. Genom att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattande och problemlösande ökar ledarna motivationen hos medarbetarna. Studiens resultat visar att ledarna anser att medarbetarna i de självstyrande teamen motiveras av utveckling, ansvar och av det arbetssätt de använder sig av på avdelningen, nämligen arbetsrotation.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna i ett företag som organiseras utifrån självstyrande team upplever egenmakt beroende på hur gruppen fungerar. Utifrån syftet genererades frågeställningen Vad utgör ledning i företaget med platt struktur när en formell chef saknas, och hur upplevs denna form av ledning? För att besvarar detta utfördes en fallstudie på Björn Lundéns Information AB där nio kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Genom semistrukturerade intervjuer fick de anställda fritt tolka och svara på frågor rörande gruppkultur och egenmakt. Som analysredskap användes forskning och teorier om demokratiska arbetsplatser utan hierarkisk ledning, empowerment, distribuerat ledarskap och grupprocesser i form av konformitet, konsensus, grupptänkande och emotionell intelligens. Analysen visade att den enskilde känner ytterst ansvar och leds av kundens och arbetsgruppens tycke. I företaget finns det ingen chef eller formell ledare som bestämmer utan istället utgör kulturen styrning för gruppen och reglerar således beteenden. Gruppkulturen hindrar egenmakt i situationer där gruppens harmoni och sammanhållning kan störas av individuella kontraster. Samtidigt är gruppens kultur tillåtande och stöttande via frihet. Därmed kan de anställda delta och engagera sig i den utsträckning som önskas och således skapas en känsla av egenmakt i en proportion som varje enskild anställd känner sig tillfreds med.

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisation och vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationer där chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskap om hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. I genomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och en multipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt. Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningens roller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrande team samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering. Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer med informanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnet som möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras i analyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskilja mönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått. Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem och våra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt som tidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts på medarbetarna. Det i sin tur leder till att HR-avdelningen utmanas av att möta de förändringar som uppstår och anpassa processer för att förändras i takt med den snabbt föränderliga och komplexa omvärlden.

Titel: Agilt ledarskap – Ett sätt att leda en organisation med medarbetaren i centrum. Författare: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management. Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och värdering av organisationers beteenden skapa en uppfattning av det agila ledarskapet. Syftet är även att förstå om och hur det agila ledarskapet kan appliceras på organisationer oavsett om agila metoder används eller ej. Studien är intressant för studenter och ledare men även individer vilka är intresserade av hur ledarskap kan komma att se ut i förhållande till framtidens organisationer. Metod: En fallstudie som behandlar agilt ledarskap ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv metod. Slutsats: Vi har genom tidigare forskning av det agila uppfattat att fokus initialt legat på den praktiska tillämpningen av agila metoder, och att det saknades en ledarskapsteori baserad på de två huvudsyftena i det agila synsättet. Resultatet av studien är därför den egenutvecklade VAS-modellen, Vilja, Anpassning, Samarbete. Modellens värdegrund är: Med de anställdas utveckling i centrum skapar vi tillsammans en attraktiv arbetsplats och en lönsam organisation, en organisation som kan säkerställa frekvent leverans av kvalitet och på så sätt tillgodose kundens behov samt vara lyhörd för förändring. Nyckelord: Agil, agilt synsätt, ledarskap, självstyrande team, kommunikation, motivation, flexibilitet.
Title: Agile leadership – a way to lead an organization with the employee as the main focus. Authors: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Human Resource Management. Course: Business Administration III – Organization, Supervisor: Olle Duhlin Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of agile leadership through the interpretation and valuation of organizational behaviors. The purpose is also to understand if and how agile leadership can be applied to organizations regardless of whether or not agile methods are used. The study is interesting for students and leaders, but also individuals who are interested in how leadership can develop in relation to future organizations. Methodology: A case study that adresses agile leadership from an organizational perspective. The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. Conclusions: We have, through previous research, perceived that the focus of the agile methodologies initially was based on the practical application of agile methods and that there was no leadership theory based on the two main purposes of the agile approach. The results of the study is therefore a self-developed VAS-model. The basic principle of the model is: With the employees as the main focus we create an attractive workplace and a profitable organization, an organization that ensures frequent delivery of quality, thus meeting customer needs and being responsive to change. Key words: agile, agile approach, leadership, self-organizing teams, communication, motivation, flexibility.

Sammanfattning Titel: ”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer”- En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation Författare: Madeleine Brolin, Mattias Vall och Sandra Permerud Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete 15 hp Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med vår uppsats är att inventera på vilka sätt arbetsmiljön påverkas av medarbetarstyrning. Metod och teoretisk referensram: Studien är en fallstudie av en medarbetarstyrd organisation. Studien har en deduktiv ansats och har antagit en kvalitativ forskningsstrategi då syftet varit att få en djupare förståelse för hur respondenterna upplever sin arbetsmiljö. Studiens datainsamlingsmetod består av primärdata i form av tio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram utgår från Krav- Kontroll-Stödmodellen. Slutsats: Vi har kommit fram till att medarbetarstyrning innebär höga krav på delaktighet, engagemang och beslutsfattande. Vår studie har visat att den höga kontrollen som råder i den medarbetarstyrda organisationen kan upplevas som ett krav. Medarbetarstyrning ställer även krav på individen att finnas tillgänglig för att ge stöd åt sina kollegor och individen förväntas att själv be om stöd vid behov. Vi har därmed kunnat konstatera att det sociala stödet är avgörande för att kunna hantera de höga krav och den höga kontroll som råder inom den medarbetarstyrda organisationen. Nyckelord: Medarbetarstyrning, Självstyrande team, Arbetsmiljö, Krav-Kontroll- Stödmodellen.
Abstract Title: “Only narcissists and dictators dislike decentralized organizations”- A case study of working environment in an employee controlled organization Authors: Madeleine Brolin, Mattias Vall and Sandra Permerud Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: Business Administration III - Organization, bachelor thesis, 15 credit Supervisor: Hans Wessblad Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of our candidate essay is to investigate in what ways working environment is affected by employee controlled organisations. Method: This is a case study of an employee controlled organization. The study has a deductive approach and has assumed a qualitative research strategy with the purpose of achieving a deeper understanding of how respondents perceive their working environment. The primary data has been collected through ten semi structured interviews. The theoretical framework derives from the job demand-control-support model. Conclusion: An employee controlled organization amount to high demands of participation, commitment and decision making. Our study has shown that high levels of control that prevails in an employee controlled organisation can be perceived as demands. An employee controlled organization also postulates that individuals is available to and support colleagues, it is also expected of individuals to ask for help when needed. Accordingly we find that the social support is crucial to be able to handle the high demands and high control of an employee controlled organization. Keywords: Self-managed work teams, Work environment, Demand-Control-Social support model