Contents
Academic literature on the topic 'Sjuka barn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sjuka barn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Sjuka barn"
1
Klintwall, Lars. "Ogräs, åkertistlar och taggiga växter." Nordisk tidsskrift for helseforskning 8, no. 1 (2012): 108. http://dx.doi.org/10.7557/14.2335.
Full textAbstract:
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Psykiatriska diagnoser &auml;r kontroversiella. Vissa, ofta psykiatriker, menar att psykiska tillst&aring;nd g&aring;r att dela upp i distinkta klasser medan andra, ofta psykologer, menar att all s&aring;dan uppdelning g&ouml;r v&aring;ld p&aring; verkligheten. Dessutom har psykiatrin anklagats f&ouml;r att vara moraliserande: vem kan avg&ouml;ra vad som &auml;r sjukt och friskt? &Auml;r autism en sjukdom? Utifr&aring;n en pragmatisk begreppsanalys &auml;r uppdelningen mellan sjukt och friskt n&ouml;dv&auml;ndigtvis godtycklig. Precis som n&auml;r en tr&auml;dg&aring;rdsm&auml;stare avg&ouml;r vad som &auml;r ogr&auml;s s&aring; beror det p&aring; situationen och ens syften. Och precis som v&auml;xterarter ibland &auml;r distinkta arter s&aring; kan vissa psykiatriska diagnoser vara distinkta klasser, och andra inte. Kanske &auml;r autism en avgr&auml;nsad diagnos, kanske inte. Men ibland &auml;r inte artsuppdelning det mest anv&auml;ndbara f&ouml;r en tr&auml;dg&aring;rdsm&auml;stare, precis som det inte beh&ouml;ver vara det f&ouml;r psykiatrin. Ist&auml;llet kan man formulera nya kategoriseringar helt baserade p&aring; pragmatiska h&auml;nsyn. Ibland r&auml;cker det med taggiga v&auml;xter och socialt indifferenta barn.</span></span></em></p>
Dissertations / Theses on the topic "Sjuka barn"
1
Rosenkvist, Anne, and Jenny Rydell. "Transporter av prematura och sjuka barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25586.
Full textAbstract:
I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ”Vård av extremt tidigt födda barn”. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva prematura och nyfödda barns påverkan av transport mellan sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Fyra teman identifierades och besvarade frågeställningarna vad påverkar prematura och nyfödda barn under transport och hur påverkas de under transport, dessa var Höga ljudnivåer, Transportteamets kompetens, Uppvisar tecken på obehag samt Ökad risk för hjärnblödning. Genom att transportsjuksköterskan använder sig av NIDCAP kan påverkan på barnet minskas och transporten blir mindre stressande. Fler studier bör genomföras där fokus ligger på hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan minska obehaget hos barnet under transport mellan sjukhus.<br>In Sweden, about 2.500 newborn infants are transportedeach year. In late 2013, the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen)published a new guide, Care for Extremely Premature Babies (Vård av extremttidigt födda barn); in which one prioritized area were neonatal transports.The importance of an efficient transport organization is essential to create asafe and equal care fore these patients. The purpose of this study was todescribe the impact on preterm and newborn infants who are transported between hospitals.The study was conducted as a review of 14 academic articles. Two questions wereasked (what affects preterm and sicknewborn infants during transportation between hospitals; how are preterm and sick infant affected during transportationbetween hospitals) across four themes (High noise levels; Transport Team´s competence;Exhibition sign of discomfort; Increased risk of cerebral haemorrhage). Whenthe transport nurse uses NIDCAP, the effect on the infant may be reduced andthe transport less stressful. More studies should be conducted with a focus onhow nursing care measures can reduce anxiety to the infant during transportbetween hospitals.
2
Danielsson, Ewelina, and Sandra Carlén. "Ambulanspersonalens bemötande av akut sjuka barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84197.
Full text
3
Södergren, Marika. "Hur stödjer vuxenpsykiatrin barn till psykiskt sjuka?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10282.
Full textAbstract:
<p>Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades. Materialet analyserades abduktivt. Barns reaktioner och behov visade sig påverkas av föräldrafunktionen och risk- och skyddsfaktorer hos barnet, i omgivningen och situationen. Interventionen upplevdes bli ett sätt att uppmärksamma barn och skapa dialog inom familjen. Samtidigt upplevde deltagarna bristande kunskap om hur man kommunicerar med barn. För att stödja barn som mår dåligt skulle ett samarbete med BUP behövas. Ingen barnpolicy på avdelningsnivå finns och barns delaktighet ansågs låg. Preventivt arbete kan minska riskfaktorerna, men fokus måste också vara att öka barns möjlighet att hantera vardagssituationen, vilken kan förändras av omständigheterna och över tid.</p><br><p>Children of mentally ill parents have a higher risk to develop psychiatric problems but this risk can be reduced by protective factors. In recent years children of mentally ill have received more attention within adult psychiatry. The Beardslee family intervention has been implemented in Sweden since 2008. This study examines how adult psychiatry supports children of mentally ill, with focusing specifically on this intervention. Ten professionals, educated in the intervention, from seven psychiatric hospitals in Stockholm, were interviewed and data analyzed abductive. Children's reactions and needs was shown to be influenced by the parenting skills and factors of risk and protection within the child, the environment and the situation. The intervention was perceived as a way of paying attention to the child and to create a dialogue within the family. At the same time the participants experienced a lack of knowledge about how to communicate with children. In order to support children cooperation with child psychiatry is required. No policy of how to handle children was available at the hospital units and the participation of children is considered to be low. Prevention may decrease the risk factors but there must also be a focus on increasing the possibility for the child to cope with the everyday situation. This situation may also change depending on circumstances and over time.</p>
4
Adamsson, Pethra, Anette Andersson, and Camilla Åberg. "I familjer där det inte finns några barn, bara korta vuxna : en studie om barn till psykiskt sjuka föräldrar." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1396.
Full text
5
Abbasghomi, Amir, and Markus Olsson. "Svårt sjuka barn i prehospital miljö : - En intervjustudie om ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda svårt sjuka eller skadade barn prehospitalt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31952.
Full text
6
Kjellberg, Johan, and Annie Ullman. "Föräldrars upplevelser när deras barn blir akut sjuka." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-919.
Full text
7
Nilsson, Sara, and Gabriella Höijer. "Att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-230.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.</p><p>Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.</p><p>Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.</p><p>Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn. Deras situation skulle på många sätt kunna förbättras genom bättre kommunikation, stöd och möjlighet till avlastning.</p><p>Nyckelord: Barn, föräldrar, hemsjukvård, litteraturöversikt, omvårdnad, upplevelser.</p>
8
Asp, Sofia, and Hilda Magnusson. "Vård av långvarigt sjuka barn : Utifrån sjuksköterskors erfarenhet." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48854.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn som drabbas av långvariga sjukdomar har idag goda chanser till överlevnad. Dessa barn kräver långvarig eller återkommande sjukhusvård vilket kräver mer resurser och tid för att ha möjlighet att bli bättre i sin sjukdom. Detta i sin tur ställer ökade krav på sjuksköterskans kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda långvarigt sjuka barn. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med nio deltagare från två olika barnavdelningar i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: De tre kategorierna som framkom var sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som påverkar vården, bidra till välbefinnande trots sjukdom samt behov av stöttning och utbildning till personal. Slutsats: Deltagarna upplevde det enklare att göra vården personcentrerad för de barn som är i behov av långvarig eller återkommande sjukhusvård. Det ansågs viktigt att ha möjlighet att ge barnen den tiden som de behövde. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i vården av det långvarigt sjuka barnet ansågs det betydelsefullt med kontinuerlig handledning samt möjlighet till kompetensutveckling.<br>Background: Children who suffer from a long-term illness have good chances of survival. These children requires long-term healthcare or recurrent healthcare which requires more resources and time for recoverment in their illness. This increases the requirement on the nurses knowledge. Aim: The purpose was to describe nurses experience of caring for long-term ill children. Method: Qualitative empirical interview study with nine informants from two different pediatric wards in southern Sweden. The collected data was analyzed based on a manifest content analysis with an inductive approach. Results: Presented in three different categories; circumstances that affects the health care, contribute to well-being despite illness and need for support and education for staff. Conclusion: The participants found it easier to make the care person-centered for the children who needed long or recurrent health care. It was considered important to have the opportunity to give the children the time they needed. To increase security it was important that there was room for guidance and further education.
9
Gunnarsson, Sandra, and Hanna Tegnér. ""Barn är speciella" : Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda sjuka och skadade barn." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105049.
Full textAbstract:
<p> The aim of this study was to explore Swedish ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children.</p><p><p>Method: A qualitative interview study with a descriptive/ explorative design. The sample consists of 10 ambulance nurses, both men and women, with varying years within ambulance service. Trough unstructured questions the data was collected. The data was analyzed with qualitative content analysis.</p><p>Results: Compared to previous published studies the results of this study shows a broader perspective on ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. The experiences were focused on following five categories:</p><p>o <em>The character of the alarm </em></p><p><p>o <em>The organization of the work </em></p><p><p>o <em>The specific in the meeting and treating of a child in an ambulance </em></p><p><p>o <em>Children who dies or suffer from a trauma </em></p><p><p>o <em>To work in an ambulance and at the same time being a parent </em></p><p><p>Conclusion: It is always special to take care of a sick or wounded child. All the informer’s expressed that it is very special to take care of children because there are many aspects to take into consideration. The care of a child is special in both positive and negative senses.</p></p></p></p></p></p></p><br><p>Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda sjuka och skadade barn.</p><p>Metod: En kvalitativ intervjustudie med en beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av 10 sjuksköterskor, både män och kvinnor, med varierande antal tjänsteår inom ambulanssjukvården. Genom en ostrukturerad intervjumetod insamlades data som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Jämfört med tidigare publicerad forskning visar resultatet i denna studie ett bredare perspektiv kring ambulanssjuksköterskors upplevelser vid vården av sjuka och skadade barn. Ambulanssjuksköterskornas upplevelser fokuserades kring följande fem kategorier:</p><p>o <em>Larmets karaktär </em><p>o <em>Att organisera arbetet </em><p>o <em>Det speciella med att bemöta och vårda barn i ambulans </em><p>o <em>Barn som dör eller drabbas av trauma </em><p>o <em>Att arbeta i ambulans och samtidigt vara förälder </em><p>Slutsats: Att som ambulanspersonal åka på larm till ett sjukt eller skadat barn upplevs alltid vara speciellt, i både positiv och negativ bemärkelse. Det är många aspekter att ta hänsyn i vården och bemötandet av barn.</p></p></p></p></p></p>
10
Andersson, Pernilla, and Veronica Hansson. "Anestesisjuksköterskans möte med akut sjuka barn på en operationsavdelning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19763.
Full textAbstract:
Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte. Syftet är därför att beskriva vad anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på i mötet med barn och deras familjer i akuta situationer på en operationsavdelning. Syftet är också att beskriva om det finns ett behov av riktlinjer för det preoperativa mötet med akut sjuka barn. Studien har en kvantitativ, deskriptiv design där ett frågeformulär utarbetat av författarna till den här studien används. Resultatet analyserades med beskrivande statistik. Resultatet visar på att behovet av riktlinjer och utbildning hos anestesisjuksköterskorna är stort och att anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på erfarenhet. Resultatet visar dock att det inte går att dra några paralleller mellan lång erfarenhet och att känna sig trygg i sin yrkesroll i mötet med akut sjuka barn. Resultatet i denna studie visade även att anestesisjuksköterskorna är medvetna om vikten av den preoperativa förberedelsen och vikten att skapa en dialog.<br>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
Books on the topic "Sjuka barn"
1
Daughters of Madness: Growing Up and Older with a Mentally Ill Mother (Women's Psychology). Praeger Publishers, 2007.
Find full text
2
Socialstyrelsen, Sweden, ed. Barn till psykiskt sjuk föräldrar. Socialstyrelsen, 1999.
Find full text