To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sjuka barn.
Dissertations / Theses on the topic 'Sjuka barn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sjuka barn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Rosenkvist, Anne, and Jenny Rydell. "Transporter av prematura och sjuka barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25586.
Full textAbstract:
I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ”Vård av extremt tidigt födda barn”. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva prematura och nyfödda barns påverkan av transport mellan sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Fyra teman identifierades och besvarade frågeställningarna vad påverkar prematura och nyfödda barn under transport och hur påverkas de under transport, dessa var Höga ljudnivåer, Transportteamets kompetens, Uppvisar tecken på obehag samt Ökad risk för hjärnblödning. Genom att transportsjuksköterskan använder sig av NIDCAP kan påverkan på barnet minskas och transporten blir mindre stressande. Fler studier bör genomföras där fokus ligger på hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan minska obehaget hos barnet under transport mellan sjukhus.<br>In Sweden, about 2.500 newborn infants are transportedeach year. In late 2013, the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen)published a new guide, Care for Extremely Premature Babies (Vård av extremttidigt födda barn); in which one prioritized area were neonatal transports.The importance of an efficient transport organization is essential to create asafe and equal care fore these patients. The purpose of this study was todescribe the impact on preterm and newborn infants who are transported between hospitals.The study was conducted as a review of 14 academic articles. Two questions wereasked (what affects preterm and sicknewborn infants during transportation between hospitals; how are preterm and sick infant affected during transportationbetween hospitals) across four themes (High noise levels; Transport Team´s competence;Exhibition sign of discomfort; Increased risk of cerebral haemorrhage). Whenthe transport nurse uses NIDCAP, the effect on the infant may be reduced andthe transport less stressful. More studies should be conducted with a focus onhow nursing care measures can reduce anxiety to the infant during transportbetween hospitals.
2
Danielsson, Ewelina, and Sandra Carlén. "Ambulanspersonalens bemötande av akut sjuka barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84197.
Full text
3
Södergren, Marika. "Hur stödjer vuxenpsykiatrin barn till psykiskt sjuka?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10282.
Full textAbstract:
<p>Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades. Materialet analyserades abduktivt. Barns reaktioner och behov visade sig påverkas av föräldrafunktionen och risk- och skyddsfaktorer hos barnet, i omgivningen och situationen. Interventionen upplevdes bli ett sätt att uppmärksamma barn och skapa dialog inom familjen. Samtidigt upplevde deltagarna bristande kunskap om hur man kommunicerar med barn. För att stödja barn som mår dåligt skulle ett samarbete med BUP behövas. Ingen barnpolicy på avdelningsnivå finns och barns delaktighet ansågs låg. Preventivt arbete kan minska riskfaktorerna, men fokus måste också vara att öka barns möjlighet att hantera vardagssituationen, vilken kan förändras av omständigheterna och över tid.</p><br><p>Children of mentally ill parents have a higher risk to develop psychiatric problems but this risk can be reduced by protective factors. In recent years children of mentally ill have received more attention within adult psychiatry. The Beardslee family intervention has been implemented in Sweden since 2008. This study examines how adult psychiatry supports children of mentally ill, with focusing specifically on this intervention. Ten professionals, educated in the intervention, from seven psychiatric hospitals in Stockholm, were interviewed and data analyzed abductive. Children's reactions and needs was shown to be influenced by the parenting skills and factors of risk and protection within the child, the environment and the situation. The intervention was perceived as a way of paying attention to the child and to create a dialogue within the family. At the same time the participants experienced a lack of knowledge about how to communicate with children. In order to support children cooperation with child psychiatry is required. No policy of how to handle children was available at the hospital units and the participation of children is considered to be low. Prevention may decrease the risk factors but there must also be a focus on increasing the possibility for the child to cope with the everyday situation. This situation may also change depending on circumstances and over time.</p>
4
Adamsson, Pethra, Anette Andersson, and Camilla Åberg. "I familjer där det inte finns några barn, bara korta vuxna : en studie om barn till psykiskt sjuka föräldrar." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1396.
Full text
5
Abbasghomi, Amir, and Markus Olsson. "Svårt sjuka barn i prehospital miljö : - En intervjustudie om ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda svårt sjuka eller skadade barn prehospitalt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31952.
Full text
6
Kjellberg, Johan, and Annie Ullman. "Föräldrars upplevelser när deras barn blir akut sjuka." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-919.
Full text
7
Nilsson, Sara, and Gabriella Höijer. "Att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-230.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.</p><p>Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.</p><p>Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.</p><p>Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn. Deras situation skulle på många sätt kunna förbättras genom bättre kommunikation, stöd och möjlighet till avlastning.</p><p>Nyckelord: Barn, föräldrar, hemsjukvård, litteraturöversikt, omvårdnad, upplevelser.</p>
8
Asp, Sofia, and Hilda Magnusson. "Vård av långvarigt sjuka barn : Utifrån sjuksköterskors erfarenhet." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48854.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn som drabbas av långvariga sjukdomar har idag goda chanser till överlevnad. Dessa barn kräver långvarig eller återkommande sjukhusvård vilket kräver mer resurser och tid för att ha möjlighet att bli bättre i sin sjukdom. Detta i sin tur ställer ökade krav på sjuksköterskans kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda långvarigt sjuka barn. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med nio deltagare från två olika barnavdelningar i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: De tre kategorierna som framkom var sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som påverkar vården, bidra till välbefinnande trots sjukdom samt behov av stöttning och utbildning till personal. Slutsats: Deltagarna upplevde det enklare att göra vården personcentrerad för de barn som är i behov av långvarig eller återkommande sjukhusvård. Det ansågs viktigt att ha möjlighet att ge barnen den tiden som de behövde. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i vården av det långvarigt sjuka barnet ansågs det betydelsefullt med kontinuerlig handledning samt möjlighet till kompetensutveckling.<br>Background: Children who suffer from a long-term illness have good chances of survival. These children requires long-term healthcare or recurrent healthcare which requires more resources and time for recoverment in their illness. This increases the requirement on the nurses knowledge. Aim: The purpose was to describe nurses experience of caring for long-term ill children. Method: Qualitative empirical interview study with nine informants from two different pediatric wards in southern Sweden. The collected data was analyzed based on a manifest content analysis with an inductive approach. Results: Presented in three different categories; circumstances that affects the health care, contribute to well-being despite illness and need for support and education for staff. Conclusion: The participants found it easier to make the care person-centered for the children who needed long or recurrent health care. It was considered important to have the opportunity to give the children the time they needed. To increase security it was important that there was room for guidance and further education.
9
Gunnarsson, Sandra, and Hanna Tegnér. ""Barn är speciella" : Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda sjuka och skadade barn." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105049.
Full textAbstract:
<p> The aim of this study was to explore Swedish ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children.</p><p><p>Method: A qualitative interview study with a descriptive/ explorative design. The sample consists of 10 ambulance nurses, both men and women, with varying years within ambulance service. Trough unstructured questions the data was collected. The data was analyzed with qualitative content analysis.</p><p>Results: Compared to previous published studies the results of this study shows a broader perspective on ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. The experiences were focused on following five categories:</p><p>o <em>The character of the alarm </em></p><p><p>o <em>The organization of the work </em></p><p><p>o <em>The specific in the meeting and treating of a child in an ambulance </em></p><p><p>o <em>Children who dies or suffer from a trauma </em></p><p><p>o <em>To work in an ambulance and at the same time being a parent </em></p><p><p>Conclusion: It is always special to take care of a sick or wounded child. All the informer’s expressed that it is very special to take care of children because there are many aspects to take into consideration. The care of a child is special in both positive and negative senses.</p></p></p></p></p></p></p><br><p>Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda sjuka och skadade barn.</p><p>Metod: En kvalitativ intervjustudie med en beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av 10 sjuksköterskor, både män och kvinnor, med varierande antal tjänsteår inom ambulanssjukvården. Genom en ostrukturerad intervjumetod insamlades data som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Jämfört med tidigare publicerad forskning visar resultatet i denna studie ett bredare perspektiv kring ambulanssjuksköterskors upplevelser vid vården av sjuka och skadade barn. Ambulanssjuksköterskornas upplevelser fokuserades kring följande fem kategorier:</p><p>o <em>Larmets karaktär </em><p>o <em>Att organisera arbetet </em><p>o <em>Det speciella med att bemöta och vårda barn i ambulans </em><p>o <em>Barn som dör eller drabbas av trauma </em><p>o <em>Att arbeta i ambulans och samtidigt vara förälder </em><p>Slutsats: Att som ambulanspersonal åka på larm till ett sjukt eller skadat barn upplevs alltid vara speciellt, i både positiv och negativ bemärkelse. Det är många aspekter att ta hänsyn i vården och bemötandet av barn.</p></p></p></p></p></p>
10
Andersson, Pernilla, and Veronica Hansson. "Anestesisjuksköterskans möte med akut sjuka barn på en operationsavdelning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19763.
Full textAbstract:
Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte. Syftet är därför att beskriva vad anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på i mötet med barn och deras familjer i akuta situationer på en operationsavdelning. Syftet är också att beskriva om det finns ett behov av riktlinjer för det preoperativa mötet med akut sjuka barn. Studien har en kvantitativ, deskriptiv design där ett frågeformulär utarbetat av författarna till den här studien används. Resultatet analyserades med beskrivande statistik. Resultatet visar på att behovet av riktlinjer och utbildning hos anestesisjuksköterskorna är stort och att anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på erfarenhet. Resultatet visar dock att det inte går att dra några paralleller mellan lång erfarenhet och att känna sig trygg i sin yrkesroll i mötet med akut sjuka barn. Resultatet i denna studie visade även att anestesisjuksköterskorna är medvetna om vikten av den preoperativa förberedelsen och vikten att skapa en dialog.<br>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
11
Bjur, Alexandra, and Svante Knutsson. "Upplevelser av simuleringsträning vid vård av akut sjuka barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411708.
Full textAbstract:
Bakgrund: Barn identifieras som en grupp som är extra känsliga för att drabbas av vårdskador. För att minska risken för vårdskador behöver personalen kunna samarbeta i team samt ha bra redskap för att kommunicera. Simulering beskrivs som en metod där träning av detta utförs i en säker miljö som efterliknar verkligheten. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av simuleringsträning vid vård av akut sjuka barn på barnklinik. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på en barnklinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Deltagarna i studien uppgav att simuleringsträningen gav dem en större kännedom om vad som förväntas av dem i deras yrkesroll vid vård av akut sjuka barn. Denna kännedom gav dem en trygghet och skapade ett lugn i en akut situation med ett sjukt barn. Att träna i multiprofessionella team skapade en möjlighet för personalen att utveckla teamarbetet. Att kommunicera på ett tydligt sätt och att förmedla sina tankar var en stor lärdom från simuleringsträningen. Deltagarna uttryckte att det är under reflektionen, där de får se på film hur de agerat och sedan diskutera teamets arbete, som de lär sig mest. Slutsats: Att träna simulering gav deltagarna en större trygghet i de svåraste situationerna inom vården av akut sjuka barn. Genom förbättrad kommunikation och större kunskap om sina egna och andras uppgifter i ett team upplevde deltagarna att teamarbetet utvecklades efter simuleringsträning. De förbättrade kunskaperna kom efter att deltagarna hade genomfört ett scenario och sedan diskuterat och reflekterat över sitt agerande i reflektionen.<br>Background: Children are identified as an extra vulnerable group to be affected by mistakes in the healthcare. To be able to reduce this risk, the healthcare staff must be able to cooperate in teams and have good communication skills. Simulation based training is described as a method where teamwork and communication is trained in a safe environment that resembles reality. Aim: To describe the healthcare staff’s experiences of simulation based training when caring for acute ill children in a pediatric clinic. Method: A qualitative interview study was implemented at a pediatric clinic at a medium-sized hospital in Sweden. A content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was performed to analyze the interviews. Results: According to the participants simulation based training gave them more knowledge about what was anticipated of them in there profession when caring for acute ill children. This knowledge gave them a feeling of security and calmed them down in an acute event with an ill child. Training in multiprofessional team created an opportunity to develop team work. To communicate in a distinct way and to mediate thoughts was a great lesson learned from simulation based training. The participants expressed that they learned the most during the reflection, where they saw on film how they acted during the simulation, and then got to discuss how the team worked. Conclusion: Simulation based training gave the participants a greater security when caring for the most severely acute ill children. Through improved communication and a greater knowledge of their own and others tasks in a team, the participants experienced that the teamwork improved after simulation based training. The improved knowledge came after the participants had done a scenario and then discussed and reflected about their acting during the reflection.
12
Eller, Evelina, and Ingalill Andersson. "Telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30618.
Full textAbstract:
Telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn är en stor del av arbetet inom primärvård och sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor ställs inför många utmaningar i samtalen med föräldrar. Syftet med den här studien var att belysa telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att skapa ett samtal, att bedöma och prioritera barn samt att möta vårdsökande föräldrar. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av olika svårigheter med att göra en bedömning av barnets hälsotillstånd via telefonen. En stor del av samtalen ägnades åt att bemöta oro och skapa trygghet. Till hjälp i bedömningen fanns ett datoriserat bedömningsstöd men också ett kollegialt stöd. Telefonsjuksköterskans uppgift handlade till stor del om att förmedla kunskap till föräldrarna och det upplevdes viktigt att i samtalen uppnå samförstånd. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av att möta föräldrar i olika sammanhang såsom föräldrar med annan kulturell bakgrund och särboende för-äldrar. Föräldrar sökte gärna information på internet. Telefonsjuksköterskor ställdes inför många ut-maningar men upplevde ändå sitt arbete som tillfredsställande. Det behövs handledning och fördjupad utbildning med inriktning på telefonrådgivning då det är nödvändigt med en bred och god kompetens för att på ett bra sätt utföra uppdraget som telefonsjuksköterska.<br>Telephone consulting for parents with sick children is a large part of health consulting. Telephone nurses faces many challenges in the calls with parents. The purpose of this study was to illustrate the experiences of telephone consulting to parents with sick children. Qualitative research interviews were made and analyzed through content analysis. The result is presented in three categories; to create a conversation, to assess and prioritize children and to meet care-seeking parents. Telephone nurses experienced many difficulties in the assessment of a sick child’s state of health. A large part of the conversations were spent addressing concerns and provide security. A digital appraisal system was available as well as collegial support. A major part of the conversation was to conveying knowledge and achieving consensus was perceived as vital. Telephone nurses met parents in various situations such as parents with a different cultural and ethnic background as well as parents who were living apart. Parents today are seeking information on the internet. Telephone nurses are facing many difficult challenges but are still perceiving their work as satisfying. There is a need for further education focusing on telephone consulting as wide and deep competence is essential in order to be able to perform telephone consulting.
13
Jönsson, Helen. "Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24777.
Full textAbstract:
UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN -Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheterHELENE JÖNSSONJönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard.Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas.Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn.<br>EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN -INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCEHELENE JÖNSSONJonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization.Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard.Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking.Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.
14
Bromark, Amanda, and Jessica Rehnsfeldt. "Uppsala Närakut- Rätt vårdnivå för akut sjuka barn? : En observationsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-141923.
Full textAbstract:
För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut. Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll. Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär. Personalen på barnakutmottagningen uppfattade att 10% av patienterna hade kunnat tas om hand på Uppsala Närakut men ingen av patienterna hänvisades dit av mottagande personal. Några anledningar till att inte hänvisa patienter till Uppsala Närakut var ”av bekvämlighet” samt ”diffusa symtom”. Slutsats Trots att inga patienter hänvisades till Uppsala Närakut ansåg personalen att patienter med lindriga åkommor och som var lätta att diagnostisera hade kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.<br>An emergency care clinic was opened in 2008 in order to reduce the patient visits at the emergency departments in Uppsala and to increase access to care. Aim The aim of this study was to investigate for what reasons patients attend the pediatric emergency department and who of these patients that could have attended the emergency care clinic instead. Methods This study was a descriptive observational design where data has been analysed with both qualitative and quantitative approach. The study was conducted at the pediatric emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in fall 2010. During this time, the assessment of patients conducted by the receiving staff and reasons for attendance was studied. A total of 248 observations were conducted and data were documented in a specific protocol. Results Common reasons for attendance at the pediatric emergency department were extremity injury, fever and respiratory problems. According to the staff 10% of the patients could have been treated at the emergency care clinic but none of the patients were referred there. Reasons for not referring patients were for example “convenience” and “non- characteristic symptoms”. Conclusion: Even though no patients were referred to the emergency care clinic, patients with minor problems and problems that were easy to diagnose could have been treated at the emergency care clinic according to the staff at the pediatric emergency department.
15
Kungberg, Solveig. "Att vårda sjuka barn som kräver omedelbart omhändertagande : vårdpersonalens upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15911.
Full text
16
Holmquist, Robert. "Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda svårt sjuka barn : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176062.
Full text
17
Bellander, Lisa, and Cajsa Gunnarsson. "Vårdpersonals uppfattning av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4138.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.</p><p>Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien. Undersökningsgruppen bestod av sjuksköterskor och undersköterskor, alla kvinnor. Enkäten var en, till svenska, översatt version av instrumentet Sibling Social Support Questionnaire. Deltagarna bedömde "användbarhet" och "frekvens" av stöd inom 30 påståenden. Dessa berörde områdena emotionellt-, instrumentellt- och informativt stöd samt uppskattning som stöd. Huvudresultatet visade att stödområdet "Uppskattning som stöd" sammantaget ansågs vara mest användbart och också användes mest. Resultatet visar också en statistiskt signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p = 0,03). Sjuksköterskorna använde stödområdet "Uppskattning som stöd" mer frekvent (mean rank 29,88) än undersköterskorna (mean rank 20,63).</p><br><p>The purpose of the study was to describe how health professionals estimate the usefulness of support and in what frequency they use the support towards siblings of seriously ill children. The aim was also to examine differences between nurses and assistant nurses regarding the estimated usefulness and frequency of use of support for siblings of severely ill children.</p><p>The study was descriptive and comparative. A convenience sample was used. The data collection was done using a questionnaire that was distributed to 94 people in three care units and open care units in a mid-swedish region. Fifty-five respondents answered the survey and 53 of those met the inclusion criteria and were included in the study. The study group consisted of nurses and assistant nurses, all women. The questionnaire was a, into Swedish translated version of the instrument Sibling Social Support Questionnaire. The participants assessed the "usefulness" and "frequency" of support within 30 claims. These areas touched emotional-, instrumental-, informational-, and appraisal support. The main results showed that the area <em>"Appraisal support"</em> was considered most useful and also used most frequently. The results also showed a statistically significant difference between professional categories (p = 0.03). The nurses used the support area <em>"Appraisal support"</em> more frequently (mean rank 29.88) than the assistant nurses (mean rank 20.63).</p>
18
Ångström-Brännström, Charlotte. "TRÖST : beskriven av långvarigt sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37735.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva långvarigt sjuka barns upplevelser av tröst samt vilka och vad som tröstar barn, föräldrar och en sjuksköterska. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Långvarigt sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska har intervjuats och barnen har ritat teckningar.I delstudie I var syftet att undersöka vad barn med långvariga sjukdomar berättar muntligt och i teckningar om sina upplevelser av att bli tröstade. Sju barn i åldern 4-10 år, med olika långvariga sjukdomar, beskrev under intervju sina upplevelser av tröst och ritade teckningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att vara fysiskt nära sin familj, att känna sig trygg och säker, att sjuksköterskor finns till hands för barnen och att barnen finns till hands för sina föräldrar och syskon. Resultatet visar att barnen litade på sjuksköterskors kunskap och yrkeskunnande, vilket var en förutsättning för att kunna känna sig trygg och hemma på sjukhus. Att vara nära sin familj upplevdes än mer betydelsefullt för att uppleva tröst. I delstudie II var syftet att beskriva föräldrars upplevelser av vad som tröstar dem när deras barn insjuknat i cancersjukdom. Nio föräldrar till barn i åldern 3-9 år, som var inlagda på vårdavdelning och hade genomgått sin första behandling, intervjuades. Innehållsanalys utmynnade i fem teman: att uppleva tröst genom att vara nära sitt barn, att uppleva tröst genom barnets styrka, att uppleva tröst genom att känna sig hemma på vårdavdelningen, att uppleva tröst genom att vara en familj och genom att vara hemma samt att uppleva tröst genom stöd från sociala nätverk. I kommunion, en djup känsla av gemenskap med barnet och personer i sociala nätverk, upplevde föräldrarna en ny vardag som kännetecknades av att känna sig trygg i livet trots alla svårigheter och de upplevde stunder av hopp. I delstudie III var syftet att beskriva upplevelser av vad som tröstar ett allvarligt sjukt och senare döende barn, berättat av barnet, hans mamma och hans sjuksköterska. Barnet ritade teckningar. Fältanteckningar, teckningar och intervjuer analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att uttrycka känslor och bli redo för tröst, att vara i kommunion, att skifta perspektiv och att finna tröst genom att vara hemma. Resultatet visar att tröst för det svårt sjuka, senare döende barnet, innebar att barnet kunde uttrycka sina känslor som barnet ville, att familjen fanns nära och var involverade i omvårdnaden av barnet, att barnet kunde vårdas hemma och att barnet upplevde en förtroendefull relation med sin sjuksköterska. I delstudie IV var syftet att beskriva vem och vad som tröstar föräldrar, syskon, sjuksköterska och andra personer som tröstade ett svårt sjukt och senare döende barn, beskrivet av mamman och barnets sjuksköterska. Intervjuer från delstudie II analyserades med innehållsanalys och utmynnade i tio teman. Resultatet visar en bild av samverkande nätverk som kan finnas runt ett svårt sjukt barn. Den svåra situationen innebar att barnets familj bar en tung börda, men omgivna av ett tröstande nätverk som de kunde luta sig mot och dela lidande och ansvar med, kunde de finna tröst och trösta varandra. Resultatet i avhandlingen visar att de långvarigt sjuka barnen och föräldrarna fann tröst i att kunna dela lidande med varandra. Föräldrar och sjuksköterska fann tröst i att kunna dela lidandet och ansvaret med personer i sina sociala nätverk. Modellen om tröst (Norberg m fl, 2001) kunde användas för att ge struktur till diskussionen.<br>The overall aim of the thesis was to describe experiences of comfort for children with chronic illnesses, and who and what comforted children, parents and one nurse. The thesis comprises four studies and is based on interviews with sick children, parents and one nurse. The children also made drawings. In study I the aim was to examine how children with chronic illnesses narrate their experiences of being comforted in the hospital. Seven children 4-10 years old described in interviews their experiences of comfort and made drawings. Thematic content analysis revealed four themes: being physically close to one’s family, feeling safe and secure, staff being there for the children, and children being there for parents and siblings. The findings suggest that trusting the staff’s knowledge and professional skills is a prerequisite for children to feel "at home", and safe in hospital. Being close to one’s family was essential for feeling comforted. In study II the aim was to describe what parents narrate as comforting them when their child was suffering from cancer. Interviews were performed with nine parents, eight mothers and one father, of children aged 3-9 years, who were admitted to a pediatric oncology ward and had undergone their first treatment. Content analysis revealed five themes: experiencing comfort from being close to the child, deriving comfort from the child’s strength, from feeling at home on the ward, from being a family and being at home, and deriving comfort from support of social networks. In communion with the child and others, the parents built a new normality perceived as being at home in life, despite all their difficulties. Within the frame of communion the parents experienced moments of hope. In study III the aim was to describe what comforted a seriously ill and finally dying child, as revealed by the child, his mother and his nurse. Field notes, drawings and interviews were analyzed using content analysis that revealed four themes: expressing feelings and becoming ready for comfort, being in communion, shifting perspective and finding comfort in feeling at home. Based on the findings, comfort for an ill and finally dying child was interpreted as being about having opportunities to express feelings in the way the child chooses, the family being close and involved in care, and achieving feelings of being at home and having a trustful relationship with a special nurse. In study IV the aim was to describe who and what comforted the comforters of a seriously ill and ultimately dying child as described by the child’s mother and nurse. Interviews with a mother and a nurse from study III were analyzed by content analysis and a sociogram was outlined. The findings provided a picture of interacting social networks that can exist around a seriously ill child. The difficult situation meant that the child’s family carried a heavy burden. However, surrounded by a comforting network with which they could share both suffering and responsibility, they were able to find comfort and comfort each other. The findings from this thesis show that chronically ill children and parents found comfort from sharing suffering with one another. The parents and the nurse found comfort in sharing suffering and responsibility with persons in their social networks. The model of consolation (Norberg et al, 2001) could be used to give structure to the discussion.
19
Grimheden, Sofia. "Att vårda sjuka barn i hemmet : Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37896.
Full text
20
Thorén, Åsa. "Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38940.
Full textAbstract:
Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.
21
Hurri, Edda, and Johanna Fredin. "Bemötande av föräldrar till sjuka barn - enlitteraturstudie om föräldrars perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25289.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att föräldrar är med i vården av sitt sjuka barn har många fördelar och är något att sträva efter. Samtidigt kan föräldrar känna sig stressade och osäkra och har ofta ett behov av att rådfråga en sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars förväntningar på och upplevelse av sjuksköterskans bemötande i omvårdnad av barn med sjukdomar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och artikelsökning gjordes i Cinahl. Resultat: Tre domäner utformades efter resultatet. Föräldrars förväntningar, upplevelser samt deras syn på gott bemötande. Resultatet visade att föräldrar har stort informationsbehov och önskar en nära relation med sjuksköterskan. De är oroliga över att bli dömda av sjuksköterskan och önskar att bli stärkta i sin föräldraroll. Slutsats: För att föräldrar skall känna sig inkluderade i vården av sitt barn krävs god kommunikation med mycket information samt ett starkt partnerskap.<br>Background: Involving parents in the healthcare of their sick child has many advantages and is something to strive for. Parents may feel stressed and insecure and they often have a need to consult a nurse. Purpose: The aim of the study was to describe parents’ expectations and experiences of the nurse’s attitudes in the care of their sick child. Methods: The study was conducted as a literature review and article search was made in Cinahl Results: Three domains were formed for the results. Parents expectations, experiences and their views on good treatment. The results showed that parents have a great need for information and they desire a close relationship with the nurse. They are worried about being judged by the nurse and want to be empowered in their parental role. Conclusion: Good communication with a lot of information and a strong partnership is what is needed for parents to feel included in the care of their sick children.
22
Berglund, Rebecka, and Hanna Birkedahl. "Sjuksköterskors erfarenheter av att möta sjuka barn och deras föräldrar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2331.
Full textAbstract:
Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.
23
Hultman, Ulrika, and Martina Waldenström. "Intensivvårdssjuksköterskans uppleveler av att vårda svårt sjuka små barn på allmänna intensivvårdsavdelningar." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27030.
Full textAbstract:
Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskan ställs ibland inför att vårda svårt sjuka barn på allmänna intensivvårdsavdelningar som i huvudsak vårdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krävande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka små barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes på tre olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Samspelet med föräldrarna, Att känna osäkerhet, stress och rädsla och Att känna stöd och meningsfullhet. Två underkategorier från den första huvudkategorin framkom som var: Föräldrar som tillgång och Kommunikation med föräldrarna. Fyra underkategorier framkom under den andra huvudkategorin: Rädsla för att göra fel, Brist på erfarenhet, Brist på stöd och Brist på utbildning. Under den tredje huvudkategorin framkom två underkategorier: Stöd från arbetskamrater och Roligt att vårda barn. Diskussion:Föräldrarna kan vara en stor tillgång vid vård av svårt sjuka barn och det är viktigt att intensivvårdsjuksköterskorna kommunicerar med dem för att skapa trygghet. Alla respondenter upplevde någon form av osäkerhet, stress eller rädsla för att göra fel. Detta kunde bero på flera företeelser som till exempel brist på erfarenhet, stöd eller utbildning. Något som tidigare inte framkommit var att intensivvårdssjuksköterskorna kände glädje och meningsfullhet att vårda barn.<br>Introduction: The Intensive CareNurse sometimes needs to care forcritically ill childreningeneral intensive care unitswhich mainlycare foradult patients. Studies haveshown that itcan be stressfuland demandingto care forcriticallyill childrenin general intensive care units.Aim: The aimof this study wasto determineintensive carenurses' experiencesof caring forcritically ill childrenin generalintensive care unitsin Sweden.Method: Aqualitative methodwas selectedand datawas collected throughfocus groupinterviews.Fourfocus group interviews with four-six participants in each were conductedat three differenthospitals.Datawas processedbyGraneheimand Lundman's qualitativecontent analysis.Main Results: The results revealedthree main categories: Interaction with the parents, To feel uncertainty, stress and fear and To feel support and meaningfulness. Two sub-categories from the first main category emerged which were: Parents as an asset and Communication with the parents. Four sub-categories emerged from the second main category:Afraid to make mistakes, lack of experience, lack of support and lack of education. Two sub-categories emerged from the third main category: To feel support fromcolleagues and Fun to care for children. Conclusions:Parents can be a great asset in the care of critically ill children and it is important that intensive care nurses communicate with them to provide a sense of security. All respondents experienced some form of insecurity, stress or fear of making mistakes. This could be due to several phenomena such as lack of experience, support or education. Something that had not previously been shown was that critical care nurses felt joy and meaningfulness in caring for children.
24
Sjögren, Amanda, and Sanna Arvidsson. "SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV LEKEN SOM REDSKAP I VÅRD AV SJUKA BARN." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9984.
Full text
25
Johnsson, Britt-Marie, and Veronica Olsson. "Hur föräldrar till sjuka barn upplever relationen till vårdpersonalen : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1328.
Full textAbstract:
<p>När ett barn insjuknar i en svår sjukdom är det oundvikligt att föräldrarna påverkas både emotionellt och socialt. Då barnet är i stort behov av sina föräldrar kan det uppstå problem eftersom föräldrarollen ändras i och med att barnet läggs in på sjukhus. Barnsjukvården har gått mot en familjefokuserad vård som är baserad på en nära och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vårdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till föräldrarna och deras barn kan de lättare hjälpa dem med deras grundläggande behov. Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till barn på sjukhus upplever relationen med vårdpersonalen. Metoden som använts var en kvalitativ litteraturstudie. Föräldrarna beskriver att de har ett behov av att få och ge information samt att de får ta del av beslut som tas angående barnets vård. Genom att vårdpersonalen stödjer och uppmuntrar föräldrarna orkar de vara delaktiga i barnets vård och omvårdnad. När vårdpersonalen lyssnar och tar hjälp av dem för att bättre förstå deras sjuka barn, är det av stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av relationen med vårdpersonalen. Personlig kontakt med vårdpersonalen är betydelsefull för föräldrarna så att en nära relation ska kunna utvecklas.</p><br><p>When a child is diagnosed with a serious illness it is inevitable that the parents are affected both emotionally and socially. When children are admitted into hospital they are in great need of parental care and at the same time the parental role changes and be cause of this problems can arise. In recent years children’s healthcare has progressed towards family orientated care with an emphasis on close and continuous involvement with the child’s family. When nursing staff build up a mutual relationship with parents and their children it becomes easier to help them with their basic needs. The aim of this study is to describe how parents with children in hospital experience the relationship with nursing staff and the method that has been used was a qualitative literature study. The parents describe that they need to be able to both give and receive information and be involved in decisions that are made in connection with the care of their children. When nursing staff support and encourage parents they enable them to cope and participate in the care of and caring for their child. Parents´ experience of the relationship to nursing staff is improved when the staff listens to and accepts help from them in order to gain a better understanding of their children. Close contact with nursing staff is meaningful for parents and enables the development of a deeper relationship.</p>
26
Hultman, Marcus, and Erik Modin. "Ambulanssjuksköterskans beskrivning av ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-224801.
Full textAbstract:
Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Studiens informanter betonade vikten av att vara kompetent och professionell. Vidare kunde ambulanssjuksköterskorna ofta använda sig av humor och sitt kroppspråk i bemötandet av föräldrarna. I intervjuerna framkom också vikten av att informera föräldrarna, att försöka få dessa delaktiga i vården samt att som ambulanssjuksköterska ha ett helhetsperspektiv. Den underliggande meningen i kategorierna tolkades som ett tema: Ambulanssjuksköterskornas bemötande av föräldrar. Resultatet visar att när ambulanssjuksköterskorna ankommer till ett larm försöker de lugna föräldrarna med hjälp av tidigare nämnda faktorer. Deltagarna menade att fokus bör ligga på patienten, men att man ändå måste försöka bemöta föräldrarna på något sätt. Diskussionen menar att som ambulanssjuksköterskorna bör kommunicera med föräldrarna, samtidigt som det är vissa egenskaper som är önskvärda att ha. Vidare bör föräldrarna få känna sig delaktiga i vården av deras barn. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Slutsatsen visar att ett tidigt bra bemötande lägger en stabil grund för ett vidare positivt möte mellan föräldrar och personal.
27
Johnsson, Catharina, and Cecilia Mörk. "Sjuksköterskors erfarenhet av svårt sjuka barn på en akutmottagning. En intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74838.
Full text
28
Knutsson, Malin, and Emma Karlsson. "Att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården : Barnsjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40088.
Full textAbstract:
Bakgrund: När barn drabbas av sjukdom påverkas hela dess familj. Flertalet syskon till långvarigt sjuka barn upplever sig inte delaktiga i vården. En barnsjuksköterska ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att planera vården utifrån hela familjen. Barnsjuksköterskan ska också möta varje individ i familjen. För att kunna utföra familjecentrerad vård, är det viktigt att samverka i team i omvårdnaden. Syftet: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med totalt tolv deltagare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att barnsjuksköterskorna erfar att syskonens delaktighet i vården är betydelsefull och att information till syskon ger en ökad förståelse och kunskap. Även hur miljön på vårdavdelningen är utformad har betydelse för om syskon involveras. Barnsjuksköterskor erfar att för att syskon ska involveras krävs en teamsamverkan. Slutsats: Barnsjuksköterskorna anser att det är viktigt att syskon involveras i vården men de tycker att det är svårt att göra det då de ofta prioriterar det sjuka barnet. Syskon kan involveras genom kommunikation och att barnsjuksköterskan visar praktiskt vad de gör och ibland låter de syskonen får hjälpa till med små omvårdnadsåtgärder.
29
Eliasson, Ida, and Johanna Hasselgren. "Pressen att prestera : en intervjustudie om att vårda akut sjuka barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65117.
Full textAbstract:
Introduktion: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn och deras föräldrar. Fokus låg på upplevelser av mötet med barnen och deras föräldrar, samt om ambulanssjuksköterskorna upplevde att specialistutbildningen gett ökade kunskaper i vård av akut sjuka barn. Denna studie undersökte även huruvida det fanns fördelar och/eller nackdelar med att ha egna barn i relation till ambulanssjuksköterskornas yrkesroll. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken ambulanssjuksköterskor, verksamma inom ambulanssjukvård. Intervjutexterna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier; Behov av trygghet, Upplevelse av påfrestning, Att känna press att prestera, Viljan att vara förberedd och Svårigheter att göra korrekta bedömningar skapar känsla av osäkerhet. Ambulanssjuksköterskorna upplevde osäkerhet som de relaterade till svårigheter som upplevdes i vården av akut sjuka barn. Det fanns ofta föräldrar i deras närhet som var mer eller mindre oroliga. Det framkom att utbildningar och erfarenhet av barn upplevdes otillräckligt. Diskussion: Sex kvalitativa intervjuer gav variation i beskrivningar av känslor och upplevelser. På detta sett lyckades författarna identifiera att vård av akut sjuka barn ökar stresspåslaget generellt sett. De identifierade vidare upplevelser av stress och i vilken utsträckning detta påverkade ambulanssjuksköterskorna. Vidare såg författarna hur ambulanssjuksköterskorna utifrån egen erfarenhet av barn och förvärvad kunskap hanterade detta stresspåslag.
30
Haglöf, Ulrica, and Anna Haglöf. "Att vårda akut sjuka barn på en akutmottagning : - Intervjustudie med sjuksköterskor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122532.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omhändertagandet av akut sjuka barn på en akutmottagning. Bakgrund: Att ta emot akut sjuka barn är en faktor som orsakar stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning barn- och ungdom i Sverige. Enligt Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) ska alla barn tas om hand av sjuksköterskor som har erfarenhet av och utbildning i barnomhändertagande. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med omhändertagandet av akut sjuka barn kan ha betydelse i framtiden då rutiner/riktlinjer, utbildningar, arbetssätt, kompetensstegar utformas och även för att tillgodose sjuksköterskans välbefinnande. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara syftet. Metod: Tolv sjuksköterskor från en akutmottagning intervjuades under 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda akut sjuka barn på en akutmottagning beskrevs i fyra kategorier: vård av barn är annorlunda mot vård av vuxna, förberett teamarbete med god struktur underlättar, oförberedd och ovan personal försvårar och intresserad och kunnig för att arbeta med barn är fördelaktigt. Slutsats: För att arbeta med akut sjuka barn på en akutmottagning anser sjuksköterskorna att de behöver ta hand om barn regelbundet och få mer utbildning (praktisk och teoretisk) om barn. När sjuksköterskorna arbetar på ett strukturerat sätt underlättar det omhändertagandet av det akut sjuka barnet. Nyckelord: akut, akutmottagning, barn, erfarenheter, kvalitativ, omvårdnad, sjuksköterskor, utbildning
31
Axelsson, Frida, Linda Sandberg, and Jennie Tambour. "Barns upplevelse av psykosvårdens barngrupp : en undersökning av en grupp för barn till psykiskt sjuka föräldrar." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-412.
Full textAbstract:
<p>The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.</p>
32
Karlson-Weimann, David. "Berättelser om sjuka ungdomar : En komparativ analys av fyra sjukdomsskildringar." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261176.
Full text
33
Lundberg, Sara, and Sofia Widelund. "C- uppsats : Professionellas arbete med barn som lever med psykiskt sjuka föräldrar." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18430.
Full textAbstract:
Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp. Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.
34
Cederlund, Camilla, and Kristina Samuelsson. "Att skapa trygghet hos föräldrar till svårt sjuka barn : ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1040.
Full text
35
Martinsson, Anette, and Jansson Anna Nordensten. "Faktorer som påverkar ambulanspersonalens omhändertagande av sjuka barn prehospitalt : en deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3697.
Full textAbstract:
Ambulanspersonal möter patienter i alla åldrar i flera tänkbara miljöer. Det finns en hel del skillnader vid omhändertagandet av barn prehospitalt jämfört med omhändertagandet av vuxna. Det skiljer sig i utrustning i ambulanserna och det skiljer sig anatomiskt och fysiologiskt hur barn ser ut jämfört med vuxna. Dessutom innebär vården av barn ofta även vård av föräldrar eller närstående. Lagen betonar alla människors lika värde och rätt till en jämlik vård. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar ambulanspersonalens omhändertagande av sjuka barn prehospitalt. Metoden som användes var en allmän deskriptiv litteraturstudie innehållandes både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. 15 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades och ligger till grund för resultatet i studien. Det övergripande resultatet som framkom visade att de faktorer som främst påverkade ambulanspersonalens omhändertagande av att vårda barn prehospitalt var känslomässiga reaktioner och att larm gällande barn var sällsynta händelser. Vidare framkom underkategorierna stress, interaktion och kommunikation samt utbildning till känslomässiga reaktioner och erfarenhet och patientsäkerhet till sällsynta händelser. Slutsatsen i studien var att det är av betydelse att ambulanspersonal får utrymme i utbildningen, men även fortlöpande i yrkeslivet, att utveckla och upprätthålla de kunskaper som krävs för att vårda sjuka barn. Studien visade dessutom på att det finns en kongruens mellan verklighet och lagtext, författningar och barnkonventionen då vården i nuläget inte ges på lika villkor för alla människor.<br>Ambulance staff meet patients of all ages in several conceivable environments. There are a lot of differences in the care of children pre-hospital compared to the care of adults. It differs in equipment in the ambulances and it differs anatomically and physiologically how children are formed compared to adults. In addition, the care of children often also involves the care of parents or relatives. The law emphasizes the equal value and right of equal care for all people. The aim of this study was to describe factors affecting the ambulance staff's care of sick children in the prehospital care. The method used was a general descriptive literature study containing both quantitative and qualitative scientific articles. The articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. 15 scientific articles were analyzed and quality checked and form the basis of the result in the present study. The overall result that emerged showed that the main factors affecting the ambulance staff's care of sick children in the prehospital care were emotional reactions and that alarms concerning children were rare events. Furthermore, the subcategories stress, interaction and communication and education emerged within the category emotional reaction and experience and patient safety within rare events. The conclusion of the study was that it is important that ambulance staff are given the training to care for sick children, both in the education and in the professional life. This in order to maintain and develop the knowledge that is required. The study also showed a congruence between reality and law, regulations and the convention of the children's rights. Currently the care is not provided on equal terms for all people.
36
Ström, Anna-Kajsa, and Natali Olausson. "Ett annorlunda föräldraskap : Föräldrars upplevelser av att vårda sitt allvarligt sjuka barn." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4273.
Full textAbstract:
Bakgrund: Tjugo procent av de som vårdar en närstående i Sverige idag är föräldrar som vårdar sina barn i hemmet. Vårdandet är så tidskrävande och omfattande att det innebär stor påfrestning för föräldrarna. Den kontinuerliga kontakten föräldrarna måste ha med sjukvården gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår en stödjande roll till anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att vårda sitt allvarligt sjuka barn. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna CINAHL och PubMed. Teman som utkristalliserade sig i artiklarnas resultat delades in i kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin “Diagnostillfället” beskriver föräldrarnas känslomässiga upplevelser och sjukvårdens betydelse i samband med diagnostillfället. Andra huvudkategorin “Upplevelser av det konstanta vårdandet” beskriver hur föräldrarna påverkats känslomässigt och socialt, den påverkan vårdarrollen haft på identiteten, svårigheter i kontakten med sjukvården samt det behov av hjälp och stöd som framkom. Diskussion: Resultatet diskuteras med Betty Neumans omvårdnadsteoretiska systemmodell som utgångspunkt. Föräldrarna påverkades på flera plan och sjukvården visade sig ha en betydande roll i detta. Föräldrarna beskrev behov av hjälp och stöd som sjukvården inte tillgodosåg i tillräcklig utsträckning. Sjuksköterskor behöver ha en helhetssyn med fokus på ett individ- och grupperspektiv i både bemötande och utformning av hjälp och stöd.<br>Background: Twenty procent of people giving care to a relative in Sweden today are parents who care for their severe ill child at home. The care is time-consuming and extensive and becomes a big strain for the parents. The continuous encounters with the health care makes the nurse’s role more significant. The nurse's competence description embrace a supportive attitude towards relatives. Aim: The aim of this study was to describe parents' experience of caring for their severe ill child. Method: A literature review in accordance to Fribergs (2012) method was carried out. The review is based on twelve scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Themes that emerged in the results of the articles were sorted into categories and subcategories. Results: The results is presented in two main categories with associated subcategories. The first main category "diagnosis" describes parents’ emotional experiences and the significance of the health care system associated with the occasion of the diagnosis. The second main category "experiences of providing constant care" describes how parents are affected emotionally and socially, the impact the caring role had on the identity, difficulties in dealing with the health care system and the need for help and support that were identified. Discussions: The results are discussed using the Neuman systems model as a framework. The parents were affected on several levels and in relation to this the health care system played a significant role. The parents described need of help and support was not fully provided for. To meet these parents in the best way possible, nurses need to have a holistic view with an individual and a group perspective both in approach and design of the health care.
37
Isaksson, Nina, and Leena Saari. "Ser sjuksköterskan barnet? : när föräldern lider av psykisk ohälsa. En intervjustudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1053.
Full textAbstract:
<p>Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.</p><p>Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness.</p><p>Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.</p><p>Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter.</p><p>The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.</p>
38
Nestevik, Angelica, and Sofia Säfsten. "Jag är sjuk - men jag leker : Examensarbete om lek på sjukhus och hur olika aktörer arbetar för att underlätta för sjuka barn på sjukhus." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7744.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus. Aktörerna arbetar utifrån synsättet att leken läker.</p>
39
Håkansson, Linda, and Josefina Jirénius. "Lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus : En kvalitativ intervjustudie om lekterapeuters syn på leken för barns välmående." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316371.
Full textAbstract:
Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.
40
Söderberg, Lena. ""Vem vårdar vårdprogrammet?" : En uppföljning av vårdprogrammet ”Barn till psykiskt sjuka”Vuxenpsykiatrin Dalarna." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41863.
Full textAbstract:
Syftet med rapporten är att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vårdprogram ”Barn till psykiskt sjuka” i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005. Metoden för uppföljningen var en enkätundersökning som besvarades av totalt 46 anställda inom vuxenpsykiatrin. Enkäten bestod av 20 frågor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef. Barnpiloten har särskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet. Studien visar att både barnpiloter och chefer är överens om att det finns en god kännedom om vårdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vårdprogrammet vill förmedla är relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen än barnpiloterna. Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling än cheferna men alla är överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs. .
41
Keränen, Sandra, and Marit Åberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer : -en litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10634.
Full textAbstract:
<p><strong>Bakgrund: </strong>Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. <strong>Metod:</strong> Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. <strong>Resultat: </strong>Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. <strong>Diskussion: </strong>Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad. <strong>Slutsatser: </strong>Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.<strong><em></em></strong></p>
42
Andersson, Alexander, and Keing Tang. "Sjuksköterskors erfarenheter av möte med kritiskt sjuka barn inom ambulanssjukvården : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23203.
Full textAbstract:
Andelen fall med kritiskt sjuka barn är få jämfört med vuxna. Vård av ett kritisk sjukt barn utgör en stor utmaning då barnets förutsättningar skiljer sig i olika åldrar vilket leder till att bedömningen, bemötandet och behandlingen måste anpassas till det enskilda barnet. Sjuksköterskan behöver skapa en förståelse för barnets livsvärld för att kunna bygga upp ett förtroende till barnet, vilket ofta är en förutsättning för att möjliggöra vidare vård. Samtidigt ska sjuksköterskan bedöma och påbörja behandling samt stötta och interagera med föräldrar. Vården har beskrivits som svår och situationen upplevs ofta stressfullt för såväl barnet, föräldrarna och ambulanssjuksköterskan. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av möte med kritiskt sjuka barn. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i en region i södra Sverige. Sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistsjuksköterskor, från fyra olika ambulansstationer var representerade där en station var placerad i en större stad och de andra tre i mindre städer. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet vilket resulterade i temat Ansvar utifrån de fyra huvudkategorierna Utsatthet, Kontrollbehov, Lättnad samt Trygghet. I studien identifierades en flerdimensionell ansvarskänsla hos sjuksköterskorna. Känslan att vården inte fick misslyckas och rädsla för att barnet skulle försämras bidrog till stress och oro i samband med vårdmötet. Ansvaret av att ha barnets liv i sina händer gjorde att sjuksköterskan ställde stort krav på sin egen insats och omhändertagandet. Erfarenhet, förberedelser, kommunikation och kollegialt samarbete utgjorde viktiga delar som påverkade omhändertagandet.
43
Roll, Bennet Petra. "Föräldraskapande och barnets hälsa : föreställningar och berättande om barn med eksem /." Stockholm : Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet : Universitetsbiblioteket [distributör], 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-795.
Full text
44
Löfquist, Frida, and Malin Runberg. "Vård av barn i livets slutskede : Sjuksköterskors upplevelser av svårigheterna att arbeta med svårt sjuka barn och deras familjer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24052.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika perspektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas. Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest förekommande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situationen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personalbrist. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att sjuksköterskor har svårt att vårda barn utifrån den palliativa vårdens perspektiv på grund av att dokumentation och övriga arbetsuppgifter tar för mycket tid från omvårdnaden av barnet och familjen. Andra orsaker är tidsbrist i form av knappa resurser samt för stor tillämpning av medicinteknisk utrustning. Det krävs även mer kunskap och stöd för sjuksköterskor för att kunna bearbeta sorgeprocessen och andra känslomässiga påfrestningar som uppstår i deras arbetssituation.
45
Blomqvist, Isabella, and Jeanette Albrektsson. "Att överleva sitt barn och fortsätta leva : En litteraturstudie om föräldrars erfarenheter av vård av deras palliativt sjuka barn." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16306.
Full textAbstract:
Background: Every year, 480 families in Sweden are informed that their child is diagnosed with an incurable disease. Everyone involved is affected by the death of a child. When a familymember becomes incurably ill it affects the entire family. The family's commitment is vital in pediatric care, as the family is the child's greatest source of security. It is of great importance that the nurse who works in palliative care, has to be person oriented and family centered to meet the needs of the whole family. Aim: The aim of this study was to highlight parents’ experiences of having a child in palliative care. Method: A literature study based on 11 qualitative articles is performed. The analysis of these articles resulted in three main themes and seven sub themes. Results: Parents wanted, as far as possible, to be involved in their child’s care. They perceived a high quality of care when the care was provided with continuity and when a trustful relationship was created. A sense of security was experienced when the staff were compassionate and were able to take care of the whole family. The family also strived for a sense of normality in family life. Conclusion: Parents experienced that they were in an increased need of support from healthcare both during the palliative process but also after death. It was supportive and appreciated when the nurse encouraged the parents to take a more active role in their child’s care.<br>Syftet med detta examensarbete var att belysa föräldrars erfarenheter av vård av sitt palliativt sjuka barn. Barn som drabbas av en obotlig sjukdom och är i behov av vård som inte längre har ett botande syfte uppgår till en procent av den palliativa vården i Sverige. Palliativ vård av barn syftar till en vård som skall lindra symtom och skapa bästa möjliga förutsättningar för en god livskvalitet för barnet med en livsavgörande sjukdom. I examensarbetes resultat påvisades att familjen var betydelsefull och väsentlig i vården av det sjuka barnet och skulle ses som en enhet. Föräldrarna till ett döende barn gick igenom en känslomässig berg- och dalbana där känslor pendlade stundvis av optimism, hopp och perioder av ångest, skuld, stress, förlust och sorg upplevdes dagligen. Att ett barn dör är onaturligt och alla involverade påverkas av den betungande situationen. Sjuksköterskan möter ofta svårigheter i att stödja familjerna i sjukdomsprocessen av det sjuka barnet. Sorgen och kampen familjen går igenom i samband med deras barns sjukdomsprocess var genomgående i resultatet. Föräldrar beskrev sina erfarenheter av livet med det sjuka barnet som utmattande både fysiskt och psykiskt. Känslomässiga behov som föräldrarna upplevde var att känna tillit till och delaktighet i vården relaterat till barnets behandling och omvårdnadsåtgärder. Detta var faktorer som ledde till en ökad trygghet för familjen. Föräldrarna känner sitt barn bäst och har det fulla ansvaret för barnet och det var därför av yttersta vikt att sjuksköterskan hade förståelse för hur stöd och kommunikation kunde påverka föräldrarna till att fortsätta känna hopp och mening i en påfrestande livssituation. För att kunna belysa föräldrars erfarenheter har en kvalitativ litteraturstudie utförts i detta examensarbete där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar har analyserats och nyckelfynden har skapat tre teman och sju underteman. Litteraturstudien beskriver två vårdvetenskapliga begrepp, lidande och hälsa, som är centrala i omvårdnad och är relevanta för syftet. I examensarbetes diskussionsdel lyfts diskussioner kring sjuksköterskans funktion i lindrandet av föräldrars lidande kring den förväntade och upplevda förlusten av sitt barn. Hinder som kan uppstå och förhindra att föräldrars förväntningar uppfylls, könsnormer och social hållbarhet lyfts också. Diskussionen behandlar begreppen familjecentrerad vård, hälsa och lidande som genomsyrar studien.
46
Johansson, Louise, and Elin Kvarnlid. "När det otänkbara händer : Sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt sjuka barn, en litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16382.
Full text
47
Jonasson, Carlsson Lotten, and Ann Jonsson. "Föräldrars upplevelse när deras svårt sjuka barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2230.
Full textAbstract:
Att bli förälder till ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd känslor. Det fanns beskrivet att som förälder vara oförberedd på komplikationer och när förlossningen inteblivit som förväntat kunde det ge upphov till känslor av besvikelse och en förlust av föräldrarollen. På en neonatal intensivvårdsavdelning vårdas förtidigt födda och svårt sjuka nyfödda barn. I familjecentrerad neonatalvård är flexibilitet, respekt, samarbete och stöd värdegrunder. Det sågs som en självklarhet ur ett familjecentrerat perspektiv att föräldrarna aktivt deltog i sitt barns vård. Personalens uppgift var att uppmuntra föräldrarna att delta i vården av sitt barn. Att ge föräldrarna information,undervisning och känslomässigt stöd främjade anknytningen och stärkte föräldrarollen. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse när deras svårt sjuka barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning. En litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Via databaser söktes 16 vetenskapliga artiklar fram som granskades. Fynden i artiklarnas resultat delades upp i fyra kategorier med underrubriker, dessaresultatpresenterades integrerat. I resultatet framkom att tidig kontakt och ingen separation mellan föräldrar och barn främjade anknytningen. Informationens betydelse var av stor vikt för föräldrarna där bristen på information bidrog till känslor av ensam-och övergivenhet. Att få ett tryggt mottagande där hela familjen togs om hand och där föräldrarna med hjälp av personalens stöd, kunskap och uppmuntran fick vara delaktiga i sitt barns vård upplevdes som positivt. Miljön på en neonatal intensivvårdsavdelning upplevdes som ett hinder för delaktighet. Många starka känslomässiga upplevelser såsom chock, sorg, ångest, rädsla, skuldkänslor, hjälplöshet och stress uppkom hos föräldrarna när deras svårt sjuka barn behövde vård på en neonatal intensivvårdsavdelning. Det uppskattades av föräldrarna om personalen var omtänksam, gav känslomässigt stöd, visade medkänsla samt var mild, vänlig och artig. Att få ett svårt sjukt barn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning gav upphov till en mängd upplevelser hos föräldrarna. Som sjuksköterska var det av stor vikt att bistå föräldrarna med åtgärder som främjade anknytningen, att det gavs en tydlig information och att det skapades gynnsamma förutsättningar för att underlätta kommunikationen. Det var också viktigt att hjälpa föräldrarna så att de blev delaktiga i sitt barns vård samt att det gavs ett känslomässigt stöd så att föräldrarna kunde känna sig trygga och säkra i omvårdnaden av sitt barn.På en neonatal intensivvårdsavdelningdär vården hela tiden är under utveckling är det av stor vikt att fortsätta undersöka hur föräldrar upplever vården av sitt barn.
48
Engman, Li, and Wictoria Grundberg. "Att börja sin yrkeskarriär med att vårda sjuka barn : En intervjustudie med grundutbildade sjuksköterskor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135923.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av att börja sin yrkeskarriär på en pediatrisk avdelning. Bakgrund: Sjukvården i Sverige ställer högre krav på kompetens samtidigt som bristen på sjuksköterskor ökar. Detta leder till att nyutbildade sjuksköterskor anställs på pediatriska avdelningar utan adekvat förberedelse. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Metod: Tio grundutbildade sjuksköterskor som inte jobbat mer än två år på en pediatrisk avdelning intervjuades under våren 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat delades in i fyra kategorier: Överväldigad i början, känsla av trygghet, otrygg av dåliga förutsättningar samt personlig och yrkesmässig utveckling. Resultatet som framkom visar att den första tiden efter examen var en känslomässig berg- och dalbana. Det var svårt med bemötandet och omvårdnaden av barn och familjer. Det behövdes ett stödjande arbetsklimat för att nyutbildade sjuksköterskor skulle känna sig trygga och uppnå en yrkesmässig utveckling. Bristande stöd samt luckor i grundutbildningen bidrog till en otrygg introduktion. De praktiska moment som finns inom pediatrisk vård tog tid att lära sig, men med praktisk övning kom klinisk färdighet. Slutsats: Resultatet som framkom visade att de nyutbildade sjuksköterskorna som deltog i studien efterlyser mer förberedande kunskap om barn i grundutbildningen och ett väl fungerande mentorskap. Detta för att kunna ta hand om sjuka barn på ett säkert sätt samt uppnå trygghet i sin yrkesmässiga utveckling.
49
Hammar, Janne, and Cecilia Malmenskog. "Föräldrar till sjuka barns upplevelser av ambulanssjuksköterskan : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17264.
Full textAbstract:
Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll – sju år som vårdats i ambulansen under 2012. Intervjuerna transkriberades ordagrant. En innehållsanalys med induktiv ansats användes. Tre huvudkategorier framkom. Dessa var Upplevelse av trygghet och lugn hos föräldrarna, upplevelse av att vara delaktig i situationen och upplevelse av separation.Resultatet visade att föräldrarna upplevde att ambulanssjuksköterskan hade kunskap och erfarenhet. Deras trygga och lugna bemötande gjorde att föräldrarna kunde lämna ifrån sig ansvaret för det medicinska när det gällde deras barn. Föräldrarna upplevde delaktighet i vården till följd av att de kände sig respekterade och bekräftade och fick information. Deltagande i beslut om vården samt att ambulanssjuksköterskan hade omsorg om hela familjen i vårdmötena ingav också en känsla av delaktighet. Upplevelser av separation genom att inte ha möjlighet till fysisk kontakt med sitt sjuka barn samt att inte finnas till för sitt barn i olika situationer framkom också i intervjuerna.Slutsatsen blev att föräldrarna kände sig trygga och lugna när ambulanssjuksköterskan kom till platsen. De kände sig delaktiga i vården men saknade ibland information om den fortsatta vården på sjukhuset. Känslor av separation från barnet upplevdes då föräldern inte kunde ha fysisk kontakt eller sitta i vårdutrymmet med sitt barn.<br>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
50
Smedenman, Gunilla, and Maria Eriksson. "Specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34897.
Full textAbstract:
Bakgrund: På allmänna intensivvårdsavdelningar vårdas i huvudsak vuxna patienter och endast 5 % av patientklientelet är barn. Detta medför att det är svårt för specialistsjuksköterskan att inneha tillräcklig erfarenhet för att bli skicklig och/eller expert på att vårda barn vilket kan leda till osäkerhet, oro och stress. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ beskrivande intervjustudie genomfördes med sju specialistsjuksköterskor vid två olika allmänna intensivvårdsavdelningar i södra Sverige. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Osäkerhet och oro i vårdandet, Att vårda barn är att vårda föräldrar, samt Ett gott omhändertagande kräver vissa förutsättningar. Sjuksköterskorna uttryckte att de aldrig fick tillräcklig erfarenhet av att vårda barn samt att svårt sjuka barn väckte starka känslor hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskrev även att föräldrarna till barnen behövde stöd men också var viktiga för att kunna bedriva vård. Specialistsjuksköterskorna hade årliga barnscenarioövningar, dock önskades mer utbildning och övning. Slutsatser: För att möta svårigheterna med att vårda barn intog sjuksköterskan en professionell roll och olika system hade upprättats för att förenkla mottagandet av ett barn. Scenarioövningar mer frekvent torde öka specialistsjuksköterskornas möjlighet att nå expertkunskap och på så sätt öka tryggheten i att vårda barn. Det skulle kunna förbättra den psykosociala arbetsmiljön för specialistsjuksköterskorna. Trots svårigheterna med att vårda barn så uppgav flera specialistsjuksköterskor att de fann det positivt, roligt och stimulerande att vårda barn.