Academic literature on the topic 'Sjukdomsförebyggande'

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras.<br>Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Bakgrund:Hälften av alla kvinnor och ca två tredjedelar av allamän har minst en ohälsosam levnadsvana.”Rådgivande samtal om fysisk aktivitet samt utfärdande av recept på fysiskaktivitet, FaR,” står högst på Socialstyrelsens prioriteringslista över vad somska göras inom området otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen (grad 3). Detbör finnas en outnyttjad potential hos fysioterapeuten att samtala medpatienter om levnadsvanor, men det saknas systematik och tydliga rutiner för dettaarbete. Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuterintegrerar frågor om levnadsvanor i den fysioterapeutiska undersökningen. Metod: Med kvalitativ ansats gjordes intervjuer medfysioterapeuter inom primärvården utifrån en frågeguide med öppna frågor. Resultat: Intervjuerna resulterade i följande fyra kategorier: 1) Fysioterapeutens förutsättningar, 2)Fysioterapeutens arbetssätt, 3) Fysioterapeutens yttre drivkrafter, 4)Fysioterapeutens inre drivkrafter Konklusion: I fysioterapeutens arbete med sjukdomsförebyggande metoder finns olika hinderoch möjligheter som bör identifieras och beaktas. För att samtal om patienterslevnadsvanor ska integreras i den fysioterapeutiska undersökningen behövsstrategier och rutiner som utgår ifrån de möjligheter och hinder somfysioterapeuterna beskriver.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

Övervikt hos barn är ett växande problem i hela världen, så även i Sverige, vilket kan leda till flera allvarliga följdsjukdomar men även psykisk ohälsa. Forskning visar att främja goda levnadsvanor tidigt hos barn är gynnsamt för att förebygga övervikt och sjuksköterskor inom barnhälsovården har en viktig roll i detta arbete. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med övervikt inom barnhälsovården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var:  Familjecentrerat arbetssätt, Utmaningar i arbetet och Användning av strategier. Sjuksköterskor i studien beskrev vikten av att skapa en god relation med familjen och göra familjen delaktig för att motivera till livsstilsförändringar då oftast hela familjen behövde göra förändringar.  För att främja goda levnadsvanor och förebygga övervikt hos barn krävdes det stor lyhördhet av sjuksköterskorna för att bemöta varje familjs unika situation. Vidare framkom att tala om övervikt och livsstilsförändringar kunde ibland vara en utmaning, då det många gånger är ett känsloladdat ämne.<br>Children who are overweight is a growing and global health problem which can lead to several serious complications but also mental illness. Research shows that promoting good living habits early in children is beneficial to prevent overweight, and nurses in child health care have an important role with this work. The aim of this study was to describe the nurses´ experience of the health promotion and preventive work with overweight in the child health care. Semi-structured interviews were conducted with 13 nurses active in child health care. The analysis was conducted with qualitative content analysis and resulted in three categories and eight subcategories. The categories were Family-centered approach, Challenges in the work and Using strategies. Nurses in the study highlighted the importance of establishing a good relationship with the family and participating in the family to motivate lifestyle changes, as most of the family needed to make changes. In order to promote good living habits and prevent overweight in children, it was highly sought after by nurses to respond to each family's unique situation. Talking about overweight and lifestyle changes can be a challenge as it is often an emotionally charged topic.

Sjuksköterskan kommer i sitt arbete i kontakt med patienter som mår psykisk dåligt och som också brukar alkohol eller tobak. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning hos 40-, 50- och 60-åriga män och kvinnor. Studien hade en kvantitativ deskriptiv design och var en retrospektiv tvärsnittstudie. Data som användes var ett redan inhämtat material från Hälsolyftet som genomförts i två län i södra Sverige år 2014. Dataanalysen gjordes i Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student´s t-test och en-vägs ANOVA. Som statistiskt program användes SPSS version 11.0. I resultatet framkom att det inte fanns något samband mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning. Det framkom intressanta mönster när enskilda variabler studerades. Även om inget samband sågs är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om psykisk ohälsa, alkohol och rökningens effekter och hur de påverkar varandra. Kunskapen bidrar till en bättre identifiering och behandling av samband mellan psykisk ohälsa och alkohol samt rökning.<br>The nurse in her work comes in contact with patients with mental illness and who also consume alcohol and tobacco. The purpose of this study was to examine the relationship between mental illness and alcohol and smoking at 40-, 50- and 60 year old men and women. The study had a quantitative descriptive design and was a retrospective cross-sectional study. The data that were used was material already obtained by the Health Initiative conducted in two counties in southern Sweden in 2014. The data was done in Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student's t test and one-way ANOVA. As a statistical program, SPSS version 11.0 was used. The result showed that there was no correlation between mental health and alcohol consumption and smoking. Although no association was seen, it is important for the nurse to have knowledge of mental illness, alcohol and smoking, and how they affect each other. This knowledge contributes to a better identification and treatment between mental illness and alcohol consumption and smoking.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet. Dansinterventioner har även visat på positiva resultat gällande förbättring av äldres kognitiva förmåga och balans. Det finns starka indikationer på att musik är en vanlig aktivitet såväl som en viktig del av äldres liv och musikinterventioner lyfts fram som en potentiell del av folkhälsoarbetet då musik påvisat goda effekter på äldres hälsa. Konklusion: Utifrån de resultat som redovisats i litteraturstudien vad gäller musik- och dansinterventioners effekter på äldres hälsa, föreslås en ökad implementering av musik och dans i folkhälsoarbetet hos äldre. Fler studier med musik- och dansinterventioner föreslås i Sverige då flertalet publicerade artiklar inom området var från andra delar av världen.<br>Background: An aging population necessitates increased health promotion and disease prevention activities. Participation in cultural activities has the potential to promote better health and help reduce health inequalities. Aim: The aim of this study was to investigate the health promoting and disease preventing effects of dance and music on the elderly over 60 years. Method: The design was a literature review where ten scientific publications on the effects of dance and music on the health of the elderly were selected for analysis. Results: Music and dancing can serve as valuable interventions to improve the elderly’s perceived wellbeing and quality of life. Dance interventions have further shown positive results in cognitive ability and balance of the elderly. There are strong indications that music is a common activity as well as an important part of the elderly person's life. Music interventions are considered a potential part of public health work. Conclusion: Based on the results reported in this literature review an increased implementation of music and dance in public health is proposed. More studies with music and dance interventions are proposed in Sweden as the majority of published articles were from other parts of the world.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ”Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken”. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts i form av en enkät med slutna och öppna frågor.Deltagarnas förväntningar inför utbildningen var främst att få ökad kunskap vilket har uppfyllts ganska bra. De flesta har fått tillräckligt med stöd från chef/arbetsledare. Det största hindret vid införandet av riktlinjerna är tidsbrist. Motiverande samtal är den kunskap som deltagarna haft mest nytta av och det används mer idag än före utbildningen. Utbildningen har bidragit till en liten ökad säkerhet i arbetet kring levnadsvanorna. Det som saknas i utbildningen är främst kunskap kring stress och sömn och det behövs mer fördjupning inom levnadsvanorna.

Bakgrund: Sexuella och reproduktiva rättigheter baseras på mänskliga rättigheter. En central insats för att öka tillgången till den sexuella och reproduktiva hälsan är en allsidig och omfattande sexualundervisning. Skolan och ungdomsmottagningar anses vara viktiga arenor för sexualundervisning. Många unga i Sverige anser dock att de inte har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Barnmorskan har ett ansvar för utbildning av både kvinnor och samhället och utbildningen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning kring ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen för att därigenom bidra till en breddad kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: De unga i studien hade tydliga önskemål kring undervisningens innehåll, vilka kvalitéer personen som undervisade skulle ha och miljön de undervisades i. De önskade en bred och nyanserad kunskap om sex och samlevnad, relationer, känslor, sociala och kulturella normer. Lärarna i studien fokuserade i störst utsträckning på hur läroplaner, ledarstöd och politik påverkade undervisningen och i mindre utsträckning undervisningens innehåll. Slutsats: Resultatet av denna metasyntes visar att det finns olikheter i erfarenheter hos både unga och lärare när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Barnmorskans ansvarsområde, kunskapsbas och uppdaterad förståelse kring sex och samlevnad kan med fördel användas för att hjälpa och stödja i ämnet 2 och därmed bli en del av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna metasyntes kan vara ett underlag för att skapa ett utökat samarbete mellan skolor och barnmorskor för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen och ungas kontroll över egen sexuell hälsa. Denna metasyntes kan även ge stöd och utveckla utbildningen inom pedagogik för barnmorskor, skolsköterskor och distriktsköterskor då alla dessa yrkeskategorier träffar unga. Lärarutbildningens fokus på sex- och samlevnadsundervisning kan genom metasyntesen utvecklas. Slutligen kan beslutsfattare inom skolan få insikt i glappet mellan ungas och vuxnas perspektiv och aktualisera sex- och samlevnadsundervisning och sexuell hälsa inom skolan.<br>Background: Sexual and reproductive health rights are based on human rights. A major input to rise availability to sexual and reproductive health is a comprehensive and extensive sexual education. Many young people in Sweden consider though that they lack the necessary knowledge to care about their own sexual health. The midwife has a responsibility for the education of both women and society, and education includes sexual and reproductive health. Purpose: The purpose of this study was to compile the current research on the experience of both young people and the teaching staff in the area of sex and sex education to create a knowledge base for the midwife in the health promotion and disease prevention work. Methods: The method of analysis used is a qualitative metasynthesis with a metaethnographic approach. In total 16 scientific articles were juxtaposed and examined. Results: The young people in this study expressed clear wishes not only as to the contents of their studies, but also the personality of the teaching staff and the environment where they are taught. They desired a broad and more balanced knowledge about sexuality and cohabitation, relations, emotions, social and cultural norms. The teaching staff in the study focused mostly on how the school curriculum, organizations and politics affected teaching and less on the contents. Conclusion: The result of this metasynthesis shows that there are differences in the required experience among both young people and teachers when it comes to sexuality and sex education. The midwife’s area of responsibility, knowledge and the revised understanding of sexuality and sex education can with advantage be used to better off the teaching of sex 3 education. Clinical applicability: This metasynthesis can become a basis to create an expanded cooperation between schools and midwives in order to first ameliorate sex education and second to boost the young people’s control of their own sexual health. This metasynthesis can also provide support and develop education in pedagogy for midwives, school nurses and district nurses as all these occupational categories meet young people. Teacher education's focus on sex and cohabitation education can be developed through this metasynthesis. Finally, decision makers within the schoolsystem can gain insight into the gap between young people's and adults' perspectives and actualize sex and cohabitation and sexual health within the schools.

Sammanfattning Bakgrund                                                                                                                                                                                                                               Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för sjukvården att främja ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Trots att behandlingsmetoden har vetenskapligt stöd är den fortfarande underutnyttjad. En implementeringsmodell har tagits fram i syfte att underlätta implementeringen.                                                                                                                                                                              Syfte                                                                                                                                                                                                                                                             Syftet med denna studie var att beskriva processen för genomförandet av en implementeringsintervention. Metod                                                                                                                                                                                                                                     Moores modell för processutvärdering användes för att beskriva genomförandet av en implementeringsintervention riktad till sjukvårdspersonal och arbetsledning vid tre hälso-/vårdcentraler i två olika landsting i mellersta Sverige. Datainsamling har skett genom kvalitativ deltagande observation samt genom statistik från journalsystemen. Materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat                                                                                                                                                                                                           Trots varierande kontext kunde interventionen genomföras på alla enheterna och de planerade implementeringsinsatserna levererades i stort sett som planerats. Arbetsplatsernas beredskap till förändring påverkades positivt, liksom utfallet gällande antalet skriftliga ordinationer. Viktiga förändringsmekanismer identifierades: externt stöd att genomföra utvecklingsarbetet, engagerad tydlig arbetsledning, utbildning till alla medarbetare samt fysioterapeut med ledande roll. Slutsats                                                                                                                                                                                                                                  Studien visar att interventionsmodellen är genomförbar i primärvårdsmiljö och de valda implementeringsstrategierna bedöms verksamma för att underlätta implementeringen av FaR. Genomförandet har gett viktiga lärdomar om förändringsmekanismerna och hur interventionen ytterligare kan utvecklas, vilka kan vara värdefulla vid planering av en randomiserad kontrollerad interventionsstudie.