Academic literature on the topic 'Sjuksköterska. Upplevelse'

Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta enligt lagar och förordningar, samt förhålla sig till ett etiskt tillvägagångssätt. Samtidigt ska sjuksköterskan upprätthålla god omvårdnad och ett gott bemötande gentemot patienterna. När sjuksköterskan inte upplevde sig kunna tillhandahålla den vård som förväntades, eller tvingades utföra vård som stod i motsats till sitt eget samvete, skapades ett oroligt samvete. Samvetsstress innefattar det oroliga samvetet och den stress som samvetet medför och uppstod då sjuksköterskor inte kände att de kunde leva upp till sina moraliska värderingar som i sin tur tyngde dess samvete. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress, vilka de bidragande faktorerna är samt hur samvetsstress hanteras. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 artiklar, varav åtta med kvantitativ ansats och sju med kvalitativ ansats. Resultat: Samvetsstress visade sig uppstå när sjuksköterskorna inte upplevde sig kunna förändra eller påverka situationer i deras dagliga arbete, ofta på grund av tids- och resursbrist och otillräckligt stöd. Samvetsstress medförde många olika känslor såsom frustration, maktlöshet och otillräcklighet. För att klara av att hantera detta behövdes stöd från organisationen. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna klara av att hantera sin samvetsstress, eller förebygga att den uppstår, vore det bra att i tidigt skede erhålla information om vad detta begrepp innebär, eventuellt redan på sjuksköterskeutbildningen. Stöd från organisation och chefer i form av tillräckliga resurser, som hälso- och sjukvårdslagen hävdar ska finnas. Likaså teamsamverkan mellan medarbetare bland de olika professionerna inom hälso- och sjukvård för att stärka teamet och minska på rollkonflikterna, eventuellt i form av spegling på arbetsplatsen. Slutsats: Samvetsstress uppkom när sjuksköterskan förhindrades från att tillhandahålla god omvårdnad eller tvingades ge omvårdnad som kändes fel. När sjuksköterskans tillämpning av omvårdnad äventyras riskerades även patientsäkerheten att påverkas. Vidare forskning inom ämnet krävs för att detta relativt nya hälsoproblem ska uppmärksammas och minska.

Godkännande datum: 2018-03-28

Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses.
Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Bakgrund: cirka 5000 sjuksköterskor examineras varje år i Sverige. En sjuksköterska har många arbetsuppgifter utöver vården runt patienten. Som person skall sjuksköterskan vara respektfull och visa medkänsla. Erfarna sjuksköterskor ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor saknade den kunskap som krävdes för att självständigt utöva yrket. De erfarna sjuksköterskorna kände sig ansvariga över de nyutexaminerade sjuksköterskorna och uttryckte att de bland annat på grund av detta upplevde trötthet och utmattning.Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska samt granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.Metod: en litteraturstudie med en beskrivande design. De elva vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien var av kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databasen PubMed.Huvudresultat: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att en bra handledning främjade kunskapsutvecklingen men att flera faktorer påverkade självförtroendet negativt i yrkesrollen; bland annat bristen på klinisk erfarenhet. Upplevelser av hierarki och mobbning beskrevs samt att situationer som innebar att kommunicera ledde till upplevelser av stress. Att nyutexaminerade sjuksköterskor funderade på att säga upp sig från sitt arbete berodde bland annat på att de kände sig inkompetenta och att de hade svårt att slappna av på fritiden.Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde de första yrkesverksamma åren som psykiskt krävande och utmattande på grund av bland annat bristen på klinisk erfarenhet och upplevelser av mobbning. En bra handledare främjade kunskapsutvecklingen och bidrog till en bättre upplevelse. Ökad förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser är av nytta för både erfarna sjuksköterskor och för verksamheten så de kan förbättra arbetsmiljön för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.
Background: approximately 5000 nurses are examined each year in Sweden. A nurse has many tasks in addition to the care around the patient. As a person, the nurse should be respectful and show compassion. Experienced nurses felt that newly graduated nurses lacked the knowledge required to independently exercise the profession. The experienced nurses felt responsible for the newly graduated nurses, saying that, among other things, they experienced tiredness and fatigue.Aim: to describe newly graduate nurse´s experience of working as a nurse. Furthermore, the aim of this study was to examine the sampling of the included articles.Methods: a literature study with a descriptive design. The eleven scientific articles included in the study were quantitative, qualitative and mixed approaches. The articles were searched in the PubMed database.Main results: newly graduated nurses felt that good guidance promoted the development of knowledge, but that several factors negatively affected self-confidence in the professional role; including the lack of clinical experience. Experiences of hierarchy and bullying were described as well as the communication leading to experiences of stress. The fact that newly graduated nurses thought to quit their work was due, inter alia, to the fact that they felt incompetent and had difficulty feeling free because they thought about work all the time.Conclusion: newly graduated nurses experienced the first professional years as mentally demanding and exhaustive due to the lack of clinical experience and experiences of bullying. A good supervisor fostered the development of knowledge and contributed to a better experience. Increased understanding of the experience of newly graduated nurses is beneficial for both experienced nurses and for the occupations so that they can improve the working environment of newly graduated nurses.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet. Temat betydelsen av personcentrerad vårdutformade tre subteman vilka var behov av information, personlig relation samtstöd och hopp. Slutsats: Eftersommötet med sjuksköterskan upplevs individuellt är det av stor vikt attsjuksköterskan förhåller sig till ett patientcentrerat möte med varje kvinna.Vidare forskning bör genomföras med syfte till att hjälpa sjuksköterskor attuppnå ett gott möte med patienter.
One of nine women in Swedenrun the risk of getting breast cancer before 75 years of age. The diagnosis ofbreast cancer can be perceived as a stressful life incident which may lead to asudden change in life. The nurse's task is to support and be there for the patient from diagnosis. Aim:To describe women with breast cancer experience of meeting with the nurse fromdiagnosis to treatment. Method: Aliterature review based on 11 qualitative items. Results: Four themes were formed which was the importance ofcompetence, the importance of empathy and sympathy, the importance of person-centeredcare and the importance of accessibility. The theme named importance of person-centeredcare formed three subthemes which was need for information, personalrelationship and support and hope. Conclusion:Since the meeting with the nurse is experienced individually, it’s veryimportant that the nurse approach to a patient-centered meeting with eachwoman. Further research should be conducted with the purpose to helping nursesto achieve a good meeting with patients.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika typer av tillstånd som påverkar människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Dessa personer får ofta andra sjukdomar och tillstånd till följd av sin psykos. Det finns många förutfattade meningar om personer med psykossjukdom och detta kan ha påverkan på hur vårdrelationen blir. En sjuksköterska bör vara trovärdig, lyhörd och känna medkänsla för att kunna hjälpa människor som är i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen inom den somatiska vården när patienten har en bakomliggande psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Sökningarna av artiklarna genomfördes i CINAHL Complete, Pubmed och Medline. Författarna granskade artiklarna objektivt. Artiklarna har analyserats och tematiserats. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman, dessa teman är: Att påverkas av attityder, Att hindras av barriärer och Att ha bristande kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården upplever att det finns ett flertal försvårande omständigheter när det kommer till vårdandet av patienter med psykossjukdom. I Barkers tidvattenmodell beskrivs den relation mellan sjuksköterska och patient som behövs för att uppnå god vård. En god vårdrelation är av stor vikt för att främja hälsa.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren. Genom att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser lyfter vi upp problemet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt yrke och vad som möjliggör att vara en god sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie med grund av analys av kvalitativ forskning. I analysgången användes Evans (2002) fyra faser i analysprocessen. Resultat: Tre huvudteman och elva underteman identifierades: Möjliggörande av den goda vården förtydligades med hjälp av patienten i centrum, engagemang, empati och värdighet och meningsfullhet i arbetet. Möjliggörande av utveckling inom professionen sker med hjälp av kunskapsutveckling, självförtroende och egenskapers betydelse. Möjliggöra balans i moralisk stress beskrivs som hot mot sina ideal, tiden som ett gissel, samarbete och humor och accepterad som ny sjuksköterska.Diskussion: Det meningsfulla i sjuksköterskans arbete visar sig som närhet till patienten, att ge den goda vården, att trivas med sina kolleger och att känna sig kompetent. Å andra sidan framkommer det tydligt att kampen mellan vilja och realitet, brist på tid och kollegialt stöd leder till moralisk stress och frustration. Att behålla en viss distans i form av ”en svalkande likgiltighet” under pressande förhållanden, är nödvändigt för att skydda sig mot utbrändhet. Upplevelser av arbetssituationen samt hur svårigheter hanteras, skiljer sig mellan nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

Sammanfattning   Bakgrund: För nyexaminerade sjuksköterskor innebär inträdet in i yrkesrollen en transition från en fas till en annan. Steget mellan den akademiska världen och den kliniska verkligheten kan ses som en transition där formation av en profession och en ny identitet tar vid. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad. Sjuksköterskan ska kunna bemöta varje enskilds patients behov samt kunna leda och utveckla omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till arbetande sjuksköterska.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts där 13 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs femstegs-modell.  Resultat: Resultatet redovisade tre kategorier samt tio underkategorier. Kategorierna var; upplevelsen av transition från teori till praktik, upplevelsen av transition i organisationen, upplevelsen av transition som en emotionell berg- och dalbana.    Slutsats: En god transition in i det nya yrket har visat sig ha betydelse för vilken riktning den fortsatta utvecklingen ska ta. Som nyexaminerad sjuksköterska förväntas man klara av att snabbt integreras i en komplex miljö där högkvalitativ vård och patientsäkerhet förväntas stå i fokus.    Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, patientsäkerhet, transition

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en egen profession och det finns ett högt förtroende i samhället för den legitimerade sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskans yrkesroll framställs som komplex och mångdimensionell. Transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska beskrivs som en central händelse där första tiden inom professionen har stor betydelse för sjuksköterskans utveckling.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska. Metod: Designen var allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet illustrerar upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska. Första tiden speglade känslor av kaos, överväldigande och ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde rädsla att göra fel, säga fel och verka okunnig. Handledning och stöd ansågs som viktiga incitament i transitionen liksom att bli accepterade av kollegor och erkänd för sin kunskap. Professionell yrkesstolthet och självförtroende utvecklades med tid och erfarenhet.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån omvårdnadsforskaren Patricia Benners teori att gå från novis till expert samt tidigare forskning. Diskussionen belyser hur nyutexaminerade sjuksköterskor ur ett internationellt perspektiv, upplevde ett glapp mellan utbildning och yrkesroll, osäkerhet i förhållande till patientsäkerhet och omvårdnad samt att introduktion och handledning under den första tiden var av stor betydelse.
Background: The profession of nursing has its own dicipline and there is a high level of trust in society for the qualified nurse's skills. The vocational role is presented as complex and multidimensional. The transition from student to newly graduated nurse is described as a central event where the first period in the profession is of great importance for the nurse's development. Aim: The aim was to highlight the experience of beeing a newly graduated nurse.  Method: The design was a general literature review. The literature search was conducted in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Eleven scientific articles were identified, quality-reviewed and analyzed. Results: The result illustrated the experience of being a newly graduated nurse. The first period reflected feelings of chaos, overwhelming and responsibility. The newly graduated nurse experienced fear in making mistakes, saying the wrong thing or to appear unskilled. Tutoring and support were considered as an important incentive in the transition, as well as being accepted by colleagues and recognized for their knowledge. Professional pride and self-confidence were developed with time and experience. Discussion: The result is discussed based on Patricia Benner's theory, from novice to expert and previous research. The discussion illustrates how newly graduated nurses from an international perspective, experienced a gap between education and vocational role. Furthermore, insecurity in relation to patient safety and caring, and finally how the introduction and preceptorship initially was of great importance for the nurses.

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplevde att förberedelsetiden inför den samordnade vårdplaneringen var kort och att förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland upplevdes insatserna vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-ioner.
A coordinated care plan should be established when a patient requires continued care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge planning conference agree on which interventions are to be done and agree about who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be shortened and the importance of an effective discharge planning conference is increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference. Method: This study was conducted as an empirical study based on semi-structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved professionals.