Relevant bibliographies by topics / Sjuksköterska. Upplevelse / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sjuksköterska. Upplevelse.

Dissertations / Theses on the topic 'Sjuksköterska. Upplevelse'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sjuksköterska. Upplevelse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Olsson, Vienna, and Linnéa Wittlock. "SAMVETSSTRESS : Sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33875.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta enligt lagar och förordningar, samt förhålla sig till ett etiskt tillvägagångssätt. Samtidigt ska sjuksköterskan upprätthålla god omvårdnad och ett gott bemötande gentemot patienterna. När sjuksköterskan inte upplevde sig kunna tillhandahålla den vård som förväntades, eller tvingades utföra vård som stod i motsats till sitt eget samvete, skapades ett oroligt samvete. Samvetsstress innefattar det oroliga samvetet och den stress som samvetet medför och uppstod då sjuksköterskor inte kände att de kunde leva upp till sina moraliska värderingar som i sin tur tyngde dess samvete. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress, vilka de bidragande faktorerna är samt hur samvetsstress hanteras. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 artiklar, varav åtta med kvantitativ ansats och sju med kvalitativ ansats. Resultat: Samvetsstress visade sig uppstå när sjuksköterskorna inte upplevde sig kunna förändra eller påverka situationer i deras dagliga arbete, ofta på grund av tids- och resursbrist och otillräckligt stöd. Samvetsstress medförde många olika känslor såsom frustration, maktlöshet och otillräcklighet. För att klara av att hantera detta behövdes stöd från organisationen. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna klara av att hantera sin samvetsstress, eller förebygga att den uppstår, vore det bra att i tidigt skede erhålla information om vad detta begrepp innebär, eventuellt redan på sjuksköterskeutbildningen. Stöd från organisation och chefer i form av tillräckliga resurser, som hälso- och sjukvårdslagen hävdar ska finnas. Likaså teamsamverkan mellan medarbetare bland de olika professionerna inom hälso- och sjukvård för att stärka teamet och minska på rollkonflikterna, eventuellt i form av spegling på arbetsplatsen. Slutsats: Samvetsstress uppkom när sjuksköterskan förhindrades från att tillhandahålla god omvårdnad eller tvingades ge omvårdnad som kändes fel. När sjuksköterskans tillämpning av omvårdnad äventyras riskerades även patientsäkerheten att påverkas. Vidare forskning inom ämnet krävs för att detta relativt nya hälsoproblem ska uppmärksammas och minska.

Godkännande datum: 2018-03-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Granström, Sigrid, and Frid Rebecca Olsson. "Personers upplevelse av dödsångest." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61667.

Full text
Abstract:
Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Eriksson, Suna, and Elin Malmquist. "Kulturkompetent sjuksköterska sökes! : Sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen - en litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-455.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses.
Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Engstrand, Frida, and Linnéa Nilsson. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25717.

Full text
Abstract:
Bakgrund: cirka 5000 sjuksköterskor examineras varje år i Sverige. En sjuksköterska har många arbetsuppgifter utöver vården runt patienten. Som person skall sjuksköterskan vara respektfull och visa medkänsla. Erfarna sjuksköterskor ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor saknade den kunskap som krävdes för att självständigt utöva yrket. De erfarna sjuksköterskorna kände sig ansvariga över de nyutexaminerade sjuksköterskorna och uttryckte att de bland annat på grund av detta upplevde trötthet och utmattning.Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska samt granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.Metod: en litteraturstudie med en beskrivande design. De elva vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien var av kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databasen PubMed.Huvudresultat: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att en bra handledning främjade kunskapsutvecklingen men att flera faktorer påverkade självförtroendet negativt i yrkesrollen; bland annat bristen på klinisk erfarenhet. Upplevelser av hierarki och mobbning beskrevs samt att situationer som innebar att kommunicera ledde till upplevelser av stress. Att nyutexaminerade sjuksköterskor funderade på att säga upp sig från sitt arbete berodde bland annat på att de kände sig inkompetenta och att de hade svårt att slappna av på fritiden.Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde de första yrkesverksamma åren som psykiskt krävande och utmattande på grund av bland annat bristen på klinisk erfarenhet och upplevelser av mobbning. En bra handledare främjade kunskapsutvecklingen och bidrog till en bättre upplevelse. Ökad förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser är av nytta för både erfarna sjuksköterskor och för verksamheten så de kan förbättra arbetsmiljön för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.
Background: approximately 5000 nurses are examined each year in Sweden. A nurse has many tasks in addition to the care around the patient. As a person, the nurse should be respectful and show compassion. Experienced nurses felt that newly graduated nurses lacked the knowledge required to independently exercise the profession. The experienced nurses felt responsible for the newly graduated nurses, saying that, among other things, they experienced tiredness and fatigue.Aim: to describe newly graduate nurse´s experience of working as a nurse. Furthermore, the aim of this study was to examine the sampling of the included articles.Methods: a literature study with a descriptive design. The eleven scientific articles included in the study were quantitative, qualitative and mixed approaches. The articles were searched in the PubMed database.Main results: newly graduated nurses felt that good guidance promoted the development of knowledge, but that several factors negatively affected self-confidence in the professional role; including the lack of clinical experience. Experiences of hierarchy and bullying were described as well as the communication leading to experiences of stress. The fact that newly graduated nurses thought to quit their work was due, inter alia, to the fact that they felt incompetent and had difficulty feeling free because they thought about work all the time.Conclusion: newly graduated nurses experienced the first professional years as mentally demanding and exhaustive due to the lack of clinical experience and experiences of bullying. A good supervisor fostered the development of knowledge and contributed to a better experience. Increased understanding of the experience of newly graduated nurses is beneficial for both experienced nurses and for the occupations so that they can improve the working environment of newly graduated nurses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Demiri, Mimoza, and Elin Signér-Mårtensson. "Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13836.

Full text
Abstract:
En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet. Temat betydelsen av personcentrerad vårdutformade tre subteman vilka var behov av information, personlig relation samtstöd och hopp. Slutsats: Eftersommötet med sjuksköterskan upplevs individuellt är det av stor vikt attsjuksköterskan förhåller sig till ett patientcentrerat möte med varje kvinna.Vidare forskning bör genomföras med syfte till att hjälpa sjuksköterskor attuppnå ett gott möte med patienter.
One of nine women in Swedenrun the risk of getting breast cancer before 75 years of age. The diagnosis ofbreast cancer can be perceived as a stressful life incident which may lead to asudden change in life. The nurse's task is to support and be there for the patient from diagnosis. Aim:To describe women with breast cancer experience of meeting with the nurse fromdiagnosis to treatment. Method: Aliterature review based on 11 qualitative items. Results: Four themes were formed which was the importance ofcompetence, the importance of empathy and sympathy, the importance of person-centeredcare and the importance of accessibility. The theme named importance of person-centeredcare formed three subthemes which was need for information, personalrelationship and support and hope. Conclusion:Since the meeting with the nurse is experienced individually, it’s veryimportant that the nurse approach to a patient-centered meeting with eachwoman. Further research should be conducted with the purpose to helping nursesto achieve a good meeting with patients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eriksson, Petrovic Nathali, and Arner Jennie Törnquist. "Vårdrelationen mellan patienter med psykossjukdom och sjuksköterskor inom den somatiska vården : En litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8458.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika typer av tillstånd som påverkar människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Dessa personer får ofta andra sjukdomar och tillstånd till följd av sin psykos. Det finns många förutfattade meningar om personer med psykossjukdom och detta kan ha påverkan på hur vårdrelationen blir. En sjuksköterska bör vara trovärdig, lyhörd och känna medkänsla för att kunna hjälpa människor som är i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen inom den somatiska vården när patienten har en bakomliggande psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Sökningarna av artiklarna genomfördes i CINAHL Complete, Pubmed och Medline. Författarna granskade artiklarna objektivt. Artiklarna har analyserats och tematiserats. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman, dessa teman är: Att påverkas av attityder, Att hindras av barriärer och Att ha bristande kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården upplever att det finns ett flertal försvårande omständigheter när det kommer till vårdandet av patienter med psykossjukdom. I Barkers tidvattenmodell beskrivs den relation mellan sjuksköterska och patient som behövs för att uppnå god vård. En god vårdrelation är av stor vikt för att främja hälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ekvall, Ann, and Riet Natascha van. "Upplevelser av att vara sjuksköterska." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18980.

Full text
Abstract:
Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren. Genom att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser lyfter vi upp problemet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt yrke och vad som möjliggör att vara en god sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie med grund av analys av kvalitativ forskning. I analysgången användes Evans (2002) fyra faser i analysprocessen. Resultat: Tre huvudteman och elva underteman identifierades: Möjliggörande av den goda vården förtydligades med hjälp av patienten i centrum, engagemang, empati och värdighet och meningsfullhet i arbetet. Möjliggörande av utveckling inom professionen sker med hjälp av kunskapsutveckling, självförtroende och egenskapers betydelse. Möjliggöra balans i moralisk stress beskrivs som hot mot sina ideal, tiden som ett gissel, samarbete och humor och accepterad som ny sjuksköterska.Diskussion: Det meningsfulla i sjuksköterskans arbete visar sig som närhet till patienten, att ge den goda vården, att trivas med sina kolleger och att känna sig kompetent. Å andra sidan framkommer det tydligt att kampen mellan vilja och realitet, brist på tid och kollegialt stöd leder till moralisk stress och frustration. Att behålla en viss distans i form av ”en svalkande likgiltighet” under pressande förhållanden, är nödvändigt för att skydda sig mot utbrändhet. Upplevelser av arbetssituationen samt hur svårigheter hanteras, skiljer sig mellan nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Holmström, Carolina, and Hanna Nordström. "Transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska : Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att börja arbeta som sjuksköterska." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44271.

Full text
Abstract:
Sammanfattning   Bakgrund: För nyexaminerade sjuksköterskor innebär inträdet in i yrkesrollen en transition från en fas till en annan. Steget mellan den akademiska världen och den kliniska verkligheten kan ses som en transition där formation av en profession och en ny identitet tar vid. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad. Sjuksköterskan ska kunna bemöta varje enskilds patients behov samt kunna leda och utveckla omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till arbetande sjuksköterska.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts där 13 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs femstegs-modell.  Resultat: Resultatet redovisade tre kategorier samt tio underkategorier. Kategorierna var; upplevelsen av transition från teori till praktik, upplevelsen av transition i organisationen, upplevelsen av transition som en emotionell berg- och dalbana.    Slutsats: En god transition in i det nya yrket har visat sig ha betydelse för vilken riktning den fortsatta utvecklingen ska ta. Som nyexaminerad sjuksköterska förväntas man klara av att snabbt integreras i en komplex miljö där högkvalitativ vård och patientsäkerhet förväntas stå i fokus.    Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, patientsäkerhet, transition
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Larsson, Emma, and Louise Stoltz. "Sjuksköterska och novis : En litteraturöversikt om upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7123.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en egen profession och det finns ett högt förtroende i samhället för den legitimerade sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskans yrkesroll framställs som komplex och mångdimensionell. Transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska beskrivs som en central händelse där första tiden inom professionen har stor betydelse för sjuksköterskans utveckling.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska. Metod: Designen var allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet illustrerar upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska. Första tiden speglade känslor av kaos, överväldigande och ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde rädsla att göra fel, säga fel och verka okunnig. Handledning och stöd ansågs som viktiga incitament i transitionen liksom att bli accepterade av kollegor och erkänd för sin kunskap. Professionell yrkesstolthet och självförtroende utvecklades med tid och erfarenhet.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån omvårdnadsforskaren Patricia Benners teori att gå från novis till expert samt tidigare forskning. Diskussionen belyser hur nyutexaminerade sjuksköterskor ur ett internationellt perspektiv, upplevde ett glapp mellan utbildning och yrkesroll, osäkerhet i förhållande till patientsäkerhet och omvårdnad samt att introduktion och handledning under den första tiden var av stor betydelse.
Background: The profession of nursing has its own dicipline and there is a high level of trust in society for the qualified nurse's skills. The vocational role is presented as complex and multidimensional. The transition from student to newly graduated nurse is described as a central event where the first period in the profession is of great importance for the nurse's development. Aim: The aim was to highlight the experience of beeing a newly graduated nurse.  Method: The design was a general literature review. The literature search was conducted in the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Eleven scientific articles were identified, quality-reviewed and analyzed. Results: The result illustrated the experience of being a newly graduated nurse. The first period reflected feelings of chaos, overwhelming and responsibility. The newly graduated nurse experienced fear in making mistakes, saying the wrong thing or to appear unskilled. Tutoring and support were considered as an important incentive in the transition, as well as being accepted by colleagues and recognized for their knowledge. Professional pride and self-confidence were developed with time and experience. Discussion: The result is discussed based on Patricia Benner's theory, from novice to expert and previous research. The discussion illustrates how newly graduated nurses from an international perspective, experienced a gap between education and vocational role. Furthermore, insecurity in relation to patient safety and caring, and finally how the introduction and preceptorship initially was of great importance for the nurses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Björkman, Hannah, and Jessica D'Este. "Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplanering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26241.

Full text
Abstract:
En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplevde att förberedelsetiden inför den samordnade vårdplaneringen var kort och att förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland upplevdes insatserna vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-ioner.
A coordinated care plan should be established when a patient requires continued care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge planning conference agree on which interventions are to be done and agree about who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be shortened and the importance of an effective discharge planning conference is increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference. Method: This study was conducted as an empirical study based on semi-structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved professionals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Begenisic, Novka. "Sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1640.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet. Syfte: Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade. Tre kategorier med tio subkategorier bildades utifrån intervjuerna. Kategorierna beskriver hur sjuksköterskan upplever att vårda i hemmet: Sjuksköterskans arbete i hemmet, Att vara professionell och Teamarbete. Diskussion: Utifrån studiens resultat beskrivs vårdkontext och sjuksköterskans bemötande som viktiga faktorer i mötet med patienten därför att det inbjuder till delaktighet och stödjer patientens självbestämmande. Det resulterar i att det rumsliga tillskrivs stor betydelse där sjuksköterskan upplever en dubbel roll som professionell yrkesutövare och som gäst i patientens hem vilket resulterar i att sjuksköterskan upplever både känsla av frihet och känsla av otillräcklighet.
Background: Many countries are facing a changing demographic where the number of elderly people will increase. Parallel to this development there will be a rising demand for home-based care where more elderly people want to be cared for in their own home. Home-based care is often described as the best kind of caring for many elderly people. Earlier research has shown that nurses have both negative and positive experiences when it comes to home-based care. Aim: The aim of this study is to describe the nurses’ experiences of home-based care. Methods:  Interviews were performed with eight registered nurses who had experience of caring for people at their homes. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspered by Greneheim and Lundman (2004). Results: The result showed that the nurses who participated in the study stated that they strive to do their utmost for the patients although they sometimes can be prevented from doing that. Tre categories with ten sub-categories were generated from the interviews. The categories describe nurses’ experiences of caring for patients of their homes: Nursing at home, To be professional and Teamwork. Discussions: Based on the study the nursing context and the nurses’ approach are described as important factors in the meeting with the patient. Nursing context and the nurses’ approach are important because they invite to participation and support the patients’ autonomy. This results in that the space is given great importance where the nurse experiences a double role: As a professional and as a guest in the patients’ own home. This results in that the nurse experiences the feeling of freedom and the feeling of inadequacy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Persson, Annie, and Emma Wihlstrand. "Sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12275.

Full text
Abstract:
Främja hälsa är ett av sjuksköterskans grundläggande kompetensområden som bygger på att uppmuntra och stödja patienter till att uppnå hälsa. Vad som är hälsa varierar då det är ett personligt uttryck av kombinationen mellan biologiska och existentiella faktorer. Hälsofrämjande samtal är en stor del i det hälsofrämjande arbetet och syftar till att förebygga hälsorisker och bevara det friska hos individer genom samspelta dialoger. Det kan delas upp i olika nivåer, allt från rådgivning till djupare samtal som motiverar patienten till att själv hitta lösningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för analys av litteraturöversikt. Under analysen framträdde tre huvudteman: förut- sättningar för det hälsofrämjande samtalet, upplevda hinder för det hälsofrämjande samtalet och upplevelsen av att använda strategier i det hälsofrämjande samtalet. Resultatet belyser att kunskap och träning ligger till grund för att kunna genomföra ett hälsofrämjande samtal av god kvalité. Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en relation med patienten där respekt, empati och förmåga att ha en helhetssyn är viktiga faktorer. Strategier framkommer som viktiga redskap samt att sjuksköterskan gör patienten delaktig. I diskussionen problematiseras prioriteringen av medicinska uppgifter i relation till det hälsofrämjande samtalet där flertalet sjuksköterskor uttrycker missnöje i prioriteringen. Det krävs av sjuksköterskan att ta initiativ till att diskutera känsliga ämnen, men upplevelsen av rädsla och okunskap begränsar initiativtagandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Westerberg, Annika, and Tove-May Fjeldvär. "Sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105190.

Full text
Abstract:

Sammanfattning:

Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.

Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.

Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys.

Resultat: Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.

 

Slutsats: Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet.

 


 

Abstract:

Background: The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate.

Aim: The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self.

Method:  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data.

Results: More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy.

Conclusion:  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Garza, Sinit, and Lona Karim. "Från student till legitimerad sjuksköterska : Nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23588.

Full text
Abstract:
Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Gustavsson, Emmelie, and Sara Persson. "Att vårda palliativt : Sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13535.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Vårdandet handlar om att främja patientens hälsa trots sjukdom och inte minst blir det centralt i det palliativa vårdandet. Den palliativa vården innebär för sjuksköterskan att förebygga och lindra lidande samt att förbättra livskvaliteten. Detta kan leda till ett ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa trots att patienten befinner sig i livets slutskede. I det palliativa vårdandet kan sjuksköterskan använda sig av vårdmodellen ”de 6 S:n”. Syftet med vårdmodellen är att främja patientens delaktighet i livets slutskede med patientens perspektiv i fokus. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt i livets slutskede. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt med en innehållsanalys av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskan upplever ett behov av att vara närvarande och finnas där för patienten. För sjuksköterskan skapas det känslor och tankar i det palliativa vårdandet som kan upplevas både som positiva och negativa. För att utföra en så god palliativ vård som möjligt upplever sjuksköterskan inte ha tillräckligt med kunskap och klinisk erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde sig ha bristande kunskap och lite klinisk erfarenhet av den palliativa vården som gjorde att sjuksköterskan kände sig otillräcklig och fick svårt att hantera sina känslor
Background: Nursing is about upholding patient health despite illness and not least when it comes to palliative care. For the nurse, palliative care intend to improve quality of life and prevent and relieve suffering, which in turn can lead to increased well-being and a feeling of health even though the patient is in the end of life. The nurse can use “the 6S” care model, which aims to make the patient involved in the palliative care, focusing on the patient’s perspective. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse’s experience of palliative care in the end of life. Method: The selected method is a literature review with a content analysis of nine qualitative scientific articles. Results: The results show that the nurse feels a need to be present and to be there for the patient. For the nurse, palliative care generates emotions and thoughts, which can be both positive and negative. The nurse experiences a lack in knowledge and clinical experience, which is an obstacle in achieving good palliative care. Conclusion: The nurse felt that insufficient knowledge combined with few clinical experiences of palliative care made the nurse feel insufficient and unable to cope with arisen emotions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Kjellberg, Hanna, and Martina Särman. "Att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25985.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd. I resultatet framkom det att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever kunskapsbrist på grund av otillräcklig utbildning. Kunskapsbristen resulterade i att sjuksköterskorna upplever det svårt att utföra sina arbetsuppgifter och omvårdnaden blir lidande. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som en känslomässig utmaning och en stressig period. En viktig faktor i början av yrket är stöd från arbetsplatsen. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som svår, men en bra introduktion och tillgång till stöd kan underlätta övergången till sjuksköterskeyrket. För att förbereda sjuksköterskestudenterna inför yrket är mer verksamhetsförlagd utbildning önskvärt. Vidare forskning kring sjuksköterskeutbildningens utformning och introduktion för nya sjuksköterskor behövs.
In today's society the number of people needing care are increasing. Caring for people is the main role of the nurse and the newly examined nurses are expected to take a big responsibility. The purpose of this study was to elucidate newly graduated nurses' experiences of being new in the profession. The study was conducted as a systematic literature review with an inductive approach. The result is based on eight scientific papers presented in three categories: knowledge has importance, stressful period and the importance of support. The result showed that many newly qualified nurses are experiencing skills shortages due to insufficient training. The lack of knowledge resulted in the nurses finding it difficult to perform their duties and that care then will suffer. The beginning of the nurses' career is experienced as an emotional challenge and a stressful period. An important factor in the beginning of the profession is the support from the workplace. Nurses find this initial time difficult, but a good introduction and access to help can ease the transition to the nursing profession. More clinical training is desirable to prepare nursing students for the profession. Further research is needed in designing nursing education, and the preparation of new nurses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Åkerberg, Anna, and Måns Andersson. "Upplevelse av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25941.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är krävande, både genom fysiska och psykiska utmaningar. Enbetydande orsak till misstag och felbedömningar inom vården är stress. Dessa misstag kan ivärsta fall leda till vårdskador. Det har visat sig att nyutexaminerade sjuksköterskor rentorganisatoriskt har en bild av vården som besvärlig och med både hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonal. Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar att för att uppfyllakärnkompetensen säker vård krävs att sjuksköterska har färdigheten att hantera stress.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor inom somatisk slutenvård.Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie av tio kvalitativa studier. Enkvalitativ innehållsanalys enligt Ella Danielsson (2017) utfördes.Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex koder och två teman. De tre mest förekommandestressfaktorer är bristfällig kunskap; hög arbetsbörda; samt osäkerhet kring yrkesrollen. Viljan att hoppa av yrket; ångest och sömnsvårigheter är de tre mest förekommande upplevelserna av stress. Konklusion: Förekomsten av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor är universellt men upplevelsen och stressfaktorer skiljer sig åt.Att stressen kan påverka patientsäkerheten är ett betydande problem och insatser för att minimera stressen hos den nyutexaminerade sjuksköterskorna och på så sätt stärka patientsäkerheten är nödvändigt för en fungerande sjukvård, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Därför krävs det att utbildningen förbereder sjuksköterskan på yrkesrollens många krav och en arbetsplats som tillhandahåller någon form av mentorskap
Background: The nursing profession is demanding, both through physical and mental challenges.A major cause of mistake and misjudgements in healthcare is stress. Worst case scenario, these mistakes can lead to healthcare injuries. It has been found that newly graduated nurses have a purely organizational picture of care as both difficult and with both high workload and lack of care staff. The Swedish Association (2017) deem that in order to fulfill the core competence safe care it is required that the nurse has the skill to handle stress.The Aim: To describe the experience of stress in newly graduated nurses working at hospitals. Method: A literature review of ten qualitative articles was conducted. To analyse the material a qualitative content analysis by Ella Danielsson (2017) was performed.Results: The compilation of the material generated six codes and two themes.The three mostcommon stressors are high workload; insufficient knowledge and uncertainty about theprofessional role. The three most common experiences of stress is desire to leave the profession; anxiety and difficulty sleeping.Conclusion: Stress among newly graduated nurses is universal, but the experience of it and the stress factors differ. The fact that stress can affect the patient safety is a significant problem and efforts to minimize the stress among newly graduated nurses and thus strengthen patient safety isnecessary for a functioning healthcare system, both in Sweden and worldwide. Therefore, it is required that the education prepares the nurses for the many demands and challenges that comes with the license and that they provides some kind of supervision from their workplace
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Bolinder, Johan, and Daniel Wallenberg. "Transkulturell omvårdnad – en litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14067.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående & patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor.
Aim: The aim was to examine how nurses perceive Transcultural nursing. Furthermore, the authors wanted to highlight the quality of the selected articles sampling method and study group. Method: The study have a descriptive design that included 10 qualitative articles, searches were made in the databases; Medline and PubMed, and furthermore manual article search. Results: The results showed that nurses felt that patients from another culture could give rise to complicate the nursing process. Nurses experienced that patients' expressions of pain could vary depending on their culture. Nurses perceived that their Transcultural knowledge was inadequate and desired therefore a greater range of knowledge in the field of Transcultural nursing. Relatives described to often visit the patients in larger groups which the nurse experienced as problematic. Nurses felt that patient communication was complicated when language barriers existed. Irritation in nurse- patient relations occurred when language barriers existed. The results are presented in four headings: "experiences of"; difficulties in nursing, knowledge and education, patients' relatives and patient communication. Conclusion: The authors expect to care for patients from a different cultural background, but feels that their nursing education does not provide sufficient tools in Transcultural nursing. This literature study hopes to lead to reflection and discussion between nurses and other medical professionals in the field of Transcultural nursing. The authors are calling for a broader and deeper range of knowledge for nursing students and professional practicing nurses in the field of transcultural nursing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Algotsson, Sindi, and Jill Dahlström. "Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring hos palliativa patienter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23567.

Full text
Abstract:
Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder, där livslängden är begränsad och när en obotlig sjukdom infunnit sig. Under förloppet behandlas patienten i olika faser och sjuksköterskan har det övergripande omvårdnadsansvaret. Smärta är ett starkt dominerat symtom för den palliativa patienten och därav stor vikt att rätt smärtbehandling utförs. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov och syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta, vid palliativ vård. Det finns kunskap och riktlinjer att eftersträva i vårdandet. Trots detta upplever sjuksköterskor att patienter inte får tillräcklig smärtlindring. En sammanställning av sjuksköterskans upplevelse, kan öka förståelse och skapa utveckling inom området. Sammanställningen utfördes genom en litteraturöversikt från vårdvetenskapliga artiklar. Detta gjordes för att beskriva upplevelsen för sjuksköterskor i smärthantering vid palliativ vård. Från databasen CINAHL granskades artiklar som svarade an på författarnas syfte. Efter analys med strukturerad temaindelning av 12 artiklar, resulterar detta i tre huvudteman med tillhörande underteman; sjuksköterskans känsla i vårdandet, betydelsen av organisationens påverkan, kunskap och utbildning. Slutsatsen innebär i sjuksköterskans roll att ständigt utvecklas. Utbildning ska kontinuerligt ges för att främja patientens livskvalité. Organisationerna ska hållas uppdaterade samt anpassa personal efter vårdbehov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Emanuelsson, Sarah, and Persson Eva Lotta Funnemark. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transition Från student mot kompetent sjuksköterska." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-681.

Full text
Abstract:

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ansvaret som påfrestande då ingen längre kontrollerar deras handlingar. De upplever bristfällig kompetens i kliniska färdigheter, organisatoriska procedurer, nya situationer och den nya rollen. Transitionen underlättas av en stödjande omgivning och är avgörande för hur nyutexaminerade möter nya ansvarsområden. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever besvikelse när det inte finns utrymme att utöva holistisk omvårdnad, som de förvärvat kunskap om under studietiden. För att anpassa sig till avdelningens kultur blir de ibland tvungna att släppa egna värderingar. Transitionen är en process och det tar tid att känna trygghet och säkerhet i yrkesrollen. Introduktion bör genomföras tillsammans med utbildade handledare och inte vara tidsbestämd. Fortsatt forskning behövs för att utforma fullgod transition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Axelsson, Mikael, Patrik Bång, and Snezana Thorell. "Sjuksköterskans upplevelse av arbetet med suicidala patienter inom psykiatrisk heldygnsvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25439.

Full text
Abstract:
800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete.
Approximately 800 000 people around the world, are calculated to commit suicide in 2014. In most cases, the underlying explanation is psychiatric disorders. Depression and substance-use are the most common causes of suicide-attempts or completed suicide, and in many cases the suicidal patient has been in contact with psychiatric services short before the suicide-attempt. Dealing with suicidal patients in daily work demands specialized knowledge in psychiatric care, and also good knowledge concerning prevention-work in inpatient wards. The purpose of this study was to explore the nurses’ experiences in prevention-work concerning suicidal patients in inpatient wards. The study was a qualitative interview-study with a phenomenological approach. Results show that it is often hard to decide what causes suicide, but that being confronted with suicidal patients creates concerns about one’s own competence, about what the nurse might have missed and what could have been done in a better way. It is of importance to ventilate and process the experience of a suicide attempt or completed suicide, to maintain a correct approach and view of one’s own work as a nurse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Gissberg, Penny, and Linnea Johansson. "Sjuksköterskans sorgebearbetning : Faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av sorgebearbetning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43285.

Full text
Abstract:
Over 90,000 people die each year in Sweden, many of whom were in need of healthcare. Nurses are considered lacking education in grief management after the loss of a patient. The Swedish Healthcare System advocates continuity and that a relationship is created with the patient. In correlation with the death of a patient, the nurse may experience feelings of apathy, guilt and grief. The aim was to highlightfactors that affect the nurses’ experiences of managing grief following a patient’sdeath. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. The nurses’ grieving process was affected whether the cause of death wasexpected or unexpected. Furthermore, the relationship between nurse and patient could benefit the quality of the care but at the cost of making the grieving process more difficult. Nurses preferred informal support in managing the grief, and debriefing should be advocated. Grief is a human response in the loss of a relationship, and it is of importance that the nurse allows herself to grieve when a patient passes away. Finally, a lack of education regarding grief management wasnoted in the connection to a patient’s death, which is required for the nurse to maintain her own personal health and deliver high quality care.
I Sverige dör 90,000 människor varje år, en stor del av människorna var i behov av sjukvård. Sjuksköterskor anses sakna utbildning inom sorgehantering efter förlust av en patient. Den svenska sjukvården förespråkar kontinuitet och en relation skapas med patienten. I samband med en patients död kan sjuksköterskan uppleva känslor som apati, skuldkänslor och sorg. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av sorgebearbetning efter en patients död. Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sjuksköterskornas sorgearbete påverkades av om dödsfallet var plötsligt eller väntat. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten kunde gynna kvalitén på vården men gjorde även sorgeprocessen svårare. Sjuksköterskorna föredrog informellt stöd vid hantering av sorgen, och debriefing borde förespråkas. Sorg är en mänsklig reaktion vid förlust av en relation och det är av vikt att sjuksköterskan tillåter sig själv att sörja när en patient dör. Slutligen noterades en brist i utbildning kring sorgebearbetning i samband med patientens bortgång vilket krävs för att sjuksköterskan ska bibehålla den egna hälsan och ge vård av god kvalité.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Kukharska, Valeriya, and Gonzalez Jose-Luis Ramirez. "Patienter med HIV/AIDS upplevelse av sjuksköterskans bemötande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12103.

Full text
Abstract:
Bakgrund: December 2009 fanns mer än 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fått diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förändring av livet med självstigmatisering och diskriminering. Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har på patienterna. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data. Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmänskligt, något som ledde till upplevelse av trygghet och motivation. Det negativa bemötandet resulterade i försumning och stigmatisering, som orsakade hopplöshet och minskning av patienternas motivation. Slutsats: Patienter upplever ett negativt bemötande från sjuksköterskan vilket ökar patienternas lidande och påverkar patienternas inställning till vården. Samtidigt som det framkommer ett positivt bemötande som patienterna värdesätter och som ökar deras hopp och motivation. Sjuksköterskans bemötande påverkas av föreställningar och sättet att kommunicera. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan är medveten om detta och att bemötandet har betydelse för patienternas relation till vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Andersson, Johanna, and Marika Nyberg. "Sjuksköterskans upplevelse av transkulturell omvårdnad : -en systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39077.

Full text
Abstract:
Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Jeansson, Emma, and Josefin Harrysson. "Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av stöd : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104350.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är att leda och ha ansvar över omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans arbete påverkas idag av bristen på sjuksköterskor, hög omsättning av patienter och hög arbetsbelastning. Samtidigt ska en god vårdkvalitet och en bra patientsäkerhet bibehållas. Den nyutexaminerade sjuksköterskans övergång till den kliniska verksamheten skapar många nya utmaningar. Det gör att den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver stöd och vägledning i deras beslut och handlingar. Teoretisk referensram är ”Från novis till expert”. En teori av Benner (1982). Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av stöd på arbetsplatsen. Metod: Metoden var en litteraturstudie med integrerad analys. Till studiens resultat valdes 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ut. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra kategorier: Det finns ingen tid, förminskad av sina kollegor, variation i stöd från handledare och team samt lärande stöd och återkoppling. Resultatet visade olika faktorer som påverkade upplevelsen av stöd hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Stöd är av stor betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskan den första tiden i yrket. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en brist på stöd och hjälp från handledare samt annan personal på arbetsplatsen. Det ledde till känslor av osäkerhet och ångest. Att få feedback och uppmuntran från handledare hade stärkt den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende och underlättat övergången från student till färdig sjuksköterska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Ingsén, Josefin, and Viktoria Thorsell. "Patientens upplevelse av samtal med sjuksköterska vid cancerdiagnos : Analys av självbiografier." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16793.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Cancer är en diagnos som ökar i samhället, en ökning som ses fortsätta. Att ta emot ett cancerbesked och genomgå behandling kräver stöd från hälso- och sjukvården. Genom samtal ges möjlighet till delaktighet och en omvårdnad där patienten står i centrum. Sjuksköterskan behöver ha kunskap kring kommunikation för att bemöta patienten på bästa sätt. Viktigt är att säkerställa att patienten mottagit och förstått informationen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av samtal med sjuksköterska vid cancerdiagnos. Metod: En kvalitativ analys av narrativer har använts för granskning av sex självbiografier, skrivna av personer med erfarenhet av cancerdiagnos. Resultat: Resultatet belyser följande kategorier: samtal som vårdar, delaktighet i samtalet, hoppfullhet i orden, vill inte höra samt upplevelse av rädsla. Konklusion: Samtalet visar sig vara betydelsefullt i mötet mellan patient och sjuksköterska. Hur sjuksköterskan uttrycker sig och bemöter patienten påverkar upplevelsen av samtalet och vilken utgång samtalet får.
Background: Cancer is a diagnosis that is increasing in society, an increase seen to continue. Receiving a cancer message and undergoing treatment requires support from the health service. Through conversation, the opportunity is given for participation and a care where the patient is in the center. The nurse needs to have knowledge about communication to respond to the patient in the best way. It is important to ensure that the patient has received the information correctly. Aim: To illustrate the patient's experience of conversation with nurse during cancer diagnosis. Method: A qualitative analysis of narratives has been used for examination of six autobiographies, written by persons with experience of cancer diagnosis. Result: The result highlights the following categories: conversations that cherish, participation in the conversation, hopefulness in words, don’t want to hear and experience of fear. Conclusion: The conversation turns out to be important in the meeting between the patient and the nurse. How the nurse expresses her/himself and responds to the patient affects the experience of the conversation and what outcome the conversation gets.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Carslöv, Linda. "Patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patientansvarig sjuksköterska i kommunens hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14748.

Full text
Abstract:
Vården går idag mot att mer och mer bedrivas i patientens hem. Detta innebär att högre krav kommer ställas på legitimerad personal i kommunens hemsjukvård. Insatserna i kommunens hemsjukvård blir också mer avancerad och att vårda patienter i hemmet är väldigt komplext. Det kommer innebära att det kommer krävas högre kompetens för sjuksköterskor, men också erfarenhet och trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patientansvarig sjuksköterska i kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie användes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 13 patienter. Resultatet visar att patienternas upplevelse av kompetens hos patientansvarig sjuksköterska grundade sig i kontinuitet samt att veta vem de kunde kontakta vid behov, vilket skapade en trygghetskänsla hos patienten. Sjuksköterskans bemötande var också av stor betydelse. Sjuksköterskans tekniska kompetens ansåg patienterna vara en självklarhet, i och med utbildning och legitimation. Många av patienterna hade ingen upplevelse av interprofessionellt vårdande, förutom när det gällde samarbetet med läkaren. Det fanns heller ingen direkt uppfattning hos patienterna om patientansvarig sjuksköterska arbetade förebyggande eller patientsäkert. Ett bättre förebyggande arbete skulle, ur ett samhällsperspektiv, kunna leda till ett ökat välbefinnande hos patienter i kommunens hemsjukvård och också minskade vårdtillfällen inom slutenvården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Askefjord, Nathalie, and Elin Eklind. "Humor i omvårdnad : Sjuksköterskans verktyg och patientens upplevelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28743.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Humor har en multipel inverkan på människan både psykologiskt och fysiologiskt. Över 80 procent av observerade möten i sjukhusmiljö visades innehålla någon form av humor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva humor som ett verktyg i omvårdnaden, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet var också att utforska hur patienter upplever humor. Vidare var syftet att undersöka den metodologisk aspekten, undersökningsgruppen. Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande design som grundades på 12 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskor använde humor som ett verktyg att bygga relationer, skapa band och framkalla en känsla av gemenskap. Enkel vardaglig humor användes mest inom omvårdnad. Mottaglighet för humor hos patienter var individuellt och sjuksköterskan bör tillämpa, baserat på intuition och erfarenhet, rätt humor till rätt patient. Oerfarna sjuksköterskor kunde bära på en rädsla att framstå som oprofessionella vid användning av humor i vårdsituationer. Sjuksköterskor ansåg att stress hade en god inverkan på kvantiteten av humoranvändningen, dock blev de mindre mottagliga för humor från andra. Patienters upplevelse av humor var välvillig och de önskade humor i vårdrelationer. Slutsatser: Humor är en viktig del av omvårdnad. Humor kan bidra till ett bättre samspel, skapa lugn och ge ljus åt de mörkaste situationer. Missförstånd kan uppstå i användandet av humor mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor måste därför vara lyhörda i sin roll och kunna identifiera när och hur humor bör tillämpas. Sjuksköterskor, både nyutexaminerade och mer erfarna bör få mer kunskap om humorfenomenets för- och nackdelar. Detta för att sjuksköterskor ska lita på sin intuition och använda mer humor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Norström, Malin, and Amanda Sjöblom. "Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad omvårdnad på en akutmottagning." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1959.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund Att vara sjuk kan för många innebära att bli beroende av andra. Då är det extra viktigt för patienten att bli sedd som en person och inte endast ett symptom, detta för att behålla vär-dighet och att inte inskränka på integriteten. Personcentrerad omvårdnad handlar om att se patientens individuella behov. Det finns beskrivet att en akutmottagning som är en central del av sjukvården, många gånger är en stressig arbetsplats där snabba beslut måste fattas. Det har visat att en välinformerad patient leder till ett minskat behov av återbesök i vården, enligt tidigare studier. Huvudsyftet på en akutmottagning är att rädda liv snarare än att er-bjuda en holistisk vård vilket kan innebära att personen patienten försvinner på vägen vil-ket kan leda till att en känsla av betydelselöshet infinner sig. Syfte Att studerasjuksköterskans upplevelse av personcentrerad omvårdnad på en akutmottagning. Metod Metoden som tillämpades var en egenkonstruerad enkät av mixad metod. Resultatet pre-senteras med deskriptiv statistik med svar från de öppna frågorna. Resultat Arbetsmiljön på en akutmottagning framkommer som stressig och med begränsade utrymmen och möjligheter till personcentrerad omvårdnad.Majoriteten av deltagarna anser att personcentreradomvårdnad är viktigt men att deras arbetsmiljö inte främjar det personcentrerade arbetssätt, mestadels på grund av arbetsbelastning. Är arbetsbelastningen hanterbarvill sjuksköterskornaförbättra förhållandena för patienterna på akutmottagningen. Slutsats En mindre stressig arbetssituation skulle med stor sannolikhet öka den personcentrerade omvårdnaden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Olsson, Ebba, and Ida Larsson. "Att vårda med stöd av tvångsvård : Sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26185.

Full text
Abstract:
Den psykiska ohälsan i världen ökar och vid psykisk ohälsa och sjukdom kan behovet av psykiatrisk tvångsvård finnas. Detta ifall patienten har ett behov av sådan vård. Psykiatrisk tvångsvård kan utföras genom flera olika lagar. Inom slutenvården vårdar sjuksköterskan patienter via lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Är patienten i behov av rättspsykiatrisk vård vårdas patienten via lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Tvångsvård är komplext då patienten vårdas ofrivilligt, vilket påverkar möjligheten till självbestämmande. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter under tvång inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som använts till denna studie är en litteraturstudie där tidigare forskning granskats. Datainsamlingen skedde genom granskning av kvalitativa artiklar som alla belyste sjuksköterskans upplevelse av att vårda via psykiatrisk tvångsvård. En granskning har genomförts i enlighet med Fribergs (2017) granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatet redovisat som två huvudteman och fyra underteman. De två huvudteman belyser sjuksköterskornas upplevelse av moralisk stress i vårdandet och vikten av vårdrelationen. Genom diskussionen diskuteras de huvudteman som belyses kopplat i relation till vårdvetenskap och dess betydelse i vårdandet. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor som arbetar med att vårda patienter via psykiatrisk tvångsvård möter många olika etiska dilemman. Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient upplevs som en viktig del i vårdandet vid tvångsvård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Nilsson, Jonas, and Therese Sving. "Patienternas upplevelse av hur fibromyalgi påverkar det dagliga livet : en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3920.

Full text
Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv. Enklare vardagliga saker som de tidigare kunde genomföra har efter insjuknandet i fibromyalgi begränsats avsevärt. Förutom smärtan som påverkar deras fysiska aktivitet upplevs orkeslösheten och tröttheten som två stora orsaker till den fysiska nedsättningen. Patienterna upplevde även en försämrad psykisk förmåga samt instabilitet relaterad till sjukdomen. Dessa komponenter bidrar till att många patienter inte klarar av att arbeta på grund av både smärta och nedsatt kognitiv förmåga. De kände sig inte tillräckliga som mamma, hustru, vän och arbetskamrat vilket gav dem skam och skuldkänslor. De psykologiska besvären sätts ofta i ond cirkel som i många fall leder till depression. Patienternas livskvalitet påverkas också i hög grad. Författarna drar slutsatsen att ökad kunskap inom detta område hos sjukvårdspersonal, arbetsgivare och anhöriga kan underlätta situationen för patienter med fibromyalgi samt ge en ökad förståelse vilket kan skapa en trygghet hos patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Gustafsson, Carolin, and Louise Johannesson. ""Flying without a parachute" : -Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser första tiden i yrkesrollen." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3803.

Full text
Abstract:

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Ekberg, Johanna, and Johan Westermark. "Att vara man och sjuksköterska i vården : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16269.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Ibraimovski, Marina, and Kerstin Persson. "Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienter med invandrarbakgrund." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-704.

Full text
Abstract:

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund. Patienter med utländsk bakgrund upplevde missuppfattningar och missnöje som grundades i minskad tillgänglighet till sjukvården och försämrad kvalitet i omvårdnaden. Kommunikationsproblem löstes med hjälp av tvåspråkiga kollegor, familjmedlemmar och professionella tolkar. Faktorer som påverkade sjuksköterskans beslut om när professionell tolk skulle anlitas var tidsbrist, ekonomiska aspekter och okunskap om tolkservice. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till de krav som finns behövs utbildning och tydligare riktlinjer för tolkanvändning. Då Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle behövs ytterliggare forskning och utveckling av metoder och material för att kvalitetssäkra den vård som ges till patienter med invandrarbakgrund

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Bergeld, Heidi, and Emily Tillander. "Palliativ vård i hemmet - Sjuksköterskans upplevelse : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26172.

Full text
Abstract:
Palliativ vård blir allt vanligare i hemmet och är komplex på ett mångdimensionellt plan. Det ställer högre krav på hemsjukvården och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom hemsjukvård. En litteraturöversikt gjordes och elva kvalitativa artiklar valdes ut för att de besvara syftet med studien, artiklarna granskades enligt Fribergs granskningsmall. Resultatet belyser sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet och dess komplexitet. Tre huvudteman identifierades, Att möta andra och sig själv i dödens närhet, Hemmets som plats för palliativ vård och Teamarbete och stöd. Sex subteman utformades vilka på ett tydligt sätt belyser sjuksköterskors upplevelser. Studiens resultat visar på att sjuksköterskor upplever utmaningar i arbetet samtidigt som det är utvecklande och tillfredställande. Sjuksköterskor anser att vårdrelationen är grunden inom den palliativa vården och något som tar tid att skapa. Sjuksköterskor kan uppleva att de inte har den kompentens som krävs för att vårda patienter palliativt i hemmet. De är i behov av stöd från erfarna kollegor och de önskar stöd genom kompetensutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Vilhelmsson, Tova, and Emmy Mertner. "“MÅNGA GÅNGER ÄR INTE ALLT SORGLIGT, DET ÄR VÄLDIGT OFTA VI SKRATTAR” : En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49186.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Det ska finnas en balans i relationen mellan sjuksköterskan och patienten vilket skapas genom att sjuksköterskan har en balans mellan närhet och distans. För att ha en balans ska upprätthållas krävs det att det finns ett stöd från kollegor genom användbara råd av någon mer erfaren. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter. Metod: Studien grundade sig på en kvalitativ metod genom intervjuer för att undersöka sjuksköterskors upplevelser. Texterna har transkriberats och en innehållsanalys har utförts. Resultat: Resultatet baseras på två olika kategorier en var vårdrelationens påverkan på sjuksköterskan med underkategorierna positiva och negativa effekter på vårdrelationen. Den andra var sjuksköterskans behov av stöd och utveckling i sin profession med underkategorierna stöd från arbete och privatlivet samt sjuksköterskans egna resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie påverkades både negativt och positivt av vårdrelationen med patienten, därför drar författarna slutsatsen att sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancerpatienter behöver belysas för att sjuksköterskans hälsa ska bibehållas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Hyttsten, Josefin, and Jessica Karlström. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23469.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.  I analysen granskades resultaten flera gånger och meningsenheter markerades. Likheter och skillnader urskildes och resulterade i teman som visas som huvud- och underrubriker. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det kaotiskt men utvecklande att vara ny inom professionen. Sjuksköterskeutbildningen upplevdes bristfällig och bidrog till känslan av otillräcklighet. Bra inskolning och stödjande arbetsmiljö ökade självförtroendet och bidrog till att de kände sig tryggare i sjuksköterskerollen. Obesvarade förväntningar, krävande arbetssituationer och låg professionell utveckling bidrog till tankar att lämna yrket. Diskussion: Det är viktigt att arbetsgivare ger nyutexaminerade sjuksköterskor en stödjande start i yrket vilket bidrar till önskan att inta en självständig roll. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser påverkar välmående och den professionella utvecklingen, det är därför viktigt att arbetsgivaren möter deras behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Olsson, Sara, and Charlotta Sundström. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41932.

Full text
Abstract:
Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Källholm, Christer, and Therése Rundqvist. "Sjuksköterskans upplevelse av möten med blodsmittade patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24167.

Full text
Abstract:
Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande
To nurses, the meeting with patients is a natural part of the profession this also means that the possibility to get indirect contact with infectious blood in patients is unavoidable. Infectious blood diseases seem to be on the increase in the society, and hence is why we, as authors, have chosen to investigate this area within the medical field. The aim of the study is to describe nurses’ experiences in the meetings with blood infected patients.We have, in this study, chosen to apply the descriptive phenomenological method presented by Amedeo Giorgi. Furthermore, we have chosen to interview three nurses having at least one year of clinical experience and during this time have cared for infected patients. The result reveal the following categories identified in the analysis: (1) Prejudice, (2) To meet/treat all patients equally, (3) Fear factors, (4) The importance of knowledge and routines, (5) More meetings lead to experience (6) avoidance.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Erichs, Teresa, and Nina Magnusson. "Sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress - En litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24273.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan. När sjuksköterskan upplever moralisk stress kan det bidra till att vården av patienten blir bristfällig eftersom ett undvikande beteende kan uppkomma. Den moraliska stressen tycks öka med arbetslivserfarenheten eftersom den kliniska blicken utvecklas med tiden. Stressen ökar när sjuksköterskan inte känner att hon/han får gehör från läkaren för de symtom som observeras hos patienten. Det är viktigt att det finns forum där sjuksköterskan kan diskutera moraliska dilemman för att det etiska klimatet på arbetsplasten ska uppfattas som positivt och generera mindre moralisk stress.
Background: Ethics and morality is something that is constantly present in the nurse's daily work. Moral distress occurs when a person knows how he/she wishes to act, but is prevented from performing his or hers actions. Aim: Identify situations in which nurses experience moral distress. Method: Literature review by analysis of 10 scientific articles. Results: It is above all the life-sustaining care, staff shortages, working with staffs that have inadequate skills and patient autonomy that create moral distress of nurses. When nurses experience moral distress the care of the patient might become deficient, since avoidance behaviour may occur. The moral stress appears to increase with work experience since the clinical eye tends to evolve over time. Stress increases when the nurses not feel that they are heard from the doctor for the symptoms observed in the patient. It is important that there are forums where the nurse can discuss the moral dilemmas, so the ethical climate at the work should be perceived more positive and generate less moral distress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Häggström, Annica, and Ida Aronsson. "Cancerpatienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande : -En litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-135.

Full text
Abstract:

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Berglund, Anton, and Ida Hall. "Medarbetare eller assistent : Nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166145.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom. Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete. Omvårdnadsansvarig eller läkarassistent: Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en oskriven regel som innebar att de fick inta en assisterande roll. Rondutopi: För att ronden skulle kännas givande efterfrågades de en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning fanns inom teamet. Slutsats: Manliga sjuksköterskor upplever att hierarkier och maktstrukturer lever kvar inom rondarbetet och påverkar sjuksköterskans arbete negativt. För att ronden ska upplevas som givande benämns faktorer som struktur, rak kommunikation samt jämställdhet mellan yrkesprofessionerna. En omvärdering av sjuksköterskans roll och position krävs för att ronden inte ska upplevas som otillfredsställande och för att sjuksköterskans arbete ska anses likvärdigt läkarens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Hjalte, Johanna, and Marlene Johansson. "Individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19521.

Full text
Abstract:
Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat En oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet. Resultatet visar att hjärtsvikt ger symtom och känslor som hindrar individen att vara den person individen var före insjuknandet. Tillståndet kräver anpassning till situationen för att främja en god livssituation och att åter finna mening med livet och hopp om framtiden. Sjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individen med hjärtsvikt är, att utbilda individen så att anpassning till situationen kan ske. Detta kan göra att individen känner trygghet i sin livssituation.
Heart failure is a condition that increases in the society today. The condidtion affects a lot in the daily life which mostly depends up on symptoms and different demands that makes the every day life hard for the individual. The purpose was to describe the individuals’ experiences of living with heart failure. A literature review with a qualitative approach was usead as the method with 12 articles all together. The anatomy resulted in the main theme An unpredictable and failing bodywith the appurtenant themes A new situation of life, To experience security, Need to adapt to the new condition, and To find the meaning with life.The result shows that heart failure gives symptoms and feelings that narrow the individuals’ chances of being the same person as before the disease started. The condition claims adaption to the new situation to promote a good situation of life and to once again find the meaning of life and hope for the future. The nurse's task when caring these individuals is to educate them so readjusting will be able to befall, which will give the individual security in the new circumstances of life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Arevström, Sergio, and Johan Olin. "Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättpsykiatrisk vård." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1879.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig. Syfte Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden. Metod Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts. Resultat Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden. Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård. Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård. Slutsats Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Grassman-Severin, Michelle, and Pernilla Myrgren. "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17956.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Arbetsmiljön för sjuksköterskor är ett ämne i tiden, detta eftersom sjuksköterskor idag påverkas i stort av ohälsosam stress. Många sjuksköterskor överväger att lämna yrket redan under det första yrkesverksamma året på grund av utmattning och bristande självkänsla. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilken arbetsrelaterad stress nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för under sitt första år som yrkesverksam samt beskriva de granskade artiklarna beträffande urval och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie på beskrivande nivå som baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Den första tiden som yrkesverksam består av kaos och osäkerhet. Många nyutexaminerade sjuksköterskor betonar rädslan de lever med dagligen under arbetstid och den bristande tilltron på sig själv och sin kunskap inom området. Det finns svårigheter att delegera ut uppgifter på grund av rädsla för att förlora kontrollen. Den höga arbetsbelastningen kantas av tidsbrist och förväntningar från omgivningen om att alltid finnas till hands. Samtidigt bemöts de nyutexaminerade sjuksköterskorna med respektlöshet och bristande stöd från kollegor som orsakar frustration och arbetsrelaterad stress. Slutsats: Föreliggande studier visar att arbetsrelaterad stress är något nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för. Brist på introduktion och vägledning från erfarna kollegor resulterar i bland annat rädsla, osäkerhet i sin nya yrkesroll och frustration. Den höga arbetsbelastningen nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts för består av tidsbrist, stort ansvar, låg personaltäthet och höga krav. Kollegor har ett stort ansvar att vägleda nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom att stärka övergången till yrkesverksam sjuksköterska kan den första yrkesverksamma tiden som sjuksköterska stärkas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Billström, Rasmusson Linnea, and Susanna Aurell. "Patienters upplevelse av sjukhusvistelsen vid akut hjärtinfarkt, AMI." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13895.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att drabbas av akut hjärtinfarkt är en omvälvande händelse som väcker stora frågor om liv och död både för den drabbade och dennes anhöriga. Sjuksköterskan spelar en betydande roll under vårdtiden och den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på henne/honom i sitt yrkesutövande. Syfte: Att belysa upplevelsen av att insjukna i hjärtinfarkt och den påföljande sjukhusvistelsen. Metod: Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar valts ut genom sökning i de etablerade databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Till resultatet har 15 stycken artiklar analyserats och tagits med. Resultat: Individens påverkan av infarktdiagnos och vårdtid är individuell och präglad av faktorer som social karaktär och förmåga till coping. För att möta detta krävs att sjuksköterskan besitter sådan kunskap att hon/han kan interagera med patienten och dennes anhöriga och därigenom kunna erbjuda en individuellt anpassad vård som innefattar personlig och välavvägd patientinformation. Diskussion: Utvecklingen inom akut hjärtsjukvård har gått fort fram de senaste åren vilket lett till drastiskt förkortade vårdtider vilket borde generera korrelerbart högre bemanning då ett omfattande ansvar vilar på sjuksköterskan under dessa pressade tidsramar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Pysander, Caroline, and Beatrice Holmli. "Föräldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor på en neonatalavdelning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11896.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar till förtidigt födda barn på en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet gällande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det föräldrarna anser var viktigt när det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna ställer frågor och uppmuntrade föräldrarna att själva ställa frågor. Det föräldrarna värderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stärkt självförtroende och en känsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och föräldrar så måste båda parterna ha förmågan att kunna samtala med varandra. Sjuksköterskan kan då tala öppet om situationen som det prematura barnet befinner sig i samt informera om olika vårdinsatser. Föräldrar till förtidigt födda barn har ett stort behov av stöd och mycket av arbetet för sjuksköterskorna på neonatalavdelningen är att förbereda föräldrarna på att ta över omvårdnaden av barnet. NIDCAP är en omvårdnadsmodell där man arbetar efter barnets och föräldrarnas individuella behov. Detta är ett sätt att involvera föräldrarna i barnet samt att de hjälper dem att utveckla en relation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Jönsson, Josefine, and Michelle Olsson. "Arbetsmiljön på en akutmottagning -Sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52134.

Full text
Abstract:
Bakgrund:  Enligt arbetsmiljöverket har arbetsmiljön kraftigt försämrats inom vård och omsorg. Att arbeta med akut sjuka patienter på en akutmottagning ställer stora krav på snabbt och säkert omhändertagande och arbetsbelastningen kan variera. Detta kan påverka sjuksköterskans egna hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av vilka faktorer som påverkar arbetsmiljön på en akutmottagning, hur det påverkar dem samt vilka förbättringsåtgärder de ser. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 sjuksköterskor som var verksamma på två akutmottagningar. Analysen genomfördes med innehållsanalys för att få fram skillnader och likheter i sjuksköterskornas upplevelse. Resultat: Sjuksköterskornas arbetsmiljö upplevdes många gånger som stressande, att arbetsbelastningen var hög och att det saknades vårdplatser på avdelningarna, vilket resulterade i minskat flöde på akutmottagningen. Stöd från kollegorna och arbetsgivaren, att bli sedd och hörd av patienterna samt att ha kompetens, gjorde att det var lättare att hantera dålig arbetsmiljö. Sjuksköterskorna såg flera förbättringsåtgärder men upplevde att dessa inte var på individnivå utan främst låg på organisatorisk nivå. Slutsats: Det fanns en stark koppling till att hög arbetsbelastning och dåligt patientflöde ledde till sämre arbetsmiljö. Kolleger var den största faktorn som gjorde att arbetsmiljön var hanterbar. Förbättringsåtgärder som ledde till att sjuksköterskornas arbetsbelastning minskade kunde göra att arbetsmiljön på akutmottagningarna kraftigt förbättrades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Abrahamsson, Emelie Salomonsson Elsa. "Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35037.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv. Det visade sig även finnas ett stort utbildningsbehov att förbättra vården för våldsutsatta kvinnor och få sjuksköterskor att känna sig tryggare i rollen som vårdare för dessa kvinnor. Slutsats: Det visade sig finnas ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska bemöta och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det fanns även ett behov av att bearbeta de känslor sjuksköterskan upplevde i mötet med kvinnorna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

MOLBERG, SVETLANA, and JOAKIM JONSSON. "ATT DRABBAS AV HJÄRTINFARKT.PATIENTENS UPPLEVELSE AV SIN LIVSSITUATION." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33869.

Full text
Abstract:
Bakgrund. Varje år insjuknar ca 19 000 personer i hjärtinfarkt. Symtomen och behandlingen kan skilja sig mellan män och kvinnor, men obehandlad kan sjukdomen leda till död. En ny vårdmodell inom rehabilitering av hjärtinfarkt har nyligen implementerats i Sverige eftersom många människor som tillhör riskgrupper har svårt att förändra sin livsstil. Det behövs mer förståelse för hur individer ser på sin vardag.Syftet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva Europeiska patienters upplevelse av sin livssituation efter att de har insjuknat i hjärtinfarkt.Metod. Totalt 11 kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka artiklarnas resultat och på så sätt skapades fyra huvudområden samt tio kategorier.Resultat. Livet efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt kan beskrivas som en berg och dalbana då den ena dagen inte är den andra lik. De drabbade blir ständigt påminda om de begränsningar samt nya möjligheter som sjukdomen medför.Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen där informationen till patienten och närstående har stor betydelse.Slutsats. Mer forskning runt upplevelser av hjärtinfarkt samt runt personer i arbetsför ålder behövs. Personcentrerad vård och holistisk helhetssyn är framgångsfaktorer vid rehabiliteringen.

Godkännande datum: 2018-03-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography