Academic literature on the topic 'Sjuksköterskans bemötande'

Every day in medical care the nurse and the patient meet, they are not just

represented as the care giver and the care taker, but also as two unique

individuals. The meeting is a very important part in caring and few studies have

been made on this topic from the patient.s perspective. The purpose of this study

was to describe the patient.s perspective on the meeting with the nurse. The study

is a literature review, where articles have been reviewed, encoded, and then

categorized. The result builds on our four main categories, confirmed as a unique

indidual, the meaning of the information according to the patient, the humanistic

side of the nurse, and the importance of humor in the meeting. The patients.

experiences of the meeting with the nurse are presented under these categories. To

be treated as a unique individual was the main conclusion of this study.

Furthermore, the information, and how the nurse gave the information, was of

great importance in order for the patient to feel security.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie.
Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Bakgrund: Bemötande är en viktig del av vården och något som sker i varje möte mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar det bra bemötandet respektive det sämre bemötandet av sjuksköterskan på en somatisk vårdavdelning inom Europa, ur patientens perspektiv. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienter generellt sett var nöjda med bemötandet de fick från sjuksköterskor. Tio kategorier skapades som beskrev det bra respektive det sämre bemötandet. Kategorierna som framkom var; (1) information och kunskap, (2) kommunikation, (3) tekniska aspekter och skicklighet, (4) organisatoriska aspekter, (5) delaktighet, (6) behandlas med respekt, värdighet och trygghet, (7) individanpassad och personcentrerad vård, (8) positiv, glad och uppmuntrar nära relationer, (9) förutse behovet och (10) vårdande attityd. Patienterna värderade sjuksköterskans kommunikation, information, tekniska skicklighet, kompetens, positiva och vårdande attityd, att bli behandlad som individ, att känna sig sedd och få vara delaktig. Patienterna upplevde att sämre bemötande var där sjuksköterskorna var oempatiska, inte visade medkänsla eller respekt, gav otillräcklig information och inte bjöd in patienterna till delaktighet. En orsak till sämre bemötande var olika organisatoriska brister t.ex. brist på personal, vilket ledde till att sjuksköterskorna var upptagna och hade mindre tid för patienterna. Slutsats: Bemötandet är av stor vikt och påverkar patienter dagligen. Ökad kunskap om bemötande lyfter områden där det finns förbättringspotential.
Background: Encounter is an important aspect of care and something that occurs in every meeting between patient and nurse. Aim: The aim with this study was to investigate what characterizes the good encounter versus the less good encounter of the nurse on a somatic ward within Europe, through the patient's perspective. Method: Literature study with descriptive design, based on ten qualitative original articles. Findings: The results showed that patients were in general satisfied with the encounter received from the nurses. Ten categories were created to describe the good and the less good encounter. The categories that emerged were; (1) information and knowledge, (2) communication, (3) technical aspects and skillfulness, (4) organizational aspects, (5) participation, (6) to be treated with respect, dignity and security, (7) personalized and person- centered care, (8) positive, happy and encourage close relationships, (9) to anticipate the need and (10) caring attitude. Patients valued the nurses communication, information, technical skillfulness, competence, positive and caring attitude, to be treated as an individual, feel noticed and be involved. The patients experienced that less good encounter was were the nurses were non empathic, did not show compassion or respect, gave insufficient information and did not invite patients to participate. One cause for the less good encounter was different organizational deficiencies such as lack of staff, which led to the nurses being busy and therefore having less time for the patients. Conclusion: The encounter is of great importance and affects patients daily. Increased knowledge of the encounter highlights areas which offers room for improvement.

Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: The patient meets nurses in the emergency department that provide both nursing and has medical skills. The care that the patients are receiving should be individually adjusted. The care is shaped by the individual meeting with the patient according to the nursing theorist Orlando. There are large variations between the number of patients in an emergency department and it sets high demands on the staff, both physically and mentally. When the emergency department is highly loaded there is a priority for medical care and psycho-social and aesthetic aspects will have to wait. It´s often an impossibility to be able to sit down with the individual patient and talk for a while. Aim: The purpose of this study was to describe the patient´s perceptions of nurse’s treatment at an emergency department. Method: Ten scientific papers from the years 1999 – 2010 have been used in our literature review in which the similarities and differences are compared. Result: The result of the analysis resulted in three titles, environment affects the integrity, that patients well-being are satisfied and the nurse information affects patient’s experience. Conclusion: Whether the communication turned out well between patient and nurse influenced how the patient experienced the visit at the emergency department.

Bakgrund: Långvarig smärta har funnits hos människor i alla tider och idag ses den långvariga smärtan som ett stort folkhälsoproblem. Långvarig smärta förändrar livsvärlden mer eller mindre. Samtidigt har anmälningar om brister inom bemötande ökat, där sjuksköterskan omnämns. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen hos personer med långvarig smärta i deras möte med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie framställd ur vetenskapliga artiklar. Artiklarna har blivit analyserade genom kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser. Resultat: Det visade sig vara viktigt att smärtpatienten blev bemött på ett värdigt och respektfullt sätt av personalen inom sjukvården. Bemötandet kunde ha värdefull betydelse för den fortsatta smärtutvecklingen och behandlingen. Ett holistiskt synsätt inom vården av smärtpatienter kunde visa sig vara värdefullt. Bemötandet av sjukvårdspersonalen spelade en viktig roll för personens möjligheter att förbättra sin återhämtning vid smärta. Konklusion: Betydelsen av sjuksköterskans bemötande och förståelse för patienten, kan ha stor betydelse för framtiden och utvecklingen av smärtan. Ytterligare forskning inom omhändertagande av smärtpatienter finns det ett stort behov av för att kunna tillgodose patienternas vård- och bemötande behov.
Background: Chronic pain has been with people of all ages, and today the pain is like a major public health problem. Chronic pain changes the life world more or less. Meanwhile, reports of deficiencies in treatment have been increased, where the nurse is mentioned. Aim: The aim was to describe the experience of people with chronic pain in their meeting with the nurse. Method: A general literature review was performed with scientific article search. The article has been analyzed by qualitative and quantitative content analysis. Result: It proved to be important that the patient with pain was treated in a dignified and respectful manner of the staff in health care. The response could have valuable importance for the further development of pain and treatment. A holistic approach in the treatment of pain patients could prove valuable. The response of the medical staff played an important role in the person's ability to improve its painful recovery. Conclusion: The significance of nurse's treatment and understanding of the patient, may be important for the future and the development of pain. Further research in the treatment of pain patients, there is a great need in order to meet patients' health and need of treatment.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten. Diskussion: I diskussionen framkommer vikten av att vårdpersonalen tar sig tid att lyssna på och finnas där för patienten. Detta ökar patientens tillit till vårdpersonalen i mötet. I de fall där tiden ej finnes blir relationen mellan vårdpersonal och patient inte lika bra.

Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.