Relevant bibliographies by topics / Sjuksköterskans bemötande / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sjuksköterskans bemötande.

Dissertations / Theses on the topic 'Sjuksköterskans bemötande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sjuksköterskans bemötande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Borgeland, Peter, Stina Brorsson, and Angelica Franzén. "Vårdtagarens perspektiv på sjuksköterskans bemötande." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3595.

Full text
Abstract:

Every day in medical care the nurse and the patient meet, they are not just

represented as the care giver and the care taker, but also as two unique

individuals. The meeting is a very important part in caring and few studies have

been made on this topic from the patient.s perspective. The purpose of this study

was to describe the patient.s perspective on the meeting with the nurse. The study

is a literature review, where articles have been reviewed, encoded, and then

categorized. The result builds on our four main categories, confirmed as a unique

indidual, the meaning of the information according to the patient, the humanistic

side of the nurse, and the importance of humor in the meeting. The patients.

experiences of the meeting with the nurse are presented under these categories. To

be treated as a unique individual was the main conclusion of this study.

Furthermore, the information, and how the nurse gave the information, was of

great importance in order for the patient to feel security.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Custovic, Belma, and Isabella Weiwer. "Sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26030.

Full text
Abstract:
Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie.
Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Forsberg, Annika, and Sara Grönlund. "Patienters syn på sjuksköterskans bemötande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310239.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Bemötande är en viktig del av vården och något som sker i varje möte mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar det bra bemötandet respektive det sämre bemötandet av sjuksköterskan på en somatisk vårdavdelning inom Europa, ur patientens perspektiv. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienter generellt sett var nöjda med bemötandet de fick från sjuksköterskor. Tio kategorier skapades som beskrev det bra respektive det sämre bemötandet. Kategorierna som framkom var; (1) information och kunskap, (2) kommunikation, (3) tekniska aspekter och skicklighet, (4) organisatoriska aspekter, (5) delaktighet, (6) behandlas med respekt, värdighet och trygghet, (7) individanpassad och personcentrerad vård, (8) positiv, glad och uppmuntrar nära relationer, (9) förutse behovet och (10) vårdande attityd. Patienterna värderade sjuksköterskans kommunikation, information, tekniska skicklighet, kompetens, positiva och vårdande attityd, att bli behandlad som individ, att känna sig sedd och få vara delaktig. Patienterna upplevde att sämre bemötande var där sjuksköterskorna var oempatiska, inte visade medkänsla eller respekt, gav otillräcklig information och inte bjöd in patienterna till delaktighet. En orsak till sämre bemötande var olika organisatoriska brister t.ex. brist på personal, vilket ledde till att sjuksköterskorna var upptagna och hade mindre tid för patienterna. Slutsats: Bemötandet är av stor vikt och påverkar patienter dagligen. Ökad kunskap om bemötande lyfter områden där det finns förbättringspotential.
Background: Encounter is an important aspect of care and something that occurs in every meeting between patient and nurse. Aim: The aim with this study was to investigate what characterizes the good encounter versus the less good encounter of the nurse on a somatic ward within Europe, through the patient's perspective. Method: Literature study with descriptive design, based on ten qualitative original articles. Findings: The results showed that patients were in general satisfied with the encounter received from the nurses. Ten categories were created to describe the good and the less good encounter. The categories that emerged were; (1) information and knowledge, (2) communication, (3) technical aspects and skillfulness, (4) organizational aspects, (5) participation, (6) to be treated with respect, dignity and security, (7) personalized and person- centered care, (8) positive, happy and encourage close relationships, (9) to anticipate the need and (10) caring attitude. Patients valued the nurses communication, information, technical skillfulness, competence, positive and caring attitude, to be treated as an individual, feel noticed and be involved. The patients experienced that less good encounter was were the nurses were non empathic, did not show compassion or respect, gave insufficient information and did not invite patients to participate. One cause for the less good encounter was different organizational deficiencies such as lack of staff, which led to the nurses being busy and therefore having less time for the patients. Conclusion: The encounter is of great importance and affects patients daily. Increased knowledge of the encounter highlights areas which offers room for improvement.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Abrahamsson, Ida, and Rebecca Thomée. "När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext : Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14681.

Full text
Abstract:
Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hultberg, Ida, and Linda Nilsson. "Sjuksköterskans bemötande av den alkoholberoende patienten." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19809.

Full text
Abstract:
Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Utterdahl, Linnea, and Jonas Andersson. "Patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3355.

Full text
Abstract:
Background: The patient meets nurses in the emergency department that provide both nursing and has medical skills. The care that the patients are receiving should be individually adjusted. The care is shaped by the individual meeting with the patient according to the nursing theorist Orlando. There are large variations between the number of patients in an emergency department and it sets high demands on the staff, both physically and mentally. When the emergency department is highly loaded there is a priority for medical care and psycho-social and aesthetic aspects will have to wait. It´s often an impossibility to be able to sit down with the individual patient and talk for a while. Aim: The purpose of this study was to describe the patient´s perceptions of nurse’s treatment at an emergency department. Method: Ten scientific papers from the years 1999 – 2010 have been used in our literature review in which the similarities and differences are compared. Result: The result of the analysis resulted in three titles, environment affects the integrity, that patients well-being are satisfied and the nurse information affects patient’s experience. Conclusion: Whether the communication turned out well between patient and nurse influenced how the patient experienced the visit at the emergency department.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berman, Mathilda, and Birgitta Brattenhof. "Smärtpatienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10146.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Långvarig smärta har funnits hos människor i alla tider och idag ses den långvariga smärtan som ett stort folkhälsoproblem. Långvarig smärta förändrar livsvärlden mer eller mindre. Samtidigt har anmälningar om brister inom bemötande ökat, där sjuksköterskan omnämns. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen hos personer med långvarig smärta i deras möte med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie framställd ur vetenskapliga artiklar. Artiklarna har blivit analyserade genom kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser. Resultat: Det visade sig vara viktigt att smärtpatienten blev bemött på ett värdigt och respektfullt sätt av personalen inom sjukvården. Bemötandet kunde ha värdefull betydelse för den fortsatta smärtutvecklingen och behandlingen. Ett holistiskt synsätt inom vården av smärtpatienter kunde visa sig vara värdefullt. Bemötandet av sjukvårdspersonalen spelade en viktig roll för personens möjligheter att förbättra sin återhämtning vid smärta. Konklusion: Betydelsen av sjuksköterskans bemötande och förståelse för patienten, kan ha stor betydelse för framtiden och utvecklingen av smärtan. Ytterligare forskning inom omhändertagande av smärtpatienter finns det ett stort behov av för att kunna tillgodose patienternas vård- och bemötande behov.
Background: Chronic pain has been with people of all ages, and today the pain is like a major public health problem. Chronic pain changes the life world more or less. Meanwhile, reports of deficiencies in treatment have been increased, where the nurse is mentioned. Aim: The aim was to describe the experience of people with chronic pain in their meeting with the nurse. Method: A general literature review was performed with scientific article search. The article has been analyzed by qualitative and quantitative content analysis. Result: It proved to be important that the patient with pain was treated in a dignified and respectful manner of the staff in health care. The response could have valuable importance for the further development of pain and treatment. A holistic approach in the treatment of pain patients could prove valuable. The response of the medical staff played an important role in the person's ability to improve its painful recovery. Conclusion: The significance of nurse's treatment and understanding of the patient, may be important for the future and the development of pain. Further research in the treatment of pain patients, there is a great need in order to meet patients' health and need of treatment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

D-Lindgren, Roman, and Linda Vikström. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med postoperativ smärta." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1078.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nilsson, Håkan, and Kristofer Johansson. "Sjuksköterskans bemötande av patienter som vårdas palliativt." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1790.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten. Diskussion: I diskussionen framkommer vikten av att vårdpersonalen tar sig tid att lyssna på och finnas där för patienten. Detta ökar patientens tillit till vårdpersonalen i mötet. I de fall där tiden ej finnes blir relationen mellan vårdpersonal och patient inte lika bra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Aronsson, Anna, and Jenny Hellstrand. "Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8401.

Full text
Abstract:
Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Habibtehrani, Mojgan. "Sjuksköterskans bemötande av närstående inom palliativ vård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19668.

Full text
Abstract:
Att vara närstående till en person i livets slutskede kan vara en stor påfrestning. Vid palliativ vård är det därför viktigt att inte enbart se patienten utan även de närstående och deras behov av omsorg och delaktighet. Palliativ vård är en helhetsvård som bygger på att lindra och stödja i livets slutskede. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad närstående till patienter i den palliativa vården upplever som betydelsefullt i sjuksköterskans bemötande av de närstående.Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och omfattar vetenskapliga artiklar som har sökts via databaser Pubmed, Cinahl och Medline.Resultatet visar på att de närståendes bedömning av sjuksköterskan bygger på ett tredelat behov.  Behov av kommunikation – att ha en ständig dialog med sjuksköterskan och övrig vårdpersonal oavsett om det hänt något nytt eller ej. Behov av information – att ha en öppen och ärlig information om tillståndet av den vårdade och vad som kan förväntas hända härnäst. Behov av stöd till delaktighet – att bli sedd, hörd och lyssnad på som närstående i de tankar och funderingar som tynger som mest.Av resultatet framgår att sjuksköterskan bemötande karaktäriseras av att ge närstående korrekt information och stöd för att de närstående ska kunna känna delaktighet i omvårdnaden.Sjuksköterskan behöver skapa en öppen kommunikation med närstående för att kunna förstå vilken situation de närstående befinner sig i. Genom att uppmärksamma närståendes behov kan trygghet skapas hos de närstående. Om närståendes upplever trygghet och säkerhet kommer detta även att kunna smitta av sig till patienten vilket kan innebära att hon eller han kan får en bättre sista tid i livet.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Hughes, Rosanna, and Ellinor Strömblad. "Bemötande vid sexuella övergrepp - Ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25830.

Full text
Abstract:
Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis.
Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Kukharska, Valeriya, and Gonzalez Jose-Luis Ramirez. "Patienter med HIV/AIDS upplevelse av sjuksköterskans bemötande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12103.

Full text
Abstract:
Bakgrund: December 2009 fanns mer än 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fått diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förändring av livet med självstigmatisering och diskriminering. Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har på patienterna. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data. Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmänskligt, något som ledde till upplevelse av trygghet och motivation. Det negativa bemötandet resulterade i försumning och stigmatisering, som orsakade hopplöshet och minskning av patienternas motivation. Slutsats: Patienter upplever ett negativt bemötande från sjuksköterskan vilket ökar patienternas lidande och påverkar patienternas inställning till vården. Samtidigt som det framkommer ett positivt bemötande som patienterna värdesätter och som ökar deras hopp och motivation. Sjuksköterskans bemötande påverkas av föreställningar och sättet att kommunicera. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan är medveten om detta och att bemötandet har betydelse för patienternas relation till vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Dalström, Terese. "Sjuksköterskans bemötande av patienter och närstående vid trauma." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5200.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Liljeqvist, Mattias, and Magnus Karlsson. "Sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5233.

Full text
Abstract:

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades. Resultaten kategoriserades.

Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande och attityder har stor inverkan på förekomsten av våld. Patienter kan bli aggressiva när de inte deltar i sin egen vård. Sjuksköterskans auktoritet kan, om den används fel skapa konflikt. Vårdmiljön påverkar förekomsten av våld. Eftersviterna av hot eller våld påverkar sjuksköterskor negativt. Det saknas utbildning i hot och våld och sjuksköterskor upplever att erfarenhet är ett viktigt verktyg i sitt bemötande av hot och våld.

Mer utbildning behövs i såväl sjuksköterskeutbildningen som i klinisk verksamhet. Forskning på området behöver bedrivas i flera olika former av vård, på grund av att större delen av forskningen bedrivs inom psykiatrin. En standardiserad definition av hot och våld bör tas fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Håkansson, Cecilia, and Malin Lindberg. "Bemötande vid plötslig död : Sjuksköterskans och närståendes upplevelser." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6255.

Full text
Abstract:

Bakgrund: I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. Syftet: Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till personer som har dött en plötslig död önskar erhålla information rörande hela händelseförloppet samt hur de ska gå vidare efter dödsfallet och att sjuksköterskor gärna vill tillgodose dessa behov. Närstående upplevde stödet från sjuksköterskan som viktigt, vilket även sjuksköterskan gjorde. De flesta sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning för att tillgodose närståendes behov. Diskussion: Ett centralt begrepp i patient-sjuksköterskedomänen är ömsesidighet mellan sjuksköterskan och patienten. Det betyder att sjuksköterskan bör kunna känna empati för de närstående och situationen de befinner sig i. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med en persons plötsliga död.


Background: As a nurse it’s unavoidable to not come across death and mourning relatives. Sudden death often means that it has been traumatic. This means that the relatives are in need of advice and support from the nurse. Aim: was to describe how relatives experienced bereavement care from the nurse at sudden death, and how the nurse experienced her own bereavement care in these situations. Method: The study carried out as a general literature review and is based on scientific articles. Result: The result showed that relatives to a person who have died suddenly, wishes to get information concerning the whole event and how to move on after the death. The nurses are eager to satisfy these needs. Relatives experienced the support from the nurse as important and the nurse shared this opinion. Most nurses felt that they did not have the education needed to satisfy the relative’s needs. Discussion: A central concept in patient-nurse domain is reciprocity. This means that the nurse should be able to feel empathy for the relatives and the situation they are in. Conclusion: The nurses need more education in the area to meet the relative’s needs in relation with a person’s sudden death.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Norström, Annelie, and Efvalena Badh. "Sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5366.

Full text
Abstract:

Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Lindberg, Katarina, and Natasha Stojiljkovic. "Sjuksköterskans bemötande till dementa personers anhöriga - En litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25863.

Full text
Abstract:
The biggest risk factor ro develop dementia diseases is rising age. There is a need to high knowledge about dementia persons and thir reatives. The purpose of this literature review was to illustrate how nurses can give good treatment to relatives to a person with dementia.In the process we used ten scientific articles for analysis and interpending.
Den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är stigande ålder. Det finns ett ökat behov av ökad kunskap om dementa personer och deras anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor kan ge ett bra bemötande. Som metod användes analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Björklund, Yanina, and Göran Wiström. "Bemötande i vården : Faktorer av betydelse för hur patienter uppfattar sjuksköterskans bemötande inom slutenvård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215427.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Lundberg, Ida, and Kristine Lyckefjäll. ""Livet fortsatte trots cancerdiagnosen" : -Patienternas upplevelser av sjuksköterskans bemötande." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7074.

Full text
Abstract:
Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar. Relevanta delar ur artiklarnas resultat bearbetades och organiserades, vilket skapade fyra kategorier med underkategorier till en. Dessa kategorier var: Att bli sedd som en individ, Ett bra förhållningssätt, Att få stöd med underkategorierna emotionellt, informativt och praktiskt och Ett oprofessionellt bemötande. Resultatet visar på att de flesta patienter med cancer upplever att sjuksköterskans bemötande var bra, vilket gav patienterna en känsla av att livet fortsatte trots cancerdiagnosen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Stjernfeldt, Anna, and Annika Heijbel. "Anhörigas upplevelse av sjuksköterskans bemötande. : Vid akuta somatiska sjukdomstillstånd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10269.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande. I det trygga och bekräftande bemötandet upplevde anhöriga känslor avtrygghet och betydelsefullhet, detta gav dem förutsättningar att skapa en handlingsplanför framtiden. När sjuksköterskan istället utövade sin maktställning upplevde anhörigakänslor av maktlöshet och att befinna sig i en beroendeställning. Detta gjorde attanhöriga fastnade i känslor av skuld och kunde inte ta sig vidare.
Background: A report from the National Board shows that emergency departmentsaround the country has about 2.5 million patient cases, which must be added even morefamily and friends. Patients Board, which is the body that handles complaints frompatients and relatives, said that each year, approximately 4000 notifications in whichpatients and families have felt insulted or badly treated in health care. Objective: Theaim was to describe how adult relatives are experiencing the hospitality of the nurse inacute illness in somatic care. Methods: This work was written as a general literaturestudy, by method of qualitative manifest content analysis. Results: Relatives'experiences of nurses' attitudes could be divided into three different categories:security-insecurity, to be seen and confirmed and nurses exercise of power. In the safeand confirmatory hospitality experienced relatives feelings of security and greatness,this gave them the ability to create an action plan for the future. When the nurse insteadexercised their position of power experienced relatives feelings of powerlessness andbeing in a position of dependence. This meant that families got stuck in feelings of guiltand could not get on.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Nilsson, Ann, and Eriksson Charlotte Sundén. "Patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral : En litteraturöversikt." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-316.

Full text
Abstract:

Syfte: Att belysa patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans bemötande på Vårdcentral.

Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade 10 vetenskapliga artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier och innehållet analyserades induktivt och sammanställdes till flera kategorier.

Resultat: Artiklarnas resultat visade att tillfredsställelsen med sjuksköterskans bemötande var god. Tillfredsställelsen med bemötandet delades in i kategorier som var av betydelse för patienterna. Dessa handlade om tillgänglighet, förtroende och tillit, kommunikation, sjuksköterske- och patientrelation, kontinuitet och tid samt patienters uppfattning om sjuksköterskans yrkesroll.

Slutsats: De flesta patienterna upplevde bemötandet från sjuksköterska på Vårdcentral som tillfredsställande. Tillfredsställelsen av bemötandet var kopplad till den relation som patienterna hade till sjuksköterskan och de förväntningar de hade inför besöket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Jacobsson, Linda, Thorén Anneli Milskog, and Jennie Toresson. "Plötslig oväntad död : sjuksköterskans bemötande och omvårdnad av anhöriga." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-948.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Borgkvist, Nilsson Pia, and Elizabeth Nilsson. "Närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13706.

Full text
Abstract:
Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet. Detta gör att närstående känner sig delaktiga i vården och upplever ett förtroende för sjuksköterskan. Diskussion: Genom att använda sig av KASASM teorin i praktiken kan sjuksköterskan få en förståelse för de närståendes upplevelser när en familjemedlem blir akut somatiskt sjuk. Sjuksköterskan förser närstående med information utan de behöver fråga om den, vilket gör de närstående delaktiga i vården och de förstår bättre vad som händer med familjemedlemmen. Slutsats: Livet förändras för närstående när en familjemedlem blir akut somatisk sjuk. Att bli delaktiga i vården av den sjuke familjemedlemmen är viktigt för de närstående eftersom sjuksköterskan lätt kan försumma behoven de har, och bara ägna sig åt att tillgodose familjemedlemmens omvårdnadsbehov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Sundholm, Sofia, and Elias Tegnér. "Patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44847.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Torstensson, Katarina. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund : en litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1809.

Full text
Abstract:
Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterska bör ha kunskap om uppfattningar om hälsa och ohälsa, om kultur och tradition hos muslimer. Sjuksköterska behöver ha kunskap om vilka relation som finns mellan familjemedlemmar, släktingar och vänner, samt bör ha kännedom om annorlunda inställningar till religion som kan finnas. Svårigheterna med ett gott bemötande av personer som har muslimsk bakgrund kan uppstå på grund av att sjukvårdpersonalen har bristande kunskaper om muslimsk kultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Lundgren, Emma, and Josefine Nilsson. "Sjuksköterskans bemötande vid hjärtinfarkt : En litteraturöversikt utifrån patienternas perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19489.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Bemötande handlar om hur kommunikation genomförs. Den professionella sjuksköterskans bemötande har betydelse för att patienterna ska känna tillit och förtroende för vården. Det är viktigt att sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden. Vid hjärtinfarkt har ett av hjärtats kranskärl blivit blockerat vilket kan resultera i att patienten upplever ångest och oro. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid hjärtinfarkt är att tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan bör känna till patienternas erfarenheter av bemötandet för att kunna förbättra bemötandet i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande vid hjärtinfarkt, från patientens första kontakt med vården till vistelsen på vårdavdelning och under rehabilitering. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Analys utifrån Friberg. Resultat: Patienternas erfarenheter av ambulans, akutmottagning och primärvård var att inte bli tagna på allvar, att inte förstå vad som sker och att vara i trygga händer. Patienternas erfarenheter av vårdavdelning och rehabilitering var att bemötandet inte var anpassat, att de befann sig i en ostrukturerad miljö och att bemötandet var respektfullt. Diskussion: De tre fynden som framkom var att sjuksköterskan bör ha ett likartat bemötande oavsett kön, en förutsättning för ett bra bemötande kan vara att sjuksköterskan arbetar utifrån en personcentrerad vård och att sjuksköterskans bemötande under rehabiliteringen upplevdes mer respektfullt. Fynden diskuterades bland annat utifrån Person-centred Practice Framework av McCormack och McCance.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Eriksson, Martin, and Ludvig Hansson. "Sjuksköterskans bemötande vid insättande av perifer venkateter : en observationsstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2620.

Full text
Abstract:
Bakgrund Sjuksköterskeprofessionen är i Sverige ett yrke dominerat av kvinnor, dessa tendenser går även att se i andra länder. Studier visar att de genusstereotyper som finns i samhället påverkar den manliga sjuksköterskans sätt att bemöta patienter. Den manliga sjuksköterskan tenderar att vara mer rak och formell mot patienter, än sina kvinnliga kollegor, för att kunna försvara sin maskulinitet. Utifrån vad forskningen visat ligger intresset för denna studie i att undersöka om genusstereotyper påverkar bemötandet av patienter. Forskningen vi tagit del av beträffande sjuksköterskans bemötande kopplat till genusnormer har till stor del inte genomförts i Sverige. Vilket gör det intressant att se om forskningen går att jämföra med svenska förhållanden. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnliga respektive manliga sjuksköterskors bemötande av patienter vid insättande av perifer venkateter (PVK). Metod För att kunna besvara syftet genomfördes sammanlagt 28 observationer på 11 sjuksköterskor på fyra mottagningar. En innehållsanalys genomfördes för att beskriva sjuksköterskan bemötande vid insättande av PVK. Resultat Det observationerna visat är att bemötande varit generellt lika mellan könen. Kommunikation var en central del av bemötandet, likaså information om PVK och dess innebörd. Slutsats Studien antyder att genusnormerna presenterade i bakgrunden, generellt inte påverkat de kvinnliga och manliga sjuksköterskorna som observerats. Ett resultat som framkommit genom observationerna är att de kvinnliga sjuksköterskorna också tenderade att ha en rak kommunikation, något tidigare studier antytt vara generellt för den manliga sjuksköterskan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Andersson, Isabelle, and Matilda Magnusson. "Patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation och bemötande på akutmottagningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96142.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Haglund, Veronica, and Linnea Kjellberg. "Närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande -vid förstagångsinsjuknande i psykos." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31022.

Full text
Abstract:
Det kan vara svårt att vara närstående till någon som drabbas av psykisk ohälsa. En psykos kännetecknas av förvriden verklighetsuppfattning med vanförställningar och hallucinationer. Den vanligaste orsaken till insjuknande i psykos är schizofreni. Varje år insjuknar cirka 1000 personer i schizofreni och ungefär det dubbla i en kortvarig psykos. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva upplevelse av sjuksköterskans bemötande av närstående vid ett första insjuknande i psykossjukdom. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Fyra intervjuer med närstående genomfördes. I resultat framkom att upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var bristfällig för en del men för andra tillfredsställande. Resultatet visade att informanterna saknade information från sjuksköterskan och att det är viktigt med emotionellt stöd för de närstående. Det framkom önskemål om mer personcentrerad vård där sjuksköterskan ser den enskilde individen. De närstående uppgav ett behov att bli sedda och delaktiga. Konklusionen visar att verksamheten behöver se över hur information förmedlas till närstående inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan bör få tid och utrymme för att bedriva personcentrerad vård även i mötet med närstående. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om vad närstående behöver för att uppleva sjuksköterskans bemötande tillfredsställande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Jansson, Marie, and Beatrice Sommer. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom ur patienters perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295815.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras.
Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Andersson, Sandra, and Ellinor Rönnerfors. "Cancersjuka barn och deras föräldrars perspektiv på sjuksköterskans bemötande." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30129.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Berensson, Camilla, and Maja Andersson. "Att vara sjuksköterska i mötet med suicidala handlingar : En kvalitativ litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84832.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Nyberg, Jessica, and Linda Johansson. "SJUKSKÖTERSKANS ROLL I PATIENTENS ÅTERHÄMTNING EFTER AKUT HJÄRTINFARKT : en intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9713.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård.  Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ’Att arbeta efter kliniska riktlinjer’ med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ’Att ge information till patienterna’ med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ’Att finnas till för patienterna’ med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för en god omvårdnad. Genom att inge trygghet kan sjuksköterskan hjälpa patienterna till en bra återhämtning efter sin hjärtinfarkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Terring, Amanda, and Lisa Westman. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med HIV : en litteraturöversikt ur ett globalt perspektiv över faktorer som påverkat bemötandet." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2488.

Full text
Abstract:
Bakgrund Hiv är en ständigt växande virusinfektion världen över. Människor som lever med hiv möter stigmatisering både i det dagliga livet och i vården. Sjuksköterskeprofessionen innebär att behandla alla lika oavsett bakgrund och tillstånd, något som inte följs i vården av patienter med hiv. Syfte Att identifiera faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med humant immunbristvirus ur ett globalt perspektiv. Metod Metoden litteraturöversikt valdes för att sammanställa befintlig forskning. Tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl Complete, Academic Search Elite, Medline och PsycInfo samt tre artiklar från websökmotorn Google Scholar inkluderades i studien. Både sjuksköterskors och patienters perspektiv har återfunnits i artiklarna. Manifest innehållsanalys har använts i dataanalysen av artiklarna. Resultat Två primära faktorer; bristande kunskap samt otillräckliga resurser identifierades i studien. Dessa utgjorde huvudfynden i studien. Fyra underliggande faktorer under bristande kunskap; sjuksköterskans kunskap och erfarenheter, patienters tidigare upplevelser av sjuksköterskans bemötande i vården, samhällets normer och stereotyper och smittskyddande material samt två subkategorier under otillräckliga resurser; utbildning och smittskyddande material kunde identifieras. Slutsats Kunskapen om hiv behöver öka i hela världen. Interventioner för att göra detta bland sjuksköterskor och allmänheten samt öka tillgången till resurser i smittskyddande material och utbildning är av stor vikt och en bidragande faktor för att förbättra sjuksköterskans bemötande av patienter med hiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Lifmark, Freja, and Viktoria Svensson. "Personcentrerat bemötande vid ätstörningar samt inverkan av sociala medier : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30175.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Drevland, Anna, and Ulrica Ribbhammar. "Bemötande av patienter med demenssjukdom i akutsjukvården : ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1179.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Johansson, Lina, and Linda Nilsen. "Utlandsfödda människors upplevelser av sjuksköterskans bemötande i den svenska sjukvården." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11006.

Full text
Abstract:
Aim: The aim of this study was to describe how immigrants have experienced nurse's attitude and how they would like nurse´s to care for them in the Swedish health care. Method: The authors have conducted an interview study with qualitative approach. The sampling method used was a convenience sample. The informants were recruited at a school after the authors received the principal's approval. Eight semi-structured interviews were performed with an interview guide for support. All interviews were then transcribed and analysis of the data was made through manifest content analysis Results: The results showed that informants often had been well treated by nurses in the Swedish health care but that the informants also had negative experiences that could be traced to the understanding of language and culture and these informants were also those who felt that they had been differently treated because they were of foreign origin. The informants felt it was important that nurses possessed cultural knowledge and they also stated characteristics and skills that they wished that the nurses would have. Conclusion: Nurses' cultural knowledge is important for nurses to be able to communicate and care for immigrants in a nuanced and appropriate manner. More studies with this purpose are needed to achieve results that can be generalized.                               Keywords: Experience, Immigrants, Language, Multicultural Nursing, Patients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Jepsen, Linda, and Ilda Agovic. "Sjuksköterskans/Vårdpersonalens bemötande av patienter som tar emot svåra besked." Thesis, Högskolan Väst, Avd för sjuksköterskeutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4180.

Full text
Abstract:
Background: Health care is a strange place for the patient. To make this enviroment as good as possible, would the patient be well informed. The patient has right to know if it is a bad mews and often he/she needs caring after the information. Nurse´s basic responsibility is caring, for her/him it´s important to prevent the shock for the patient that can appear.  Aim: Describe the nursing staff responses to the patient, using the patient´s perspective in relation to bad news.  Method: A litterture review has been made with nine articles. Current research materials that meet the study´s purpose has been applied in databases and analyzed. Four themes and nine subthemes was emerged.  Results: Nurse should allow patient to talk, when bad news had been given. Conversation is important for the patient, because they want information to be able to participate in care. Good communication skills are important for the nurse in connection with bad news. Patient wants information in an honest, peaceful and transparent manner. Time is often in short supply in this conversation. To have the family in care is a good support for the patient, but not all patients want the family to participate.  Conclusion: Patients desire individually aids at handover of bad news. It gives them a safety. The most common mould of aids according to patients where that the nurse shows that she/he has time for them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Bäckman, Malin, and Jenny Siljegren. "Faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av invandrare : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1088.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Iveström, Catharina, and Josefine Lingvall. "Sjuksköterskans bemötande och de närståendes situation i samband med dödsfall." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-909.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Ekendahl, Sigrid, and Suzanna Werling. "Sjuksköterskans bemötande - faktorer som påverkar äldre patienters värdighet : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14137.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

DUSHIMIRIMANA, Ida Julienne, and Hanna Persson. "Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32068.

Full text
Abstract:
Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengströms (2013) protokollgranskning. Resultatet baserades på 15 artiklar. Efter dataanalysen redovisades resultatet i fem kategorier: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö och Tid. Det finns ett samspel mellan faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Flera olika faktorer som religion, tro och egen andlighet influerade bemötandet. Sjuksköterskor uppgav att det var nödvändigt att bygga en tillitsfull nära relation med patienter för att bemötande av andliga behov skulle vara möjligt. Kunskapsbrist utgjorde ett av de största hindren och fortlöpande utbildning föreslogs för att uppnå förbättring i bemötande av andliga behov. Den fysiska och psykosociala miljön som råder där sjuksköterskor arbetade, samt tidsaspekten, kunde upplevas som influerande faktorer på bemötandet. Allt detta bidrog till att de andliga behoven hamnade i skymundan. Sjuksköterskans inre och yttre resurser ligger alltså till grund för hur hon bemöter andliga behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Thübeck, Tess. "Faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med substansmissbruk." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26991.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sjuksköterskan bör kunna ge ett gott bemötande, även i situationer som kan anses svåra, för att undvika onödiga risker för patientens vård. Patienter med substansmissbruk behöver oftare söka vård relaterat till missbruket och bemöts i vården av sjuksköterskor. Sjuksköterskans svårigheter med att bemöta patienter med substansmissbruk kan bidra till att sjuksköterskornas och patienternas förtroende för varandra försvinner och att vården blir av lägre kvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga studier av kvantitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en modifierade granskningsmall av Willman m.fl. (2011) och en analys gjordes med Fribergs (2012) trestegsmodell. Resultat: Från resultatet framkom fyra teman: Attityder tillsammans med underteman Stereotypiska attityder och Sjuksköterskans självsäkerhet, Sjuksköterskans grund-, arbetsplats- och vidareutbildning, Sjuksköterskans erfarenheter tillsammans med dess underteman Erfarenheter inom professionen och erfarenheter med substansmissbruk och det fjärde temat Stöttning inom professionen. Dessa fyra teman och underteman hade påverkan på sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Det framkom fyra faktorer, attityd, utbildning, erfarenheter och stöttning inom professionen, som kan påverkade sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Dessa kunde påverka bemötandet antingen positivt eller negativt.
Background: Giving a good reception is something a nurse should be able to do, even in situations that may be considered difficult, to avoid unnecessary risk for patient care. Patients with substance abuse more often have to seek care related to their substance abuse and in this care they are received by nurses. The difficulties nurses have with receiving patients with substance abuse can contribute to less trust between the nurse and patient which can lead to lower quality in the care. Aim: The aim of this study was to compile the factors which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. Method: This literature study include ten scientific studies of quantitative approach from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The quality of the studies was reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analysed by Fribergs (2011) three steps. Results: From the results four theme emerged: Attitudes with the subtopics Stereotypical attitudes and Nurse’s confidence, Nurse’s basic, in service and supplementary training, Nurse’s experience with the subtopics Experience within the profession and Experience with substance abuse and the fourth theme Role support. These four theme and subtopics had an effect on nurse’s reception. Conclusion: Four different factors emerged, attitudes, education, experience and role support, which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. These could affect the reception either positively or negatively.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Kure, Andersson Minna, and Kajsa Viklund. "Ett respektfullt bemötande - En observationsstudie om sjuksköterskans kommunikation med patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26128.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet.
The purpose of this study was to investigate the nursing communication with patients at a preoperative meeting before elective surgery. At a surgical reception on a hospital in the south of Sweden 13 observations was performed and analysed inspired by content analysis. The result was presented in five categories: Information contributed to transactions, Understanding of the patient, A permitting climate, To be interrupted and Aid and tools. The result was discussed with the support of Imogene King´s theory of the nursing communication, and showed that respectful manners and treatment calmed the patient and created a safe environment that facilitated the communication and affected the exchange of information.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Iskandarani, Hiefa, and Khadije Al-Rifai. "Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning - En pilotstudie om föräldrars upplevelser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25812.

Full text
Abstract:
SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNINGEN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSERHIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn. Ett möte som kan vara komplext och kunskapskrävande exempelvis relaterat till förälderns oro för sitt barns hälsa. Syftet med denna pilotstudie var därför att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning. Metoden var en strukturerad intervju med föräldrar till sex barn som sökte vård på en barnakutmottagning i södra Sverige. Innehållsanalys användes som metod för att analysera materialet. Resultatet visade att ett empatiskt bemötande och ett icke distanserat bemötande var det som föräldrar upplevde väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Empatiskt bemötande handlade om att bli tagen på allvar, lyssna och visa engagemang medan ett distanserat bemötande handlade om att vara oengagerad, agera överlägset och stressat. Det viktigaste fyndet befanns vara upplevelsen av sårbarhet i förhållande till den makt sjuksköterskan har när det gäller att skriva in barnet eller skicka hem dem.Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, pilotstudie, sjuksköterskans bemötande.
NURSES’ TREATMENT AT A CHILDRENS’ EMERGENCY DEPARTMENTA PILOTSTUDIE ABOUT PARENTS EXPERIENCES HIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIsknadarani, H & Al-Rifai, K. Nurses’ treatment at a children’s emergency department. A pilot study about parent’s experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing 2011.A nurse working at a children’s emergency department usually meet a lot of parents and children. Responding to concerned parents can be complex and requires knowledge. The aim of this pilot study was to test the selected interview questions suitability to highlight the parent’s experience of nursing treatment at enrollment in a children emergency ward. The method was a structured interview with parents of six children consulting a children’s emergency department in southern Sweden. Content analysis was used as a method to analyze the data. The results showed that an empathic response and a non-distanced attitude were what parents felt significant regarding the nurse’s treatment. Empathic response concerned taking one serious, listen and show commitment while the distanced attitude was about being unengaged, to act superior and stressed. The most important finding was found to be the perception of vulnerability in relation to the power of the nurse in terms of admitting the child or sending them home. Keywords: Children’s emergency department, nurses’ treatment, parents, pilot study.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Gunnesson, Anna, and Laura Odeberger. "Kulturella och religiösa faktorer i sjuksköterskans bemötande/omvårdnad av döende." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24616.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död.
The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Argården, Erica. "Sjuksköterskans bemötande och attityd gentemot patienter med schizofreni - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27403.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Högstedt, Åsa, and Britt Persson. "Patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande : i samband med akut sjukdomstillstånd." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31003.

Full text
Abstract:
Ett ökande antal människor söker vård för akuta sjukdomstillstånd. I vårdkontakten kommer alla att bemötas av en sjuksköterska. Mötet är för patienten oplanerat och oförberett. Sjuksköterskan ska vara medveten om hur bemötande och ett professionellt förhållningssätt påverkar hur den fortsatta vården kommer att upplevas för patienten. Dessutom, skall sjuksköterskan skapa optimala förutsättningar för patienten att känna delaktighet och trygghet. Syftet var att analysera vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med akut sjukdomstillstånd. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken grundades på 11 vetenskapliga artiklar vilka analyserades samt sammanställdes. Resultatet visade att patienter hade olika upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Gemensamma och återkommande teman i bemötandet var förväntningar, information och kommunikation, väntetider, delaktighet. I personcentrerad vård ska sjuksköterskan förskjuta synsättet från att se vad någon är, till vem, någon är. Synsättet motsvarar de behov som beskrivs av patienter i studien. Ytterligare forskning behövs, för att påvisa hur sjuksköterskan praktiskt ska möta beskrivna behov.
An increasing number of people are seeking the healthcare system for emergency care. They will all come in contact with a nurse. For the patient, the meeting is not planned nor prepared. The nurse should be aware of how her response and professionalism can effect the meeting with the patient. This can give the patient optimal conditions to feel safe and effect how the continued care will be experienced. The aim of this study, was to analyze the adult patient's' experi ence of the nurse’s communication and caring in the emergency situation. The method used was a literature study which was based on 11 scientific articles that were analyzed and compiled. The results showed that patients have different experience of the nur se’s communication and caring. Common and recurring themes were expectations, information and communication, waiting times and participation. In person-centered care, nurses will transfer their approach from what someone are to who someone is, which will meet the needs that are to be described in the study. Further research is needed to say how, in practice, nurses should be able to meet these patient needs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Samuelsson, Matétcho Ulrika, and Lisa Serrander. "Mångkulturellt bemötande. En empirisk studie om sjuksköterskans bemötande av Afrikanska invandrare i den Svenska hälso-och sjukvården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24105.

Full text
Abstract:
Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär attolika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kanupplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt attkunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör attomvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andrakulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner uppleverbemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård. Datainsamlingengenomfördes med intervjuer som spelades in. Intervjumaterialet transkriberadesoch analyserades med innehållsanalys. Totalt intervjuades sju personer medafrikanskt ursprung. Studien resulterade i fem teman. Resultatet av studien visadeatt informanterna var nöjda med bemötandet från sjuksköterskorna och övrigvårdpersonal, och upplevde vårdmötena positiva. Informanterna ansåg att viktigakvaliteter hos en sjuksköterska är förståelse, empati och tålamod. Brist påkulturell kompetens kunde överbryggas med ett professionellt förhållningssättsom innebär respekt och lyhördhet för varje enskild patient.
Every day caregivers encounter patients from all over the world which means thatdifferent cultures meet. Cultural clash and confusion of tongues is something thatcan be experienced in nursing, which is why it is important to understand thepatient and to communicate adequately. Today, Sweden is a multicultural countryand nursing staff need to have skills about how to interact with people from othercultures. The purpose of this study was to find out how black Africans perceivethe response from medical personnel in Swedish health care. Data was collectedthrough recorded interviews. The interviews were transcribed and analyzed usingcontent analysis. In total, seven individuals of African descent were interviewed.The study resulted in five themes. The results showed that the informants had apositive experience of nurses and other healthcare personel. Lack of culturalcompetence could be overcome with a professional attitude of respect andsensitivity for each individual patient.Keywords: African immigrants, behavior, content analysis, multiculturalism,nurse.3
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography