Academic literature on the topic 'Skadeförsäkring'

I takt med att det blivit lättare och lättare att jämföra priser på försäkringar så har prissättning blivit allt viktigare för försäkringsbolagen. Priset ska täcka försäkringsbolagets kostnader och generera vinst. Det ska även vara tillräckligt konkurrenskraftiga för att locka kunder. Lika viktigt är att priset motsvarar den risk försäkringsbolaget tar på sig. Låga priser generar bara förluster om skadorna försäkringsbolaget måste betala är högre än intäkterna från försäkringspremierna. Att göra korrekta bedömningar av risken är därför väldigt viktigt för ett försäkringsbolags lönsamhet. Prissättningen av en försäkring bygger därför på en riskmodell. Riskmodellen har som uppgift att modellera den förväntade skadekostnaden för en viss försäkring. Detta kandidatexamensarbete inom matematisk statistik är beställt av och utfört åt If skadeförsäkring. Projektet har gått ut på att göra ett förslag till ny prissättningsmodell för If:s försäkring för lösöre till fritidshus. Denna rapport kommer fokusera på skapandet av riskmodellen som ligger till grund till prissättningsmodellen. Syftet med projektet är att den nya riskmodellen ska vara mer riskkorrekt än den gamla. Eftersom resultatet av projektet kommer användas av If och bygger på deras data så kommer rapporten inte kunna innehålla namnen på variablerna, mängden skador eller mängden försäkringar.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.

För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:

•Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska?

•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt?

•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?

Metod

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.

Resultat

De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.

Slutsats

Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.

Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt. Uppsatsens fokus ligger på de yrkanden i tvisten som gällde försäkringsavtalstecknande och jämkning av försäkringsersättningen. Även tillämpligheten av krigsundantaget i försäkringsvillkoren behandlas. Försäkringsmäklarens roll och premie-pro-ratas storlek skulle ha kunnat leda till en annan utgång i målet varför även dessa aspekter tas upp i uppsatsen i samband att talans upplägg behandlas. Hur premie-pro-rata kan beräknas i globala ansvarsförsäkringsprogram tas upp liksom förslag lämnas på hur pro-ratans storlek i det aktuella målet skulle ha kunnat fastställas. I uppsatsen lämnas vissa förslag på vad underwriters bör beakta i sitt arbete. Förslagen har arbetats fram utifrån den skiljedom som fastslogs mellan parterna, exempelvis vad gäller försäkringsvillkor.

Podcast är ett relativt nytt medium som ständigt ökar. Allt fler företag börjat få upp ögonen för podcast som marknadsföringskanal eftersom de kan nå en viss målgrupp. IF Skadeförsäkring var ett av de första företagen i Sverige att använda podcast som marknadsföringskanal genom ett längre sponsringssamarbete. De har sedan 2013 varit huvudsponsor av Alex och Sigges podcast. Samarbetet mellan IF och journalisterna och författarna Alex Schulman och Sigge Eklund handlar till stor del om att budskapet om IF vävs in i innehållet, med så kallad native advertising, till skillnad från många andra podcaster där sponsorerna nämns som inlägg separata från övriga innehållet. I denna studie studeras hur IF arbetar för att bygga sitt varumärke, vilka kärnvärden och mål de har och hur budskapet om IF kommer till uttryck i Alex och Sigges podcast som drivs av för IF externa aktörer. Metoden som används är en semistrukturerad intervju med IF samt en innehållsanalys av totalt 18 podcastavsnitt som analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet indikerar att IF arbetar utifrån strategier för integrerad marknadskommunikation där marknadsföring och PR kombineras, där de arbetar med både reklam och publicitet. Målet med varumärkesbyggandet är att skapa en känsla för varumärket hos konsumenter, vilket liknar det som Matteo och Dal Zotto (2015) menar är typiskt för postmodern konsumism. Budskapet om IF i podcasten som förmedlas genom native advertising och storytelling liknar IF:s egna budskap utifrån företagets kärnvärden.

I Sverige år 2005 tillkom en ny reglering avseende svensk försäkringsavtalsrätt: försäkringsavtalslagen (2005:104). Grundsyftet med den nya lagen var att ge försäkringstagarna ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar. Syftet var även att bidra till bättre förutsättningar för goda marknadsförhållanden inom försäkringsbranschen. I dag har dock Sverige bland annat en koncentrerad sakförsäkringsmarknad, där konkurrensmöjligheterna för de mindre aktörerna på marknaden inte står i proportion till konkurrensmöjligheterna för de fem största aktörerna på marknaden.  Sakförsäkringstagarnas möjligheter att byta försäkringsbolag är också relativt små, bland annat på grund av att försäkringsbolagen utnyttjar reglerna i försäkringsavtalslagen. Uppsatsen undersöker vad det är som utgör hinder för kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden. I analysen läggs det fram olika lösningar bland annat med hjälp av att en komparativ metod har använts för att jämföra svensk rätt med andra nordiska länders rätt, närmare bestämt Danmarks och Norges. I dessa länder har det nämligen redan vidtagits åtgärder för att öka kundrörligheten och konkurrensen på deras respektive sakförsäkringsmarknader. Statistik över de tre olika marknaderna har även presenterats för att visa hur utvecklingen av sakförsäkringsbolagens andelar har sett ut de senaste tio åren på respektive marknad. Även svensk konkurrensrätt har analyserats för att undersöka huruvida de rabatt- och bonussystem som sakförsäkringsbolagen använder sig av skulle kunna anses utgöra hinder för kundrörligheten och konkurrensen. Slutsatsen är dock att det är försäkringsavtalslagens bestämmelse om maximalt tillåten bindningstid i kombination med uppsägningsreglerna i försäkringsavtalslagen som utgör det främsta hindret på sakförsäkringsmarknaden. Genom en ändring i försäkringsavtalslagens bestämmelse om uppsägning i förtid skulle kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden kunna öka. Ändringen skulle innebära en avgiftsfri flytträtt för sakförsäkringstagaren. Sakförsäkringstagaren blir därmed friare i sitt val av sakförsäkringsbolag, vilket i sin tur ökar försäkringsbolagens vilja att konkurrera på andra sätt än genom att utnyttja reglerna i försäkringsavtalslagen.

I detta kandidatexamensarbete inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöks förnyelsegrad och priskänslighet inom företagsförsäkringar. Arbetet har utförts i form av en fallstudie hos försäkringsbolaget If Skadeförsäkringar baserat på företagets norska kunder som fick förnyelseerbjudande under år 2014. Först behandlas förnyelsegrad och därefter behandlas priskänslighet kopplat till prisoptimering. Den matematiska metod som används för att undersöka förnyelsegrad är logistisk regressionsanalys. De prediktionsvariabler som visas vara signifikanta med 95% säkerhet är Engagemangsdiversifiering, Duration, Prisändring, Premievolym, Storlek, Bransch och Skadehistorik. Dessa variabler har tillsammans en prediktionsförmåga på 63,5%. I arbetet diskuteras även flertalet kvalitativa variabler som sannolikt kan förklara varför modellen inte har fullständig prediktionsförmåga. Utifrån framtagen regressionsmodell utarbetas därefter ett priskänslighetsmått. Priskänslighetsmåttet kopplas till teorier och synsätt inom prisoptimering för försäkringsbolag. Dessa teorier baseras på en litteraturstudie samt en intervju med säljare på If. Det kan konstateras att prisoptimering inom försäkringar är ett högst aktuellt område som är både komplext och kontroversiellt.
This thesis combines mathematical statistics and industrial economics and management to investigate renewal rate and price sensitivity within commercial insurance. It is carried out through a case study at the insurance company If Skadeförsäkringar based on their Norwegian customers who received a renewal offer in 2014. The first part of this paper covers renewal rate whilst the second part covers price sensitivity related to price optimisation. The method used to examine renewal rate is logistic regression analysis. At a 95% significance level the prediction variables Commitment diversification, Duration, Price change, Premium volume, Size, Industry and Claim history are proven to be significant. Together these variables have a predictive power of 63.5%. Several qualitative variables, which are likely to explain the lack of complete predictive power, are discussed in this paper. A measure of price sensitivity is thereafter generated from the final regression model. Furthermore this measure of price sensitivity is connected to theories of price optimisation in insurance. These theories are based on a literature review and an interview with salesmen at If. The conclusion can be drawn that price optimisation in insurance is controversial and currently a matter in debate.

Sammanfattning I Europa samt i vår övriga omvärld har hotet från terrorister under de senaste åren ökat. Därför är det av betydelse att försäkringsskydd finns att tillgå när eller om vi drabbas av terroristers våldshandlingar, för att åtminstone mildra vårt ekonomiska lidande. I denna masteruppsats får läsaren bland annat bekanta sig med vilka försäkringsmöjligheter som de större försäkringsgivarna har att erbjuda privatpersoner samt företag, avseende skada som har orsakats av terrorism. I uppsatsen behandlas försäkringar där skydd mot terrorism undantas helt eller till vissa delar. Detta gör det betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning försäkringsbolag har rätt att undanta terrorrisker samt vilket rörelseutrymme försäkringsbolag har beträffande att inte uppställa undantag för nämnda risker. Vidare framförs resonemang om hur samhället påverkas av att försäkringsskydd, i vissa fall, saknas på området samt hur rimligt det är att försäkringsbranschen saknar en gemensam definition av terrorism. Terrorism kan ibland klassificeras som krigsliknande händelse. I uppsatsen behandlas därför också frågor om hur klassificeringen teoretiskt sett kan komma att påverka försäkringsersättningen vid ett eventuellt terrorscenario.