Dissertations / Theses on the topic 'Skala VAS'

VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektivaupplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal.Syftet är att undersöka användningen av VAS-skalan bland sjuksköterskor påopererande vårdavdelningar. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenterasi antal. Urvalet utgjordes av samtliga sjuksköterskor (n = 30) som arbetar på tvåavdelningar. Detta urval är så kallat icke-slumpmässigt och kan benämnasbekvämlighetsurval. Huvudresultatet är att flertalet respondenter använder VASskalan.Det vanligaste användningsområdet är vid smärtbedömning ochdokumentationen av användandet i patientjournalen är vanligt förekommande.Studien kan betraktas som en pilotstudie på grund av den lilla mängdendatamaterial vilket innebär att den kan ligga till underlag för en större framtidastudie. Resultatet kan inte anses vara generaliserbart för populationen och därmedinte överförbart till andra verksamheter. Studiens slutsatser bör därför betraktasmed försiktighet
The VAS-scale is an instrument which makes it possible to translate the subjectfeeling into an objective estimate to assist healthcare personal. The purpose is toinvestigate the frequent use of the VAS-scale among nurses at surgical wards. Thechosen method is a survey and the result is presented in numbers. Participantsselection included all nurses working at two surgical wards (n = 30). This is nonerandomizedselection and could be named as a comfortable selection. The mainresult is that frequent use is common among those nurses included in the study.The most common use of the VAS-scale is in pain treatment and documentationin patient’s charts is frequent. Due to the low amount of data this study could beproclaimed as a pilot study which means that it can be used as a background forfurther studies. The result can not be generalizeable to the nurse’s population andtherefore is not transferable to other fields of action. The conclusions of this studyshould therefore be considered with caution.

Smärta är en subjektiv upplevelse. Människor tolererar och hanterar smärta på olika sätt, upplevelsen i sig är inte jämförbar. Sjuksköterskans ansvarsområde är att behandla och förebygga smärttillstånd. VAS-skalan är en smärtskattningsskala som ger viktig kunskap om hur patienten upplever smärta och det hjälper därmed sjuksköterskan i det dagliga arbetet för patienters välbefinnande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att belysa sjuksköterskors inställning och tillämpning av smärtskattningsskalan. Elva sjuksköterskor anställda på ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Materialet bearbetades utifrån en manifest innehållsanalys där två huvudkategorier och sju underkategorier skapades. Resultatet sorterades under två huvudkategorier, (a) sjuksköterskors inställning till VAS skalan och (b) sjuksköterskors tillämpning av VAS-skalan. Studiens resultat visar att det finns både positiva och negativa aspekter på VAS-skalan. Skalan anses inte kunna täcka en helhetsbedömning utav patienters smärta utan behöver kompletteras med observation och en fysiologisk kroppsundersökning för att få en helhetsbild av patientens smärtupplevelse. Instrumentet betraktas ha en del brister men anses vara det bästa som finns i dagsläget.
Pain is a subjective experience. People tolerate and handle pain in different ways; the individual experiences are not compatible by themselves. The responsibility of the nurse is to treat and prevent states of pain. The VAS-scale is an evaluative scale of pain, which presents important knowledge of how the patient experiences pain, hence helps the nurse in the daily pursuit of patients well-being. The aim of this qualitative interview-study is to shed light upon the attitude of the nurses regarding this evaluative scale, and the usage thereof. Eleven nurses, all employed at a hospital in the South of Sweden, participated in the study. The result was processed and analysed with means of a manifest content analysis, where two main categories and seven subcategories were created. The results were sorted under the two main categories: (a) nurses attitude toward the VAS-scale, and (b) nurses application of the VAS-scale. The results present both positive and negative aspects of the VAS-scale. The scale is not considered to sufficiently cover a complete evaluation of the pain, but is in need of complementary observations and physiological examinations to receive a complete picture of the pain experience of the patient. The instrument is regarded to have flaws but also to be the best available tool at present.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt. Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur. Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta. Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta. Smärta som skulle åtgärdas återfanns hos 65% av patienterna när smärtan var som värst jämfört med 20%  en till fyra timmar postoperativt.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet. Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal. Totalt fick 33 förskolepersonal och 31 personer i kontrollgruppen lyssna på inspelningen och skatta pojkens egenskaper. Svaren från formulären samlades in och analyserades. Resultatet visar att förskolepersonalen skattade pojken något högre än kontrollgruppen på elva av tolv VA-skalor men endast beträffande en skala var skillnaden statistiskt signifikant. På grund av brist på statistisk signifikans går det inte att dra några slutsatser huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityderna hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.

The population over 65 years of age is increasing and health in elderly has been a subject of research for decades but voice function and vocal health has not been prioritized. The purpose of this study is to obtain reference value for the Swedish version of Voice Handicap Index (RHI) and the Throat Scale among people over 65 years of age and assess voice function and vocal health for this age group. The questions were as followed: 1) What is the reference value of RHI for people over 65 years of age? 2) What is the reference value of the Throat Scale for people over 65 years of age? 3) Is there a correlation between a self-rated VA-scale on the perceived degree of voice problems, and the self-rated RHI-/Throat Scale result? 4) Does age, gender or previous profession matter for the self-perceived voice? In total 100 individuals participated in the study, 50 women and 50 men, between 65 and 92 years old. The reference value of RHI for people over 65 years of age was 13,4 points and the reference value for the Throat Scale was 7,7 points. Both reference values are higher than reference values for younger people. The reference value of RHI is mainly described from the high points of the participants over 85 years of age. There was a correlation between the results of the RHI/the Throat Scale and the VA-scale concerning the perceived degree of voice problems, p < .01. Age is a significant factor for self-perceived voice problems. The older the subject, the higher points scored, both on the RHI, p < .05 and the Throat Scale. The results of the Throat Scale, however, were not significant. Even though most of the participants were active the reference value of RHI and the Throat Scale was higher than the reference value for younger people. The conclusion is that the voice changes in elderly affect voice experience.
Befolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p < .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p < .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.

There are some students who leave their studies. How can this be explained? Are present day high school students satisfied with their choice of school or the courses they have chosen? How did they decide what to study in upper secondary school? The main focus of this study is to examine the factors that influence the decision making of young people when it comes to choosing schools, their educational ambitions, and finally their focus on grades in Upper secondary school.     The study is based on the quantitative method, extracting its results through a poll conducted at an upper secondary school. The target audience of this poll was students that are completing their second year.  A statistical analysis of the results was carried out and the results were then presented by relevant diagrams. This is followed by a discussion of both the results and methods. The results indicate that a large number of the students are satisfied with their choice at upper secondary school. Additionally, students with parents that have obtained a university degree are more likely to strive for a university degree than those with parents without higher education (the ratio is 75 vs. 64%). This result was not unexpected since previous research in the same area show similar results.  That is to say, the educational background and the cultural capital of parents is a more significant driving factor for student ambition than ethnic background.  An interesting and rather unexpected result is that students within this sample, with immigrant backgrounds show greater academic ambitions compared to students whose parents were born in Sweden.Furthermore, the study aimed at capturing the pupil’s perception of their future and also what they perceived as important for them. The results reveal that the students had a fairly realistic view on their future and about 90% of the students thought that it is important to own a property and have a permanent job before they reach the age of 35.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera. Delarna fungerar inte utan helheten och vice versa.

This study asks after, what it is that influences students choices of upper secondary school in the area of Stockholm. The run-up is empirical and questionnaires have been gathered out of 276 students in eight schools and twelve classes. The respondents has replied fourteen questions about how important or unimportant they think that: parents, buddies, education, teachers etcetera, has been in connection with their upper secondary school choice. The really vary, but similar tendencies can often be inferred, where for example students background or their interest coincide. The reply that is given is depending on the students conditions before the choice, i.e. the grade, the vicinity, the geographic situation, the rumour, the education, the school, the environment, the teachers, the parents, study - and trade weighs, and the socialization etcetera. The parts do not function without the whole and vice versa.

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet.

Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden.

Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt.

Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer

This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.

The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.

Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter.

Abstract The aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain. 37 patient records were followed up during a three day period after pain-consultation at the ward. The results of VAS assessment at the ward day A was 27 %, day B: 24,3 % and day C: 13,5 %. The results of other documented pain problems at the wards were day A: 62,2 %, day B: 56,8 % and day C: 43,2 %. The study shows that there is a shortage in documentation and that the guidelines of the hospital are not followed.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val.
Pupils of Upper Secondary Shool Attitudes to Political Elections in Sweden.

Smärta är det vanligaste symptomet som rapporteras till vårdgivare, därför är det viktigt att studera hur vårdgivare och patienter skattar upplevelsen av symptom såsom smärta. Underskattning av smärta hos patienterna kan i värsta fall leda till underbehandling och sämre resultat av behandling. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns skillnader mellan hur läkare och patienter bedömer patientens upplevda smärta på en VAS- respektive Borg CR100-skala, samt skillnader i resultatet mellan de två skalorna. 36 kvinnliga patienter och 8 läkare på kvinnoklinikens gynmottagning vid Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus deltog i studien. Både läkare och patienter skattade patientens upplevda smärta både innan och efter patientens läkarbesök på en VAS- respektive Borg CR100-skala. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i hur läkare och patienter skattade patienternas upplevda smärta, samt skillnader mellan de två skalorna. Läkare skattade patienternas smärta som lägre än patienterna själva, och skalan som föredrogs av patienterna och som visar på fler fördelar då man skall skatta smärta visades vara Borg CR100-skalan.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att en polisman skall ha möjlighet att erhålla brottsskadeersättning för kränkning från Brottsoffermyndigheten då han eller hon utsatts för våld och eller hot i tjänsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns några brister i gällande lagstiftning och praxis när det gäller brottsskadeersättning. Vidare är ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försäkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestånd som de försäkringarna täcker. Poliser har ett bra försäkringsskydd då det handlar om ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltäckande försäkring för polismän, som är helt skild från skadeståndsrättslig praxis. För att en polis skall ha rätt till brottsskadeersättning för kränkning, skall han eller hon utsättas för en större grad av våld, för att kunna anses ha blivit allvarligt kränkt. Detta synsätt får dock, enligt lagstiftaren, inte dras så långt att den personliga kränkningen blir mindre viktig. Om en polis i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som direkt angriper den privata sfären, bör han eller hon ofta få ersättning för detta, trots att det ingår i arbetsuppgifterna att ingripa mot våldsamma och stökiga personer. Högsta domstolen har nu kommit med en ny dom som förmodligen kommer att bli vägledande när det gäller polisers möjlighet att få ut brottsskadeersättning när de blivit spottade på. Vi hoppas att detta innebär en ändring i praxis och att man från Brottsoffermyndighetens håll väljer att ta ledning utifrån den nya domen.

ABSTRACT

Titel: Kommunikation mellan hem och skola – vilka föräldrar tycker vad?

Författare: Anette Karlsson

Handledare: Per Dannefjord

Studien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan. Syftet med studien är också att belysa vilka föräldrar som tycker vad, för att kunna lyfta fram eventuella likheter och skillnader inom föräldragruppen. Det möjliggör en diskussion kring hur olika sociala grupper ser på skolan som institution och på utbildning i stort.

Till grund för studien ligger sammanlagt 23 intervjuer. Till dessa hör två slumpvist utvalda föräldrar i varje klass samt lärare och rektor. Studiens resultat visar att det finns en övergripande likartad inställning mellan föräldrarna till vad som är viktigt i skolan, nämligen att barnen trivs och är trygga samt att skolan präglas av ett öppet klimat. Det kan förklaras med att skolans upptagningsområde är relativt socialt och etniskt homogent.

Vidare framkommer det vid en närmare granskning klara skillnader mellan föräldrar med högskole/universitetsutbildning och föräldrar med gymnasieutbildning. Mönstret återfinns i samtliga aspekter som studien avser att belysa. Föräldrarna med högre utbildning efterfrågar huvudsakligen kontinuerlig information riktad till föräldrarna om hur det går för barnet i skolan, medan den andra föräldragruppen mer fokuserar på information av praktiskt slag, samt menar att informationen från lärarna inte behöver vara lika regelbunden. De högskole/universitetsutbildade föräldrarna uttrycker mer omfattande och högre förväntningar på utvecklingssamtalen än de gymnasieutbildade. Dessutom framkommer tydliga skillnader mellan de två föräldragrupperna i hur de uppfattar utvecklingssamtalen de har deltagit i. Resultaten kan förklaras med att de högutbildade föräldrarna generellt ser utbildning som mer viktigt än vad föräldrarna med lägre utbildning gör, samtidigt som de högutbildade föräldrarna genom sina fortsatta studier har förvärvat en rad resurser som gör det möjligt för dem att hävda sig i skolans värld, till exempel språkbruk, tankesätt, erfarenhet av och kunskap om skolväsendet. Det finns även en likhet mellan föräldrarna med högre utbildning och lärarna gällande uppfattningar om och förväntningar på det som undersöks, vilket kan förklaras med att lärarna i stort besitter liknande resurser som de högutbildade föräldrarna.

Nyckelord: kommunikation mellan hem och skola, utvecklingssamtal, utbildning

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.

This study titled School Model of Norrberga- a New Model of School. Some opinions that six pupils in the sixth grade have of their school is an explorative study. The purpose of this study is to some extent explain the ideas behind this quite spectacular model of school and the intentions of the City Council of Norrberga as they decided that all the schools that were to be renovated or built in the town of Norrberga had to follow a specific script.    As I first visited The Moonlight School I was puzzled. How do the teachers work it out? But, above all: Do the pupils work it out? What do they think about their school? When I was to write my final essay I wanted to try to sort this school out in more scientific terms.  There is a nice, warm atmosphere at the school and the pupils make good results. The school has an open architecture and there are seven classes with 60 pupils each and three teachers per class. Pupils and teachers work together in various work units in different areas of the school. In this newly built school with hardly any inside walls, or walls made of glass, the pupils in the sixth grade experience new ways of teaching. In order to find out how these pupils, having experienced both the old Moonlight School and the new model, looked upon their new school I wanted to perform individual interviews with some of them. I also visited the school a couple of days to observe the atmosphere and how they organised the day.  While analysing the collected material trying to describe the school I found support in the theories of Michel Foucault and John Dewey as well as scientific reports about school buildings and history of schooling. I selected those I found most significant for this study.  I found that the pupils mainly are satisfied with their school. Those having experienced all their schooling there do not have problem with the lack of not transparent walls nor with people and transports passing through the spacious educational area.  The community wanted to build smaller schools with more efficient use of the facilities. There is also an intention of developing new ways of teaching better adapted to current teaching methods and curriculum.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde. Dock kan detta stora användningsområde endast komma till bruk om man är införstådd i arbetssättet. Resultatet baserades på respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning. Det visade sig att implementeringen skett genom ett top down taget beslut av skolledning och rektorer. Dock var de flesta pedagoger positiva till införandet av Smartboarden i skolan. I förskolan var det spridda tankar kring implementeringen eftersom att en del pedagoger ansåg att Smartboarden hörde hemma i skolan och andra visste inte ens vad det var för något.  En slutsats att dra efter denna studie är att pedagogerna som använder sig av Smartboard måste få utbildning kring användningen för att det ska ge ett bra resultat i undervisningen och satsningen av det nya läromedlet.

Problem Faith in the power of advertising has varied largely through the ages, and since we know that advertising is paid for, it therefore has less weight than the usual news. Publicity through promotional activities is in turn difficult to control. The question which of these two ways to communicate with the market that is the most effective, is equally entitled to ask, as difficult to answer.

Purpose/Aim This paper is designed as a pilot study with two different objectives that go hand in hand. The first overall aim is to investigate how advertising and PR / publicity can be measured with the same tools while designing this metric. The second aim is to test whether this metric can find any differences in the advertisements or publicity efficiency.

Method The main study that the paper leads to is an experiment that examines how two different groups is affected by the promotional and advertising materials. The two groups have been allocated an identical magazine with a difference between the groups. One group magazine was prepared by a published material as a possible result of a PR activity, such as a loan product or a press release. The second group magazine was prepared with an ad. In order to assure that good reliability achieved in the survey, two preparatory studies were carried out. The entire study leans towards a theoretical framework.

Main results The conclusions of the paper are that this approach can seem to find differences between PR and paid advertising. However, the difference is small and focuses on increased probability of purchase after exposure of the ad. PR-material had a weaker effect than the advertisement in this case. The essay will give a basis for further research based on the experimental design used in the study.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förändringar som sker när en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskärningar. Syftet med undersökningen är att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar på ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och måluppfyllelse i åk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förändringar av en specialpedagogisk enhets tjänstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lärare uppfattar förändringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där datainsamlingsmetoderna har bestått av arkivdata, observationer, enkäter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvärde av slutbetygen på den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskärningar har gjorts på den specialpedagogiska enheten. Lärarna på den undersökta skolan vill att den specialpedagogiska enheten i större utsträckning stödjer arbetslaget med metoder och material. Den specialpedagogiska enhetens utredande arbete har ökat samtidigt som inkluderingsarbetet minskat avsevärt. Att slutbetygen för eleverna på den undersökta skolans har försämrats avsevärt samtidigt som den specialpedagogiska enheten har drabbats av nedskärningarna tyder på ett samband, och innebär att Giota & Lundborgs (2007) teori bör ifrågasättas.

The aim of this study was to examine how everyday heroes are constructed in “Swedish Heroes”, which is a series of articles from Aftonbladet. This thesis also aimed to investigate the similarities and differences based on gender in the construction of everyday heroes. We used a critical discourse analysis influenced by van Dijk to match the aims of this thesis. In this study 13 articles from Aftonbladet were analyzed. The results of our analysis showed that in the articles, the heroes were constructed as unique which separated them from other people. The heroes were represented as role models, and received different rewards for their achievements. Although the heroes faced obstacles throughout their heroic efforts, the hero did not surrender. Our study showed that although the construction of male and female heroes had many similarities, there were also differences to be found. In the analyzed articles the male heroes were represented as confident. The female heroes were represented as caring, and motherhood played a significant role in the construction of female everyday heroes.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet.För att redovisa dessa samtal har vi valt film som mediumVi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin.Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde
The Fundamental Value System- where is it to be found?
Mer information om tillhörande film på www.jonashallstrom.se/jonashallstrom.se/Film.html

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag. Metoderna har vi namngivit enligt följande; Tillrättavisning, Positiv feedback, Förklarande metod, Förmedlande metod, Interaktiv metod och Struktur. Resultatet visar även att tillrättavisningar förekommer mer (71%) än vad positiv feedback gör (29%), vi har sett att detta beror på storleken på barngruppen och barnens ålder, men även pedagogens ledarstil och dagsform.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar. Vi väljer att i studien presentera von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion om människors intersubjektivitet, där hon tolkar G.H Meads interaktionistiska teori. Därtill kan vi koppla några av våra nyckelord i studien nämligen samverkan och inkludering. Samverkan och inkludering är båda beroende av kommunikation och relation mellan individer vilket stämmer överens med vår pedagogiska grundsyn där vi anser att människan lär sig just utifrån kommunikation och samverkan med andra.   Resultatet visar att de uppfattningar som respondenterna har om samverkansformer, åtgärder och lösningar tyder på att förutsättningar för en inkluderande skola ligger i att ha ett relationellt perspektiv. Å ena sidan säger de att detta relationella perspektiv, med kommunikation och samtal, är den mest betydelsefulla faktorn, där handledning ingår som en viktig bit för att hitta nya vägar och våga prova nytt. Å andra sidan ser vi i deras svar att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller att flytta problemet från eleven och istället se problemet utifrån den miljö/situation eleven befinner sig i. Detta ser vi som en del av en lång social process där det handlar om att ta någon annans perspektiv och attityd, samt att vidga sitt eget perspektivtagande.

Vatten är en av de viktigaste tillgångarna vi har och är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera. Det moderna samhället lämnar oss sårbara på flera nivåer där dricksvattenproduktionen hotas av åtskilliga typer av risker såsom vattenbrist, klimatförändringar och krig. För att kunna säkerställa tillgången på dricksvatten måste området förstärkas för att kunna skapa en robust verksamhet samt implementera säkerhet i ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad det innebär för kommuner att höja standarden inom dricksvattenförsörjningen och det civila försvaret, samt vad som förväntas uppnås av kommunen i arbetet med att säkra tillgången till dricksvatten utifrån regeringens målsättning. För att kunna besvara syftet har studien tagit avstamp utifrån tre frågeställningar som fokuserat på vad det innebär för kommunen att arbeta med att förstärka dricksvattenförsörjningen, vilka målsättningarna är samtriskuppfattningar kring dricksvattensverksamheten. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fallstudie som design. Under studien har åtta personer intervjuats som på olika nivåer arbetar med dricksvattenförsörjning och beredskap. Urvalet av deltagare är avsiktligt för att uppnå bredd och djup i material. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien uppfattar utmaningen och hoten mot dricksvattenförsörjningen på olika sätt. De upplever att detta påverkar arbetet med att nå en långsiktighet i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen, samt att det är diffust vad som verkligen är målsättningen i kommunernas arbete. Kommunernas förutsättningar att kunna bygga upp det civila försvaret och skapa en säker dricksvattenverksamhet bygger på att regeringen förser dem med konkreta riktlinjer samt ekonomiska medel för att kunna ta fram beredskapsplaner och nödvattenberedskap. Att kommunerna ska kunna nå upp till vissa målbilder som skapats på högre nivåer är idag inte realistisktutifrån de olika förutsättningarna de har. Arbetet med att skapa ett starkt civilt försvar och en säker dricksvattenförsörjning kommer att kräva stora resursinvesteringar både när det kommer till infrastruktur, IT och kompentensutveckling.
Water is one of the most important resources we have and it is a prerequisite for society in order to function. Modern society leaves us vulnerable on several levels where drinking water production isthreatened by several types of risks such as water shortages, climate change and war. In order to ensure the supply of drinking water, the operation must be strengthened to create a robust operation and implement safety in a long-term perspective. The purpose of the study was to investigate what it means to raise the standard in drinking water supply and civil defense and also what is expected to be achieved by the municipality in the work to secure access to drinking water based on government goals. In order to be able to answer the purpose, the study has been based on three issues that have focused on what it means for the municipalities to work to strengthen the drinking water supply, what the objectives are and also the riskperceptions regarding the drinking water business. The study is a qualitative interview study with a case study as a design. During the study, eight people were interviewed who at different levels work with drinking water supply and emergency preparedness,the selection of participants is intentional to achieve width and depth in material. The collected data has been transcribed and analyzed with qualitative content analysis. The participants in the study perceive the challenge and threats to the drinking water supply in different ways. They feel that this affects the work of achieving a long-term perspective in the work of securing the drinking water supply and that it is unclear what the goal in the municipalities' work really is. The municipalities' ability to building civil defense and creating safe drinking water operations is based on the government providing them with concrete guidelines and financial means to be able to produce contingency plans and emergency water preparedness. That the municipalities should be able to reach certain target images that exist from higher levels is today not realistic based on the different conditions they have. The work of creating a strong civil defense and a secure drinking water supply will require large resource investments both when it comes to infrastructure, IT and skills development.

Pendling in till stadens centrum orsakar trafikköer och dålig luft samtidigt som fordonstrafik står för en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i Sverige. Pendelparkeringar representerar ett mer miljövänligt alternativ men det utnyttjas inte till fullo. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur användandet av pendlarparkeringar kan främjas, som ett led i ett mer hållbart resande inom Gävle kommun. Studiens mål är att skapa ett kunskapsunderlag som kan guida kommunen att främja utvecklingen i praktiken. Examensarbetet utgick från aspekter kopplat till pendlarparkeringar, framtagna i förstudien till detta arbete. Studien syftar till att svara på forskningsfrågorna Hur har de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna arbetat med (de sedan tidigare utpekade) aspekterna kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att främja användandet av pendlarparkeringar? och Hur ser potentiella användare av pendlarparkeringar i Gävle kommun på vikten av kostnad, beteende, tid och tillgänglighet för att motivera deras användande? Examensarbetet består av två olika metoder, en enkätundersökning för potentiella användare och en intervjustudie med de sex slumpmässigt utvalda svenska kommunerna. Två kommuner deltog via videosamtal och resterande fyra deltog via mail. Både kommunerna och respondenterna av enkäten ansåg att billig parkeringsavgift och bra biljettsystem var viktigt för att bilburna skall välja att använda pendlarparkeringar. Samtliga kommuner tryckte även på vikten av god tillgänglighet till kollektivtrafik samtidigt som respondenterna i enkätundersökningen tyckte att turtätheten i kollektivtrafiken var viktig. Aspekter som kostnad, tid och bekvämlighet är val som prioriteras högt medan miljö inte får lika stort fokus. Studien visar på att individer gör val efter det som gynnar dem själv.
Commuting into the city center causes traffic jams and bad air at the same time as vehicle traffic accounts for one of the largest sources of greenhouse gas emissions in Sweden. Shuttle parking represents a more environmentally friendly alternative but it is not fully utilized. The purpose of this thesis is to investigate how the use of commuter parking can be promoted, as part of a more sustainable travel within Gävle municipality. The aim of the study is to create a knowledge base that can guide the municipality to promote development in practice. The degree project was based on aspects linked to commuter parking, developed in the feasibility study for this project. The study aims to answer the research questions How have the six randomly selected Swedish municipalities worked with (the previously designated) aspects cost, behavior, time and accessibility to promote the use of commuter parking? and How do potential users of commuter car parks in Gävle municipality view the importance of cost, behavior, time and accessibility to justify their use? The degree project consists of two different methods, a survey for potential users and an interview study with the six randomly selected Swedish municipalities. Two municipalities participated via video calls and the remaining four participated via email. Both the municipalities and the respondents of the survey considered that cheap parking fees and a good ticket system were important for car users to choose to use commuter parking. All municipalities also emphasized the importance of good accessibility to public transport, while the respondents in the survey thought that the frequency of public transport was important. Aspects such as cost, time and convenience are choices that are given high priority, while the environment does not receive as much focus. The study shows that individuals make choices based on what benefits them.

Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång.
Bjervås, Maria (2016) Parent perspectives on choice of school for their child with hearing impairment. The special program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.For those who work with children with hearing impairmentstudy can help to gain an understanding of parents and their children. It can increase awareness of the importance of adaptation and cooperation with parents, hearing educators and relationship educator has to the child to promote communication and learning situation to the best.The purpose of the study is to gain more knowledge about the experiences parents have the tools and support for their children and the pros and cons of the school that the parents have chosen for her child with hearing impairment The study also aims to highlight the factors that parents consider important when considering the choice of school.The study highlights the social context, learning situation, and adjustments in the learning situation through three questions based on the parents' perspective: What experiences have parents of adjustments in the different school contexts for their child with a hearing loss? What factors are important to parents in the choice of school? What experiences have parents of children with hearing impairment of education and care in school that specializes in students with hearing loss and regular teaching school?The child in its various environments illustrated from socio-cultural aspects, the social context, the child has and how they function, cognitive aspects, the student's learning situation looks, and communicative aspects, how the teaching adapted to facilitate communication.The study has a qualitative approach with six semi-structured interviews stood in the center. Interviews were conducted with parents who have children with hearing loss and experiences of the regular teaching school and / or school that specializes in children with hearing loss. The results were processed with inspiration from a phenomenographic perspective, which is consistent with the study's purpose, to find the pros and cons of being integrated into a regular teaching school and the pros and cons of a school that specializes in children with hearing loss, from a parental perspective .The study shows that children who are integrated into a regular school teaching is more tired than children in the school who specializes in children with hearing loss. One reason may be that they go to classes with more students and have minor adaptations to the environment. Another factor may be that they are compared with their hearing peers.Previous studies have indicated that students in regular teaching school may experience problems with feel included. It does not mean that the child is deselected or not invited, without the child chooses away situations and activities because the child knows it will find that the situation will be stressful because of the hearing loss. In the interviews, highlights many of the parents the importance of an understanding of the individual, and in this case their own children. Interviewees stressed the importance of the school and the teachers showing interest, commitment and giving of time trying to understand the student's problems and work on the student's abilities and needs.When children are different in nature, demand responsiveness to the child. Some of the kids said no problem when it does not understand or technical hearing aids do not work, while others sit quietly and pretend to understand, even though they are not keeping up. Coniavitis-Gellerstedt (2008) illustrates this in her study when she says that the teacher has a great responsibility to be sensitive and to find a method that can suit the student so that the student will not get away with not having understood or not understood what has been said. The majority of the interviews reveal the importance of the adjustments made for the children to take in knowledge in the best way without having to have distractions around him. The study suggests that it is important for the parents of the technology available and make it work. There is also a concern for the future. It is important that the same conditions should be provided to children with hearing loss should have equal opportunities to succeed in their schooling as normal-hearing students.The study indicates that in the ordinary school teaching must be good social contexts that promote child with hearing loss so that it will not only be based on the normal hearing children's terms. In all schools that receive children with hearing loss need those working with children with hearing impairment test how it is to have hearing loss when understanding is important. If the school has a genuine understanding and sensitivity to the child and hearing impairment it will continuously strive for adaptations for learning, communication, and social contexts. School staff need to work with to gain more knowledge and work from compassion to the child. To further promote the understanding you need school to be on the parents as resources that can provide knowledge about their child with hearing loss. As a special education teacher, it is a task to convey the importance of understanding and advocating children's right to good conditions to succeed in school.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka variabler som påverkar och har signifikanta effekter på det upplevda värdet av kompletterande produkter. De variabler som som har undersökts och analyserats är: upplevda kostnader, upplevd kvalitet, varumärkesimage och den undersökta variabeln upplevt värde. Hypoteserna formulerades baserat på tidigare studier och föreslog att alla tre variabler har positiva signifikanta effekter på upplevt värde. Hypoteserna testades utifrån data inhämtat från Svenska Tesla-ägare som hade använt den kompletterande produkten “Super-Laddare” där två av tre hypoteser kunde accepteras.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV. Johansson (2005) visade att VAV mycket väl vara ekonomiskt försvarbart just i skolor varför syftet med detta arbete är att se hur det föreligger i detta aktuella fall, och vilken av lösningarna som är mest ekonomisk.Skolan simuleras med programvaran VIP Energy 2.0.8, ett simuleringsprogram för energibalansberäkning, där de tre olika driftsfallen undersöks och hur energibehovet förändras men varierad ventilationsgrad. Även temperaturerna i klassrummen simuleras och beaktas. Kostnaderna för de olika installationerna presenteras där det visar sig mer avancerade system är betydligt dyrare. Den billigaste lösningen kostar 450 000 kr medan den dyraste kostar 680 000 kr. Vidare diskuteras kalkylräntan, energipris och energiprisförändringarna, och där används två olika kalkylräntor, 5 % och 10 %. Ett Sverigepris på energi presenteras, men även ett Europa-anpassat alternativ där elpriset antas dyrare. Realenergipriset antas öka med 3 % per år.Resultatet visar att de energivinster man gör med de mer avancerade variabla systemen som försvinner de på grund av de dyrare investeringskostnaderna. I vissa fall visar det som däremot att en manuell VAV styrning på ventilationen kan vara ekonomisk försvarbar.Ett problem som dock uppstår med sänkt ventilation under sommarhalvåret är innetemperaturer som överstiger de högstanivåer som Socialstyrelsen satt.
When designing today, the building designer is often faced with the choice of planning for either ventilation with constant flow or variable flow. Furthermore the flows can be varied manually or automatically. The building designer has to take into account the cost of the investment, but also potential energy- and cost savings over time. Many times it is difficult to know how energy is affected by the various systems making it difficult to choose the most optimal system.This work investigates the LCC present value at a school in Uppsala with three different systems, either CAV with timer, manually controlled VAV or automatic VAV with is controlled by temperature and CO2. The main reason is that schools consist of a variety of classrooms and facilities that are not always used during school time, the risk is that schools can be over ventilated with a traditional CAV. Johansson (2005) showed that VAV can be financially feasible in schools why the purpose of this thesis is to see how it is in this current case, and which solution is the most economical.The school is simulated with software VIP Energy 2.0.8 where the three different operating conditions are investigated and how energy changes with varied ventilation rate. The temperatures in the classrooms are also simulated and observed. The costs of the various installations are presented where it appears more advanced systems are significantly more expensive. The cheapest solution costs 450 000 SEK while the most expensive costs 680 000 SEK. Furthermore the thesis also discuss the cost of capital, energy price and energy price changes, and where two different discount rates, 5% and 10%, is used. A Sweden Price on energy is presented, but also a Europe-adapted option where electricity price is predictable more expensive. Real energy prices are expected to increase by 3% per year.The results show that the energy savings due to the more advanced variable systems is marginalized because of the expensive investment costs. In some cases it shows that a manual control of ventilation VAV may be economic considerations.A problem arises, however, with reduced ventilation during the summer months as the temperatures exceeds the maximum levels Socialstyrelsen made.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa. Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är: - Vad är elevers syn på bra undervisning? - Vad innefattar en bra undervisning? - Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål? Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne. Den metod som tillämpats är kvalitativa intervjuundersökningar. Syftet med detta var att ta reda på elevers syn på idrottsundervisningen i högstadiet. I studien intervjuades åtta elever i högstadiet. Intervjufrågorna fokuserade på frågor innehållande vad bra undervisning i Idrott och Hälsa är samt vad den innefattar. Utöver detta ingick även delar utifrån KASAM:s tre delkomponenter: Att ha begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter insamlat och transkriberat material kunde syfte och frågeställningar besvaras samt diskuteras i relation till teoretiskt perspektiv, litteratur och tidigare forskning. Intervjuerna visar att eleverna anser att Idrott och Hälsa främst handlar om att ha roligt samt att de känner sig delaktiga och engagerade på lektionerna. Flertalet ansåg även att de behövde få mer förståelse för innehållet för att kunna känna att ämnet hade relevans. Det framkom likaså att läraren roll var central på så sätt att han/hon har ansvar att forma undervisningen så att den passar alla. En bra undervisning i Idrott och Hälsa innefattar enligt eleverna mycket rörelse, samt att den måste vara varierad. Reflektion ansågs även relevant, där de helst ville diskutera innehållet samt ha en gemensam frågestund. Studiens resultat visar på att hälften av eleverna känner sig bekväma med läroplanen, varav resterande hälften känner det motsatta. Dock visar resultatet på att det eleverna talar om gällande bra undervisning, stämmer överens med läroplanens tankar kring om ämnet.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna. Hästen har också betydelse för motivationen till studierna under skoltiden. Det framkom även att lärarna har stor betydelse för eleverna under studietiden. Alla eleverna är väldigt nöjda med sitt val av skola och har aldrig ångrat sitt val. Hästen är också en vän att prata med när man har det svårt och man får ansvar när man har en häst att sköta om. Att hålla på med hästar är en livsstil.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.

Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.

Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.

Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun. Studierna är av kvalitativ typ och består av en observation och en djupintervju.

Det har framkommit en rad faktorer som kan anses avgörande för hur väl landets kommu-ner skall lyckas i övergången till att bli 24-timmarsmyndigheter. Det behöver bland annat skapas en högre instans som tar hand om praxisfrågor gällande utveckling av myndig-heters e-tjänster. Det är också av stor vikt att landets kommuner och myndigheter uppnår en någorlunda jämn nivå vad det gäller e-tjänsteutbud. Detta då sämre utvecklade myndigheter och kommuner annars bromsar de som ligger i framkanten. Lagstiftning är en annan avgörande faktor. Personuppgiftslagen är begränsande på det sättet att lagen inskränker vilka olika typer av e-tjänster som kan skapas, med hänsyn till hantering av personuppgifter. Lagen om offentlig upphandling reducerar antalet aktörer som kommer i fråga vid upphandlingar. Detta leder till att kommuner får onödigt höga kostnader för sina e-tjänster. Det är också vanligt att personalen i kommunerna har bristfälliga kunskaper vad det gäller upphandling, vilket gör att de blir beroende av utomstående konsulter för att ta fram kravspecifikationer vid tillverkning av nya e-tjänster. Detta försämrar kommunens möjlighet till kravställande och uppföljning.

Bristen på medborgarkommunikation är en annan faktor som framkommit. Det är viktigt att medborgarna får delta i utvecklingen av nya e-tjänster, på så vis att de utformas efter deras behov och önskningar. Det är också vanligt att kommuner ser till kortsiktiga vinster vid skapandet av nya e-tjänster, vilket försvårar utvecklingen av en god IT-infrastruktur.

Statskontoret har tagit fram en modell för att vägleda och jämföra olika myndigheters ut-vecklingsarbete. Modellen består av fyra steg som mäter e-tjänsters komplexitet. Det har under uppsatsarbetet framkommit att kommunerna inte längre anser det önskvärt att upp-nå högsta steget i denna modell. De anser att modellen enbart mäter hur tekniskt avancerad en e-tjänst är, inte vilken nytta den skapar. En e-tjänst bör istället ha den grad av komplexitet som gör att den maximerar nyttan för dess användare.

The overall purpose of e-Government is to improve the level of service given to the citi-zens. The society shall have the opportunity to make use of the governments’ whole range of services via the Internet. The development towards this goal has begun. In this paper we have chosen to investigate which factors that is of decisive matter, in order to make a municipality succeed in its development of becoming an e-Government.

About 60 municipalities are today members of a cooperation named Sambruk. The pur-pose of this economic association is to create an opportunity for common development of e-services. Sambruk makes it possible for the municipalities to share development costs of new applications and to exchange knowledge and experiences with each other. Jönköping is a precursor in this project, which has made the municipality a leader within this area. We have therefore decided to conduct our study in Jönköping. The method that has been used is qualitative and contains of an observation and a deep-interview.

Several factors has emerged that can be seen as significant in the transition of municipali-ties to become e-Governments. A higher authority that takes care of common problems regarding the development of e-services for municipalities needs to be created. It is also of great importance that all the municipalities and authorities reach a similar range of e-services. This due to that, less developed municipalities otherwise slows down those who are far ahead in their development. The legislation of personal integrity is another problem; it reduces which types of e-services that can be created. The legislation of official purchase is also a setback, due to that it reduces the number of actors taken into consideration when it comes to the acquisition of new e-services. This leads to unnecessary high costs. It is also common that the municipalities have insufficient competence when it comes to official purchase, which makes them dependent on consultants. This decreases their possibility of making demands on ordered e-services. The municipalities’ communication with their citizens is also important in the creation of new e-services, which shall be developed in order to fit their demands. Another common factor is that the municipalities see to short-term profits in the creation of new e-services, which complicates the development of a good IT-infrastructure.

Statskontoret has developed a step-model that is supposed to guide the municipalities in their development of becoming e-Governments. It has during the thesis work come to light that the municipalities no longer consider it desirable to reach the highest step in this model, due to that it only shows how technically advanced an e-service is, not the benefit it creates. An e-service shall instead have the degree of complexity that maximizes the advantages for its coming users.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Forskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv. De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande:   Vad lär sig elever i friluftsliv? Hur lär de sig? Vad undervisas i friluftsliv?   Metod För att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9. Denna metod har använts för att den kan ge fler svar och synpunkter samtidigt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats och tolkats utifrån läroplansteori med transformation och realisering som begrepp. Idrottslärarna som undervisar elever i årskurs 5 och 9 har fått besvara ett antal frågor om friluftsliv, detta för att illustrera vad som undervisas i friluftsliv.    Resultat Undersökningen visar att det finns skillnader i idrottslärarnas kunskap och därmed också i deras undervisning, vilket avspeglasi fokusgruppsintervjuerna. En grupp elever upplever att de har goda kunskaper i friluftsliv, medan den andra gruppen känner sig mer begränsad. Det beror på att undervisning i friluftsliv skiljer sig markant i antal lektioner och innehåll.   Slutsats Studien visar hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisning. Idrottslärarna tolkar läroplanen olika, vilket syns i friluftslivsundervisningen. Kan konsekvenserna av detta leda till att en del elever inte får tillräcklig utbildning i friluftsliv? Kan man som idrottslärare bedöma en elev i friluftsliv med endast några få lektioner per läsår?

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor. Metod Till denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen. Resultat De viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven. En lärare och en rektor från samma skola anser att man skall titta på helheten av elevernas förmågor och betygsätta det, specifika moment som simning behöver inte påverka hela betyget. Vidare framkom att samtliga skolor ger eleverna bra möjligheter att både lära sig simma och att utveckla sin simförmåga. Det är den enskilda skolans ramfaktorer som kan påverka simundervisningen negativt. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att alla undersökta skolor har hittat strategier för att undervisa i simning på mångkulturella skolor, trots de svårigheter som kan uppkomma vid planering och organisering av undervisningen. I jämförelse med idrottslärare ur tidigare studier anser vi att respondenterna i denna studie har stor förståelse för elever med utländsk bakgrund och de försöker bedriva en undervisning där alla får möjlighet att uppnå kunskapskravet A-E i simmomentet.
Summary Aim and Questions The purpose of this study is to deepen knowledge of wich strategies teachers and principals working in four multicultural schools are using to not discriminate pupils that recognize the religion of Islam. We then needed to know following questions: How teachers and principals look at the importance of swimming education? How do schools work with students who do not achieve the goal in the aspect of swimming in physical education? How do teachers and principals perceive pupils and parents attitude towards the subject swimming? Method The present study was a qualitative approach as a method. Five teachers and three principals from four schools in the Stockholm area were interviewed. The selection came to be strategic when respondents that were selected, worked in multicultural schools. Pierre Bourdieu's cultural sociology perspective and his theoretical concepts of habitus, capital and field has been used for the analysis of the data collection. Results The key findings that emerged from this study is that both teachers and principals recognize swimming ability a great value, they also think the swimming torque are a must in the curriculum. A teacher and a headmaster of the school believe that teachers should look at the big picture of students' abilities and rate it, specific elements such as swimming does not affect the whole PE grade. It was also found that all schools give pupils good opportunities to both learn to swim and to develop their swimming ability. It is the individual schools frame factors that may affect the swimming education negatively. Conclusion The conclusion of this study is that all surveyed schools have found strategies to teach swimming in multicultural schools, despite the difficulties that may arise when planning and organizing of the teaching. In comparison to PE teachers from previous studies, we believe that the respondents in this study have great understanding for students of foreign origin and they are trying to pursue an education in which everyone has the opportunity to obtain knowledge requirement A-E in the swimming torque.

I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material. Resultatet antyder att en ökad medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse kan bidra till ett mer reflekterat förhållningssätt när det gäller utformningen av lärandemiljöer.

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework’s role. The paper’s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened. The paper then used a literary analysis of a number of relevant research results. The presentation is intended to guide the reader through the discourse in the clearest possible manner.
Detta arbete handlar om läxans roll i hem och skola. Arbetet är baserat på vad tre dagstidningar skriver om läxor, för att ta reda på hur diskursen om läxor ser ut. Arbetsmetoden är kvalitativ, och inspirerad av diskursanalytisk metod och teori. Genom tidningarna presenteras olika slags artiklar som uppmärksammar en variation av röster som talar om läxor. Arbetet är upplagt på ett sätt där resultat och analys går ihop direkt, i en resultatanalys, för att diskuteras kontinuerligt. Efter detta följs resultatanalysen av en litteraturanalys där resultatanalysen behandlas med hjälp av forskning som gjorts om läxan. Syftet med detta upplägg är att guida läsaren genom diskursen på ett så tydligt sätt som möjligt.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter. Rektorerna ger också en bild av att förlita sig på lärarnas utbildning och kompetensutveckling.
This study explores by the phenomenographic way of working, what it means for principals´ that education is scientific ground and evidence based and how the principals´ work to achieve this at their schools. The school law from 2010 has in its first paragraph inscribed that education should be scientific ground and evidence based. Principals´ at upper secondary schools have through interviews answered questions on what the new school law writing means to them. The principals´ have given replies on what it means for them that education at their schools is scientific ground and evidence based and how they work for this to become a standard.  A differentiated picture is given by the upper secondary schools different conditions to accept this challenge. The principals´ point out difficulties in giving all the students the same possibilities, when subject and belonging to a certain program give students different possibilities. The principals´ rely on the teachers´ education and skills development.

Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning. Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse. Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.

The purpose of my research has been to analyze the communi-cation of three cultural heritages and how they are being ex-posed on their respective webpages. The essay has also touched the subject as to how webpages can, through marketing of cul-tural heritages, create a connection to the marketed locations and their cultural environment. A phenomenon you could call “creating a location”. My study has also resulted in an under-standing of how historical sites as cultural actors position them-selves to attract visitors to the location. In this study I will fo-cus on only three of Sweden’s many renaissance castles. These three are Calmare-, Vadstena- and Gripsholm’s castle.My sources consist of the above mentioned cultural heritag-es own webpages, their administrators as well as their partner’s webpages. The information which is communicated in connec-tion to, or directly with the cultural heritages demonstrates what is relevant and important to see and experience.By illuminating these attributes, the possibility for self-interpretation of the cultural landscape can be lessened. Instead, a more direct picture can be created as of what the visitor should relate to and remember of the location. This way, the actors create a location.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986). Det som undersökningen kommit fram till är att lärarna behöver mer utbildning inom ämnet, det behövs en kontinuerlig dialog mellan elever och lärare samt bättre ömsesidig kontakt mellan skolan och andra myndigheter i samhället.

Syftet med studien är att få en bild av vad ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön. De ville ha råd att kunna göra det de vill, fritiden och familjen värdesätts högt. Vad drömjobbet var varierade bland ungdomarna, några arbeten som nämndes var personalchef, psykolog, frisör och byggnadsingenjör. För att nå sina drömjobb ansåg de flesta att de behöver en utbildning. Något som ungdomarna upplevde kan hindra dem att nå drömjobbet är att de tar en paus i studerandet vilket kan leda till att de fastnar på en arbetsplats eller inte orkar ta tag i studierna igen. En anledning till att inte studera vidare direkt efter gymnasiet var att de inte visste vad de ville arbeta med. Många av ungdomarna nämnde att de ville arbeta med något som passar deras personlighet och att arbetet skall kännas meningsfullt för dem.
The purpose of this study is identify aspects of  young peoples’ in Western Sweden dream jobs looks and which describe the factors that respondents think will affect their ability to reach these dream jobs. This is a qualitative study, using information from five focus groups, involving 22 students. This study identified the various factors that youths in the third year in high school think are important when they think about their future employment. The young people described in this study are faced with decisions regarding education and employment that will have consequences throughout their lives. This study’s results show that the young participants described here value ​​the feeling of enjoying the social aspects of work as most important, along with a good salary. Respondents want to earn enough to afford to do what they like to do, and say that their spare time and family are highly valued. The descriptions of dream jobs vary widely, including personnel manager, psychologist, hairdresser and construction engineer. In order to obtain their dream jobs, most respondents believe that they need additional education. Some of the respondents feel that a break from studying can prevent them from reaching their dream jobs, as they feel that employment would be a hindrance to returning to school. On the other hand some of the respondents felt that a break between gymnasium and higher education might be a good idea, as they are not able to identify their dream job yet. Most respondents set high priorities on finding work that fits their own personalities and making sure that their work was meaningful for them.

Abstract

  

Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?

                       – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola

 

Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik

 

Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson

 

Datum:              2010-01

 

Handledare:    Inger Ahlgren

 

 

Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.

 

Metod: Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.

 

Resultat: Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.

 

Nyckelord: Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever

Att handla kläder är något alla människor gör, vare sig det är för att vi måste eller för att det som numera är allt vanligare, för att det är en hobby och för många ett behov som tillfredsställs. Då det på marknaden råder stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag även satsar på postorder som alternativ gäller det för den fysiska butiken att särskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker måste skapa en miljö där kunderna trivs och dit de väljer att återkomma och hitta ett sätt att slå igenom det brus av erbjudanden som kommer från konkurrenter. Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingår i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels på butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkät som lagts upp på det sociala nätverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tänka på var hur personalen uppträdde mot butiksbesökarna, att de var vänliga och hjälpande utan att vara påträngande.Även att lokalen var öppen, luftig så att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp kläderna bra.Varorna skall vara exponerade så att kunden får en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lättåtkomligt och gärna upphängda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov.
Program: Butikschef, textil och mode