Academic literature on the topic 'Skandia'

This paper aims to research the possibilities of the gap between knowing-doing in companies that implement the concept of Intellectual Capital (IC). Skandia is the best sample of IC concept and will provide a lot of useful information to conduct the respective project. As a multinational company, Skandia group, develops activities around the globe, and is the pioneer in implementing the concept of IC. Hence, it was chosen to be the subject of this case study research. The research includes interviews, with several people in different positions, in each management level into which every interview is interpreted through hermeneutic approach in order to achieve a better understanding of the phenomenon of the study. The research were made within different offices of company in various cities in Sweden. The study applies the descriptive case study approach, whilst investigated the possibility of gaps of IC between Knowing-Doing. The research shows that the concepts of IC and knowing-doing gap, could be found in headquarters of Skandia to a large extent, and this way basic assumption about a possible gap was verified. The implementation of IC within Skandia and its employees is for sure not completed yet. Also the shareholders are not convinced by the concept if one looks at Skandia´s performance on the stock markets. Nevertheless it offers a rhetorically positive way to tackle future challenges. In that respect this study got a deeper understanding concerning Skandia and IC. The research made many things visible that were not seen in the literature so far.

This article aims to verify the implementation of SkandiaNavigator as a management tool in a program of courses Ead as evaluative factor of absorptive capacity. The Skandia Navigator is based on the concept of intellectual capital to coordinate resources, skills and organizational skills, and was used to measure the absorptive capacity of the HEIs regarding the broad sense course Ead. O Skandia Navigator consists of thirty indicators divided into seven areas, and the financial focus on the results occurred and the focus on customers, human resources and processes geared to what happens at the moment in the company. The remaining spots are for the renewal of capacity and development of the organization that would allow a glimpse of the future of the company. We used institutional change drivers in Skandia Navigator as a way to measure the absorptive capacity of the HEIs regarding the broad sense of distance learning. In measuring areas: financial; client; internal processes; renewal and development; human, intellectual capital; and efficiency of intellectual capital, sought to verify the ability of HEI to learn and implement new knowledge. As a result of the research is considered appropriate to use the Skandia Navigator is a tool that can assist in measuring the absorptive capacity of the institution.

For the first time since the publication of the Court of Justice of the European Union’s (CJEU’s) decision in Skandia America, a Spanish administrative authority has spoken out explicitly about the impact of such a judgment on Spain. With its resolution, the Spanish administrative authority reopened a closed debate when pointing out that it would be totally inadmissible to reject the application of the Skandia America case to the Spanish legal system only as a result of the particular manner that Article 11 of the VAT Directive has been implemented by the Spanish legislator. This article analyses the problems and doubts concerning the application of the Skandia America judgment to VAT groups constituted under the Spanish VAT Act. To do so, this article performs a three-step analysis. First, the arguments presented by the CJEU to justify its decision in such a judgment are reviewed. Secondly, the author provides a description of the VAT grouping scheme that is applicable in Spain. Finally, the attention is focused on the reasoning offered by the Spanish administrative authority in its resolution to support the fact that the Skandia America judgment is fully applicable to VAT groups located in Spain. EU Law, VAT Directive, VAT grouping, branch, fixed establishment, head office, supply of services, single taxable person, intra-group transaction, principle of subsidiarity.

El presente artículo da cuenta de la importancia del capital humano en la gestión organizacional y en este marco lo identifica, mide y valora a partir de la aplicación del modelo Skandia en una unidad de cuidado intensivo neonatal—UCIN—. El análisis se desarrolla bajo una metodología de enfoque mixto y de profundidad aplicada. Se realizó un análisis descriptivo para reconocer la importancia de los intangibles y, de esta manera, identificar las principales características de modelo Skandia aplicables en la valoración del capital humano. Siguiendo los enfoques del modelo, se revisaron diferentes diseños metodológicos de publicaciones previas y se ajustaron para construir los índices. Se concluye en que la adaptabilidad del navegador facilita su aplicación en todo tipo de organizaciones y contribuye a los procesos de gestión integral con resultados visibles a mediano y largo plazo, los cuales le permiten a la administración monitorear y emprender oportunamente acciones cuando se requiera. Para el caso de la UCIN, la aplicación del navegador del modelo Skandia permitió detectar oportunidades de mejora relacionados con el reconocimiento del personal y las modalidades de contratación.

Este trabajo consiste en la aplicación empírica del modelo Skandia a un grupo de empresas de servicios de gas, para la determinación del valor del Capital Intelectual, específicamente todo lo relacionado con las Tecnologías de Información. La investigación se desarrolló aplicando el método de caso. Los principales hallazgos de este trabajo son: a) que sí es posible determinar el valor de las Tecnologías de Información, adaptando el modelo Skandia, y b) que podría existir una relación directa positiva entre el valor de las Tecnologías de Información y la Creación de Valor, medida en los términos del Valor Económico Agregado.

In the Skandia case the European Court of Justice has decided that, despite Skandia being one legal entity, there are taxable transactions between a head office in the United States and a fixed establishment that is part of a Vat group in Sweden. Those Member States which have implemented the Vat grouping in national law have done so using their individual methodology. This decision raises the question of whether a Member State can deviate from the Value Added Tax (VAT) Directive in its national legislation. The recent Larentia case makes clear that it is possible to do so if the provision is optional. This Article analyses the interpretation given by the European Court of Justice concerning national jurisdiction to deviate from the VAT Directive.

El objetivo de este trabajo consistió en identificar y aplicar los principales modelos de valuación de empresas, considerando tanto los que se basan en aspectos tangibles (EVA y FED), como los menos aplicados que se basan en activos intangibles (Skandia, Nevado y López). Se utilizó el método de caso múltiple, considerando para la aplicación los casos de dos empresas que cotizan en la bolsa mexicana de valores, ambas pertenecientes al sector telecomunicaciones. El principal hallazgo de esta investigación es que un enfoque combinado de ambos tipos de modelos, permite realizar una valuación integral obteniendo un valor más real de la empresa y un valor promedio entre la sobrevaluación del mercado y la subvaluación del modelo EVA, siendo recomendable el uso de FED-Skandia.

El capital intelectual es reconocido como un activo estratégico corporativo importante, capaz de generar ventaja competitiva sostenible y rendimiento financiero superior. Se caracteriza por ser la principal fuente creadora de valor. En la nueva economía, la lógica de negocio se basa en lograr el crecimiento y la creación de valor a largo plazo, el problema radica en que los indicadores tradicionales no proporcionan información sobre si realmente una organización crea valor y en qué medida crea más de lo que ha invertido en recursos. El objetivo de este trabajo es valuar y comparar el capital intelectual en sus tres dimensiones para identificar el valor agregado y la eficiencia con que cada dimensión contribuye en una empresa del sector bancario, aplicando los modelos Skandia y VAIC. El estudio se realiza con la información financiera y no financiera de una organización del sector bancario durante el periodo 2011-2015. Skandia y vaic revelan que la empresa tiende a colocar un diferente grado de énfasis entre las dimensiones del capital intelectual para generar valor corporativo, mientras que la capacidad de creación de valor está muy influenciada por el capital humano. Los resultados también muestran que la eficiencia del capital físico es la variable menos significativa en la creación de valor, mientras que la eficiencia del capital humano es de gran importancia para mejorar la productividad de la empresa. Ambos modelos se complementan: con Skandia se determina el valor monetario del capital intelectual y con VAIC se mide la eficiencia del capital intelectual.

The submitted thesis deals within the sensitive fluorimetric determination of scandium with a new reagent 8-Hydroxyquinoline-5-sulphonic acid. All important factors such as time, pH, reagent concentration, buffers, surfactants and selected interferents have been studied with respect to the selectivity, sensitivity, precision and detection limit on the determination by using classic fluorescence spectra and their first derivation. This reagent was also used for the determination of scandium in real waters. The new reagent was shortly compared to morin and lumogallion when used for scandium.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete. Teoretiska utgångspunkter för undersökningen är dissonansteorin och Positive Accounting Theory.

Vi har granskat Skandias årsredovisningar för åren 2002, 2003 och 2004. För att komplettera informationen har kontakt tagits med Skandias lokalkontor i Kristianstad och en intervju genomförts med marknadsområdeschefen. Allmänhetens synpunkter har undersökts genom en enkät som ägde rum i Kristianstad.

Resultatet av undersökningen visar att Skandias arbete med att återfå sitt anseende har varit omfattande och metodiskt. De har arbetat med att nå ut till allmänheten genom reklam och de har erbjudit sina kunder personlig rådgivning. Undersökningen visar att allmänhetens förtroende för Skandia har ökat sen skandalen tack vare arbetet de lagt ner. Men om det enbart beror på deras återuppbyggnadsarbete kan vi inte fastställa, eftersom det även kan bero på andra faktorer.

Background: The company Skandia desired for its marketing function to be reorganised to become customer oriented, joint, co-ordinated and homogenous in order to gain market shares. These aspects are both structural and strategic. The question of whether the way that Skandia has chosen to reorganise the new and joint marketing function, in terms of choices of structure, is preferable in order to obtain a high overall business performance emerged.

Purpose: The purpose of this thesis is to, from a structural and manager perspective, explore and explain the structure of the marketing function in a customer oriented organisation.

Method: The thesis is a case study of Skandia. The empirical findings constitute of sex interviews with managers from various positions and functions along with e-mail interviews with twenty-three co-workers. The result from the empirical findings is a comprehensive image of the marketing function.

Result: The new marketing function in Skandia turned out to have structures of, for instance, increased centralisation, higher vertical formalisation and increased degree of specialisation, all in order to act customer oriented. The result shows that it seems preferable that the marketing function in a company as Skandia would configure the structure in this way. The explanation is that no matter whether structure follows strategy or the other way around, there are strong indications that it is the combined configuration of structure and strategic behaviour (in this case customer orientation) that forms a marketing function’s organisational archetype. This type in conjunction with the selected overall company business strategy implies an either high or low overall business performance. In the case of Skandia it is proved high.

I och med att konkurrensen har ökat på marknaden har även reklamen och försök till påverkan från företagen ökat. På grund av att konsumenter överöses med massreklam, har det lett till att det har blivit svårare att övertyga konsumenterna om företagets produkter och image. Efter en företagskris kan det därför vara svårt att vinna tillbaka kundförtroendet. Uppsatsen belyser problemet hur ett företag skall marknadsföra sig efter en kris för att återupprätta sin image. Skandia har nyligen genomgått en krisperiod och syftet med undersökningen var att undersöka just vilka åtgärder Skandia vidtagit efter krisen gentemot sina kunder och allmänheten. Metoden som användes var deduktiv och genom en gapanalys, intervjuades Skandiakunder, presumtiva kunder och företagets representanter. Svaren från dessa jämfördes sedan.

Transaktionsmarknadsföring går ut på att påverka nya kunder till att göra inköp. I relationsmarknadsföring skapas en relation med kunden som är långvarig och genom detta sätt leder relationen till ett köp. När en kris uppstår i ett företag bör all information som skickas ut mot allmänheten vara tydlig och sann. I annat fall kan intressenterna få en negativ uppfattning av företaget. Denna uppfattning är företagets bild utåt sett och kallas image. Vid specifika fall där en kris uppstår, är en viktig del av företagets arbetsinsats att försöka bibehålla den ursprungliga imagen. Ofta sprids rykten om företaget och det kan bli ett allmänt ämne att diskutera i umgängeskretsen. För att försöka bibehålla Skandias ursprungsimage har Skandia använt sig av reklam och diverse andra kommunikationskanaler. Dessa har i denna uppsats undersökts och analyserats.

Slutsatsen blev att Skandia ännu inte lyckats återfå omgivningens förtroende genom de kommunikationskanalerna som företaget använt sig av. Undersökningen påvisar dock att företaget däremot lyckats påverka sina kunder mot positiv riktning, jämfört med de som inte är kunder hos företaget.

Faced with growing competition in the marketplace, advertisements and companies’ attempts to influence customers have increased. This has made it more difficult to convince consumer about a company's product, image and objective etc. After a crisis, it can therefore be difficult for a company to regain the same customers’ confidence that it once enjoyed. This paper focuses on how a company should reach out to the public after a crisis, in order to restore its image. Skandia has recently experienced such a crisis, and our aim was to investigate what measures Skandia took after the crisis in the marketplace. We used a deductive method, and interviewed customers of Skandia, prospective customers, and the company itself, which then were compared.

According to the theory, transaction marketing’s aim is to influence new customers so that they make purchases. Through relationship marketing, a permanent relationship is established, which leads to purchases. When a crisis arises in a company, all information directed at the general public should be clear and truthful. Otherwise, interested parties may get a negative view of the company. This view is a company’s picture to the outside world and is called image. In certain cases of crises, an important part of a company’s work is to keep the original image. Oftentimes, rumors are going, and this can become a topic of discussion in social circles. In order to try to keep its original image, Skandia has used advertisements and other communication channels. These have been examined and analyzed in this essay.

The conclusion is that Skandia has not succeeded in regaining its original image by means of the communication channels used. Yet this investigation proves that the company has successfully influenced its customers in a positive direction, compared to those who are not customers.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företagsetikens betydelse i ett företag. Vi vill undersöka vad konsekvenserna blir av att ett företags medarbetare handlar på eget bevåg och sätter företaget i en fruktansvärd situation genom en ekonomisk skandal. Vi vill även beskriva hur ett företag kan återvinna allmänhetens förtroende och hur företagets krishantering går till. Ett annat syfte med vår uppsats är att belysa vikten av ett starkt varumärke och betydelsen av relationer mellan kund och företaget.

Metod: I arbetet har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Genom den kvalitativa ansatsen har vi utfört två intervjuer. Den kvantitativa har bestått av en enkätundersökning som gjorts på 200 personer. Vi har även använt oss av abduktion eftersom vi under uppsatsens gång åkt fram och tillbaka mellan verkligheten och teorin.

Slutsats: En ekonomisk skandal påverkar ett företag i allra högsta grad. Bland annat tappar företaget sitt anseende och förtroende hos allmänheten men vi har även sett tendenser på att företagskulturen i organisationen förändras efter en skandal. Även varumärket tappar sitt värde och i många fall leder en kris till att företaget går i konkurs. Även det faktum att det skandalomsusande företaget hängs ut i media under lång tid leder till att samhället minns händelsen under väldigt lång tid framöver. Internt leder en skandal även till att förtroendet för företaget minskas.

För att minska risken för att en skandal ska inträffa är det viktigt för organisationer att bygga upp en stark företagskultur. På detta sätt vet de anställda vad det är som gäller på företaget vilket gör att snedsteg hos medarbetarna förhoppningsvis minskas eller helt försvinner. Skulle en skandal ändå inträffa är vår slutsats att det bästa vore om företaget kunde lösa krisen internt för att minska nyhetsvärdet i media. Vägen tillbaka efter en sådan här händelse är nämligen lång och besvärlig.

In 2003 the Swedish insurance company Skandia was exposed to a media scandal due to publicity around a significant bonus program related to the management of the company. Before the scandal Skandia had a high credibility in the market and the company was one of the oldest on the Swedish stock market. Unfortunately the effects of the economic scandal influenced the company in different ways. Skandia lost a lot of their brand value after the crisis and the general public trust decreased rapidly for the company.

To make sure that an incident like this never happens in a company the management ethics are important. A tragedy like this never will happen if the personnel know and follow the norms of the company. The strong and clear company culture will guide the employees to develop the organisation and avoid actions related to individual benefits.

This essay content what Skandia have done to make sure that the general public trust the company again after the scandal. It will discuss their rebuilding and how they handled the crises. Through this report we also want to point at the importance of customer relationship and a company’s brand value.

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.   Denna uppsats undersöker hur IT Financial Management bedrivs hos bank- och försäkringsbolaget Skandias interna IT-leverantör Skandia IT Services (SITS), och hur dessa skulle vilja att denna verksamhets bedrivs framöver. Uppsatsen undersöker också om det finns stödverktyg som skulle kunna hjälpa dem att nå sin uppsatta ITFM-vision. Detta görs genom en undersökning av två verktyg; Service-Now.Com, och Digital Fuel. Dessa verktyg jämförs i hur bra de kan möta SITS identifierade behov, och hur mycket ett ägarskap skulle kosta dem. Undersökningen visar att Digital Fuel kan möta uppsatta krav bättre, men att Service-Now.Com kan göra nästan lika mycket till en lägre kostnad. Detta leder till att denna uppsats anser att Service-Now.Com möter Skandias behov bäst.   Rapporten bygger på teorier och intervjuer. Teorierna behandlar Service Management, IT Financial Management, modeller för val av stödverktyg, och deras kostnader. Intervjuerna skedde dels med personal hos SITS, dels med leverantörerna av stödverktygen. Dessa – teorierna och resultaten från intervjuer - är sedan sammanförda i en analys som diskuterar hur ett stödverktyg skulle kunna hjälpa SITS i deras framtida ITFM-arbete genom att underlätta en stor del av det interna arbetet, samt kunna hjälpa till att underlätta för Skandias resterande affärsverksamhet genom att bidra med information som gör IT-organisationen mer transparent och mätbar. Ett verktyg som stöd kan också hjälpa till att redogöra för hur mycket olika delar av IT kostar, vad som bygger dessa kostnader, och vilken affärsnytta som IT-leveransen genererar. Detta skulle kunna underlätta beslutsfattande och analys av den finansiella situationen kring IT, vilka är problem som SITS ser i deras nuvarande arbetssätt.

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.

We argue that what is often held to be the ”greed” or ”immorality” of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ”rational” underpinnings of modern-day capitalism.

We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ”the Swedish model” that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance. Furthermore, the increase in social and technical complexity of the systems and relationships necessary of our individual and collective welfare, as well as the growing anonymity of the people we depend on, seem to have resulted in a gap that cannot be bridged without resorting to trust.

We also find that elements of the Skandia scandal mirror a larger societal development in which the balance between interests has been disrupted, causing severe breaches of trust. Over time, and as a result of a largely global interplay between power and discourse, the Swedish model has undergone a considerable transition, gradually transforming elements of the underlying institutional foundations of both the market and the state.

Such transitions, and the herein observed inability of both market and state to cope with them while maintaining the balance between interests of society as a whole, make us believe that the importance of a vital civil society cannot be understated. The Class Action against Skandia Association is a testament to its potential.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.

Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.

Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.

Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.

Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.

Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden. Slutsatsen vi tagit är att företagen försöker upprätthålla ett förtroende hos intressenterna och att majoriteten följer lagar och regler. Vi ser även att årsredovisningarna idag är mer detaljrikare än förr, detta tack vare IFRS/IAS och Koden. Skandiaskandalen har påverkat företagen men inte i den graden att företagen frivilligt skulle sänka de rörliga ersättningarna. Redovisningen för bonus- och incitamentsprogram har förändrats, dock kan vi inte säga att redovisningen av ersättningen beror på förändringarna i regelverken.

Removing and installing manway access doors on hemi-head style Feedwater Heaters can be very challenging/difficult with significant safety concerns handling components that weigh as much as 500lbs on large HP Supercritical Units. Original heater manufacturer supplied handling rigs typically require manual hands-on “grunt” methods to manipulate the rigs with the heavy doors hanging on the devices. American Electric Power (AEP) and Industrial Contractors Skanska (ICS) collaborated to design and construct a portable, hydraulically operated manway handling hoist that makes removal and installation safe and easier for plant personnel to use. The hoist has successfully been used to remove and re-install manway doors on HP Heaters on AEP 1300MW Supercritical Plants. Details of the OEM furnished rig and the AEP/ICS developed manway handling hoist will be discussed in the paper.

Güç, statü ilişkilerini elinde tutanların/egemenlerin halktan sakladığı ancak kamuoyunun bilmesi gereken gerçekleri araştırmacı gazeteciler ortaya koymaktadır. Basının dördüncü güç olduğu paradigması; demokrasilerde halkın özgür olduğu ve kendilerini yönetecekleri seçme hakkı gereği, ekonomik ve siyasal güçlerin kamuoyundan gizleyerek bir menfaat çerçevesinde hareket ettiklerini ortaya koymak gerekliliğinden doğmaktadır. Toplumsal sorumluluk kuramı gereği; gerektiğinde ölüm, itibarsızlaştırma, işini kaybetme, hapis cezası gibi yaptırımlarla karşılaşan ancak kamuoyu menfaatine gerçeğin peşinde koşan skandal haberciliği de denilen bu habercilik türü; uzun soluklu, belgelere dayanan, kamuoyundan gizlenen ancak kamuoyu için önem teşkil eden haberlere ve daha çok “Neden” sorusuna odaklanır.Yeni teknolojilerin rolü özellikle araştırmacı gazetecilikte önem kazanmış; ilk kez Wikileaks, ardından Panama belgeleri ile farklı bir boyuta ulaşmıştır. Uluslararası gazetecilerden oluşan “Uluslararası Araştırmacı Gazeteciler Konsorsiyumu” ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists) organizasyonuyla veri sızıntısı araştırılmış; iş adamlarının, liderlerin, bürokratların vergi kaçırma ve kara para aklama operasyonları; eş zamanlı, küresel ölçekte kamuoyuyla paylaşılmıştır. Bu minvalde gazeteciliğin en prestijli ödüllerinden Pulitzer 2017 yılında bu gazetecilere verilmiştir. 80’den fazla ülkede 100 medya organizasyonu ve 400 gazeteciden oluşan bu konsorsiyum gazetecilik faaliyetinin yerelden küresele bir forma büründüğünün önemli bir kanıtını oluşturmaktadır Bu çalışmada dijital çağda araştırmacı gazeteciliğin değişen yüzü ve gazetecilikte eklenen yeni roller araştırmacı gazetecilerle yapılan derinlemesine mülakatlar çerçevesinde ele alınmaktadır.