Relevant bibliographies by topics / Skatt / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skatt.

Dissertations / Theses on the topic 'Skatt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 15 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Skatt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Nilsson, Emma. "Bjuv en bevarad skatt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33124.

Full text
Abstract:
Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag. Min tanke är att genom lokalhistorien börja skapa en historiemedvetenhet hos eleverna. Få dem att förstå att det som har hänt förr har en mer eller mindre påverkan på oss och att det vi gör nu påverkar framtiden. Kopplar läraren då lokalhistorien med makrohistorien får de en djupare och bredare kunskap. De får alltså kunskaper om hur makro och mikrohistorien hör ihop och kan lättare förstå att de stora förändringarna i världen haft en påverkan på det lilla samhället som de bor i. Därför har jag gjort ett utvecklingsarbete där min analys är en temaplanering. Tanken med detta utvecklingsarbete är att jag skall kunna lämna över det till skolorna i Bjuv och det ska vara färdigt för att börja arbetas med. För att kunna göra detta utvecklingsarbete har jag intervjuat Olle Lundgren på gruvmuseet och Bo Wernberg på föreningen Gamla Bjuf, för att ta reda på vad de har att erbjuda en klass som kommer på besök. Jag har även varit på biblioteket i Bjuv för att låna böcker som handlar om Bjuvs historia. Genom dessa böcker har jag sedan sökt efter Bjuvs lokalhistoria som jag sedan har kontrat mot svenska och världens historia. Jag kommer när jag är färdig med arbetet lämna det till Bjuvs skolor och hoppas de får nytta av min planering. För jag hoppas på förändringar och att lärarna tar tag mer i historien speciellt den som är runt eleverna som är dem så nära. Historien är ett viktigt ämne, för den skapar goda medborgare och stärker elevernas identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Agrest, Inna. "Skatt på finansiella transaktioner - En studie över hur Sverige kan komma att påverkas av skatt." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-128521.

Full text
Abstract:
Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och målen är desamma i dag som de var för 80 år sedan. Nämligen att:  Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,  Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och  Få in intäkter Skatte intäkterna ska sedan användas till att finansiera något annat som man önskar att finansiera i samhället. Den här uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att påverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva länder i EU kommer att införa från och med januari 2014 kommer inte bara att påverka de elva länder, utan även övriga länder inom EU som också kommer att få ökade kostnader, trots att de inte tänker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att påverkar våra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera.
The idea of taxing markets have been around for decades and the goals today are the same as they were 80 years ago, to  Harmonize existing legislation by reducing the amount of different national taxation methods,  Stabilize markets thru decreased volatility  Collect tax revenue The tax revenue will later be used to finance something that the society wants to finance. This thesis examines the possible effects that the financial transaction tax might have on Sweden and will present the effects that the tax might have not only inside the 11 countries in the European Union that will implement the tax from January 2014 but also on those outside, who will face higher costs even though they are not planning on implementing the tax. Sweden faces a risk with decreased pension’s funds a change in how we invest and where we invest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlberg, Elisa, and Molly Liedström. "Skatt som en hållbarhetsfråga : En studie om den upplevda användbarheten av ökad transparens kring skatt i hållbarhetsrapporten." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19783.

Full text
Abstract:
Att upprätta en hållbarhetsrapport är det idag många bolag som gör, dels på grund av lagstiftning (Direktiv 2014/95/EU), dels för att det efterfrågas av bolagens intressenter (Hadjipetri Glantz, 2020). Genom hållbarhetsrapporter kan bolagen redogöra för sitt ansvar gällande miljömässiga-, sociala- och ekonomiska aspekter. Utöver de lagstadgade krav som återges i Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap 12 § finns det frivilliga standarder bolagen kan implementera vid upprättning av rapporter, varav GRI tillhandahåller sådana standarder. Denna studie utgår från den nya skattestandarden, GRI 207: Tax 2019, vilken innehåller fyra upplysningar om skatt. Ökad transparens kring information om skatt kan minska risken att företagen blir misstänkliggjorda, varpå företagets och dess intressenters potentiella anseenderisk minskar.Studiens huvudsakliga syfte är att studera investerares upplevda användbarhet av ökad transparens kring skatterelaterad information i hållbarhetsrapporter som den nya standarden GRI 207: Tax 2019 innebär. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt dokument som datakälla vilken stärker de uttalanden som respondenterna gav vid intervjuerna. Respondenterna i denna studie utgörs utav tre av Sveriges sex AP-fonder vilka besitter den kunskap och erfarenhet som behövs för att besvara studiens frågeställning på ett tillfredsställande sätt.Studiens slutsatser tyder på att användbarheten av de fyra upplysningarna i GRI 207: Tax 2019 skiljer sig åt. Den första upplysningen, 207-1, om skattestrategi upplevs användbar om bolag är förknippade med någon form av skatterelaterad risk eftersom rapporteringen bidrar till att minska riskerna. Den andra upplysningen, 207-2, om styrning, kontroll och riskhantering är betydelsefull för AP-fonderna eftersom den dels sätter ramarna för hantering av skatt, dels kan användas som stöd i de situationer skatt har adresserats som en utmaning eller risk. Intressentdialog och land-för-land-rapportering som 207-3 och 207-4 behandlar anses som överflödiga, irrelevanta och ohanterbara varpå respondenterna inte upplever dessa användbara. Ökad transparens om skatt är enligt respondenterna positivt genom att det minskar risker samt bidrar till att bolag i mindre utsträckning agerar opassande i förhållande till skatt. Däremot påvisar studiens resultat att ökad transparens kan leda till informationsöverbelastning.
Many companies today create a sustainability report, partly because of legislation (Directive 2014/95 / EU), and partly because it is in demand by the companies' stakeholders (Hadjipetri Glantz, 2020). Through sustainability reports, companies can account for their responsibilities regarding environmental, social and economic aspects. In addition to the statutory requirements set out in the Annual Accounts Act (1995: 1554), Chapter 6, Section 12, there are voluntary standards that companies can implement when preparing reports, of which GRI provides such standards. This study is based on the new tax standard, GRI 207: Tax 2019, which contains four disclosures on tax. Increased transparency regarding information about tax can reduce the risk of companies becoming suspicious, whereupon the companies' and its stakeholders' potential reputational risk decreases.The main purpose of this thesis is to study investors' perceived usefulness of increased transparency regarding tax-related information in sustainability reports that the new standard GRI 207: Tax 2019 entails. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews and document analysis which strengthens the statements made by the respondents at the interviews. The respondents in this study consist of three of Sweden's six AP funds which possess the knowledge and experience that are required to answer the study's question in a satisfactory manner.The study's conclusions indicate that the usefulness of the four disclosures in GRI 207: Tax 2019 differs. The first disclosure, 207-1, about tax strategy is perceived as useful if the company is associated with some form of tax-related risk as the reporting helps to reduce the risks. The second disclosure, 207-2, on governance, control and risk management is important for the AP funds because it sets the framework for tax management and can be used as support in situations where tax has been addressed as a challenge or risk. Stakeholder dialogue and country-bycountry reporting included in 207-3 and 207-4 are considered redundant, irrelevant and unmanageable, whereupon the respondents do not find them useful. According to the respondents, increased transparency about tax is positive because it reduces risks and contributes to companies acting to a lesser extent in relation to tax. On the other hand, the results of the study show that increased transparency can lead to information overload.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Edström, Malou. "Genomsyn i rättstillämpningen : Rätt skatt på rätt sätt?" Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-680.

Full text
Abstract:

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga?

Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

Resultat: Det framstår som om tillämpningen av genomsynsprincipen genom tiderna - men även i dagsläget - omgärdas av en rad oklarheter. Av denna anledning har jag kommit fram till att endast en mycket restriktiv användning av olika genomsynresonemang bör vara förenlig med svensk rättstillämpning. Detta förutsätter dock, enligt min mening, att vissa förändringar i tillämpningen av genomsynsprincipen först genomförs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ketterer, Silvia. "Nätverkskartan. En gömd skatt eller bara att glömma?" Thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspsykiatri, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142978.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Frisk, Johan. "Dietisters attityder och åsikter om skatt på sockersötade drycker." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36829.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Arvidsson, Sofia. "Bevisvärdering i frågor om skatt : En studie av rekvisitet uppsåt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52790.

Full text
Abstract:

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.

Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet. Åklagaren måste, för att den åtaladeskall kunna dömas till ansvar, lyckas bevisa att den åtalade lämnade den oriktiga uppgiftenmed uppsåt. Till sin hjälp har åklagaren samma bevismedel som i övriga brottmål. Skattebrottetsspeciella karaktär gör dock att det kan vara svårt för åklagaren att föra bevisning och därförser processen i allmän domstol för skattebrott ofta annorlunda ut jämfört med andra brottmål.Finns det anledning att sänka beviskravet för uppsåtsrekvisitet vid skattebrott?

Bevisläran är inte närmare uttryckt i lagtext, varför det är doktrin och praxis som blir avgörandeför att finna svar på frågan om beviskravet. Även i doktrin råder det dock delade meningarom beviskravet och det finns inga prejudicerande domar från HD som rör frågan ombeviskrav vid skattebrott. Min slutsats är att bevissvårigheter inte är exklusiva problem förskattebrott, och att det ligger i rättssäkerheten att åklagaren skall få anstränga sig för att bevisauppsåt. Att det ställs stora krav på utredningen är snarare bra än dåligt och jag har inte kunnatfinna något som motiverar en sänkning av beviskravet vid skattebrott från det gängse ”ställtutom rimligt tvivel”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Smedsaas, Arvid, and Johan Ståhl. "Skatt på finansiella transaktioner : Securities Transaction Tax: Undsättning eller undergång?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227036.

Full text
Abstract:
Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen. Hypotesprövning samt poolad regression utförs för att utröna effekten och fynden indikerar på en minskning i likviditet associerad med skattens införande. Volatiliteten förblir opåverkad av införandet vilket går emot vad både förespråkare och motståndare till skatten påstår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Forssén, Björn. "Skatt- och betalningsskydighet för moms i enkla bolag och partrederier." Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27485.

Full text
Abstract:
This is the second of two books making a combined doctor’s thesis, where part 1, Skattskyldighet för mervärdesskatt – en analys av 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (Tax liability to value added tax – an analysis of chapter 4 § 1 of the Swedish VAT act), is my licentiate’s dissertation of 2011 and part 2 is this book, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier (Tax and payment liability to VAT in enkla bolag and shipping partnerships). There’s no specific equivalent in English to enkla bolag. The expression derives from the Swiss einfache Gesellschaften. In the Swedish civil law an enkelt bolag is defined as two or more having agreed to carry on activity in a company without establishing a partnership. A Swedish shipping partnership is similar to an enkelt bolag. The purpose of this book is to analyze the representative rule of the Swedish VAT act concerning enkla bolag and partrederier (shipping partnerships) with respect of the VAT’s most central purposes, namely a cohesive VAT system, neutrality, EU-conformity, efficiency of collection and the legal rights of the individual including legality. A survey of foreign law is included, where the Finnish VAT law has been of a certain interest for the sake of comparison. The issue at hand is a classical one, where enkla bolag and partrederier aren’t legal entities and one of the basic questions is if such an entity may be comprised by the concept taxable person of the VAT Directive (2006/112/EC). The representative rule has no equivalent in the VAT Directive. Therefore the analysis mainly concerns whether or not alterations in or amendments to the representative rule should be made in order to make the rule comply with the EU’s VAT Directive. The analysis contains a number of questions within the framework of the described purpose, where a key issue to consider is the question whether an ordinary private person can be deemed tax liable (skattskyldig) merely because of his role as partner in an enkelt bolag or a partrederi, which wouldn’t be complying with the main rule on who’s a taxable person, Article 9(1) para. 1 of the VAT Directive. This book is ended with a paper summarizing the questions and conclusions of part 1 and part 2 and which contains a translation into English of its chapters 2–4, i.e. of the overviews of conclusions concerning part 1 and part 2 and of concluding viewpoints concerning both books.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Aldenbrand, Mattias. "Kvalificerade underprisöverlåtelser : Kan arbetsinsats utgöra underlag för beräkning av ersättning?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15194.

Full text
Abstract:
En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Buder, Sara. "Andelar som lagertillgång i fastighetsförvaltande bolag." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19226.

Full text
Abstract:
Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde.   En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär.   Genom en tolkning av 17 kap. 3 § IL och 27 kap. 6 § IL kan sägas att andelar i fastighetsförvaltande företag utgör lagertillgångar om företagets fastigheter skulle utgjort lagertillgångar i ägarföretagets byggnadsrörelse. De kan annars ses som lagertillgångar om andelsinnehavet gör att innehavarföretaget anses driva värdepappersrörelse.   I två nya avgöranden har av olika anledningar andelarna setts som lagertillgångar och därmed beskattades andelsförsäljningen. Avgörandena visar att andelar kan utgöra lagertillgångar på grund av omsättningssyftet när en relativt omfattande försäljning av andelar i samband med frånvaron av annan verksamhet i såväl ägarföretaget som det fastighetsförvaltande företaget finns. Andelarna kan även utgöra lagertillgångar om en handel med fastigheter hade uppstått om fastigheterna ägdes direkt av innehavarföretaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Augustsson, Alexandra. "Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring : -ur ett rättssäkerhetsperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för juridik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33537.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Blomstedt, Siri, and Christian Ekdahl. "Konsumtionsreducering av sockerrika varor i Sverige : En nationalekonomisk studie om skatter och dess inverkan på konsumtion." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29928.

Full text
Abstract:
Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör det dagliga sockerintaget reduceras till ungefär 45 gram per person. I dag förbrukar den genomsnittliga svensken 109 gram socker dagligen vilket kräver en reducering på 59 procent. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av nationalekonomisk teori undersöka och analysera om staten kan förbättra folkhälsan genom införande av en sockerskatt. Konsumtion av drycker med tillsatt socker, glass samt konfektyr analyseras med hjälp av uppskattade priselasticiteter från studien av Gustavsen & Rickertsen (2013). Studiens samtliga priselasticiteter är negativa, vilket medför att en prisökning leder till reducerad efterfrågan. För att möjliggöra en reducering av konsumtionen med 59 procent beräknas nio skattesatser fram utifrån den svenska årliga konsumtionen av berörda produkter samt efterfrågans priselasticitet. Först redovisas en individuell skatt per varugrupp, vilket grupperas efter mängden det individuella hushållet konsumerar. Därefter beräknas produkternas viktade värde för att finna den procentuella andelen socker varje varugrupp innehar av den totala “sockervarukorgen”. Vidare redovisas en gemensam skattesats som fordras för den givna konsumtionsförändringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Johansson, Ida, and Josefine Delwér. "Transparens av skatt och internpriser : En del av företagens sociala ansvar?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13036.

Full text
Abstract:
I en konkurrenskraftig marknad söker sig multinationella företag till lågskatteländer för attmaximera vinsterna. Luckor i lagstiftningen samt utvecklingsländer som söker kapital harfrämjat att många multinationella företag bedriver strategier för att undvika eller undgåbeskattning. Dessa strategier är inget som företag väljer att presentera i deras årsredovisning.Det samma gäller de sociala konsekvenser som skatteplanering kan medföra. Det finns delademeningar huruvida företagens beskattning borde ses som en del av företagens ansvar. Syftetmed studien är därför att lyfta fram hur transparenta multinationella företag är i sinårsredovisning kring beskattning och internprissättning till följd av skärpta riktlinjer. Baseratpå rekommendationerna i BEPS action 13 vill vi skapa en medvetenhet i hur bristandetransparens av beskattning samt internprissättning hos multinationella företag kan ses som ettCSR-problem. Studien grundar sig i en tvärsnittsstudie med en kvalitativ ansats. Genom eninnehållsanalys har vi samlat in datamaterial i form av årsredovisningar från ett urval av sexmultinationella företag. Utifrån den teoretiska referensramen har empirin analyserats vilkethar gett en förståelse huruvida företagen är transparenta kring sin beskattning ochinternprissättning. Resultatet visade på att det fanns en variation huruvida företag ärtransparenta i sin årsredovisning, generellt sätt höll sig samtliga företag på en låg nivå avtransparens. Vi kan konstatera att samtliga företag uttryckte att beskattningen utsatteföretagen för en riskexponering. Ett flertal av företagen uttryckte vidtagna åtgärder i och medimplementeringen av BEPS action 13, ändå var det bara två företag som såg beskattningensom en del av CSR.
In a competitive market, multinational companies are using low-tax countries to maximizetheir profits. Gaps in the legislation and developing countries searching for capital are twofactors why many multinational companies are undertaking strategies to avoid taxation. Thesestrategies are not disclosed in their annual report. The same applies to the social consequencesthat tax planning can entail. There are divided opinions whether corporate taxation should beseen as part of the corporate responsibility. The purpose of the study is therefore to highlightwhether multinational companies are transparent in their annual report regarding taxation andtransfer pricing as a result of new guidelines. Based on the recommendations in BEPS action13, the study aims to raise awareness of how insufficient transparency of taxation as well astransfer pricing of multinational companies can be seen as a CSR problem. The study is basedon a cross-sectional method with a qualitative approach. Through a content analysis data wascollected in the form of annual reports on a selection of six multinational companies. Basedon the theoretical framework, the empirical study has been analysed in order to determinewhether the companies are transparent about taxation and transfer pricing. The result showedthat generally all companies held a low level of transparency within their annual reports.However, all companies expressed that the taxation exposed the companies to a risk. Amajority of the companies expressed taking action as a result of the implementation of BEPSaction 13. However, only two companies saw the taxation as part of CSR.This thesis will continue in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Panosian, Lernik. "Mervärdesskatt och ideella föreningar : - bör undantaget från mervärdesskatt för ideella föreningar avgöras av omsättning eller verksamhetstyp?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193311.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Andersson, Malin. "Brott & Skatt : En undersökning av nystartade aktiebolag på Skattekontor Östra Göteborg." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-650.

Full text
Abstract:

BACKGROUND The economic crimes related to the taxation authorities (SKM), aim at evading paying taxes and/or wrongly obtaining tax revenue. SKM has noticed that many newly established companies have intended to be carried on, only for a short period of time and with the aim of generating grant-revenues and in the meantime omit to pay or wrongly account for taxes. SKM wants to investigate the possibilities to develop a method of analysis to identify those corporations.

PURPOSE The purpose of this essay is to make a survey of, and identify companies, who fail in their obligations concerning income-tax return and paying taxes and charges and to try to see what is characteristic for those companies in order to find out a method of analysis. Further a study of literature will be done especially concerning who will commit economic crimes and the reasons why they do it.

REALISATION I have investigated how the 251 corporations which were registered for F-tax at the local tax office of Eastern Gothenburg (SKR) during 1996 have handled their settlements and income-tax returns from the registration1996 until 1998. I have worked with my essay under guidance of Olle Thegerström and I have under observance of the secrecy of the taxation authorities taken part of all information that have been necessary to fulfil this work.

RESULTS From the variables that I have used in my investigation I don't think that it is possible to develop a method to anticipate which companies who will fail in their obligations to SKM. That is not to say that there are not structures, which can anticipate how a company will develop. I think that it is values of the manager of business, which to a large extent direct how the company will act in different situations. His values influence in their turn a great number of factors. In that case a model would have to consist of unreasonably many variables related to individual performance. Such a model would be practically impossible and according to my opinion unacceptable from an ethical point of view to use in practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Kjellberg, Klara. ""Någons skräp, en annans skatt" : Samspel och skapande med returmaterial i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31493.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Olsson, Martina, and Erica Ström. "Undvikandet av skatt bland privata välfärdsbolag : en utredning av potentiella lösningar utanför skatterätten." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121653.

Full text
Abstract:
Ränteavdragsbegränsningsreglerna har under senaste tiden varit omdiskuterade och är fortfarande mycket aktuella. Luckorna i regelverket utnyttjas av både bolag och kommuner genom så kallade räntesnurror, vilket ger en ekonomisk fördel genom att de kan göra stora avdrag för räntor och därmed sänka eller till och med helt undgå bolagsskatt. 1 januari 2009 infördes regler om begränsningar i avdragsrätten för interna räntor, och 2013 gjordes vissa ändringar i reglerna. Trots detta kvarstår problemet då det fortfarande finns möjligheter att kringgå begränsningsreglerna genom exempelvis externa lån. Skatteverket har, efter införandet av reglerna, utvärderat utfallet, och upptäckt hur pass omfattande, bland annat välfärdsbolag fortfarande utnyttjar dessa regler för skatteplanering och därför försökt hitta en lösning på problemet. Regler gällande ränteavdrag återfinns i inkomstskattelagen (1999:1229) (vidare benämnt IL). Enligt 16 kap. 1 § IL har företag rätt att göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet, utan krav på att bibehålla eller förvärva inkomster. Detta gäller såvida inte någon av begränsningarna i 24 kap. 10 a-10 f §§ IL är tillämpliga på situationen, då avdrag för ränteutgifter inte får göras. Problematiken med reglerna i 24 kap. 10 a-10 f §§ IL är att bolag finner möjligheter att kringgå begränsningarna, vilket gör att det föreligger ett hot mot den svenska bolagsskatten. År 2014 gjordes en uppskattning på hur mycket bolagsskatt som går förlorad och resultatet visade att staten går miste om omkring 4-5 miljarder kronor varje år2. Räntesnurror sker av skäl att undgå skatt och det föreligger vanligtvis inte några affärsmässiga skäl3. Som det ser ut nu, kan bolag låna pengar av varandra, varpå de sätter en hög internränta. Räntorna är avdragsgilla för bolagen, om de ser till att inte falla in under begränsningsreglerna i 24 kap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Olsson, Mattias, and Carl Schönefeld. "Skattefifflare eller välfärdens riddare? Konstruktionen av skatt och ansvar i ett svenskt vårdföretag." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-47129.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Urby, Viktor, and Felix Enoksson. "Redovisning av uppskjuten skatt på fastigheter : En studie på fastighetsbolag inom K3-regelverket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17486.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Andersson, Per, and Susanna Bergman. "Höga skatter eller fria val? : - En uppsats om sambandet mellan demokrati, skatter och inkomstfördelning." Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106352.

Full text
Abstract:

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Göransson, Johan, and Nicklas Hedin. "Internationella fusioner : Även staten vill ha sitt." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4738.

Full text
Abstract:

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Ericson, Fredrik, and Charlotte Hedlund. "Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106287.

Full text
Abstract:

Sedan 
de
 internationella 
redovisningsstandarderna 
infördes 
2005 
har 
redovisningen 
av 
inkomstskatt 
blivit 
mer 
transparent. 
Företagens 
omgivning 
ställer 
allt 
högre 
krav 
på 
att 
intressenterna 
skall 
förses 
med 
upplysningar 
gällande 
vad 
som 
påverkar 
deras 
inkomstskatt. 
Thomas 
Andersson, 
partner 
på 
Deloitte 
och 
verksam 
på 
avdelningen 
Corporate
 and 
International 
Tax 
Services, 
märker 
i 
sitt 
arbete 
att 
klienterna 
har 
ett 
större 
intresse 
för 
effektiv 
skatt.
 Betydelsen 
av 
att 
främst 
ägare 
och 
investerare 
skall 
få 
fullständig 
och 
användbar 
information
 om 
företagens 
effektiva 
skatt
 har
 gjort 
att
 författarna 
fått 
i 
uppdrag 
av 
Thomas 
Andersson 
att 
undersöka
 hur 
Sveriges 
största 
koncerner 
redovisar 
sin 
effektiva 
skatt.

Författarna har 
formulerat 
följande 
forskningsfrågor 
för 
denna 
studie: 
Hur 
redovisar 
Sveriges 
största 
koncerner 
sin 
effektiva 
skatt? 
Finns 
det 
några
 samband
 mellan
 den
 effektiva 
skattens 
storlek 
och 
antalet 
uppfyllda 
undersökningspunkter? Syftet
 med 
denna 
studie 
är 
att 
identifiera 
hur 
Sveriges 
största 
koncerner 
redovisar 
sin 
effektiva 
skatt 
samt 
att 
urskilja 
vilka
 skillnader 
som 
finns 
mellan 
koncernernas 
redovisning. 
Utifrån 
studiens 
resultat
 skall
 författarna 
undersöka 
om 
det 
finns 
några
 samband
 mellan 
koncernernas 
effektiva 
skatt 
och 
antalet 
uppfyllda 
undersökningspunkter
 för
 att 
kunna 
ge 
en
 förklaring 
till 
varför 
koncernerna 
redovisar 
som 
de 
gör.

Ansatsen 
för 
studien 
är 
kvantitativ, 
designen 
är 
komparativ 
och 
angreppssättet 
författarna
 valt 
är 
en 
innehållsanalys. 
I 
urvalet 
finns
 alla 
koncerner 
på 
Stockholmsbörsens 
Large 
Cap‐lista 
representerade,
 med 
undantag 
för 
fyra 
koncerner 
som 
inte 
uppfyllde 
urvalsvillkoren.
Med
 en 
av 
författarna 
utarbetad
 kodningsmanual 
som 
grund 
har 
koncernernas 
årsredovisningar 
granskats. 
Resultatet 
har 
sammanställts 
och 
analyserats 
utifrån 
den 
teoretiska 
referensramen
 samt 
genom
 statistisk
 analys 
i 
form 
av 
Kruskal‐Wallis 
test 
samt
 Mann‐Whitneys
 test.

Resultatet 
av 
studien 
visar 
att 
koncernerna 
på 
Large 
Cap‐listan 
redovisar 
på 
ett 
likartat 
sätt.
 Dock 
identifieras 
signifikanta 
skillnader 
mellan 
olika 
grupper 
av 
koncerner. 
Författarna 
drar
 slutsatsen 
att 
koncernerna 
har 
gjort 
en 
liknande 
tolkning 
av 
IASB:s 
föreställningsram 
och
 regelverk
 samt
 att 
skillnaderna 
mellan 
grupperna 
kan
 förklaras 
av 
agentteorin 
och 
företagsledningens
 benägenhet 
att 
sprida
 information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Pettersson, Fredrik. "Den enes skräp är den andres skatt : Förutsättningar för kommersialisering av slaggprodukter från ståltillverkning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-305786.

Full text
Abstract:
This is a study of the preconditions for turning the slag produced at Outokumpu Steel in Avesta into by-products. Specifically in which way the continued work should be organized in order to create the best opportunity to reach the goals of lowering the cost for landfill disposal, increasing the level of re-usage in the company and society as well as reducing the usage of virgin materials. The study accounts for the technological conditions and challenges at hand. The biggest remaining challenge will be to find a suitable method for separating metal remaining’s from the slag. All previously identified application areas have been analysed. Slag asphalt and water cleaning are two areas which has been examined in greater detail, while the remaining only been studied briefly. An external analysis has been conducted, where the competing steel manufacturers in Sweden as well as external forces and risks within society have been studied. To analyse the different routes that Outokumpu could choose for the future, an economical analysis of different scenarios and their potential cash flows has been done. Relevant literature concerning organization of innovative businesses is then discussed with relation to the current situation. This leads up to the conclusion that Outokumpu should either negotiate with an external part interested in taking over the commercial part of slag operations and sell them all slag from the Avesta site. Otherwise they should start up their own separate company to handle all the commercialization of all slag, preferably for the entire corporate group.
Studien undersöker vilka förutsättningar som finns vid Outokumpu Steel i Avesta, för att kunna sälja den biprodukt som slaggen från ståltillverkningen utgör. Specifikt har det undersökts på vilket sätt det fortsatta arbetet bör organiseras för att ge bäst förutsättningar för att uppfylla målsättningarna med en kommersialisering. Dessa är att sänka kostnaden för hantering av restprodukter, förbättra både företagets och samhällets hushållande av resurer samt möjliggöra för samhället att minska uttaget av jungfruliga material. Här redovisas de tekniska förutsättningarna och utmaningarna, vilka inte är obetydliga men definitivt möjliga att hantera. Framförallt är det av stor vikt att hitta en bra metod för att separera metallrester från slaggen. Under arbetets gång har samtliga av företagets sedan tidigare identifierade tänkbara användningsområden analyserats. Två av dessa, slaggasfalt och vattenrening, har analyserats omfattande medan övriga områden endast berörts översiktligt. En omvärldsanalys har genomförts och presenteras i rapporten dels i form av en genomgång hur övriga stålproducenter hanterar samma fråga och dels en beskrivning av utmaningar och risker från det omgivande samhället. En ekonomisk analys av olika scenarier och kassaflöden har genomförts för att visa hur olika vägval och parametrar påverkar utfallet från verksamheten. Med den förståelse för verksamheten och nuläget som ovanstående arbete gett har aktuell litteratur rörande organisation av innovativa affärsverksamheter studerats. Tillämplig kunskap från litteraturen har applicerats på det aktuella läget och i rapportens diskussionskapitel vägs denna information samman. Detta ger underlag till arbetets slutsats att Outokumpu i Avesta i första hand bör förhandla med en extern part som är villig att sköta den kommersiella delen och köpa all aktuell slagg som produceras vid anläggningen i Avesta. Alternativt bör Outokumpu starta upp ett företag med uppdrag att hantera all kommersiell hantering av slagg från förslagsvis hela koncernen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Olsson, Dennis, and Roland Eidefeldt. "Hur ökad skatt på plastbärkassar påverkar konsumenters val av bärmedel och klimatet : En observationsstudie." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277816.

Full text
Abstract:
Denna studie undersökte vad den höjda skatten på plastbärkassar som infördes den 1.a maj 2020 hade för inverkan på konsumenter i livsmedelsbutiker i Stockholm. Syftet var att undersöka hur konsumenters val av bärmedel förändrades, samt vilken påverkan på global uppvärmningspotential som denna förändring utgjorde. För att samla in information angående val av bärmedel från livsmedelsbutiker gjordes fyra observationer innan lagändringen, samt fyra observationer efter. De kategorier av bärkassar som i denna studie hade påverkan på global uppvärmningspotential var Plast-, tyg, pappers- och flergångsbärkassar. För att få fram ett underlag om de olika bärkassarnas påverkan på global uppvärmningspotential användes livscykelanalyser från två studier. Värdena från livscykelanalyserna fick sedan gå igenom en i denna studie framtagen balanseringsfaktor som tog hänsyn att bärkassarna återanvändes för transport av livsmedel,  i ett spann från 1-50 återanvändningar.  Resultatet från observationerna visade att plastbärkassarna efter lagändringen minskade sin representation med 50%, från att ha varit den mest använda kategorin till att bli den tredje mest förekommande. De bärkassar som istället ökade var flergångs- och pappersbärkassar. Efter lagändringen minskade även antalet bärmedel per köptillfälle från 2,1 till 1,7. Den totala påverkan på global uppvärmningspotential från konsumenters val av bärkassar minskade för ett enskilt köptillfälle med 36,9%.
This study investigates what impact the increased tax on plastic carrier bags that was introduced on 1 may 2020 had on consumers' choice of carrier bags in grocery stores in Stockholm. The focus was on examining how the choice of carrier bags changed, as well as the impact on the global warming potential that was caused because of this change. In order to collect data from grocery stores, four observations were made before the law was changed, and four observations after. The categories of carrier bags that had an impact on global warming potential, in this study, were plastic, fabric, paper and multi-purpose carrier bags. To obtain data that represented the various carrier bags' impact on global warming potential, two different life cycle analyses from two different studies were used. The data from the life cycle analyses were then processed through a self-made balancing factor which took into account that carrier bags can be re-used for transportation of food, in a range from 1-50 reuses. The result from the observations showed that, after the law changed, the representation of plastic bags decreased by 50%, from being the most frequently used category of carrier bag to become the third. The carrier bags that instead increased in usage were multi-purpose and paper bags. After the legislative change, the number of carrier bags per purchase also decreased from 2.1 to 1.7.  The total impact on global warming potential from carrier bags used for transport of food decreased by 36.9% for a single purchase occasion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Paradell, Dan. "Ett svenskt skattesystem under förändring : Århundradets skattereform 1902." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5378.

Full text
Abstract:
Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala skattesystem som hade anor från medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé. Den gemensamma nämnaren blir skattereformen 1902.Syftet i min uppsats har varit att undersöka denna skattereform som egentligen skulle vara en provisorisk skattereform som skulle tillämpas under ett år, 1903. Skattereformen bestod av tre delar som jag har undersökt varav det första är införandet av en progressiv beskattning. Det andra är införandet av självdeklarationen och det sista en reformering av taxeringsförfarandet.Resultatet av skattereformen vart så lyckad och gav väsentligt högre skatteintäkter till staten. Grunddragen i skattereformen kom att permanentas och följas av nya skattereformer. Nu nästan 110 år senare, är Sveriges skattesystem uppbyggt på samma sätt som det fastställdes i skattereformen 1902.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Jörgensen, Johanna. "Kortare avbrott för vistelse i Sverige och tredje land : Skatteverkets ställningstagande i förhållande till legalitetsprincipen." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18633.

Full text
Abstract:
För att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln får inte den skattskyldige på grund av semester, tjänsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer än sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anställningsår. Lagtexten uppställer således en begränsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land är inte begränsade i lagen. Skatteverket har dock lämnat ett ställningstagande enligt vilket den skattskyldige inte får vistas mer än 96 dagar per anställningsår eller åtta dagar per månad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln.  Ställningstagandet har ifrågasatts då det begränsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för ställningstagandet. Enligt legalitetsprincipen får ett ställningstagandes materiella innehåll inte uppställa nya rekvisit för tillämpning av lagregler, eller utan stöd av gällande rätt förorda en omotiverat snäv tolkning av rättsregler. Uppsatsens analys visar att ställningstagandets materiella innehåll inte är förenlig med gällande rätt vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen däremot att Skatteverket har stöd av gällande rätt för begränsningen som uppställs i ställningstagandet.  Uppsatsens slutsatser är att ställningstagandet till den del det omfattar sexmånadersregeln inte är förenligt med legalitetsprincipen. Det beror på att tolkningen däri alltför ingripande inskränker sexmånadersregelns tillämpningsområde på ett sätt som mot bakgrund av den materiella analysen inte förefaller rimligt. Den del av ställningstagandet som relaterar till kortare avbrott vid tillämpning av ettårsregeln bedöms emellertid förenlig med legalitets- principen.
In order to qualify for tax exemption according to the six-month and one-year rule, the Swedish Income Tax Act states that the individual seeking tax exemption cannot spend more than six days for each full month of the employment or a total of 72 days under the same employment year in Sweden. The Swedish Tax Agency has however published a statement imposing a limitation also on the days that the individual may spend in third countries. The statement states that a taxpayer may not spend more than 96 days per employment year, or eight days per month in total in Sweden and third countries, in order to qualify for tax exemption under the six-month and the one-year rules. The statement has been questioned as it restricts the ability for individuals to qualify for tax exemption under the rules. Accordingly, the thesis aims at analysing whether the statement is supported by the principle of legality. According to the principle of legality, statements published by the Swedish Tax Agency may not impose new requisites for the application of the law, or without the support of the law make an unjustifiably narrow interpretation thereof.  The analysis shows that the statement´s content is not consistent with applicable law in respect of the six-month rule. Further, the analysis shows that the part of the statement relating to the six-month rule is not consistent with the principle of legality as the interpretation thereof is too restrictive. The scope of the six-month rule is narrowed in a way that in the light of the substantive analysis does not seem reasonable. As for the one-year rule the analysis, however, shows that the Income Tax Act, the preparatory works and relevant case law support the Tax Agency´s view. According to my assessment, the part of the statement relating to the application of the one-year rule is also compatible with the principle of legality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Rahnamafar, Mahabad. "Val och byte av företagsform : En studie gällande skatternas roll vid val av företagsform samt de skattemässiga konsekvenserna vid ombildning av företag." Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21712.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Wärenfeldt, Niclas. "Konsekvenser vid fastighetsförvärv med s.k paketering –AB till BRF." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Ämnesavdelningen för företagsekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6244.

Full text
Abstract:

Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga konsekvenser betydligt större krav på läsaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Persson, Jenny, and Elina Svensson. "Böcker är en skatt : -En studie om språklig medvetenhet, högläsning och barnböcker i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7812.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Mårtensson, Stina, and Emelie Lund. "Leasingavtal utifrån IFRS 16 och K3 : En komparativ studie beträffande värdering, uppskjuten skatt och inkomstbeskattning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25723.

Full text
Abstract:
Redovisningsmässigt klassificeras leasingavtal som operationella eller finansiella. Som ett alternativ till finansiering har operationella leasingavtal tillämpats frekvent av företag. Med anledning av att ett operationellt leasingavtal inte behöver redovisas i rapporten över finansiell ställning för leasetagare. Detta har resulterat i att diskussioner om operationella leasingavtal uppstått. SEC har uppmärksammat problem beträffande operationella leasingavtal vilket har resulterat i att IASB utfärdat en ny redovisningsstandard, IFRS 16. Den nya redovisningsstandarden ersätter IAS 17 och IFRS 16 möjliggör för enbart en klassificering av leasingavtal i redovisningen, vilket är finansiella leasingavtal. Företag som tillämpar IFRS var vid ikraftträdandet 1 januari 2019, tvingade att klassificera om sina leasingavtal till finansiella. Svenska företag som tillämpar K3-regelverket har möjlighet att redovisa leasingavtal enligt båda klassificeringarna, operationellt eller finansiellt leasingavtal. I svensk skattelagstiftning framgår att ett finansiellt leasingavtal från leasetagares perspektiv ska hanteras som operationellt leasingavtal. Till följd av det uppstår ett gap mellan redovisning och beskattning när IFRS 16 appliceras. Nyttjanderätten i ett finansiellt leasingavtal samt leasingskulden ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Avskrivning, amortering och räntekostnader som uppkommer får redovisas utifrån både K3 och IFRS. Ur ett skatteperspektiv å andra sidan finns ingen avdragsrätt för leasetagare vilket kräver justeringar i inkomstdeklarationen för avskrivningar och räntekostnader. Skattemässigt tillfaller inte äganderätten av leasingavtalet leasetagaren. Temporära skillnader uppstår mellan nyttjanderättstillgången och leasingskulden som medför att uppskjuten skatt behöver tas hänsyn till. Syftet med studien är att undersöka hur klassificeringen av leasingavtal påverkar ett företags finansiella rapporter, både utifrån K3 och IFRS. Dessutom ämnar vi undersöka den problematik som uppstår i samband med de olika värderingsreglerna för de finansiella leasingavtalen. Vidare är syftet med studien att undersöka vilka effekter gällande redovisningsval vid uppskjuten skatt enligt K3 och IFRS som kan uppstå, samt dess påverkan på ett företags noter i finansiella rapporter. För att uppnå syftet har vi genom konstruerade typfall, tillämpat de olika regelverken. Empirin som presenterats till följd av typfallen har tolkats och analyserats utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper samt intressentteorin. Studiens resultat indikerar att finansiella rapporter påverkas av tillämpade klassificeringsregler enligt K3 och IFRS 16. Utfallet antyder även på problematik beträffande värderingsreglerna mellan inkomstskattelagen och IFRS 16. Beroende på om K3 eller IFRS appliceras beträffande leasingavtal förekommer olika tillvägagångssätt att hantera uppskjuten skatt. Följaktligen påverkas delvis redovisningen och delvis tilläggsupplysningarna för företaget. Vår slutsats är att redovisning av ett finansiellt leasingavtal utifrån både K3 och IFRS 16 bör prefereras av intressenter. Av den anledning att företag i högre utsträckning uppnår transparens och visar en mer korrekt bild i de finansiella rapporterna.
Lease agreements are classified as operational or financial. As an alternative to company funding, operational leasing has been applied frequently by companies since it is not required to be included in the balance sheet. Discussions regarding operational leasing agreements have occurred as a result. Due to the debates IASB issued a new accounting standard, IFRS 16, for leasing agreements in order to replace IAS 17. Companies that implement the new accounting standard were required by law to reclassify their existing operational agreements to financial agreements. Swedish companies that apply the K3 regulation have the opportunity to post leasing agreements according to both classifications. Tax legislation in Sweden states financial leasing agreements should be handled as operational leasing from a lessee’s perspective. When the accounting standard IFRS 16 is utilized, a gap in accounting and taxation appears. The leasing asset and leasing liability in a financial agreement are to be reported in the balance sheet. Depreciation, amortization, and interest expenses that arise may be reported as stated in both K3 and IFRS. From a tax aspect, adjustments are enforced in income tax return for depreciation and interest expenses. Ownership of the leasing agreement are not accrued to the lessee. Temporary discrepancies originating from leasing asset and leasing liability, leads to consideration of deferred tax in accounting. Intent of this study is to investigate how classification of leasing agreements affects financial reports for companies, according to K3 and IFRS. This study also focus on the dilemma issued from various valuation instructions for financial leasing regarding regulations (K3, IFRS) and income tax legislation. Our examination reviews the influence of chosen accounting standard for deferred tax, according to K3 and IFRS, and the impact it presents in financial notes. Aim of this study has been tested by implementing both regulations to typical scenarios prevalent within the industry. The empirical evidence emerged from our cases are clarified and analyzed on the basis of characteristics in quality and theory of stakeholders. Results coming from this study indicates financial reports affected by practiced rules of classification in accordance with K3 and IFRS. The outcome implies complications as to valuation instructions for income tax legislation and IFRS. Depending on whether the K3 regulation or IFRS are applied concerning leasing agreements, different approaches to managing deferred tax are appropriate. Consequently, both accounting and additional information in financial reports are influenced in partial. Our conclusion is that financial leasing accounting wise would be preferred by stakeholders when utilizing K3 and IFRS. That is due to a higher extent of transparency in financial reports as well as a faithful representation. This study is written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Larsson, Jenny, and Marlene Vanqvist. "En bok är en skatt : En studie av förskolors kapprumsbibliotek inom Bokstartsprojektet och pedagogernas förhållningssätt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-427452.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Strååt, Karin, and Katarina Sundén. ""Inget lär främja kreativiteten så som brist på pengar" : - Om företags hantering av skattefrågor." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23426.

Full text
Abstract:

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse då

allt fler intressenter ser till hur företag hanterar sina

skattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,

moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sina

intressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt som

de följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagets

skattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för att

hantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrategin

ska beröra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Wedar, David. "Beskattning av Bitcoins." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275120.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Henriksson, Linnea, and Karin Lindmark. "Skatt och subventioner på livsmedel : Inställning till beskattning och subventionering av livsmedel hos vuxna i Sverige." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82682.

Full text
Abstract:
Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Gustafsson, Opdal Karl. "Inkomstskatters inverkan på det sociala kapitalet : en kvantitativ studie om sambandet mellan skatt och social tillit." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73518.

Full text
Abstract:
This essay study the connection between income taxes and social trust. This has been conducted through studying the social trust between income classes, investigate if there is a connection between trust and attitude to tax levels. Furthermore, the study will analyze if the variation in income can explain the level of variation in social trust.  Based on the analysis it is possible to determine a connection between the opinion of the income tax as too high and a low degree of social trust. It is not possible to determine that there is a significant connection between high income and a low degree of social trust.  Social capital is a widespread concept within almost every academic field. In this study, social trust will be used in a further extent since it better describes trust between people on a micro level. Social capital will instead be used when speaking of the accumulated amount of social trust on a level of macro.  The study is based on data from Välfärdsstatsundersökningen 2010 (Welfare state survey), which is carried out by Umeå university. The variables used originates from the survey, which later is recoded to suit the purpose of the essay.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Bergkvist, Anna-Carin, and Ulrika Jonasson. "Någons skräp kan bli en annans skatt : En kvalitativ studie om återvinning och återanvändning i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14563.

Full text
Abstract:
Inledning Studien  handlar  om  hur  förskollärare  arbetar  med  hållbar  utveckling  i  den  pedagogiska verksamheten i förskolan samt hur de belyser och förmedlar hållbar utveckling för barn. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hållbar utveckling utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen samt hur de arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återvinning och återanvändning, ur ett förskoleperspektiv. Metod I studien har vi valt att använda en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju, då den är mer öppen och inbjudande till att respondenten får resonera fram sina svar. Fem förskollärare från fem olika förskolor från två kommuner intervjuades på sina respektive arbetsplatser. Resultat Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar medvetet med hållbarutveckling i den pedagogiska verksamheten på förskolan. I vilken utsträckning förskollärarna arbetar med hållbar utveckling såg olika ut på olika förskolor. I resultatet kom det tydligt fram att material återvinns och återanvänds. De flesta förskollärarna visar på att materialet är tillgängligt för barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Olsson, Ida, and Ellen Kron. "Högläsning - En värdefull skatt : En kvalitativ studie av förskollärares berättelser om högläsningens villkor & möjligheter i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79961.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Bohlin, Maria, Sofia Landås, and Sanna Hellblom-Björn. "Skatternas betydelse vid val och byte av företagsform." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14755.

Full text
Abstract:
Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som är mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstår några skattemässiga konsekvenser vid byte av företagsform. Uppsatsen bygger på kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen används primärdata från semistrukturerade intervjuer med rådgivare samt företag. Sekundärdata har samlats in från litteratur samt artiklar som berör ämnet byte av företagsform.  Resultatet av studien visade att aktiebolag är den skattemässigt mest förmånliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag från början rekommenderar vi att de startar en enskild näringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet främst var de civilrättsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det däremot de skatterättsliga reglerna som var mest avgörande. Studien visar att det uppstår skattemässiga konsekvenser vid byte av företagsform, men om ombildningen går till på rätt sätt kan skattekonsekvenserna undvikas.
The purpose of this study is to examene which type of organisational form is the most beneficial in regard to taxation as well as examining if there are any tax related consequences associated with changing organisational form. This study is built upon both qualitative and deductive methods. The thesis makes use of primary data from semi-structured interviews with financial advisers and organizations. Secondary data has been collected from text books as well as scientific journals which are related to changing of organizational form.  The results of the study show that if organizations earnings are over the national income tax threshold, then a limited company is the most beneficial organizational form in regards to taxation. We have concluded that if a company is unable to start a limited company then the recommendation for owners is to start as a sole trader rather than a trading company. During the start period of an organization it was found that private law had the greatest impact upon the organization. However, during the reorganization tax related laws were found to be decisive. It was also found that there are tax related consequences associated with changing organizational form however if the reorganization is conducted in the right way these consequences can be avoided.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Brankovic, Elma, Linda Corell, and Jennie Larsson. "Lagen om deklarationsombud : Öppen för tolkning." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1084.

Full text
Abstract:

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.

Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna. Visar det sig att lämnade uppgifter inte är korrekta eller kommer in för sent, är det den deklarationsskyldige som drabbas av skattetillägg respektive förseningsavgift.

Det är Skatteverket som registrerar ombudet. I lagen har det specificerats att underåriga personer, personer i konkurs eller personer som har förvaltare inte får registreras som deklarationsombud. Vidare krävs också att personen ska vara lämplig för uppdraget. Vid registreringen ska även beaktas om personen i fråga har dömts för ekonomisk brottslighet, tidigare visat sig vara oskicklig eller visats sig vara olämplig.

Efter att ha pratat med representanter för Skatteverket har det framkommit att det idag, ett år efter lagens införande, i flera avseenden är oklart hur lagen ska tolkas avseende ansvar för lämnade uppgifter och bedömning av kriterierna vid registrering av ombudet. Vi anser att en oklart utformad lag som kan komma att innebära hårda sanktioner mot den enskilde inte är att föredra i vårt svenska skattesystem.

Någon utvärdering av lagen har hittills inte gjorts, så framtiden får utvisa om det nya tillvägagångssättet med ombud medför den vinst för Skatteverket och för företagen som förutspåddes i lagförarbetena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Norberg, Elin. "Prejudikat eller inte prejudikat? : - Skatteverkets möjliga samt faktiska användning av rättskällan." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72704.

Full text
Abstract:
Den myndighet som i Sverige har befogenhet att ta ut skatt från befolkningen är Skatteverket, SKV. Den grund som möjliggör att myndigheten kan ta ut skatt och som den ska grunda alla sina beskattningsbeslut på är lag, vilket brukar benämnas legalitetsprincipen. SKV använder emellertid ibland prejudikat som stöd för hur den ska beskatta. Här framstår då en fråga om SKV bör stödja sig på prejudikat när den enbart ska använda lag som grund för beskattning.Syftet med uppsatsen har således varit att utröna om SKV bör använda prejudikat som stöd vid beskattning. De delar som står mot varandra i denna fråga är prejudikatets roll mot rättssäkerheten. Mer preciserat avses två rättssäkerhetsprinciper nämligen förutsebarhetsprincipen samt legalitetsprincipen. Prejudikat som rättskälla kan emellertid sägas vara vägledande för SKV och medför att likabehandling upprätthålls. Motsättningarna medför därför att SKV inte kan ta prejudikatet som gällande rättsregler men som vägledning för hur lagtext ska tolkas. Genom statistik går det även att se att SKV använder prejudikat i en viss omfattning både vid upprättande samt upphävande av ställningstaganden. Omfattningen är totalt sett inte särskilt hög men vid jämförelse med andra liknande grunder är omfattningen något större. En annan fråga som kan ställas är hur SKV använder prejudikat i dessa ställningstaganden. Genom en analys av fyra ställningstaganden har denna fråga försökts besvaras. Ställningstagandena är av varierande karaktär och behandlar vitt skilda områden, men har det gemensamt att de upprättats på grund av nya avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Det framkom då att SKV använder prejudikat som en tolkningskälla vilken den bedömer olika omständigheter och företeelser utifrån. Detta genom att exempelvis beskriva sin bedömning eller ta fram olika exempel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Gunnarsson, Viktor. "Bensinefterfrågan, skatt och koldioxidutsläpp : En ekonometrisk studie av privat efterfrågan på bensin i Sverigen för åren 1960-2010." Thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53450.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Ahltun, Marcus. "Tillhörighet – en mångfaldens skatt i lärandet : En fenomenologisk intervjustudie om nyanlända och flerspråkiga elevers upplevelser av sitt lärande." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37240.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Segerbrant, Petra. "Hälsoskatt på livsmedel i Sverige : Kan en riktad skatt mot skadliga fetter styra konsumtionen mot mer hälsosamma livsmedelsval?" Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149633.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker om ekonomiska styrmedel kan påverka konsumtionen av livsmedel som innehåller en hög andel mättat fett och transfetter samt om konsumtionen kan riktas mot mer hälsosamma livsmedelsval och därigenom förbättra folkhälsan. Datamaterialet som ligger till grund för analysen är aggregerat tidsseriedata över konsumtion, livsmedelsförsäljning och konsumentprisindex. Sex livsmedel analyseras; rött kött, chark, fjäderfä, smör, margarin och olja, där fetterna och köttprodukterna analyseras i separata modeller. Med hjälp av LA/AIDS-modellen estimeras elasticiteten för de olika varorna vilket sedan används vid simulering av olika skatte-och/eller subventionsreformer. Simuleringen utförs för att analysera effekten av de olika ekonomiska styrmedlen på konsumtionen av de olika livsmedel samt om för att se om någon hälsoeffekt är att vänta. Resultatet för studien visar att det går att påverka konsumtionen av livsmedel samt att konsumtionen kan styras mot mer hälsosamma livsmedelsval.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Tiberg, Emil. "Företrädaransvar avseende förfallna skatter : Sker normtillämpningen med bibehållen rättssäkerhet?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28418.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Hjalmarsson, Nils, and Jakob Hultgren. "Ränteavdragsbegränsningar och kapitalstrukturer : En studie av införandet av ränteavdragsbegräsningar i Sverige 2019 och dess påverkan på bolags kapitalstrukturer." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415751.

Full text
Abstract:
Hur stor påverkan skattemässiga hänsyn har på bolags kapitalstrukturer har i forskningen länge varit omdebatterat. Sverige införde 2019 en begränsning av de avdrag bolag tidigare har kunnat göra på sina negativa räntenetton, vilket i sin tur minskat den skattemässiga fördelen av en hög skuldsättning. Denna studie undersöker hur svenska bolag anpassat sin kapitalstruktur vid införandet av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes 2019. Genom att studera data från alla bolag från Stockholmsbörsen, göra ett urval utifrån relevanta faktorer och konstruera jämförelseindex som mäter förändringen av ett flertal relevanta kvoter har förändringen av bolagens kapitalstruktur observerats mellan åren 2018 och 2019. Studiens resultat visar att de svenska börsbolagen överlag inte anpassat sina kapitalstrukturer efter att de nya ränteavdragsbegränsingarna införts 2019. Istället har en procentuell ökning av skuldsättningsgrad och räntekostnader som andel av både tillgångar och EBITDA kunnat observerats, i motsats till vad tidigare forskning visat på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Sjulander, Jennifer. "Rätt skatt på rätt plats? : En studie av hinder och drivkrafter för implementeringen av den svenska skatten på plastbärkassar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177573.

Full text
Abstract:
Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov.
The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Schwartz, Felicia. "Begreppet verksamhetsgren : Hur ska begreppet tolkas vid underprisöverlåtelser?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78732.

Full text
Abstract:
Ett företag kan genom en omstrukturering överlåta en näringsverksamhet till en utomstående person för att kunna bedrivas vidare i en ny företagsfrom istället för att verksamheten avslutas. En omstrukturering kan äve ske inom en koncern eller mellan olika bolag som ägs av en och samma fysiska person. Huvudregeln är att om en överlåtelse görs till ett pris som understiger marknadsvärdet ska uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas. Till huvudreglen finns det undantag och en av undantagsreglerna framgår av 23 kap. IL och gäller för underprisöverlåtelser, dvs. försäljning av tillgångar till priser under marknadsvärde. I 23 kap. IL finns det ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att det ska kunna föreligga en kvalificerad underpirsöverlåtelse. Ett av villkoren som uppsatsen utgår ifrån är 23 kap. 17 § IL som reglerar självaste överlåtelsen. Överlåtelsen ska avse en hel verksamhet, verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhetsgren. Vad som avses med begreppet verksamhetsgren är oklart då det varken av lagtext eller förarbeten tydligt framgår vad som faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren eller hur begreppet ska tolkas. För att veta vad som avses med verksamhetsgren kan definitionen i 2 kap. 25 § IL ge vägledning. I paragrafen framgår det att tillgången ska lämpa sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Vad som menas med rörelse kan definitionen utläsas ur 2 kap. 24 § IL. Eftersom att 2 kap. 25 § IL gäller för både underprisöverlåtelser i 23 kap. IL och verksamhetsavyttringar i 38 kap. IL har diskussioner förts huruvida begreppet ska tolkas enligt EU-rätten. Ska definitionen i 2 kap. IL kunna tillämpas för två olika transaktioner? Hur begreppet ska tolkas är omdiskuterat i doktrinen och mycket talar för att det är en fråga för domstolen att döma i. För att företag, innan de genomför en omstruktuering, ska veta om tillgången de vill överföra ses som en verksamhetsgren eller inte hade det underlättat om det gick att utläsa riktlinjer ur praxis om vilka tillgångar som utgör en verksamhetsgren och hur begreppet ska tolkas. Eftersom det varken av lagtexten eller förarbeten går att utläsa hur begreppet verksamhetsgren ska tolkas kan ledning sökas i praxis. I uppsatsen lyfts ett antal praxis från domstolen men också förhandsbesked från Skatterättsnämnden, SRN, som har prövat frågan om en typ av tillgång ses som en verksamhetsgren. Eftersom en bedömning görs från fall till fall kan det vara svårt att finna riktlinjer som skulle gälla i alla situationer. Av domstolens och SRN:s bedömning har det inte heller framgått på ett tydligt sätt hur deras bedömning har gjorts i det aktuella fallet. Detta gör det svårt att veta hur deras diskussioner har gått och vad som faktiskt har legat till grund i bedömningen. Men trots detta skulle man kunna utläsa ett fåtal riktlinjer även fast de inte är på någon detaljerad nivå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Krönström, Tobias. "Rom föll inte på en dag : En undersökning om jordskattens eventuella påverkan på Västroms fall." Thesis, Uppsala universitet, Antikens kultur och samhällsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324006.

Full text
Abstract:
This essay plans to research the fall of the Roman Empire and especially look at the land-tax angle, my hypothesis is that the land-tax had a bigger effect of the Roman Empire fall than previously thought. This essay also investigates why the Western Roman Empire declined. To accomplish this a lot of research will be made about the decline and analysis of the content.  The main source of information about the land-tax will come from The Theodosian Code which is a book from the 5th-century about taxes in the Roman Empire. To reach this goal I will interpret the sources to clarify what actually happened. I use this information to either to confirm or discard other scientists’ theories. The result is that land-tax had a bigger influence on the Roman Empires fall the previously believed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Axelsson, David, and Jesper Ingemarsson. "Rättssäkerhet och anstånd med betalning av skatt : En analys av 17 kap. 2 § p. 2-3 Skattebetalningslagen ur ett rättssäkerhetsperspektiv." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-663.

Full text
Abstract:

The aim of this thesis is to investigate whether legal rights are upheld when wording and applying the postponement of payment of tax regulations of chapter 17 section 2 p. 2-3 of the payment of Tax Act. We also investigate how the wording of the regulations relate to the requirement of legal security.

It has been questioned if the regulations concerning postponement of payment of tax are compatible with the requirement of legal security. Of course does not a taxpayer want to pay tax that he or she consider incorrect, and that has not been under trial by an impartial authority. If the request for postponement of payment of tax is rejected, the consequences for the taxpayer can lead to huge financial losses. The worse scenario for the taxpayer is if he or she goes bankrupt due to the rejected request.

The tax assessment regulations forming the basis for the postponement of payment of tax regulations are considered disputable, which has brought the matter to the fore. When ap-plying for reassessment or making an appeal, the question arises whether the tax in process should be submitted before the matter has been settled. The regulations of chapter 23 sec-tion 7 of the payment of Tax Act stipulate that the obligation to submit taxes remains re-gardless of its disputability. The only way the taxpayer can avoid having to submit taxes be-forehand is to apply for postponement of payment of the tax. When the application for postponement of payment of tax has reached the Tax Authority it is treated separately from the underlying tax assessment matter. However, the outcome of the postponement of payment of tax matter depends on the prerequisites on which the tax assessment is based.

This thesis is based on the regulations of chapter 17 section 2 p. 2-3 of the payment of Tax Act. The section stipulates that postponement of payment of tax may be granted in matters where the outcome of an ongoing tax assessment process may be uncertain, or where it may lead to considerable damage or else appear unreasonable to submit taxes. The founda-tions for judgment are very vaguely worded, which creates room for subjective interpreta-tions, and moreover, it means that judicial authorities must fill up the prerequisites with their judgments. Unclear bases for judgment limit taxpayers’ demands for predictable taxa-tion, and the risk both local tax offices and the Tax Authority and administrative courts make different assessments is great.

When the Tax Authority and the administrative courts treat claims for postponement of payment of tax, legal rights must always be considered. There are often deficiencies in the handling of the matters, which impair the taxpayers’ legal rights. The matters should be suf-ficiently investigated and the decisions motivated in a satisfactory manner. Moreover, the handling of claims for postponement of payment of tax should be objective, and decisions made with consideration to the consequences of the ruling.

As things are at present, it takes a considerable amount of time for the courts to investigate the underlying tax assessment, which means the consequences of not being granted a post-ponement of payment of tax are so much the graver. This also means that the taxpayer is forced to live a long time in financial and psychological uncertainty. One suggestion of how to come to terms with this problem is to increase specialization in the administrative courts.

The lack of clearly worded legal texts, preparatory work and practice leads to predictability being impaired for the individual and create difficulties for the Tax Authority and the ad-ministrative courts. From a legal rights perspective, more generous regulations regarding postponement of payment of tax should be introduced. One suggestion is to turn the main regulation of chapter 23 section 7 of the payment of Tax Act around. Postponement of payment of tax would then be granted unless particular reasons for its denial exist. An al-ternative to this suggestion may be to leave the main regulation in its current wording and have the exception regulations of chapter 17 section 2 of the payment of Tax Act grant postponement of payment of tax, unless particular reasons hindering this exist. In such a case of denying postponement of payment of tax the reasons for denial should be speci-fied.


I uppsatsen undersöks om rättssäkerheten upprätthålls vid tillämpningen av anståndsbe-stämmelserna i 17 kap. 2 § p. 2-3 SBL. Samt hur utformningen av bestämmelserna förhåller sig till kraven på rättssäkerhet.

Det har ifrågasatts om anståndsbestämmelserna är förenliga med rättssäkerhetens krav. Detta följer av att en skattskyldig naturligtvis inte vill betala skatt som denne anser är felak-tig och som inte ännu har hunnits prövats av en oberoende instans. Avslås en anståndsbe-gäran kan detta få stora ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. I värsta fall riske-rar den skattskyldige att försättas i konkurs.

Anledningen till att anståndsbestämmelserna uppkommer är att det underliggande taxe-ringsbeslutet som ligger till grund för dessa är tvistigt. Vid en begäran avseende ompröv-ning eller överklagan uppstår frågan huruvida den berörda skatten som är under process skall betalas innan ärendet är avgjort. Enligt huvudregeln i 23 kap. 7 § SBL stadgas det att skyldigheten att erlägga skatt består oavsett om den är tvistig. Den utväg som återstår för den skattskyldige att slippa att betala skatten innan beslutet vunnit laga kraft är att begära anstånd med betalningen av skatten. När begäran om anstånd inkommit till Skatteverket blir detta ett ärende som hanteras separat från den underliggande taxeringsfrågan, dock är utgången av anståndsärendet beroende av de rekvisit som ligger till grund för taxering.

Uppsatsens inriktning syftar till reglerna i 17 kap. 2 § p. 2-3 SBL. I paragrafen stadgas att anstånd kan ges i fall, där utgången i en pågående skatteprocess är tveksam eller där det kan medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt att betala skatten. Dessa bedömningsgrunder är som synes mycket vagt utformade, vilket skapar utrymme för subjektiva tolkningar och dessutom innebär detta att de rättstillämpande instanserna måste fylla ut rekvisiten med sina bedömningar. Oklara grunder för bedömning medför att de skattskyldigas krav på en förutsebar beskattning inskränks, dessutom är risken för olikfor-mig bedömning mellan både lokala Skatteverkskontor samt mellan Skatteverket och för-valtningsdomstolarna stor.

I behandlingen av anståndsärendet hos Skatteverket och förvaltningsdomstolarna finns det flera rättssäkerhetsaspekter som bör uppfyllas. I flera av dess finns brister i handläggningen som gör att den skattskyldiges rättssäkerhet kan komma att begränsas. Ärendet skall utre-das tillräcklig och när beslut lämnas skall detta motiveras för den skattskyldige på ett till-fredsställande sätt. Dessutom bör hanteringen av anståndsärendet skötas objektivt och hän-syn till konsekvenserna av beslutet bör beaktas.

I nuläget är handläggningstiderna för att få den underliggande taxeringsfrågan utredd av domstolarna mycket lång, vilket innebär att konsekvenserna av att inte få anstånd med be-talning av skatten blir ännu större. Det innebär att den skattskyldige under lång tid tvingas leva i både ekonomisk och psykologisk ovisshet. Ett förslag för att komma till rätta med problemet är att en ökad specialisering inom förvaltningsdomstolarna sker.

Bristen på klar lagtext, förarbeten och praxis leder till att förutsebarheten inskränks för den enskilde samt svårigheter för Skatteverket och domstolarna vid lagtillämpning. Ur rättssä-kerhetssynpunkt bör generösare bestämmelser angående anstånd med betalning av skatt in-föras. Ett förslag är att vända på huvudregeln i 23 kap. 7 § SBL. Anstånd skulle då som hu-vudregel medges. Om det däremot föreligger särskilda skäl skall den skattskyldige nekas an-stånd. Ett alternativ till detta förslag skulle vara att huvudregeln står kvar i nuvarande ut-formning, men att undantagsreglerna i 17 kap. 2 § SBL regelmässigt medger anstånd om inte särskilda skäl talar emot detta. I ett sådant anståndsavslag skall skälen som ligger till grund för beslutet preciseras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Skatt' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography