Dissertations / Theses: 'Skogen'

1

Sandström, Anton. "Virtuella möten i skogen : Ett verktyg för att underlätta Gällö skogs möten i skogen genom 3D-konferens." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34049.

Full text

Abstract:

Within Gällö skog there is an increasing need for meetings in the forest at a distance. This is because many landowners do not live at or close to their forest property. The aim of this work was therefore to find a 3D conference solution for Gällö skog. The work has been carried out using the design process and Pugh's relative decision matrix. First, a requirement specification was made for both hardware and software selection. Then the Facebook Spaces, Rumii and AltSpaceVR software were investigated against this. When none of the aforementioned software was sufficiently satisfactory for this work, it was decided to develop a software. The developed software is based on a website and was developed by modifying an existing project from github.com. Through the modification made in the project, all requirements in the specification could ultimately be achieved. However, with some restrictions. The software works best in the Mozilla Firefox browser, and is not compatible with the iPhone. The user friendliness of Gällö skog also has development potential. The hardware in this work was chosen by comparing the VR glasses HTC Vive and Oculus Rift against each other and the developed requirement specification. As a result, HTC Vive was bought for the project. This because it fulfilled most of the work requirements, and that it had other features that enabled the headset to be used in future work. Finally, The conclusion of this work was that until this technology has come further, this solution may be insufficient. The idea is good, the solution is good, but the technology needs to come further for fully satisfactory results. When the VR technololgy have advanced further, a solution like this could be something that could be useful to companies. This because the inertaction of a 3D conference is improved compared to today's video chat.
Inom Gällö skog finns ett ökande behov av att hålla möten i skogen på distans. Detta eftersom många markägare inte bor på, eller vid sin skogsfastighet. Målet med detta arbete var därför att hitta en 3D-konferenslösning åt Gällö skog. Arbetet har genomförts med hjälp av designprocessen samt Pughs relativa beslutsmatris. Först togs en kravspecifikation fram både för val av hårdvara och mjukvara. Efter det undersöktes mjukvarorna Facebook Spaces, Rumii och AltSpaceVR mot denna. När ingen av de nämnda mjukvarorna var tillräckligt tillfredsställande för detta arbete så valdes att ta fram en egen mjukvara. Den framtagna mjukvaran baseras på en webbplats och togs fram genom att modifiera ett befintligt projekt från github.com. Genom den modifikation som gjordes i projektet så kunde alla krav i kravspecifikationen till slut uppnås. Dock med vissa restriktioner. Mjukvaran fungerar bäst i webbläsaren Mozilla Firefox, och är ej kompatibel med Iphone. Även användarvänligheten för Gällö skog har utvecklingspotential. Hårdvaran i detta arbete togs fram genom att jämföra VR-glasögonen HTC Vive och Oculus Rift mot varandra och den framtagna kravspecifikationen. Resultatet av detta blev att HTC Vive köptes in till projektet. Detta för att de uppfyllde flest av arbetets krav, samt att de hade övriga funktioner som gjorde att de kan användas även i framtida arbeten. Slutsatsen av detta arbete blev till slut att tills dess att tekniken kring detta har hunnit längre så blir denna lösning möjligtvis otillräcklig. Tanken är god, lösningen bra, men tekniken behöver komma längre för fullt tillfredsställande resultat. När VR-tekniken kommit längre skulle en lösning likt denna kunna vara något som kan bli användbart för fler företag. Detta eftersom interaktionen i en 3D-konferens förbättras jämfört med dagens videochattar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Josefsen, Bjarne. "Barnehagen i skogen." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for arkitektur og billedkunst, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-17601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hallberg, Katarina. "Konflikter i skogen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1035.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Rein, Torkel. "Berget, skogen, torget." Thesis, KTH, Arkitektur, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-241061.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Unga, Johanna, and Ann Sofie Hegge. "Skogens möjligheter : En studie om barns genusskapande i mötet med skogen." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28192.

Full text

Abstract:

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö. Plats och ting i skogen blir aktiva i barns genus- och subjektskapande eftersom de är laddade med pedagogers och barns förväntningar och föreställningar om skogsdiskursen. Skogen som pedagogiskt rum kommunicerar koder i mötet med barn, således kan skogen inte ses som könsneutral och ”oskyldig”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Selsmark, Dan. "Skogen för nyttans skull. Syn på skogen i det merkantilistiska systemet." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243290.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ohlsson, Annelié, and Jerker Svensson. "Skogen - vårt biologiska kulturarv." Thesis, Kristianstad University College, Department of Mathematics and Science, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4463.

Full text

Abstract:

This article deals with the woodlands as a biological cultural heritage and how it is taken care of in the protected woodlands in Skåne, in the south of Sweden, especially the deciduous trees which is dominated by beech. High biological values have emerged as a result of grazing and different kinds of forestry. The protected woodlands have been ripped of its cultural influences which changes the biological values on which the original reasons for protection was founded.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Arvidson, Märta. "I skogen är det lugnt och skönt : Barn och pedagogers tankar om skogen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48244.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bertilsson, Malin. "Småbarnspedagogik i skogen : Skogen som ett pedagogiskt hjälpmedel för 1-3 åringar i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28384.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Olsen, Annika. "Skogen som resurs i lärandet." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1649.

Full text

Abstract:

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nylén, Stina. ""Inte ute i skogen längre"." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36549.

Full text

Abstract:

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem. Analysen fokuserar på hur eleverna upplever sig som delar i ett sammanhang och hur detta påverkar dem. Slutsatsen blir att de sociala sammanhangen är väsentliga för hur man anpassar sig till den nya skolgången; om de sociala omständigheterna är tillfredsställande så fungerar även skolarbetet i stort. Det framgår också att man inte upplever det man beskriver som stora skillnader i skolmiljö och undervisningsmetoder som avgörande för hur övergången i sig fungerat, utan även här är de relationella omständigheterna centrala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lindström, Emelie. "Förskolepedagogers tankar om lärande i skogen : Skiljer sig tankarna om skogen åt beroende på utbildningsbakgrund?" Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27701.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sangby, Ulrika. "Hur pedagogen utnyttjar skogen : En studie om hur man kan använda skogen som läromedel i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31049.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om pedagogerna använder sig av skogen de har i sin närhet och hur de utnyttjar den. Syftet är även att ta reda på hur viktig pedagogerna anser att skogen är, vilka möjligheter som finns i skogen och på vilket sätt samt hur pedagogerna upplever att skogsutflykterna bemöts av barnen. Metoden är strukturerad intervju med sju pedagoger på två olika förskolor samt två observationer på en av förskolorna. Båda förskolorna har nära till skog men utomhusgården skiljer sig nämnvärt. Slutsatsen visar att samtliga pedagoger föredrar utomhuspedagogik. De anser även att man lika gärna kan gå till skogen oplanerat som planerat och att skogen har mycket att erbjuda samt bemöts positivt bland barnen. Slutsatsen visar också att pedagogerna inte använder skogen så mycket som jag trodde trots att den ligger precis bredvid förskolorna. Av de två förskolorna som jag undersökt visar resultaten att en av dem har inplanerade skogsdagar en dag i veckan.
The purpose of this study is to find out if the teachers use the forest they have in their neighborhood and how they use it. It also aims to find out how important the teachers believe that the forest is, what opportunities exist in the forest and how the teachers feel that forest excursions are treated by the children. The method is structured interviews with seven teachers at two different preschools and two observations on one of the preschools. Both preschools are close to the forest but the outdoor courtyard differs significantly. The conclusion is that all educators prefer outdoor education. They also believe that they can visit the forest both unplanned and planned. The forest has a lot to offer and are viewed favorably among kids. However, the teachers do not use the forest as much as I thought, even though it is right next to preschools. Of the two preschools that I have examined, the results show that one of them has planned forest day one day a week.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Högberg, Sandra, and Isabelle Renström. "Skogen som pedagogisk miljö : Fem förskollärares motiv till att använda sig av skogen i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23189.

Full text

Abstract:

Vår studie handlar om skogen som pedagogisk miljö. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på varför förskollärarna gör pedagogiska överväganden om att använda skogen i sin undervisning i förskolan. Vi har redogjort för tidigare forskning som visar på skäl till att gå till skogen och kopplat ihop de skälen med förskolans läroplan. Vår litteraturgenomgång redogör för mål utifrån förskolans läroplan, förskollärares pedagogiska överväganden samt skogen som pedagogisk miljö. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie åt det narrativa hållet vilket innebär att använda sig av berättelser i sig som källa. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom de är flexibla och möjliggör till att få fylliga och detaljerade svar. Utifrån den tidigare forskningen utformade vi en intervjuguide med frågor som uppmuntrade respondenterna till att berätta om sina erfarenheter och upplevelser. I studien deltog fem förskollärare från fyra olika förskolor som alla har någon typ av inriktning mot utomhuspedagogik. Resultatet redovisar vi genom narrativa sammanfattningar av intervjuerna. Utifrån dessa har vi gjort en tematisk analys, för att hitta de skäl som respondenterna tycker finns för att använda skogen som en pedagogisk miljö i förskolan. Det insamlade teoretiska materialet används som ett tolkningsverktyg i analysen av resultaten. Resultatet visar på att förskollärarna i studien ser många positiva skäl till att använda skogen som en pedagogisk miljö. Förskollärarna i studien hade flera liknande upplevelser och tankar om skogen som pedagogisk miljö. Deras upplevelser och motiv till att använda sig av skogen som pedagogisk miljö stämde överens med de positiva skäl som den tidigare forskningen visat på, det tolkar vi som ett bevis på att forskningen är en aktiv del i utformandet av verksamheten. De motiv förskollärarna har till att bedriva undervisning i skogen som pedagogisk miljö har vi kategoriseras under följande rubriker: lärande och utveckling, rörelse och hälsa, delaktighet och inflytande och skogen som miljö. De skäl som förskollärarna uttryckte är motiv till deras användning av skogen som pedagogisk miljö, utgår alla ifrån att skogen är en miljö som är givande för barn på många olika sätt kopplat till förskolans läroplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Enbom, Burreau Klara. "Blå dunster och gröna skogar : en multimodal diskursanalys av filmer från Svenska Skogen." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415062.

Full text

Abstract:

Genom att att beskriva hur ett strategiskt urval av information formar dessa filmer syftar uppsatsen dels undersöka hur skogsbruket porträtteras i Svenska Skogens filmer men även vilka diskurser som inkluderas. Vidare ämnar studien att via en kritisk ansats öka förståelse för de maktförhållanden som materialet signalerar och hur de förhåller sig till de risker som skogsindustrin i skapar. Materialet som studeras är filmer producerade av Svenska Skogen mellan 2017-2019 ovh metoden som används är multimodal kritisk diskursanalys. Studiens visar att filmerna förmedlar en identitet av produktion, miljömedvetenhet och medelklass. De har humor och är lättillgängliga för den urbana människan i Sverige. Den diskurs som präglar dessa filmer är miljöinriktad, men förmedlas på premisserna av produktion. Det är mycket som utelämnas från båda dessa diskursers klassiska utgångspunkter vilket gör att de genom konvergerande begrepp skapar en ny diskurs, här och i tidigare forskning kallad ekologisk modernitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Berglund, Sara. "Förskolepedagogers tankar om skogen som utbildningsplats." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26173.

Full text

Abstract:

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut. Men de såg även hinder, som t.ex. pedagogers brist på intresse och okunskap för naturkunskap och skogen. Dels var det att vissa förskolor har hög invandringsprocent på barn från krigshärjade länder vilket försvårade arbetet med skogen som pedagogisk resurs. Detta för att barnen och deras familjer fann skogen som en otrygg och farlig miljö.
This is an interview study with eleven preschool teachers. The purpose with this study has been to find out teachers view on the forest as an educational resource. The result shows that the interviewed consider the forest as an educational resource. With educational resource means that the pedagogs saw the forest as an access in children’s learning process. They use the forest in the learning of science, but also, for example, Swedish and mathematics. Some difficulties were encountered during the interviews; one was the lack of interest and knowledge of science and the forest. The other thing was that many of the children come from war- torn countries which made it difficult to work with the forest as an educational resource. Because these children and their families found the forest as an insecure and dangerous environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ökshei, Jorunn, and Hannah Eriksson. "Certifieringens betydelse för naturvärden i skogen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85925.

Full text

Abstract:

En viktig målsättning i den svenska skogspolitiken är att skogsbruket ska bedrivas på ett hållbart sätt och i Skogsvårdslagen är produktionsmålen och miljömålen jämställda. Skogsägare kan utöver detta åta sig att certifiera sin fastighet, antingen genom FSC eller PEFC. Certifiering är ett marknadsdrivet, frivilligt åtagande och handlar om att ta ett större ansvar för miljö och natur än vad Skogsvårdslagen kräver. Syftet med denna studie är att jämföra förekomst av naturvärden på certifierade fastigheter och icke-certifierade fastigheter genom fältinventering av utvalda kriterier. Kriterierna valdes utifrån mätbara och synliga indikatorer på naturvärden och utifrån faktorer som speglar variationsrikedom, hänsyn, kontinuitet, flora-och faunaobjekt och återväxt. I denna studie har vi arbetat fram en funktionell inventeringsmall i syfte att kartlägga naturvärden på fastighetsnivå. En slutsats från inventeringen var att naturens egna förutsättningar är en viktig faktor för förekomsten av naturvärden i högre grad än om fastigheten är certifierad eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Gustavsson, Hilda. "Skogen i förskolan i Örebro kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105395.

Full text

Abstract:

Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lundvall, Jakob, and Albin Maria Andersson. "Potential för biobränsle från svenska skogen." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232845.

Full text

Abstract:

Sveriges inhemska transporter står idag för nästan en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. För att kunna minska landets negativa klimat- och miljöpåverkan är en omställning till mer förnyelsebara drivmedelsalternativ inom transportsektorn helt nödvändig. För att skynda på utvecklingen har regeringen beslutat att införa en så kallad reduktionsprincip från 2018, vilket innebär att alla drivmedelsleverantörer blir skyldiga att minska sina utsläpp från fossila drivmedel med 40 procent till år 2030. Ett relativt nytt alternativ på biodrivmedelsmarknaden är ligninbaserade biodrivmedel, där lignin är en restprodukt som utvinns ur massa- och pappersindustrins tillverkningsprocesser. I tillägg till miljövinsterna kan ligninutvinningen bidra till en ökad lönsamhet hos massa- och pappersbruken, då steget där lignin annars förbränns är en vanlig flaskhals inom massatillverkningen. Detta projekt har till syfte att undersöka om storskaliga ligninuttag ur massa- och pappersindustrins tillverkningsprocesser är möjligt, samt kartlägga hur råvaruflödena från skogen påverkas av sådana uttag. En modell för ligninfiltration utifrån tre olika huvudscenarion för massaefterfrågan har tagits fram, där råvarubehovet för samtliga scenarion vid 5%, 15% respektive 25% ligninfiltration har studerats. De huvudsakliga slutsatserna utifrån arbetets resultat är att ligninutvinning ur pappers- och massaindustrins tillverkningsprocesser är både tekniskt och ekonomiskt genomförbart, dock endast för relativt småskaliga ligninvolymer. Råvarubehovet hos massa- och pappersindustrin kommer att öka med andelen lignin som utvinns, men ökningen kommer att kunna täckas av främst lågkvalitativa skogsråvaror, exempelvis GROT, då virket enbart kommer att användas som bränsle till förbränningsprocesserna.
Sweden's domestic transport system of today accounts for almost a third of the country's total greenhouse gas emissions. In order to reduce the country's negative climate and environmental impact, a shift to more renewable fuel alternatives in the transport sector is an absolute necessity. The Swedish government has decided to introduce a so-called reduction principle from 2018, which means that all fuel suppliers will be required to reduce their fossil fuel emissions by 40 percent by 2030. A relatively new alternative to the biofuels market is lignin-based biofuels, where lignin is a residual product extracted from the manufacturing processes of the pulp and paper industry. In addition to the environmental benefits, lignin extraction can contribute to increased profitability of pulp and paper mills, as the step where lignin otherwise combusts is a common bottleneck in pulp production. This project aims at investigating whether large-scale lignin extraction from the pulp and paper industry's manufacturing processes is possible, as well as charting how the raw material flows from the forest are affected by such an extraction. A model for lignin removal based on three different main scenarios for mass demand has been developed, where the raw material demand for all scenarios at 5%, 15% and 25% lignin removal has been studied. The main conclusions from the work's results are that lignin extraction from the pulp and paper manufacturing industry is both technically and economically feasible, but only for relatively smallscale lignin volumes. The raw material demand of the pulp and paper industry will increase with the share of lignin being removed, but the increase will be covered by mainly low-quality forest raw materials, as the material will only be used as fuel in the combustion processes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Adrian, Sofia. "Går det åt skogen i gymnasieskolan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29993.

Full text

Abstract:

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet.
In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hedlund, Susanne. "Förskolebarns förståelse av djur i skogen." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28385.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Falck, Viktor. "Vem äger skogen, egentligen? : Skogsvårdslagen/rättsfilosofi." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118001.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wolofsky, Selma. "Människan och skogen : En artikelserie om människans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och själsliga perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16255.

Full text

Abstract:

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wiklund, Maria. "Skogen som lekarena : En småskalig studie om leken i skogen utifrån några barns och deras lärares perspektiv." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-557.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Wallquist, Elin. "Besökstudie av I2-skogen i Karlstad : Betydelsen av tätortsnära skog för samhället." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1042.

Full text

Abstract:

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor. Studien visar att området är välbesökt, ca 180 000 besökare per år. 77 % av besökarna bor i närområdet runt skogen, inom ett avstånd av 500 meter. Boendeformerna i området speglar besökarna och deras aktiviteter och I2-skogen kan kallas för en ”vardagsskog” med besökare som återkommer flera dagar i veckan. Om de tätortsnära skogarna runt Karlstad exploateras enligt kommunens översiktsplan kommer det att påverka invånare som idag bor nära skogsområden till att de får längre avstånd mellan bostaden och skogen. Ett längre avstånd kan göra att det tar för lång tid att ta sig till skogsområden, vilket leder till att antal besök minskar. När människor inte har tid att vistas i skogen ökar stress och ohälsa, även barn påverkas negativt av att inte få leka fritt i en tätortsnära skog. Det är nu läge att inrätta någon form av områdesskydd för vissa av de tätortsnära skogarna runt Karlstad, då de har ett oerhört viktigt socialt värde för befolkningen i Karlstad och därför behöver bevaras för framtiden.

The local authority in the city of Karlstad, Sweden, want the city to increase to 100 000 inhabitants, today it has about 80 000 inhabitants. To reach the goal several urban forests needs to be exploited. To get an understanding of how well visited the urban forest is in Karlstad, a visitor study were made in November 1995, February, May and August-September in 2006 in the I2-forest. The I2-forest is an urban forest surrounded by residences in three directions. In the area there are several trails, a golf court and shooting ranges. The quantitative visitor study shows that the I2-forest is well visited by about 180 000 visitors per year. 77 % of the visitors are living in residence maximum 500 meter from the forest. The different kind of residences in the neighbourhood shows who the visitors are and what activities they are doing. Many of the visitors come several days a week to the forest. If the forests around Karlstad city will get exploited as the local authority want, it will affect a lot of people to get longer distance to a forest from their homes. A longer distance could make it take too long time to get to the forest area and the number of visitors will decrease. When people don’t have time to be in the forest the stress and ill-health will increase, even the children will be affected negatively. Therefore it would be a good idea to establish some kind of reserve in some of Karlstad’s urban forests, to protect them from future exploitations. Because the urban forest have a great social value for the inhabitants in Karlstad and therefore the urban forest need to be saved in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hellström, Maria. "Skogen - en naturlig del av skolans verksamhet? : Faktorer som påverkar lärares användande av skogen som ett "andra klassrum"." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31158.

Full text

Abstract:

Denna undersökning tittar på hur ofta lärare i grundskolans årskurs 1-6 använder skogen som ett ”andra klassrum”. För att få en så bred uppfattning som möjligt har lärare som undervisar i årskurs 1-6 deltagit i en enkätundersökning. Undersökningen visar att avståndet till skogen har betydelse för hur många gånger/termin en lärare använder skogen som ett ”andra klassrum”. För de som har längst avstånd till skogen spelade vädret inte så stor roll för om man går till skogen och har undervisning. För lärare som hade skogen på kortast avstånd spelade vädrets betydelse en större roll. Få resurser, tidsbrist, avståndet till skogen och minskad koncentration hos eleverna är de största nackdelarna lärarna anger med att använda skogen som ett ”andra klassrum”. Fördelarna med att undervisa i skogen enligt lärarna, är att undervisningen sker både sinnligt och praktiskt. Eleverna visar ett större intresse när undervisningen blir konkret på grund av att de får en bättre förståelse för helheter och sammanhang.
This study is looking at how often the teachers in the primary school’s year 1-6 are using the forests as a “second classroom”. To get as wide a view as possible, teachers who teach years 1-6 have participated in a survey. The results of the survey show that the distance to the forest is significant for how many times/term a teacher use it as a “second classroom”. The weather conditions have a greater influence when teaching in the forest for those who are nearer to the forest than those who are at a further distance. A lack of resources and time as well as the distance to the forest and decreased concentration of students are the main disadvantages teachers give to using the forest as a “second classroom”. The benefits according to the teachers are that the tuition is both sensuous and practical. The students show a greater interest when teaching becomes concrete as it gives a better understanding of entirety and contexts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johansson, Frida L. "Skogen : En studie kring känsla av närhet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18823.

Full text

Abstract:

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas.
This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Andersson, Tomonori, and Johan Arvin. "Skogen som pedagogiskt verktyg : En studie av förskollärares och barnskötares användning och planering av skogsutflykter i förskoleverksamheten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27619.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter. Elva olika kategorier representerar svaren från de öppna frågorna. Syften och aktiviteter som angetts i svaren är: naturvetenskap, motion/träna motorik, lek, lära sig om skog och natur, lära sig samarbeta och samspela, lära sig andra kunskaper, som matematik, språk etc., lära sig upptäcka, utforska, bygga/konstruera, uppleva natur/skog och miljö och vårda natur. Intervjuerna gjordes med tre olika förskollärare på två olika förskolor. Svaren från intervjuerna presenteras i löpande text. Utifrån svaren har tre kategorier angetts som visar på utmaningarna i realiseringen av planeringen av skogsutflykter. Dessa är säkerhet, barnens intressen och rutiner i vardagen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sandberg, Johanna. ""Jag skulle ha svårt att arbeta i stan och inte ha skogen nära" : Pedagogers tankar om hur skogen kan användas." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30933.

Full text

Abstract:

This is an observation and an interview study with four preschools and nine preschool teachers. The purpose of the study is to find out how the forest can be used in relation to the curriculum (Swedish national agency for education 2010). The results showed that preschool teachers make use of the curriculum through activities in the forest. The main focus in the forest is to let children play with each other and the natural sciences. Activities like math and cultural arts are also used in the forest. Preschool teachers see opportunities with the forest as it gives the children free spaces to play in and invites dialogs about the animals and plants. Large groups of children were the main difficulty, because the preschool teachers consider that they may be too few teachers in relation to the number of children.
I denna undersökning har fyra förskolor deltagit genom intervjuer och observationer. I de fyra förskolorna var det nio pedagoger som intervjuades. Syftet med undersökningen var att granska hur skogen kan användas som läromiljö utifrån läroplanen (Skolverket 2010). Resultatet visade att pedagogerna använder sig av läroplanen som grund för aktiviteter som görs i samband med vistelse i skogen. Den fria leken samt naturvetenskapen har fått störst fokus i undersökningen, men även ämnen som matematik och skapande aktiviteter används i skogen. Pedagogerna ser möjligheter med skogen då det ger barnen fria utrymmen samt att det naturligt skapar naturvetenskapliga dialoger. Stora barngrupper var den största nackdelen i samband med skogsvistelsen, då de anser att de kan vara för få pedagoger gentemot antalet barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Sasisadchang, Outaiwan. "Utevistelse i skogen på olika förskolor : En studie om barns lärande och utveckling och pedagogers uppfattningar om utevistelse i skogen." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28387.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gustafsson, Margaretha, and Emma Persson. "Skogen som pedagogisk miljö : En intervjuundersökning om hur förskolepedagoger förhåller sig till och utnyttjar skogen som en resurs för barns lärande." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1922.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Gulding, Anette. "Förskolegården kontra skogen : Hur barn använder sin utemiljö." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7352.

Full text

Abstract:

I förskolans läroplan står att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin närmiljö. Syftet med detta arbete är att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegårdens miljö och skogsmiljön. Arbetet är baserat på intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer på förskolegården och i skogen. Studien är gjord på en förskola, där en mindre barngrupp i femårsåldern ingick. Förskolegården är anlagd med markfasta lekställningar och en närbelägen skogsmiljö används ofta i den pedagogiska verksamheten.

Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen än på gården, mycket för att förutsättningarna för konstruktionsbygge är olika i de skilda miljöerna. Resultaten visar även att om barnen leker i stort sett samma lekar på förskolegården som i skogen, så finns det viktiga skillnader mellan miljöerna. På gården är barnens lekar anpassade för de material som finns tillgängligt. I skogen finns gränslösa mängder av naturmaterial som lockar barnen till inspiration och fantasilekar. Resultatet visar också att de olika miljöerna är lika betydelsefulla för barnet, med den traditionella lekmiljön som finns på förskolegården och den mer varierade skogsmiljön. I skogsmiljön var konflikter mellan barnen inte så tydligt förekommande som på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Gadevall, Helen. "Lågstadieelevers tankar om skogen : Närmiljöns och skolans betydelse." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-842.

Full text

Abstract:

Abstract

The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions,

1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live?

2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest?

Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper.

The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there.

Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johansson, Linda. "Tallågan : En mönsterkollektion om skogen och biologisk mångfald." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43796.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Petersson, Nina. "Biologisk mångfald och skogsproduktion : -en målkonflikt i skogen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35308.

Full text

Abstract:

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden’s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden’s environmental goals. Between Sweden’s eco movement and Sweden’s forest industry there are both examples of cooperation and conflicts. Our results does show that it is hard to say if the Swedish environmental goal and production goal is equal in Swedish forestry today. More research is needed two examine this, and to decrease the risk of further conflicts. The results of this inquiry also shows that both the Swedish eco movement and the Swedish forest industry wants more interactions and dialogues. The eco movement and the Swedish forest industry also agrees that the nature conservation in Sweden’s forests would gain on a wider use of a landscape perspective. Furthermore, the eco movement and the Swedish forest industry agrees that Sweden’s voluntarily protected forest areas should be promulgated, to insure their quality and also so that they could be counted into Sweden’s protected forest areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Blomgren, Elvira. "Värdefull : -en kollektion ullfiltar med motiv från skogen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53574.

Full text

Abstract:

Genom att skapa minnen kopplade till ting får vi människor en känslomässig anknytning till dem. Många har i sina hem arvegods som använts genom flera generationer och som fortfarande fyller en funktion i vardagen. Målet med mitt projekt är att skapa en filt som ägaren kan använda genom hela livet och sedan kunna lämna vidare till nästa generation. Genom materialval ska filten tillåta användning samtidigt som den är tålig nog att användas genom flera generationer.
By creating memories connected to things, we create an emotional bond to them. Many people have heirlooms in their homes used by several generations that still plays a role in their everyday life. The goal of my project is to create a blanket that the owner can use throughout their entire lifes and then be able to pass on to the next generation. The material should allow the blanket to be used while being durable enough to be used by several generations to come.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Sundberg, Markus. "Skogens funktion i den fornnordiska mytvärlden : En undersökning kring skogen i Codex Regius manuskriptet av Den poetiska Eddan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34703.

Full text

Abstract:

The aim of this paper is to examine which conceptions of the forest that are most frequently appearing in Codex Regius. Codex Regius contains a number of texts about the Old Norse mythological world. To reach the goal of the paper aspects have been brought from earlier studies of this field, and from my own observations in my initial reading of the primary sources. These aspects then have been used to create categories to apply on the empirical material in the analytic chapter of this paper. Firstly, when it comes to the analytic chapter, the mentions of the forest in each of the used texts are discussed and categorized. This is done by reasoning, with the help of for example the secondary sources as support for my interpretations. After this the complete result, from all the texts combined, is summoned and analyzed. The result shows that three categories of possible conceptions about the forest is most frequently appearing in the primary source material. These categories involves conceptions of the forest as a source of resources, the forest as a refugee and/or shelter, and the forest as connected to beings that are not gods (as for example giants, trolls and wolves). Further when it comes to the result, this is more in detail presented and discussed at the end of the analytic chapter of the paper and in the thereafter following chapter. In short the goal of this paper is being met.

2018-06-10

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hasselström, Linda. "Förskolepedagogers och föräldrars syn på skogens betydelse för barn : En jämförelsestudie mellan förskolor med olika avstånd till skogen." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27610.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hedfors, Maria, and Christian Säll. "Går vägen till närvaro genom skogen? : Effekter av att vistas i skogen på medveten närvaro, känslan av samhörighet med naturen och välmående." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78156.

Full text

Abstract:

Det finns ett överväldigande stöd från över 30 års forskning att kontakt med naturen påverkar vårt välbefinnande avsevärt. Utöver kontakt med naturen är det också känt att medveten närvaro ger effekter på välmående. Ett växande intresse finns för kombinationen av medveten närvaro och kontakt med naturen. Syftet med denna studie var att undersöka hur skogsvistelser kan påverka olika former av medveten närvaro, känslan av samhörighet med naturen och välmående. Genom en single case experimental design, med multipla baslinjer samt pre- och postmätning med kompletterande kvalitativa frågor, fick 14 icke-kliniska deltagare (12 kvinnor och 2 män) utföra sex skogsvistelser à 15 minuter under två veckor utifrån enkla instruktioner givna vid ett tillfälle. Den här studien fann på gruppnivå en signifikant ökning på färdigheter i medveten närvaro, med stor effekt på delskalan observera. Färdigheter i medveten närvaro sågs också korrelera starkt med upplevt välmående. Visuell analys av upprepad mätning visade ingen tydlig ökning av tillstånd respektive färdigheter i medveten närvaro. Det fanns dock flertalet kvalitativa beskrivningar som kunde tolkas som uttryck för tillstånd av medveten närvaro vid skogsvistelserna. Deltagarnas beskrivningar gav också tydligt uttryck för välmående i samband med skogsvistelserna. Resultaten indikerar att korta, enkla och kostnadseffektiva interventioner i skogsmiljö kan ge ökade färdigheter i medveten närvaro samt tillstånd av medveten närvaro och välmående. Ytterligare forskning behövs för att vidare undersöka hur medveten närvaro, känslan av samhörighet med naturen och välmående påverkar varandra.
There is overwhelming support from over 30 years of research that contact with nature has a significant impact on our well-being. In addition to contact with nature, mindfulness is known to give effects on well-being. There is a growing interest in the combination of mindfulness and contact with nature. The purpose of this study was to investigate how being in forest can affect different forms of mindfulness, connectedness to nature and well-being. Through a Single Case Experimental Design with multiple baselines as well as pre- and postmeasurement with supplementary qualitative questions, 14 non-clinical participants (12 women and 2 men) carried out six forest visits à 15 minutes for two weeks based on a simple single instruction. This study found a significant increase in trait mindfulness on a group level, with a large effect on the subscale observing. Trait mindfulness were also seen to correlate strongly with perceived well-being. Visual analysis of repeated measurement showed no obvious increase of state or trait mindfulness. However, there were a number of qualitative responses that could be interpreted as state mindfulness at the forest visits. The participants' descriptions also clearly expressed well-being during the forest visits. The results indicate that short, simple and cost-effective interventions in the forest can provide increased trait mindfulness as well as state mindfulness and well-being. Further research is needed to further investigate how mindfulness, nature connectedness, and well-being affect each other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Aurén-Gustafsson, Anette, and Doris Nordström. "Rumsuppfattning : - hur fyra förskolor arbetar med rumsuppfattning i skogen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14646.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Stålhand, Elin. "Uti stora skogen : En bilderbok för barn om svenska djur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43973.

Full text

Abstract:

My experience is that there are few children’s books about Swedish animals. We can most often find books about lions, giraffes and elephants. But where are the elks, hedgehogs or foxes? In the woods is a children’s picture book for children of age 3+. The book contains rhymes and illustrations portraying 10 different animals living in the Swedish forest. In an increasingly digital world it became important for me to create a printed book. I believe that books carry great value, and they can also be passed on to next generations. Hopefully, the book will present a part of the amazing nature that Sweden holds and through that awaken children’s interest in Swedish animals.
Jag upplever att det finns få bilderböcker för barn om svenska djur på marknaden. Ofta ser vi barnböcker med lejon, giraffer och elefanter. Men var är älgarna, igelkottarna och rävarna? Uti stora skogen är en bilderbok för barn 3+. Boken innehåller rim och illustrationer som gestaltar 10 olika djur i den svenska skogen. I en allt mer digitaliserad värld blev det extra viktigt för mig att skapa en tryckt bok. Enligt mig finns det ett stort värde i böcker och de kan dessutom ärvas från generation till generation. Min förhoppning är att boken visar på den naturrikedom som finns i Sverige och att den väcker intresse för svenska djur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Blomqvist, Sakarias. "Projektering och beredning av lågspänningsnät Hasselbacken och högspänningsnät Skogen." Thesis, University West, Department of Technology, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-359.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bylund, Anna-Ida. "Kolbalansen vid olika skötselstrategier för skogen på Tagels fastighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44539.

Full text

Abstract:

Since the 19th century the concentration of CO2 in the atmosphere hasincreased by 40 percent as an effect of the use of fossil energy sources.Increased concentration of CO2 will likely lead to increased temperature,changes in precipitation, rising sea level and increased frequency of extremeweather like storm events. A step to reduce emissions of CO2 and mitigateclimate change, for the property of Tagel, can be to adopt new silviculturalstrategies and analyse which is the most effective. As a result of that, threescenarios was produced, business-as-usual (BAU), increased set aside landand energy. An introduction of windpower at Tagels estate (property) andeffects on carbon balance was also examined. By using the Heureka systemand LCA-analysis in this study, it showed that the scenario of increased setaside land was the most efficient way to reduce carbon dioxide (CO2)emissions for the analysed period of 100 years. The effect of substitution(replacing for example fossil fuel or energy consuming building materials,with renewable raw material such as biomass) didn’t give the result that waspredicted. It appears that the use of pulpwood is very important, if it goes tothe pulp industry no substitution effect occurs, but if all pulp will be used forbioenergy purposes, the energy scenario will be the best in terms of overallcarbon balance. The stored carbon in tree biomass over and in roots wasaffected by all scenarios. The soil carbon was almost the same for allscenarios. In the future the property of Tagel can still use the alternativeBAU as an effective way to mitigate climate change but then explore thepossibilities to use the pulp for bioenergy purposes instead and to set asidemore land at the property. This study considered to have high credibilitybecause the Heureka-analyses, LCA and the substitution model were carriedout by experts in area of research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bensköld, Manda, and Christine Jacobsson. "Vilse i skogen : Urban Forestry som möjlighet eller problem?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18002.

Full text

Abstract:

Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige.
This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Maria. "Hur påverkas vårt välmående av korta vistelser i skogen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106157.

Full text

Abstract:

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Grönvall, Agnes. "Kampen om skogen : Ostroms designprinciper som förklaringsfaktorertill renbruksplanernas framgång." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294533.

Full text

Abstract:

Möjligheterna för skogsbruket och rennäringen att samexistera har sedan den industriella skogsindustrins början varit en infekterad fråga. Under 2000-talet startades projektet att införa renbruksplaner (RBP) i Sveriges samebyar med syfte att förbättra relationen mellan parterna i samråd, vilket upplevs ha uppfyllts. Renbruksplan är rennäringens motsvarighet till skogsbrukets skogsbruksplan och är ett informations- och dataverktyg med en kartläggning över renarnas betesmarker. Den här uppsatsen undersöker varför projektet med renbruksplaner har lyckats genom att använda Elinor Ostroms teori om förvaltning av en gemensam resurspool. Syftet är att illustrera möjliga förklaringsfaktorer till varför samverkan mellan skogsbruket och rennäringen upplevs ha förbättrats i och med införandet av RBP. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har Ostrom designprinciper för självstyrande och hållbar förvaltning hittats i fem rapporter publicerade av Skogsstyrelsen i projektets slutskede. Totalt fanns det stöd i rapporterna för att sex av åtta designprinciper applicerats i och med införandet av RBP. Två av dessa, Ostrom designprincip om tydligt definierade gränser och konfliktlösningen mekanismer, kan identifieras som möjliga förklaringsfaktorer. Att dessa två principer har införts har underlättat kommunikationen mellan parterna vilket lett till större förståelse för varandras branscher och situation.
Whether forestry industry and reindeer husbandry could harmoniously coexist in northern Sweden has been debated since modern forestry started. A unique context grants indigenous people in Sweden, the Sami people, exclusive right to use land for reindeer husbandry. In the beginning of the 2000s a project was launched to create Land Use Plans for the reindeer husbandry (in Swedish Renbruksplan, RBP), which aimed to improve the relation between reindeer owners and the forestry industry. Hence, the Land Use Plan for reindeer husbandry is primarily a program for mapping reindeer graze lands. The project is considered successful for the reindeer owners as well as for the forestry. This thesis investigates why the land use plans have improved the relations between the two stakeholders by applying Elinor Ostrom´s theory about governing commons. The aim is to illustrate possible explanatory factors to why collaboration between forestry and reindeer husbandry is found to have been improved with the introduction of the land use plans. Using a qualitative content analysis, examples of Ostrom’s design principles of autonomous and sustainable management were identified in five reports published by the National Board of Forestry in the project's final phase. In total, the reports supported that six of eight design principles had been implemented since land use plans were introduced. Two of these, clearly defined boundaries and mechanisms of conflict resolution, can be identified as possible explanatory factors for the success of the project. In conclusion, the introduction of these two principals have facilitated communication between the two stakeholders, which have ensued better understanding for each other’s situations and industries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Broström, Robert. "Dra åt skogen! : En kvantitativ studie på regionala skillnader i upplevelsen av skog och mark." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1802.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun? Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19. Resultat: Man besökte skogen mer frekvent i landsortskommunen både under sommaren och under vintern. Generellt sett minskar antalet besök i båda kommunerna under vintertid. För invånare i storstadskommunen representerade en skog ett större inslag av mänsklig påverkan såsom fler stigar, vägar och motionsspår. För invånare i landsortskommunen representerade en skog ett mindre inslag av mänsklig påverkan såsom enstaka stigar och vägar. Det vanligaste syftet till skogsvistelse var naturupplevelsen i båda kommunerna. Naturupplevelsen var även det främsta syftet till att besöka skogen. Man utövade till större del fysisk aktivitet i skogen i landsorten. Andra syften som var mer populära på landsorten var: jakt och fiske, svamp- och bärplockning och hundpromenader. Slutsats: Det föreligger skillnader mellan de två undersökta populationerna från de två olika kommunerna i den här undersökningen. Aktiviteter som på ett eller annat sätt har en koppling till skogen var mer populära i landsortskommunen. Att det föreligger en skillnad i hur människor på landsorten och människor i storstaden skiljer sig angående faktorer som rör skogsvistelse kan dock ej påvisas med den här studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Agnemo, Maja. "Skogen i våra hjärtan : Erfarenheter, emotionella band, värderingar och attityder till skog, natur och allemansrätten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104907.

Full text

Abstract:

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler. Attityden att allemansrätten är viktig förklarades främst av starkare emotionella band och att oftare vistas i skogen. Attityden att allemansrätten bör begränsas förklarades av en högre värdering av virkesproduktion. Den var också vanligare hos de vars familj äger skog. Resultatet diskuterades i relation till miljömålsuppfyllelse och allemansrätten: emotionella band, som föds av erfarenheter, är incitament för agerande. För att uppfylla politiska mål bör emotioner beaktas och miljöer som ger förutsättning för erfarenhetsskapande erbjudas. Allemansrätten ger förutsättningar för dessa erfarenheter.
Swedish landscape is dominated by highly valued forests and stakeholders argue different uses. The aim of this study was to investigate peoples experience, emotional bonds and values of forests and nature, their attitudes towards human utilization of nature and right of public access (allemansrätt), including relationships them in between. All in all 663 university students among who 254 were women and 401 were men, with the mean age of 24, answered a survey. The results from correlations show relationships between all variables. An attitude saying that the right of public access is important was predicted by stronger emotional bonds and spending more time in the forest. An attitude saying that the right of public access should be restricted was predicted by higher valuing of forest production and was more common among forest owners. The results implicate that emotions, which are strong incentives for action and created by experience, should be considered to better accomplish environmental goals. Environments necessary for experiencing nature should be provided, which is today made possible by right of public access to nature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Karlsson, Anna. "”Alla saker i skogen har en mening” : En variationsteoretisk studie av undervisning om skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85223.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur undervisning kan utformas för att bidra till ökad förståelse för skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6. Studien är inspirerad av metoden learning study och variationsteorin har varit utgångspunkten genom hela arbetet för att kunna besvara de två forskningsfrågorna: Vilka kritiska aspekter måste elever ges möjlighet att urskilja för att förstå begreppet ekosystemtjänster på ett specifikt sätt och hur kan undervisning utformas för att möjliggöra detta? Studien har genomförts som en lektionsserie och data har samlats in genom ett skriftligt för- och eftertest samt genom gruppdiskussioner. Resultatet har visat att eleverna i gruppen behövde urskilja definitionen av ekosystem och ekosystemtjänster, ekosystemtjänsternas olika funktioner för människan, ekosystemtjänsternas olika värden och människans påverkan på och beroende av ekosystemtjänsterna. Urskiljandet gjordes möjligt genom ett medvetet iscensättande av variationsmönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Gustafsson, Johan, and Melker Nilsson. "Arvet av den svenska skogen : Vad förklarar graden av generationsskiftesplanering?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26009.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara. Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter. I studien har även förstudier genomförts som bestod av två intervjuer med generationsskifteskonsulter. Dessa intervjuer skapade, tillsammans med litteratur, studiens hypoteser. Empiriskt material samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 229 skogsägare. Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns positiva samband mellan graden av generationsskiftesplanering och arvtagares vilja att ta över, överlåtares förmåga att överföra kunskap till arvtagare och överlåtares kompetens inom ekonomi och juridik. Slutsatsen är därför att i ju högre grad skogsägare innehar någon eller några av dessa egenskaper, i desto högre grad planeras generationsskiftet. Egenskapen överföring av kunskap framstår, genom socialisering, som den mest betydande faktorn för graden av generationsskiftesplanering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Skogen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles