Academic literature on the topic 'Skogsrå'

Postmarsupial development and growth of Natatolana borealis were studied from Skogsvåg and Raknesvåg on the western coast of Norway. Growth was determined from size and instar stage distributions. Growth was also examined in laboratory kept isopods that were collected from Skogsvåg. The postmarsupial instar stages were identified using the number of articles and the position of setae on the flagellum of the first antenna and other morphological features. The mean size of isopods in instar stages 1—3 did not show any significant seasonal variation in Raknesvåg. The estimated growth and mortality rates of males and females were not significantly different. Nine and 11 postmarsupial instar stages were found in material from Skogsvåg and Raknesvåg, respectively. The life span from instar stage 1 to 9 of male and female N. borealis from western Norway was estimated to be 3—4 y. Mortality rate increased significantly from instar stage 9 to 10 of both sexes. Isopods that attained instar stage 10 and instar stage 11 in Raknesvåg, may have lived 4—5 y. The mean size of instar stages 8 and 9 and the size-to-weight relationships were significantly higher in material from Raknesvåg relative to that from Skogsvåg and may have been caused by differences in food access and predation pressure at the two study sites. Specimens sampled from the Bay of Monaco attained smaller adult size than the isopods from the Norwegian population.

<span style="font-size: x-small;"><p align="justify">The datafile is established at the library at Skogsh&ouml;gskolan, Ume&aring;, Sweden&nbsp;(The Swedish University of Agriculture, Department of Forestry).</p></span>

This paper describes an inverse approach (IA) formulation for the analysis of tubes under free hydroforming conditions. The IA formulation is derived from that of Guo et al. established for flat sheet hydroforming analysis using constant strain triangular membrane elements. First, an incremental analysis of free hydroforming for a hot-dip galvanized (HG/Z140) DP600 tube is performed using the Marc finite element code. The deformed geometry obtained at the last converged increment is then used as the final configuration in the inverse analysis. This comparative study allows an assessment of the predictive capability of the inverse analysis. The results are compared with the experimental values determined by Asnafi and Skogsga¨rdh. After that, a procedure based on a forming limit diagram (FLD) is described as a means to adjust the process parameters such as the axial feed and internal pressure. Finally, the adjustment process is illustrated through a re-analysis of the same tube using the inverse approach.

Denna uppsats undersöker vad som kan utläsas gällande förhållandet mellan natur och kultur samt mellan subjekt och objekt genom hur det kvinnliga naturväsendet skogsrået gestaltas i ett urval av sägner. Skogsråets karaktär samt hennes roll och funktion för relationen mellan människa och natur utforskas med hjälp av frågeställningar gällande hennes fysiska attribut, hennes status som subjekt samt maktbalansen mellan skogsrået och de mänskliga karaktärerna. I uppsatsen tillämpas ett ekokritiskt perspektiv. Uppsatsens slutsats är att skogsråets överskridande av gränser mellan natur och kultur ger upphov till rädsla (som ibland yttrar sig som aggressivitet), att skogsråets status som subjekt leder till både mer förståelse och större rädsla för det som är annorlunda och avvikande, samt att människor blir mer benägna att behandla skogsrået väl om de inte upplever sig vara i ett underläge gentemot henne.
This essay examines what can be inferred about the relationship between nature and culture and between subject and object through how the female forest spirit, the skogsrå, is portrayed in a selection of legends. The character of the skogsrå and her role in the relationship between human and nature are explored with the help of questions concerning her physical attributes, her status as a subject and the balance of power between the skogsrå and the human characters. An ecocritical perspective is applied in the essay. The paper’s conclusion is that the skogsrås blurring of the boundaries between nature and culture leads to fear and aggression in the human characters, that her position as a thinking subject generates both greater understanding and more fear of that which is different from us, and that the human characters are more likely to treat the skogsrå with respect if they don’t feel threatened by her.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar.
Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997.

Skogsrået är ett mystiskt kvinnligt väsen som florerat i den svenska folktron, till största del från 1600-talet fram till 1900-talet. Hon beskrivs som en mycket vacker kvinna men hon sägs också ha haft svans, trädliknande rygg eller djurisk behåring. Hon är en farlig kvinna med makt att vilseleda, lura, ge otur, skada eller till och med mörda. Hon beskrivs som älskogslysten och tar sig ofta friheten att ha sexuella förbindelser med män som befunnit sig i skogen. Detta kvinnliga väsen beskrivs bara som farlig för män, inte kvinnor. I detta arbete har vi gjort en undersökning för att besvara frågan hur en tolkning av detta väsen kan ge en djupare förståelse av synen på kvinnlig sexualitet i den dåtida kulturen. Detta gjorde vi genom att göra en undersökning om skogsrået i de aktuella århundradena samt en undersökning om kvinnlig sexualitet i samma period. I analysen gjorde vi sedan en tolkning med hjälp av teorin om ett semiotiskt kulturbegrepp. Det visar sig att myten om skogsrået har mycket att berätta om kulturen kring kvinnlig sexualitet och även visat sig vara ett kvinnligt väsen som gått emot normer och regler. Hon är självständig, har en fri sexualitet och är oberoende av mannen för att överleva.

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.

An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it’s exhibitional functions are sought to be understood.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form.

Med en värld som blir allt mer digitaliserad, där svenska skogsbruk har ett överflöd på pappersmassa. Samtidigt finns en marknad som efterfrågar textilier som ofta är negativa för både hälsa och ekosystem, finns ett behov av förändring. Ett sätt att möta problemet skulle vara att tillverka pappersgarn som skulle kunna stilla en viss efterfrågan på mer resurskrävande textila material och samtidigt hitta ett nytt an- vändningsområde för svensk pappersmassa. I detta arbete har en fördjupning gjorts i pappersgarn med ett mål att optimera det svenska pappersgarnets karaktär och göra det mer stickbart. Till en början i arbetet har fyra olika pappersgarn analyserats i FTIR spektrometer, för att undersöka om det existerar en skillnad i materialinehåll mellan dessa pappersgarner. Resultatet visade på att samtliga fyra garner var tillverkade av enbart cellulosa, men att det inte går att utesluta olika typer av cellulosablandningar. Efter analys fortsatte arbe- tet med två svenska pappersgarner med syfte att reducera friktionen mellan garn och nål. Dessa två garner impregnerades med kemikalierna fatty acid polyether glycols ester, mono-/dialkyphospate och dispersion wax i en Mathis foulard med trycket 3- respektive 5 bar. Där den andra impregneringen resulterade i fyra im- pregnerade pappersgarn. Efter impregnering och fixering räknades viktökningen i procent. Efter impregneringen analyserades pappersgarnernas ytstruktur i ett mikroskop. Det syntes tydligt att garnerna fått en förändrad yta efter impregnering, vilket på- verkade fortsatt analys. Efter analysen i mikroskopet utfördes friktionstest på pap- persgarnerna för att se om impregneringen förändrat friktionskoefficienten i gar- nerna. Ett specialutformat test utfördes där friktionskoefficienten räknades ut med hjälp av data som registrerades. Här visade resultaten på att det tunnare garnet med 3 bar hade den högsta friktionskoefficienten på ca 0,309 och lägst friktionskoeffi- cient hade 5 bar på ca 0,299. Dessa jämfördes mot tunt ej impregnerat garn med en friktionskoefficient på ca 0,300. Det tjockare garnet visade på ett slätare garn med växande friktionskoefficient. Det tjockare garnet som hade utsatts för 5 bar tryck visade på en yta där pappersgarnet hade börjat att lösa upp sig, vilket kunde vara förklaringen till den växande friktionskoefficienten. Vid analys av pappersgarnets stickbarhet i det sista momentet visade det sig att det tunnare garnet med 3 bar var svårstickat och bildade stickfel och hål i varan, detta misstänks bero på hårigheten och den kladdiga yta som lämnades efter impregneringen. Medan det tunnare garnet med 5 bar resulterade i en vara som var lättade att sticka utan stickfel med en mindre kladdig yta, som påvisar att den mekaniska bearbetningen som gav en lägre mängd impregnering resulterar i en sänkt friktionskoefficient. Det är viktigt att skogsbruk sker på ett hållbart sätt. Om det sker och en positiv utveckling görs för det svenska pappersgarnet, kan det så småningom nå en bredare marknad.
In a world that is becoming increasingly more digital we see patterns of the Swedish forestry having an overflow of pulp, and a market demanding textile that are negative for both our health and our ecosystem. There’s a clear need for change. One way to tackle this issue could potentially be to produce paper yarn that could act as a replacement rather than more resource-intensive textile materials and at the same time find a new area of use for Swedish pulp from the paper industry. In this project, a study has been made of paper yarn with the aim of optimizing the surface properties of Swedish paper yarn and by that increase the knittability of the yarn. At first four different paper yarns were analyzed in FTIR spectrometers, to investigate whether there where a difference in material content between the paper yarns. The results showed that all four paper yarns were made from only cellulose, and that it is not possible to identify different types of cellulose mixtures by the chosen method. After analysis, the project continued on with the Swedish paper yarns, one thinner and a thicker one. The aim was to reduce the friction between yarn and needle. The two paper yarns were impregnated with the chosen chemical’s fatty acid polyether glycols ester, mono-/dialkyphospate and dispersion wax in a Mathis foulard with a pressure of 3 or 5 bar each. Results from the second impregnation resulted in four different impregnated paper yarns. Further, the paper yarn surface and structure were analyzed under a microscope. Conclusions could be made that the paper yarns after impregnation showed a surface with a hairier appearance, which affected further analysis. A friction tests were performed on the paper yarns with the aim to see if the impregnation had changed the coefficient of friction. The test was performed in the tensile tests and the coefficient of friction was calculated using data recorded in the test. The results showed that the thinner yarn with 3 bar had a higher coefficient of friction with the value of 0,309 than compared with the 5 bar with 0,299. The thin yarn with 5 bar resulted in a slightly decreased coefficient in comparison with the un impregnated yarn with 0,300. The thicker yarn resulted in increasing the coefficient of friction, where the thicker yarn with 5 bar pressure showed a surface where the paper yarn had begun to dissolve, which could be the explanation for the growing coefficient of friction. When analyzing the knittability of the paper yarn, it turned out that the thinner yarn with 3 bar was difficult to knit, which resulted in defects in the product, this due to the hairiness and the sticky surface that was left after the impregnation. The thinner yarn with 5 bar resulted in a product that was easier to knit without defects, which shows that a lower impregnated yarn result in a lower friction coefficient. It’s important to maintain a sustainable forestry. If so and if further progress will success for the Swedish paper yarn, there are good hopes for a larger market.

 

The purpose of this essay is to analyze and understand which difficulties that e-company's struggles with the most, and what their strategies are to overcome this problem. Sales of clothing through e-commerce have made the shopping experience faster and more comfortable, but on the other hand it has created a couple of problems which makes a big difference in the purchase of clothing, we are partly talking about the absence of the testing opportunity. To not know whether or not the shirt or pants will fit, leads customers to a game of gamble every single time they purchase a garment. Another problem which makes customers nervous before a purchase is the absence of a physical salesperson. This might lead customers to question whether or not the company exists. Finally there's the problem with payment. The years of e-commerce have suffered a great deal of misuse and frauds of credit cards which have lead to an uncertainty among customers. Companies are aware of that these problems are holding them back, so the question is; what are the companies doing to lower this uncertainty? This essay is based in a qualitative method where the empirical result has been collected through interviews from five different respondents. The respondents have been selected because of their expertise in the subject and in three of the cases because they run companies that are popular in the e-commerce arena of clothing.