Dissertations / Theses on the topic 'Skogsrå'

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.

An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it’s exhibitional functions are sought to be understood.

The purpose of this essay is to analyze and understand which difficulties that e-company's struggles with the most, and what their strategies are to overcome this problem. Sales of clothing through e-commerce have made the shopping experience faster and more comfortable, but on the other hand it has created a couple of problems which makes a big difference in the purchase of clothing, we are partly talking about the absence of the testing opportunity. To not know whether or not the shirt or pants will fit, leads customers to a game of gamble every single time they purchase a garment. Another problem which makes customers nervous before a purchase is the absence of a physical salesperson. This might lead customers to question whether or not the company exists. Finally there's the problem with payment. The years of e-commerce have suffered a great deal of misuse and frauds of credit cards which have lead to an uncertainty among customers. Companies are aware of that these problems are holding them back, so the question is; what are the companies doing to lower this uncertainty? This essay is based in a qualitative method where the empirical result has been collected through interviews from five different respondents. The respondents have been selected because of their expertise in the subject and in three of the cases because they run companies that are popular in the e-commerce arena of clothing.

Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.

Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.

Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.

Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.

Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.

During the last years commercial Wind Power Turbines (WPT) has become larger regardingto the generator sizes and hub heights. Available hub heights around 100 meters is nowcommon, which has led to profitability for WPT located in forests where there normally are tolow wind speeds. The current knowledgement regarding turbulence and the variation in thewind profile for the outcome of the power production for the WPT in forests is limited.In this Master of Science thesis an investigation concerning forest located wind power plantshas been made. The purpose has been to investigate if plants located in forest perform lesscompared to wind power turbines located at more common locations.The analyses are based on statically material for determining the availability,production/generator size, production/hub height, production/swept area and how thetopography affect the production results.The analyses show that the variation in production result for WPT located in forest comparedto turbines located at other locations is small. The availability is high and the productionresults are good.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.

Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered. For those animals the pasturetime in one year were kept down to three to five months. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valued elements as long pasturetime and loose housing barns to support the natural behaviors of the animals. These factors also stood well in line with our own conclusions about what would function in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle. This was confirmed not only by interviews but also by earlier research. The KRAV certificated farms fulfilled the terms of long pasturetime and loose housing barns in a stronger way.

Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ”Levande skogar”. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård. Detta kan påverka viljan att avsätta skog frivilligt, hur långsiktig avsättningen blir samt kvalitén på avsättningarna. Studien består av inventeringar på sex skogsfastigheter i Östergötland med frivilliga avsättningar, samt en enkätstudie till skogsägare. Det visade sig att skogsägarna i huvudsak avsatte de bestånd med högst naturvärde på fastigheten. Tre bestånd (en lövskog, en tallskog samt en källmiljö) av totalt 59 hyste högre naturvärde än de frivilligt avsatta. De avsatta skogarnas hade lägre virkestäthet än produktionsbestånden och bestod i större utsträckning av lövskog. Majoriteten av skogsägarna avsatte skogen långsiktigt för kommande generationer. När skogsägarna fick rangordna syftet med sin skogsfastighet prioriterades virke i första hand, naturvård värderades betydligt lägre. En mätning av kunskaper i tillämpad ekologi och artkännedom visade att skogsägarnas kunskaper i regel var bristfälliga när det gällde igenkänning av indikatorarter samt viktiga trädslag för artbevarande. Majoriteten av de som var negativa till att göra frivilliga avsättningar kunde tänka sig att ändra åsikt vid ”skälig ersättning”. Mer omfattande studier behövs för att avgöra om mina resultat var representativa och om de frivilliga avsättningarna verkligen hyser fastighetens högsta naturvärden och lever upp till miljömålet levande skogar.

Voluntarily protected forests with high nature conservation value are an important part of fulfilling the environmental objective "Sustainableforests". The aim of this study was to evaluate if the voluntarily protected forests are those with the highest conservation value for threatened species¹ on the estate. Another purpose was to investigate the knowledge in applied ecology among small-scale foresters, their educational level and attitudes towards conservation. The study contains inventories at six different estates in the county of Östergötland and a query targeted to small-scale forest owners. The foresters in my study set aside the areas with the highest conservation values on the estate with few exceptions. Three areas (one deciduous forest, one pine forest and a well) out of 59 had a higher conservation value than the areas set aside voluntarily. The voluntarily protected forests had less timber density than the productive areas and contained more deciduous forest. A majority of the foresters voluntarily protected forests where intended to remain for future generations. As part of my study the foresters also got to rank the purpose of the forest estate. Timber got the highest rank while nature conservation got a considerable lower rank. A measurement of the small-scale forester's knowledge in applied ecology and indicator species showed that their knowledge often was inadequate regarding indicator species. A majority of those negative to voluntary forest conservation areas on their own estate were willing to change view if they were given adequate economic compensation.

1 according to the Swedish Red list

Climate change caused by green house gas emissions, mainly carbon dioxide, is today’s most debated environmental issue. The United Nations Framework Convention on Climate Change, with the legally binding Kyoto protocol, is the emission regulatory framework. Tanzania has ratified both the conventions supporting carbon reductions.

Tanzania has a very varied climate with two rainfall regimes dominating the country, bimodal and unimodal. Scientific literature predicts a 2,2-4°C average increase in temperature for Tanzania, all studies also predict a higher increase in the cooler period and lower in the warm period. Rainfall predictions are less certain but in general a 10 % average increase is expected but the distribution uneven, both between rain periods and geographically. Tanzanian reports estimate a 5-45 % increase in rainfall in bimodal regions and a 5-15 % decrease in unimodal regions. The distribution of increase in bimodal regions will be uneven, with an increase in the long rain period and a decrease in the short rain period.

Agriculture is indisputably the most important source of income in Tanzania standing for 80% of employment and 50% of GNP. Climate change will therefore inevitably affect the economy and livelihood of people. Developing countries are also more vulnerable due to lower adaptation capacity. Effects on Tanzania are predicted to be both positive and negative. Maize production, the major staple, is predicted an average 33% decline while cash crops like coffee and cotton are predicted to increase. To be able to adapt there first has to be a perception of need to adapt, adaption strategies then have to be developed and barriers worked through. The purpose of this thesis is to investigate the level of awareness, strategies and barriers existing for adaption to climate change on national, regional and local level, Tanzania nationally and Babati regionally and locally. The research questions are; How do people perceive climate change? What are the strategies for adapting to climate change? What are the barriers for adaption to climate change? At national level policy framework and strategies were used to answer the research questions. At regional and local level a field study was conducted in Babati to answer the research questions at these levels.

The study showed that Tanzania nationally has declared their conviction in climate change and state that the issue has to be addressed. Agriculture is identified as one of the most vulnerable areas however climate change is not mainstreamed into agricultural and environmental policy framework. In Babati district no policy was found on climate change and official perception varied. Concerns were related to timing and amount of rainfall, the results were the same for farmers. Global climate change was also known for both studied groups and existed as a parallel truth with the local reason for changes. A number of adaption strategies are also identified nationally, both used and potential, where small scale irrigation is the primary adaptive step. Switching to draught resistant crops is also prioritized in the North eastern region. In Babati adaption strategies were promoted, even though there was not a general policy or perception, by officials to switch to short-term crops and planting of trees. Switching cops was also the most commonly used strategy by farmers along with traditional diversification. Nationally a large number of barriers are also identified including, lack of funding, poverty, HIV, lack of infrastructure and analytic capacity. Officials in Babati also mentioned the lack of money, deforestation, lack of clouds, education, irrigation and seeds. The farmers in Babati were not so clear about what they needed to adapt, irrigation, livestock backup, diversification and switching crops were mentioned, not differing much from used strategies.