Academic literature on the topic 'Skolaktiviteter'

This thesis focuses on young students’ experiences and meaning-making processes in school practices within environmental and sustainability education. Earlier research has shown this to be an area of complexity; besides a transdisciplinary perspective requiring relational thinking, it also involves conflicting interests as well as emotions and values. With a certain interest in emotions being part of learning as a meaning-making process, this thesis aims to investigate the character of experiencing, and the function of aesthetic experience in environmental and sustainability education. Through a mixed-methods approach a comprehensive questionnaire was used in the first study, and a more in-depth case study investigated the most important findings from the questionnaire even further in the second one by using multiple data. 209 students, age 10-12, from six different schools in Sweden answered the questionnaire. One class in grade six participated in the case study during four months, where both in- and out-of-door activities were studied. Both qualitative content analyses, and quantitative statistics were used to analyze the material from the two studies. Furthermore, John Dewey’s theoretical perspectives and neo-Aristotelian philosophers, mainly Martha Nussbaum, guided the interpretations of the empirical results. The main findings show that young students’ experiences in environmental and sustainability education are characterized by relational understandings both within and among ecologic, economic and social aspects, but also that perceived school activities of a value-laden and more cognitive kind correlated. The results further show that aesthetic experiences function as links in the transactional and continuous processes of meaning making. Furthermore, of importance for students’ meaning making and formation of values in environmental and sustainability were also prior experiences, encounters with outdoor environments and artifacts (both natural and digital), social interactions and felt independence. A holistic picture of understanding, emotions and values hence appear as an intertwined unity in students’ written responses, action and talk. A conclusion suggests that contributing to students’ possibilities of making meaning in environmental and sustainability issues requires openness to personal emotions and values as a starting point. Activities allowing for social interaction, independence, and relevant contextual encounters should also be considered in the pedagogical practice of environmental and sustainability education.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt. Interventionernas effekt mättes med hjälp av olika instrument som till stor del fokuserade på kroppsfunktion. Interventioner som beskrevs var; användning av viktväst, stabilitetsboll och en speciell sittdyna i klassrummet, samt olika strategier, anpassningar av aktivitet, fysisk och social miljö i skolan. Effekten av interventionerna varierade i de olika studierna och det verkade finnas ett samband mellan deltagarnas grad av svårigheter, interventionens utformning och/eller kontexten av interventionen.
The project aimed to describe the current research of school-based occupational therapy interventions for children with attention difficulties. A literature study was conducted to provide a description of existing research and knowledge about interventions for occupational therapists. The literature study was carried out in digital data bases and consisted of eight scientific articles from year 2007 to 2012. The result describes school-based interventions for children who were between five and sixteen years old, with and without any diagnosis. The interventions based on different approaches. The effectiveness of the interventions was measured by different instruments which mostly focused on body functions. The interventions which are described was; weighted vest, stability ball, Disc’o’sit cushion, various strategies and adjustments of the activity, physical and social environment. The effect of the interventions varied in the different studies and there seemed to be a correlation between participants' degree of difficulty, the design and/or the context of interventions.

Elevhälsan består av flera olika professioner som tillsammans bygger upp ett elevhälsoteam. Målsättningen för elevhälsoteam är att arbeta tillsammans mot att alla elever ska vara delaktiga i sina skolaktiviteter och känna att de klarar av dessa aktiviteter. Hur elevhälsans teamarbete sker kan möjliggöra eller hindra elevers delaktighet i skolaktiviteter. Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan upplever sitt teamarbete och dess påverkan på elevernas förutsättningar till delaktighet i skolaktiviteter. I studien genomfördes två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen bestod av åtta professioner och totalt deltog tolv individer i fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att elevhälsoteamen upplevde att deras samarbete hade en positiv inverkan på elevernas möjlighet till delaktighet och att samarbetet som de har är väl fungerande men att det samtidigt finns hinder inom teamet som skulle kunna förbättras. Bland de möjliga förbättringsområdena ansåg elevhälsoteamen att de behövde mer resurser för att få mer tid till sina elever och till sitt förebyggande arbete. En vidareutveckling av studien rekommenderas för att kunna få en ökad förståelse för individuella åsikter inom elevhälsoteamen och göra en jämförelse mellan kollektiva och individuella åsikter i gruppen
Student health care involves multiple professions that together build a multiprofessional team. These teams work to promote student health care and participation in school-based activities. Depending on how well this teamwork functions it can either be an enabling or an obstructive factor for the student’s participation in their school-based activities. This study aims to investigate how student health care teams experience their teamwork and its effect on the students’ participation in school-based activities. The study is based on two focus group interviews with two different school health care teams in Sweden. The teams consisted of a total of twelve individuals. The results of the study show that student health care teams experience their teamwork to have a positive impact on the students’ opportunity to participate in school-based activities. The teamwork functioned well, but the team members still found certain things to improve. One factor the teams discussed was a need for more time for their preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts within the student health teams, and through that make a comparison with the collective view of the team.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner riktade mot barn och ungdomar 6 - 17 år med nedsatt aktivitetsförmåga härledd till exekutiv dysfunktion, som kan möjliggöra delaktighet i skolaktivitet.Metod. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt inom arbetsterapi. En allmän litteraturöversikt valdes för att skapa en beskrivande och syntetiserande sammanställning inom det avgränsade området. Resultatet av litteraturöversikten baseras på tolv artiklar. Dataanalysen skedde genom kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll granskades utifrån studiens frågeställningar samt utefter OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Resultat. Resultatet gav åtta olika arbetsterapeutiska interventioner varav sex av de åtta interventionerna var aktivitetsinriktade och baserades på barnets/ungdomens prioriterade aktivitetsmål. Interventionerna går ut på att utveckla strategier vilka ska vara överförbara till olika miljöer. Två av interventionerna var funktionsinriktade. Slutsatser. Resultatet indikerar på vikten av samordnade insatser på individ-, grupp- och organisatorisk nivå, detta för att möjliggöra delaktighet i aktivitet för barnet/ungdomen med exekutiv dysfunktion. Hur stödjande och förstående föräldrar, vänner och skolpersonal är bidrar till hur lyckade strategierna blir och hur delaktig barnet/ungdomen känner sig i sina aktiviteter.
Purpose. The purpose of the study was to describe occupational therapeutic interventions aimed at children and adolescents 6 - 17 years with reduced activity ability derived from executive dysfunction, which may enable participation in school activity.Method. To answer the purpose of the study, a literature review in occupational therapy was conducted. A general literature review was chosen to create a descriptive and synthesizing compilation within the delimited field. The results of the literature review are based on twelve articles. The data analysis was done through quality review and the content of the articles was examined on the basis of the study's questions and on OTIPM:s four intervention models. Results. The result yielded eight different occupational therapeutic interventions, of which six of the eight interventions were activity-oriented and were based on the child / adolescent's priority activity goals. The interventions are designed to develop strategies that should be transferable to different environments. Two of the interventions were function-oriented.Conclusions. The result indicates the importance of coordinated efforts at individual, group and organizational level, to enable participation in activity for the child / youth with executive dysfunction. How supportive and understanding parents, friends and school staff are is how successful the strategies become and how involved the child / youth feel in their activities.

Elever med särskilda behov känner sig ofta mindre delaktiga i skolaktivitet än andra elever på grund av att de behöver stöd i skolan. Att använda hund som medel i skolan kan vara ett komplement i undervisningen och en hunds närvaro i skolan har tidigare visat på positiva effekter på bl.a. elevers lärande och attityd gentemot skolan. Syftet med studien var att beskriva hur hundförare uppfattar att hund som medel i grundskolan påverkar möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet för elever med särskilda behov. Tio intervjuer med hundförare som arbetar med hund som medel i grundskolan genomfördes. En intervjuguide utformades med stöd från teorier om görande och delaktighet i skolaktivitet. Resultatet visade att hundförarna uppfattade att hunden kan motivera och stödja elever i skolaktiveter. Ett nyckelfynd var att hunden uppfattades kunna göra skolaktiviteter mer lustfyllda, vilket ökade deltagandet i skolaktiviteter. Resultatet tyder på att möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet påverkas för elever med särskilda behov genom att bl.a. skapa ett mer frivilligt görande, en känsla av grupptillhörighet och påverka uppfattningen om det egna görandet i skolaktiviteter. Det finns ett behov av vidare forskning kring effekten av att använda hund som medel i grundskolan samt hur elever med särskilda behov upplever och hur lärare uppfattar att hunden påverkar görandet och delaktigheten i skolaktivitet.