Dissertations / Theses on the topic 'Skolans socialpsykologi'

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.

Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken.

Studien undersöker om två närliggande generationer uppvisar tendenser till olika värderingar och om det går att se liknande tendenser i skillnader mellan de läroplaner som var aktuella då respektive generation gick i skolan. Ambitionen är inte att studera om värderingar formas i skolan eller hur stort inflytande skolan har på värderingsformande, utan ambitionen är att undersöka om det går att se liknande tendenser i värderingsskillnader uttryckta av generationerna och skillnader påvisade i läroplanerna.                 Syftet är att urskilja om värderingar skiljer sig mellan de generationer som fostrats under läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94. Studien utgår från tidigare forskning om värderingar, generationer och den svenska skolans läroplaner, samt skolans fostrande uppdrag för att få en överblick över forskningsfältet och underlag för analys, samt diskussion om resultatet.      Analysen sker genom korstabulering av data från World Values Surveys enkätstudie i Sverige år 2011. Forskargruppen WVS jobbar internationellt och producerar forskning som citeras världen över och dess data finns tillgänglig offentligt för analys och forskning utanför WVS.      Resultatet visar att generationerna uppvisar signifikanta skillnader gällande egenskaper de anser vara viktiga att barn lär sig i hemmet. Utifrån Ronald Ingleharts två hypoteser socialisationsteorin och knapphetshypotesen diskuteras resultatet och dras slutsatser, för att sedan lägga fram hur studien bidragit till forskningsfältet

Abstrakt Med ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok “Organisationskultur och ledning” (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000). I vår analys kommer vi fram till att i och med att förändringsarbetet av den lokala organisationskulturen på Hagaskolan lett till ett öppet, medvetet och reflekterande förhållningssätt gentemot både medarbetare och elever, har detta arbete bidragit till grupprocesser vilka ”lyfter” pedagogerna och skapat goda förutsättningar för att man som pedagog skall kunna öppna upp och bjuda in eleverna till att aktivt vilja delta i lärandesituationer, se varje situation och elev som unik samt bemöta varje elev som Vem. Vårt resultat visar att Hagaskolans organisationskultur bidrar till att intervjuade pedagoger i hög utsträckning ser var situation och individ som någonting dynamiskt och unikt, vilken står inför en ständig förändring och därför inte kan behandlas på samma sätt som individer vid tidigare sammanhang eller situationer.

Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att allt fler familjer lever i ekonomisk utsatthet. Denna studie har sin utgångspunkt i termen relativ fattigdom som innebär att fattigdom ställs i relation till individens sociala kontext. Studien utgår från en lärares perspektiv där syftet är att få en djupare förståelse för hur läraren bemöter elever som lever i ekonomisk utsatthet, samt hur läraren arbetar för att stärka dessa elevers självkänsla. Det teoretiska ramverket utgörs av symbolisk interaktionism och med hjälp av begreppen spegeljaget samt den generaliserade andre förklaras hur elevens självkänsla, beroende på lärarens bemötande, eventuellt kan stärkas. Studien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som redskap. Urvalet består av 11 lärare på låg- och mellanstadiet i sju olika kommuner inom Västra Götalands län. Resultatet visar att lärarens bemötande kan påvisas utifrån två huvudteman; hur läraren handlar inför enskild elev samt hur läraren handlar gentemot omgivningen. Förstnämnda tema präglas av lärarens övergripande oro för elever som lever i ekonomisk utsatthet samt att lärarens arbete kräver stor försiktighet. Andra temat innefattar ett dagligt normaliserande och inkluderande arbete för att skapa en inkluderande och stödjande miljö.
A societal problem in Sweden is that more and more families are living in poverty. This study has its startingpoint in the term relativepoverty which implies that poverty is related to the social context of the individual. The study is based on a teacher's perspective, with the aim of gaining a deeper understanding of how teachersrespond topupils living in financial vulnerability, and how the pupil´s self-esteem might be strengthen by the teachers’ treatment. Symbolic interactionism constitutes the theoretical framework. With help of the concepts loocking-glass-self and the generalized other, it explains how the student's self-esteemmight be strengthened. The study is of a qualitative approach with semi-structured interviews as a tool. The studies sample consists of 11 teachers’working at the lower and middle schoolsseven different municipalities in Sweden. The result shows that the teachers´ responses can be demonstrated on the basis of two head themes; how the teacher perceive and respond an individual pupil and how they respond towards the social environment. The first theme is characterized by an overall teachers ‘concern over the pupils who lived in poverty, and a work that requires great caution toward these pupils. The second theme includesa normalizing and inclusive daily work to create an inclusive and supporting milieu.

I samband med den nya skollagen i Sverige 2010 förändrades skolkuratorns uppdrag. Ett syfte med förändringen var att knyta skolkuratorn närmare skolans övergripande uppdrag samt att styra arbetet till att företrädesvis handla om främjande och förebyggande insatser. Den här studien handlar om att undersöka hur skolkuratorer uppfattar att de kan bidra till lärmiljöer som främjar elevernas lärande och identitetsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter lyfter fram psykosociala faktorer i skolans lärmiljö samt barn och ungas psykosociala utveckling. Tio semistrukturerade intervjuer på 40-60 minuter har gjorts med olika kuratorer som jobbar med elever årskurs 7-9 i Västra Götaland. Studiens resultat visar att en viktig del i arbetet med att skapa psykosocialt främjande lärmiljöer handlar om att nå ut till vuxna på skolan med kunskap, synsätt och sätt att bemöta eleverna. Resultatet visar också att skolkuratorn själv behöver ha god kontakt med eleverna samt att skolan som helhet behöver arbeta med psykosocialt perspektiv i åtanke.
In connection with the new school law in Sweden 2010, the school social counsellor's mission changed. One purpose of the change was to tie the school social counsellor closer to the school's overall assignment, as well as to direct the work to preferably supporting and prevention efforts. This study tries investigating how school social counsellor's perceive that they can contribute to learning environments that support pupils' learning and identity development. The theoretical foundations of the study highlight psychosocial factors in the school's learning environment and the psychosocial development of children and adolescents. Ten semi structured interviews, 40-60 minutes long, have been made with different school social counsellor's who work with pupils grade 7-9 in Västra Götaland. The results of the study show that an important part of the work on creating psychosocial supporting learning environments is to reach out to adults at the school with knowledge, approaches and ways to respond to the students. The result also shows that the school social counsellor needs good contact with the students and that the school as a whole needs to work with a psychosocial perspective in mind.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd – då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero. Ett annat hinder är pedagogers goda självbild vilken försvårar medvetandegörande av genusstrukturerna. Lärarna lyfte också fram genusarbetets känsliga natur som ett skäl till varför motstånd uppstår. Socialpsykologiska teorier kring förändringens fyra rum, kognitiv dissonans samt inkongruens används för att förklara motstånd mot genusarbete. Slutsatsen är att dessa svårigheter med att förändra perspektiv beror på att människor ofta försöker motstå förändring då det nya är arbetsamt att hantera. Motståndet kan också förklaras utifrån människans strävan mot att uppnå kongruens, denna strävan kan dock även förklara varför förändring kan ske. Slutligen betonas vikten av att uppmärksamma motståndets effekter.
Semi-structured interviews were conducted with teachers working with teenagers. The teachers all had experience in working with gender perspectives in a school context. This thesis studies the resistance against gender equality efforts that these teachers had experienced coming from colleagues and principals. Resistance was shown through blaming (rightfully or wrongfully) an inability to work with gender issues to lack of time or interest. A more difficult type of resistance to manage is the type that appears to be accommodating – the person says that he or she will take on a gender perspective but in the end there is nothing done. The teachers also view the sensitive nature of gender issues to play a large roll in why the different types of resistance emerge. The thesis then tries to explain why resistance exists through social psychological theories. Theories about cognitive dissonance, incongruence and the four rooms of change explain why humans have a problem with changing their views and perspectives and therefore show resistance. People resist change (such as gender equality efforts) since the unknown is difficult to handle. Another reason for why a change of views does not occur is due to the pursuit towards congruence, though this tendency also explains why change does occur. Finally the importance of paying attention to the effects of the resistance is stressed.

Handskrift – definierat som skrivande för hand med penna – har av tradition varit en viktig komponent i grundskolans läroplan. Sett till de teknologiska framsteg som gjorts under de senaste 20 åren står dock handskriften numera inför en osäker framtid. Likt övriga samhället har skolväsendet påbörjat en digital omställning där en stor del av debatten kretsar kring huruvida handskrift och handskriftsundervisning är relevant. Enligt lärare minskar också handskriftens betydelse i skolorna på grund av upplevd tidsbrist, styrdokumentens utformning, brister i lärarutbildningen och rådande digitalisering. Trots det har vi lite kunskap om vad elever tycker om denna utveckling, därav idén till föreliggande studie. Genom kvalitativ utforskning konstruerades ett kvantitativt mätinstrument för attityd, vilket föreliggande flermetodsstudie använt i syfte att bättre förstå vilka attityder grundskoleelever har till skrivande för hand. Följande tre frågeställningar har använts: (1) Vilken relevans anser elever att handskrift har?; (2) Vad tror elever om handskriftens framtidsutsikter?; och (3) Hur uppfattar elever sin egen handstil? Totalt deltog 55 elever från årskurs 5 i studien, fördelat över tre skolor. Fem individuella, semistrukturerade intervjuer hölls med elever (10 till 11 år). De uppfattningar och föreställningar som identifierades genomgick en kvalitativ innehållsanalys och resultatet agerade underlag i konstruerandet av en enkät. Enkäten besvarades av 50 elever (svarsfrekvens: 72 %). Enkätsvaren analyserades med SPSS version 25 där reliabilitetstester utfördes med hjälp av Cronbachs alfa och corrected item-total korrelation. Resultatet indikerar att elever har en positiv attityd gentemot handskrift, skrivstil inkluderat, men att skrivande över datorn anses mer praktiskt. Eleverna har även en relativt positiv attityd till sin egen handstil. Dock anses läslighet vara den enda aspekten av betydande vikt. Eleverna tror att de kommer använda handskrift i framtiden men att dess betydelse kommer minska till följd av digitaliseringen.
Handwriting - defined as writing done by hand with a pen or pencil – has traditionally been an essential component in the elementary curriculum. However, due to the last 20 years of technological advancements, the future of handwriting is anything but certain. Education has, just as the rest of the society, entered an age of digital technologies and much of the debate revolves around the relevance of handwriting and handwriting instruction. Indeed, teachers believe the importance of handwriting has declined in recent years due to time constrains, imprecise guidelines in curricula, deficient teacher training, and digitalization of schools. Yet, little is known about what students think about this evolution, hence the idea of present study. By constructing a quantitative attitude measurement instrument using qualitative exploration, the present mixed-method study seeks to better understand what attitudes elementary school students hold toward writing by hand. The following three research questions were investigated: (1) What relevance does handwriting have according to students?; (2) What is the future of handwriting according to students?; and (3) How do students perceive their own handwriting? A total of 55 fifth-grade students from three Swedish schools participated in the study. Five students (10 to 11 years) took part in semi-structured interviews. Qualitative content analysis was used to identify beliefs reported by the students and a questionnaire was constructed based on the set of beliefs elicited. Fifty students completed the questionnaire (response rate: 72%). Using SPSS version 25 for data analysis, Cronbach's alpha and corrected item-total correlation were used for reliability testing. The results indicate that students have a positive attitude toward handwriting including cursive, though word-processors is considered more convenient. Students also hold relatively positive attitudes toward their own handwriting, yet the only aspect that is of real importance to them is legibility. Students believe they will practice handwriting in the future but that its relevance will decrease due to digitalization.

This study has examined how teachers from three integrated secondary schools – one which provides education for students with special needs and two vocational schools –define violence. The definitions have been linked to whether the schools tend to display a workplace environment perspective or a crime perspective on violence, and how these perspectives are expressed. These perspectives constitute one of the theories that the study is based on, along with Nils Christie’s the Ideal Victim and Ron Akers’ Differential Reinforcement. Interviews have been held with three teachers from the vocational schools and four teachers from the school for students with special needs. The interviews were transcribed and analyzed from a perspective of qualitative content analysis. Conclusively the results show that while all teachers include physical violence in their own definitions of violence, and most of them include psychological violence, the specific actions that are included in their concepts of violence differ. However, we found that the way they “choose” which actions are to be included in their concepts consists among all teaches. They all seem to “choose” from a combination of the expectations on them set by the organization and to what extent the action can be perceived as an “ideal crime”.
Studien har undersökt hur lärare på tre lokalintegrerade skolor - en gymnasiesärskola och två yrkesgymnasieskolor - definierar våld. Definitionerna har kopplats till om skolorna tenderar uppvisa ett arbetsmiljöperspektiv eller ett brottsperspektiv, och hur perspektiven tar sig uttryck. Perspektiven är en av teorierna som ligger till grund för studien tillsammans med Nils Christies Det ideala offret och Ron Akers Differentiell förstärkning. Intervjuer har genomförts med tre lärare från yrkesgymnasierna och fyra från gymnasiesärskolan, därefter har transkriberingarna analyserats med en innehållsanalytisk ansats. Sammantaget visar resultaten att alla lärare, i sina definieringar av våld, innefattar fysiskt våld. De flesta innefattar även psykiskt våld. Vilka specifika handlingar som ingår i våldsbegreppen skiljer sig åt, däremot fann vi att hur man “väljer” vilka handlingar som ska tolkas som våld stämmer överens mellan de tre skolorna. “Valet” verkar ske utifrån en kombination av organisationens förväntningar på läraren och i vilken utsträckning handlingen kan tolkas som “det ideala brottet”.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater.

Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation.

Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut.

Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla.

Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.

Studien fokuserar på de implikationer som skolans marknadsanpassning har för lärares arbete. Syftet har varit att undersöka hur lärare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomgått omfattande förändringar. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare inom den kommunala skolan. Resultatet visar att lärarna upplever spänningar mellan olika och ibland konkurrerande hänsyn i sitt arbete. Lärarna upplever även att de tvingas fokusera på fel saker i sitt yrke. Det gäller dels skolans uppdrag, dels det ökade inslaget av administrativa arbetsuppgifter. Centralt i beskrivningarna är erfarenheten av en ansvarsförskjutning där elever och föräldrar betraktar läraren som betydligt mer ansvarig för elevers betyg än tidigare. Avslutningsvis visar studien att lärarna artikulerar och reflekterar över hur skolan förändrats, vilket kan förstås som en form av motstånd och är något som inte uppmärksammats lika mycket i tidigare studier.

Detta examensarbete undersöker de svenska riksdagspartiernas valprogram för att analysera de diskursiva uttrycken gällande utbildningspolitik med särskilt fokus på skolans syften. Uppsatsens utgångspunkt är att samhället befinner sig i en tid som kan benämnas som ett senmodernt samhälle, varvid den inriktar sig på valprogram för tiden 1998-2018. I analysen används en kritisk diskursanalys för att analysera texterna närmare och i uppsatsen tillämpas teorier om skola och senmodernitet av Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta samt Tomas Englund. I analysen har synliggjorts att den senmoderna skolan främst präglas av tre tydliga. diskurser som möts i de svenska riksdagspartiernas valprogram. Främst syns begrepp ommätning och resultat , nostalgi och tillbakagång till det gamla samt ett klassiskt liberalt frihets- och förnuftsideal i texterna.
This master thesis examines the electoral manifestos of the Swedish parliamentary parties in order to analyze the discursive expressions regarding education policy, with a particular focus on the purpose of education. As the thesis finds its starting point in the concept of late modernity, it focuses on the electoral programmes from the time period of 1998-2018. The analysis uses a critical discourse analysis to analyze the texts in closer detail. Theories on school and late modernity by Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta and Tomas Englund form the theoretical framework. The analysis establishes that the late-modern school is primarily characterized by three clear categories of discourse which intersect in the electoral programmes of the Swedish parties. Primarily, notions of measurement and results are visible in the texts, along with nostalgia and a desire to return to the past, as well as a classical liberal ideal of freedom and reason.

Examensarbetet är en del av den samordnade lärarutbildningen mellan Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. 

Children growing up in poor areas with high crime rates are shown to easily get involved in violent actions and criminal gangs. In South Africa, despite considerable efforts to reduce youth delinquency, youth crime rates are still disturbingly high – specifically, in the townships of the Cape Flats. This paper points out an important aspect previously unaddressed by most youth crime prevention: the subconscious roots of youth crime. What if we could develop youth crime prevention programs that manage to impact the subconscious behavioral patterns of youth in high crime areas? This paper proposes a  promising and cost-effective approach that has great potential to affect multipe causes of crime: mindfulness meditation. Built upon newest findings in Neuroscience, this paper suggests that mindfulness meditation classes are associated with a reduction in aggressive behavior, a risk factor for youth crime, and an increase in self-efficacy, a protective factor. The impact of mindfulness classes at a high school in Khayelitsha, a poor and violent-stricken township of Cape Town, is analyzed. Self-reported aggression and self-efficacy are measured via a psychometric survey questionnaire created from two well-tested and validated scales. Regression analyses of 384 survey answers provided mixed results. Whilst novice meditators were not associated with higher self-efficacy and lower aggression, long-term meditators performed better in several dimensions of self-efficacy and aggression, yet no significant relationship was found. Further research specifically needs to investigate the moderating effect of age (a proxy for psychological development) on meditation. This study aims to bridge the gap between the outdated paradigms of youth crime prevention and ancient wisdom via ground-breaking new evidence from the field of Neuroscience. This study furthermore hopes to point policy makers toward developing new, integrative and sustainable approaches to youth crime prevention – approaches that give back agency to our youth.

Anders Westholm har inget med betygssättningen att göra annat än i rent formellt hänseende (examinator). Det är han som rapporterar in och skriver under men i sak är det seminarieledaren som har beslutet i sin hand. Statsvetenskapliga institutet har som princip att skilja på handledning och examination vilket innebär att handledaren inte får vara seminarieledare. Seminarieledare och personen som satt betygget var i det här fallet Sven Oskarsson: Sven.Oskarsson@statsvet.uu.se