Relevant bibliographies by topics / Skolans uppdrag

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Skolans uppdrag'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Skolans uppdrag.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Skolans uppdrag"

1

Berg, Gunnar. "Skolans statliga uppdrag." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 43–60. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.03.

Full text
Abstract:
What tasks constitute the basis of the mission that the school as an institution is expected to fulfill in the Swedish society? In this article, I attempt to problematize that question. Few would oppose the notion that the school’s mission includes passing on knowledge as well as social norms. But what kind of knowledge should be put first in the day-to-day activities, and which social norms can and should be given priority? I argue that the school’s mission can be divided into two basic categories, here labeled competence development and cultural reproduction. The aim of the former is to educate the students with present and future societal needs in mind, focusing on growth ­– i.e. preparing the future labor force, taking macroeconomic and production factors into account. The task of cultural reproduction, on the other hand, is based on the notion of liberal education, where the aim is to reproduce societal values such as cultural heritage, democracy and citizenship. The difference between these two categories and their respective goals creates a number of tensions, resulting in a high degree of complexity in the daily school activities. Nevertheless, there are areas where the two categories at least partly intersect, meaning that the possibility of reaching a consensus does exist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Per. "Folkhögskollärare som folkbildare." Venue 2, no. 2 (November 19, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13219.

Full text
Abstract:
Folkhögskollärarna framstår som folkbildare med ett visst uppdrag. Men hur förhåller sig folkhögskollärarna till den idégrund som finns för skolans verksamhet? Per Andersson har undersökt hur lärarna ser på sitt arbete, kompetensbehoven samt förhållandet mellan individens utveckling och den samhälleliga inriktningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Full text
Abstract:
Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Levinsson, Magnus. "Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 5–24. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.02.

Full text
Abstract:
Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.

Full text
Abstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wyszynska Johansson, Martina, Ellinor Dyne, and Åsa Mårtensson. "Vad blev det av Gy2011 reformens intentioner för yrkesutbildning?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 73–85. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.04.

Full text
Abstract:
Med utgångspunkt i tre studiers resultat handlar denna essä om utvecklingen av ett gymnasialt yrkesprogram, Barn- och fritidsprogrammet. Frågan är hur gymnasiereformens (Gy2011) intentioner om ökat samarbete med arbetsplatser i syfte att uppnå en yrkesmässig spetskompetens har förverkligats i lokala kontexter. Bf-lärares uppdrag har diversifierats genom Gy2011. För det första har yrkeslärares fokus flyttats från skolan och arbetet med eleverna där, till att även omfatta introduktion och ”fjärrstyrning” av handledare på arbetsplatsen. För det andra innefattar uppdraget att anpassa programmet till branschspecifika villkor som i sak inte nödvändigtvis erbjuder reella möjligheter till samarbete mellan skola och arbetsliv. Slutligen behöver yrkeslärarna också hantera svårigheten med att integrera det yrkesspecifika med det programgemensamma. Tre avgränsade och Bf-programspecifika utvecklingsområden som resultat av hur Gy2011 intentioner har fallit ut i förändrade praktiker har därmed identifierats. Utmaningen för yrkeslärarna handlar därför dels om att samordna handlingar i ett nät där andra aktörer ingår, t ex för yrkesutgången personlig tränare och väktare, dels att hantera strukturella problem med elevers tillgång till specialiserat kunnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lunde, Torodd. "Skolans laborationer och traditionens makt." Venue 4, no. 3 (November 2, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15421.

Full text
Abstract:
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Perselli, Ann-Katrin, and Assar Hörnell. "Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 63–79. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007.

Full text
Abstract:
I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletterings­uppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Inger, and Jedemark Marie. "Skola utan timplan – om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, no. 1 (January 2004): 26821. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803883.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Närvänen, Anna-Liisa, and Helene Elvstrand. "På väg att (om)skapa fritidshemskulturer." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (March 6, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498.

Full text
Abstract:
Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av dereflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är pågränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilketkan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformernaär nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ettstarkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för attuppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skolaoch på fritidshem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Skolans uppdrag"

1

Mattisson, Sara. "Skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32889.

Full text
Abstract:
I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bardby, Margaretha, and Kerstin Lindskog. "Skönlitteratur och skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28216.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen har varit att utforska i vilken utsträckning en undervisning sombygger på skönlitteratur kan öka barns kulturella medvetenhet och personliga förståelse förandra människors levnadsförhållanden. Vi har i aktuell forskning och i skolans styrdokumentsökt belägg för ett undervisningsinnehåll med tolerans och mellanmänsklig förståelse sommål. I Lpo94, såväl som i de forskarrön vi tagit del av, har vi funnit underlag för endemokratifostrande undervisning och även för användning av skönlitteratur som ett medel idenna. Med denna bakgrund har vi i två olika skolor prövat ett skönlitteraturbaseratarbetssätt. För att få syn på elevernas egna tankar och reaktioner har vi efter avslutattemaarbete genomfört intervjuer med 12 barn. Vi fann att barnen med utgångspunkt i denskönlitterära boken mycket väl kunde förstå andra människors tankar och känslor, ochlikaledes känna empati för bokens persongalleri. Att härifrån göra kopplingar och dra egnaslutsatser till förhållanden utanför bokens ramar visade sig vara svårare. I den utsträckningdetta skedde, tänkte barnen i första hand på sin egen personliga situation och på sina närmastekamrater. Endast ett fåtal tankar väcktes om den situation som råder i samhället i stort. I våraintervjuer har vi blivit varse den klyfta som ofta finns mellan den vuxnes intentioner ochbarnets egna funderingar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lagman, Annica, and Lilibeth Svedberg. "Uppdrag inkludering." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7942.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Grügiel, Magdalena. "Skolans demokratiska uppdrag : och gymnasieelevers demokratiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13110.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Byström, Annette. "Specialpedagogens uppdrag i skolans komplexa praktik : en fallstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11018.

Full text
Abstract:
I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Edberg, Christina. "Rektors perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget : Hur rektorer förhåller sig till skolans specialpedagogiska uppdrag." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144315.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Winberg, Linn, and Kathrin Runge. "Att nyttja kulturarvet. En undersökning om hur museets uppdrag möter skolans uppdrag i en lärandemiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28777.

Full text
Abstract:
SammandragSyftet med denna undersökning, genom en empirisk undersökning är att redogöra för vad som händer i mötet mellan kulturarvsinstutionen och skolan. Vi vill ta reda på hur museipedagoger arbeta med uppdraget samt vilket synsätt man har mot läroplanen, och om inkluderar det i den planerade aktiviteten. Vi vill undersöka hur museipedagogerna arbetar för att inkludera båda uppdragen i deras arbete med elevernas tidsförståelse och historiemedvetande för den aktuella tidsepoken. I vår undersökning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv, som menar på att inlärning är något som sker i sociala sammanhang samt utifrån aktivitetspedagogiks teori, vilket innebär att elever lär genom att göra och all kunskap skall vara av nytta och ha verklighetsanknytning. Undersökningen grundar sig på en textanalys utav de olika verksamheternas uppdrag och en semistrukturerad intervju med en museichef och en museipedagog, som har erfarenhet av undervisning med aktiviteter och arbete med museets uppdrag och skolans uppdrag. Resultatet visar på att museet i vår studie har en välarbetad planering som innefattar deras verksamhets uppdrag men även skolans uppdrag, så som läroplanen och skollagen. Samt för de positiva aspekterna med att inkludera museer i elevernas undervisning och hur man kan jobba plastbaserat för att utveckla elevernas kunskaper efter och innan ett museibesök.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lundberg, Per. ""Nu minskar stöket i skolan" : En analys av den svenska skolans utveckling och regeringens åtgärdsprogram." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109650.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jönsson, Therese, and Maria Andersson. "Skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande: Hur lärare ställs inför olika utmaningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28806.

Full text
Abstract:
Denna studie kommer att beröra problemområdet inom skolans verksamhet gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande kommer till uttryck i praktiken. Syftet med studien är att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur sju lärare väljer att arbeta kring skolans demokratiska uppdrag samt med elevinflytande. För att koppla samman detta syfte med vårt fördjupningsämne SO, har vi noggrant granskat syftet gällande de samhällsorienterade ämnena, då framförallt samhällskunskap för årskurserna F-3 och dragit paralleller med läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Det teoretiska perspektiv som studien kommer förhålla sig till är pragmatismen, där vi valt att lyfta John Deweys tankar gällande pedagogik. De begrepp som tas upp för att kunna besvara frågeställningarna är: demokrati, demokratimodeller, demokratifostran, deliberativ kommunikation samt elevinflytande. Demokrati och demokratimodeller tas upp för att vi vill kunna få ett bredare perspektiv på hur demokrati kan komma till uttryck i praktiken. Demokratifostran berör lärarnas demokratiska uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Men för att elever ska kunna verka i ett demokratiskt samhälle måste deras kunskaper kring hur man bör kommunicera med varandra främjas. Därför kan deliberativ kommunikation ses som en viktig del av demokratifostran. Begreppet elevinflytande ska ha en central roll inom lärarnas pedagogiska verksamhet och det genomsyra hela skolans verksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod vilket innebär att studien intresserar sig för meningar, eller innebörden av ett fenomen snarare än statistiska verifierbara samband som en kvantitativ studie däremot hade gjort. Anledningen till varför vi valt att göra en kvalitativ studie är för att vi vill studera hur olika lärare tänker kring samt uppfattar det demokratiska uppdraget och elevinflytande inom skolans verksamhet. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer gjorda på två skolor, med sju olika lärare som arbetar i årskurserna F-3. Intervjuerna har efter genomförande arkiverats genom transkribering för att sedan användas som underlag för studiens bearbetning samt analys. För att kunna komma fram till ett resultat valde vi att dela upp frågeställningarna i tre olika punkter, vilka är: Lärarnas definition av demokratiuppdraget, Hur elevinflytande kommer till uttryck i praktiken hos respektive lärare samt Att skapa demokratiska medborgare - via olika råd, såsom klassråd och elevråd. Uppdelningen gjordes för att kunna få ett bredare perspektiv och fler infallsvinklar till att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat blev därefter att syftet i de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2011:224-225) är nära sammankopplat med innehållet i läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Båda delarna tar upp viktiga aspekter som elever bör utveckla för att kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Dock återstår fortfarande frågan hur skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytande bör komma till uttryck i praktiken. Denna frågan utgör därför en viktig del i vår slutsats, eftersom vi anser att det grundar sig i formuleringen i kapitel 1 och kapitel 2, där båda inget av kapitlen är anpassat efter någon specifik ålder. Särskilt svårt blir det för lärarna i de lägre årskurserna eftersom de ställs inför ett etiskt dilemma gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande bör komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Vi anser  därför att det blir upp till varje enskild lärare att tolka frågan kring hur man på bästa sätt bör applicera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den dagliga verksamheten, samtidigt som lärarna måste uppfylla skolans krav även om det går emot deras egen moraliska uppfattning. Därför anser vi att vidare forskning behövs inom detta område för att underlätta för verksamma lärare i de lägre årskurserna, hur de på bästa sätt kan integrera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den vardagliga undervisningen. En viktig sak att poängtera är dock att studiens resultat ej går att generalisera eftersom den enbart omfattar två skolor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Anders. "Demokratisk undervisning eller undervisning i demokrati : -en studie av skolans dubbla uppdrag." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1510.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Skolans uppdrag"

1

Christer, Isaksson, and Lärarnas riksförbund, eds. En skola för alla?: På jakt efter det nationella uppdraget : Lärarnas Riksförbund granskar den svenska skolan. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Skolans uppdrag' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography