Dissertations / Theses: 'Skolans uppdrag'

1

Mattisson, Sara. "Skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32889.

Full text

Abstract:

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bardby, Margaretha, and Kerstin Lindskog. "Skönlitteratur och skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28216.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen har varit att utforska i vilken utsträckning en undervisning sombygger på skönlitteratur kan öka barns kulturella medvetenhet och personliga förståelse förandra människors levnadsförhållanden. Vi har i aktuell forskning och i skolans styrdokumentsökt belägg för ett undervisningsinnehåll med tolerans och mellanmänsklig förståelse sommål. I Lpo94, såväl som i de forskarrön vi tagit del av, har vi funnit underlag för endemokratifostrande undervisning och även för användning av skönlitteratur som ett medel idenna. Med denna bakgrund har vi i två olika skolor prövat ett skönlitteraturbaseratarbetssätt. För att få syn på elevernas egna tankar och reaktioner har vi efter avslutattemaarbete genomfört intervjuer med 12 barn. Vi fann att barnen med utgångspunkt i denskönlitterära boken mycket väl kunde förstå andra människors tankar och känslor, ochlikaledes känna empati för bokens persongalleri. Att härifrån göra kopplingar och dra egnaslutsatser till förhållanden utanför bokens ramar visade sig vara svårare. I den utsträckningdetta skedde, tänkte barnen i första hand på sin egen personliga situation och på sina närmastekamrater. Endast ett fåtal tankar väcktes om den situation som råder i samhället i stort. I våraintervjuer har vi blivit varse den klyfta som ofta finns mellan den vuxnes intentioner ochbarnets egna funderingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lagman, Annica, and Lilibeth Svedberg. "Uppdrag inkludering." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7942.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Grügiel, Magdalena. "Skolans demokratiska uppdrag : och gymnasieelevers demokratiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13110.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Byström, Annette. "Specialpedagogens uppdrag i skolans komplexa praktik : en fallstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11018.

Full text

Abstract:

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Edberg, Christina. "Rektors perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget : Hur rektorer förhåller sig till skolans specialpedagogiska uppdrag." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144315.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Winberg, Linn, and Kathrin Runge. "Att nyttja kulturarvet. En undersökning om hur museets uppdrag möter skolans uppdrag i en lärandemiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28777.

Full text

Abstract:

SammandragSyftet med denna undersökning, genom en empirisk undersökning är att redogöra för vad som händer i mötet mellan kulturarvsinstutionen och skolan. Vi vill ta reda på hur museipedagoger arbeta med uppdraget samt vilket synsätt man har mot läroplanen, och om inkluderar det i den planerade aktiviteten. Vi vill undersöka hur museipedagogerna arbetar för att inkludera båda uppdragen i deras arbete med elevernas tidsförståelse och historiemedvetande för den aktuella tidsepoken. I vår undersökning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv, som menar på att inlärning är något som sker i sociala sammanhang samt utifrån aktivitetspedagogiks teori, vilket innebär att elever lär genom att göra och all kunskap skall vara av nytta och ha verklighetsanknytning. Undersökningen grundar sig på en textanalys utav de olika verksamheternas uppdrag och en semistrukturerad intervju med en museichef och en museipedagog, som har erfarenhet av undervisning med aktiviteter och arbete med museets uppdrag och skolans uppdrag. Resultatet visar på att museet i vår studie har en välarbetad planering som innefattar deras verksamhets uppdrag men även skolans uppdrag, så som läroplanen och skollagen. Samt för de positiva aspekterna med att inkludera museer i elevernas undervisning och hur man kan jobba plastbaserat för att utveckla elevernas kunskaper efter och innan ett museibesök.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lundberg, Per. ""Nu minskar stöket i skolan" : En analys av den svenska skolans utveckling och regeringens åtgärdsprogram." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109650.

Full text

Abstract:

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jönsson, Therese, and Maria Andersson. "Skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande: Hur lärare ställs inför olika utmaningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28806.

Full text

Abstract:

Denna studie kommer att beröra problemområdet inom skolans verksamhet gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande kommer till uttryck i praktiken. Syftet med studien är att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur sju lärare väljer att arbeta kring skolans demokratiska uppdrag samt med elevinflytande. För att koppla samman detta syfte med vårt fördjupningsämne SO, har vi noggrant granskat syftet gällande de samhällsorienterade ämnena, då framförallt samhällskunskap för årskurserna F-3 och dragit paralleller med läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Det teoretiska perspektiv som studien kommer förhålla sig till är pragmatismen, där vi valt att lyfta John Deweys tankar gällande pedagogik. De begrepp som tas upp för att kunna besvara frågeställningarna är: demokrati, demokratimodeller, demokratifostran, deliberativ kommunikation samt elevinflytande. Demokrati och demokratimodeller tas upp för att vi vill kunna få ett bredare perspektiv på hur demokrati kan komma till uttryck i praktiken. Demokratifostran berör lärarnas demokratiska uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Men för att elever ska kunna verka i ett demokratiskt samhälle måste deras kunskaper kring hur man bör kommunicera med varandra främjas. Därför kan deliberativ kommunikation ses som en viktig del av demokratifostran. Begreppet elevinflytande ska ha en central roll inom lärarnas pedagogiska verksamhet och det genomsyra hela skolans verksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod vilket innebär att studien intresserar sig för meningar, eller innebörden av ett fenomen snarare än statistiska verifierbara samband som en kvantitativ studie däremot hade gjort. Anledningen till varför vi valt att göra en kvalitativ studie är för att vi vill studera hur olika lärare tänker kring samt uppfattar det demokratiska uppdraget och elevinflytande inom skolans verksamhet. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer gjorda på två skolor, med sju olika lärare som arbetar i årskurserna F-3. Intervjuerna har efter genomförande arkiverats genom transkribering för att sedan användas som underlag för studiens bearbetning samt analys. För att kunna komma fram till ett resultat valde vi att dela upp frågeställningarna i tre olika punkter, vilka är: Lärarnas definition av demokratiuppdraget, Hur elevinflytande kommer till uttryck i praktiken hos respektive lärare samt Att skapa demokratiska medborgare - via olika råd, såsom klassråd och elevråd. Uppdelningen gjordes för att kunna få ett bredare perspektiv och fler infallsvinklar till att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat blev därefter att syftet i de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2011:224-225) är nära sammankopplat med innehållet i läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Båda delarna tar upp viktiga aspekter som elever bör utveckla för att kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Dock återstår fortfarande frågan hur skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytande bör komma till uttryck i praktiken. Denna frågan utgör därför en viktig del i vår slutsats, eftersom vi anser att det grundar sig i formuleringen i kapitel 1 och kapitel 2, där båda inget av kapitlen är anpassat efter någon specifik ålder. Särskilt svårt blir det för lärarna i de lägre årskurserna eftersom de ställs inför ett etiskt dilemma gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande bör komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Vi anser därför att det blir upp till varje enskild lärare att tolka frågan kring hur man på bästa sätt bör applicera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den dagliga verksamheten, samtidigt som lärarna måste uppfylla skolans krav även om det går emot deras egen moraliska uppfattning. Därför anser vi att vidare forskning behövs inom detta område för att underlätta för verksamma lärare i de lägre årskurserna, hur de på bästa sätt kan integrera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den vardagliga undervisningen. En viktig sak att poängtera är dock att studiens resultat ej går att generalisera eftersom den enbart omfattar två skolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nyberg, Anders. "Demokratisk undervisning eller undervisning i demokrati : -en studie av skolans dubbla uppdrag." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1510.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Englund, Mona, and Mari Liljemark. "Pedagogiska utredningar i grundskolan och grundsärskolan : Ett verktyg för skolans kompensatoriska uppdrag?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156207.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd.
The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hedfors, Sophie, and David Lundberg. "Specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteam : Ett komplicerat uppdrag för specialpedagoger i skolans effektivitetspraktik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165914.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Olsson, Maria. "Kränkande behandling, mobbning och utfrysning - skolans uppdrag och partnerskolans situation och arbete." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29853.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt använd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola, den skola där jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen, samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Cajsa, Wallin. "Skolans andra uppdrag : En kvalitativ intervjustudie av hur lärarearbetar med demokrati- och värdegrundsuppdraget." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25251.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hauska, Iryna. "KONSTNÄR I SKOLANS MILJÖ : och MELLANRUMMET vid det offentliga uppdraget." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5939.

Full text

Abstract:

Tanken med denna uppsats är att reflektera över och dokumentera förhållandetmellan konst, estetik och lärande som jag: konstnären, lärare och master studentenupplever inom ett offentligt uppdrag. Syftet är dubbelt: dels att dokumentera egnakonstnärliga processer och samarbetsprojekt och dels att beskriva debakomliggande metoderna och möten.I dessa metoder utkristalliserar sig fyra positioner som centrala: konstnärens,deltagarnas, lärarnas och det officiella samhällets. Studien gestaltar därför dessafyra positioner och uppsatsen är komponerad på ett sätt som ger läsaren en bild avkonstnärliga arbetssätt och dess bakomliggande processer.Som konstnären Iryna Hauska reflekterar jag över min egen praktik samtsamarbete med olika offentliga aktörer vid ett uppdrag. Jag användera/r/tography som konstnärlig metod och visar hur den har utvecklats underprojektets gång. Rita L. Irwin förklarar begreppet a/r/tography på följade sätt:”A/r/tography is inherently about self as artist/researcher/teacher yet it is alsosocial when groups or communities of a/r/tographers come together to engage inshared inquiries, act as critical friends, articulate an evolution of research1 questions, and present their collective evocative/provocative works to others.”I en praktiskt samarbete mellan skola och konstnär undersöker jag frågor om hurpedagogiken och konstbaserad visuell praktik lämnar spår och utvecklar vissamönster.Utifrån konstnärens perspektiv visar jag hur de relationer utformas som skapasmellan konst och multimodalitet som en estetisk inställning till utbildning.Min studie visar att metaforen rhizom som estetisk utformning och process kanvara lämpligt att hänvisa till när man skapar konstbaserade utbildningsstrategier,dialoger och när konstbaserade meningsbildning görs i estetiskt lärande inomutbildning.Det mönster som utvecklades under studier hjälpte mig att undersöka ett estetisktförhållningssätt till konstpraktik inom utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Larsson, Pia. "Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag : -ur ett ledarskaps- och organisations perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92807.

Full text

Abstract:

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Granath, Imaan Monica. "Ni får ju prata, men... : om skolans pedagogiska idéer och uppdrag utifrån begreppet kommunikation." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5339.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to describe the three most significant pedagogical ideas and their impact on the national curriculum from the concept of communication. As the school is a social learning community this study looks at some teachers’ perceptions and experiences of teaching with a communicative approach, and the obstacles they claim to meet. The educationist Kieran Egan argue that these three pedagogical ideas are incompatible and that a curriculum that compromises them is doomed to fail. He mean that a new coherent view on education is required and should be based on students’ understandings. The knowledge should be presented as it easiest can be comprehended during a person’s intellectual development. The study includes qualitative interviews with four teachers that teach students from 6 to 9 years old, and field observations in their classrooms. The main conlusions are that a communicative approach requires a suitable classroom design that enables co-operative learning. The teachers in the study pairs their students two and two or four and four to enable that a dialog occurs between the students, on the subject of the lesson. The classroom design also makes a statement of dissociation with traditional teaching if the teacher’s desk is placed in the back of the classroom, out of focus. As the national curriculum highlights the importance of communication all teachers in the study encourages their students to co-operative learning and communication, but find the noise difficult to handle. It’s their conclusion that smaller groups of students is highly desirable and possibly the only way to overcome the incompatibility that exists within the curriculum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Neidenmark, Lisbeth, and Cecilia Nordström. "Några rektorers tankar om skolans uppdrag gällande inkludering : En studie genomförd med Grundad Teori." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1620.

Full text

Abstract:

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Rashidi, Chnar, and Lisa Gustafsson. "Lika men olika : En kvalitativ studie om skolans kompensatoriska uppdrag i årskurs F-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42545.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie har till syfte att öka kunskapen om lärares kompensatoriska arbete i sex F-3 klasser. För att samla data har den kvalitativa metoden intervju använts. Studiens resultat illustrerar möjligheter, hinder och påverkande faktorer inom skolans kompensatoriska uppdrag i årskurs F-3. Olika former av samverkan och elevgruppers storlekar har visat sig ha avgörande betydelse för i vilken mån det kompensatoriska stödet kan ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Therése. "Folkmordsundervisning som ett led i skolans demokratifostran : En studie av hur skolans demokratifostrande uppdrag gestaltar sig i historieundervisningen om folkmord på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10271.

Full text

Abstract:

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mattila, Tanja. "Undervisning om nationella minoriteter i skolan : Undervisning om nationella minoriteter i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174373.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte var att ta reda på hur några lärare i norra Sverige ser på sitt uppdrag att undervisa om de fem nationella minoriteterna, hur de arbetar mot läroplanens mål och vilka utmaningar och möjligheter de möter i sin undervisning. I min studie har jag använt en kvalitativ undersökning. Undersökningen består av muntliga intervjuer med två lärare och skriftliga svar via mejl-kontakter med tre lärare inom mellan- och högstadiet i små byaskolor och på en gymnasieskola i norra Sverige. Jag har även skickat fråga via e-post till två förlag gällande deras läromedel och innehållet om de nationella minoriteterna i läromedlen. De lärare som medverkade i min studie är alla medvetna om deras uppdrag och fyra av fem undervisar om minoriteterna då det ingår i deras ämnen. Alla lärare är positiva till uppdraget och anser att det är viktigt med undervisning om minoriteterna. Bristen av material ser dessa lärare som en utmaning. En möjlighet för alla lärare är just det att några av grupperna finns naturligt i samhället, vilket innebär att det är lättare att hitta arbetssätt och material till undervisningen. Lärarna arbetar efter de målen som står i läroplanen. Läraren som inte undervisar om minoriteterna är ändå positiv till att göra det ifall det blir aktuellt i hennes undervisning. Fortsatt skulle det vara intressant att få information på hur undervisningen fungerar på andra skolor i samma kommun och hur rektorerna i kommunen ser till att uppdraget fullföljs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Shabandari, Gajane. "Kunskapsuppdraget vs demokratiuppdraget : En studie av grundskollärares syn på skolans och lärarens roller och uppdrag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255876.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Flygh, Johansson Linda, and Nicole Häggroth. "När två professioner möts : En studie om folkbiblioteket och skolans samarbete i ett likvärdigt uppdrag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39898.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur några bibliotekarier ser på samarbetet mellan folkbiblioteket och skolan angående deras likvärdiga läsfrämjande arbete kring barn och unga. Metoderna vi valt att använda oss av är en enkätundersökning och att se över biblioteksplanerna för de kommuner studien berör. Vi har i enkäten valt att använda oss av både öppna och stängda frågor då vi vill undersöka bibliotekariernas perspektiv på samarbetet. Resultatet vi kommit fram till är att samarbetet ser väldigt olika ut i kommunerna men även att folkbibliotekens riktlinjer är väldigt otydliga för hur samarbetet ska se ut eller inte. Många skolor saknar skolbibliotek och använder därmed folkbiblioteket som resurs till skolan vilket även flera folkbibliotek uttrycker att de inte är deras jobb att assistera skolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Densborn-Wahlqvist, Sandra. "Brist på högläsning i hemmet : En studie om skolans kompensatoriska uppdrag vad det gäller högläsning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78028.

Full text

Abstract:

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud.
Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Nilsson, Kenneth. "Rektor - skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30971.

Full text

Abstract:

Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrånrektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogiskledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdragsom pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som deframkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tasupp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyftsfram.Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes förinsamling av data; 14 rektorer intervjuades.Resultat; beskrivningskategorier:Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - medundantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informelltsätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: enförändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som islutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring avverksamheten.Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar uppidéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, ochhon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder förutveckling av verksamheten.Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att ihandling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar ochleder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon sertill att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelsertillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktigrelationsskapare mellan medarbetare och skolledare.Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en rödtråd i den kompetensutveckling som planeras.Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andramänniskor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem somlöses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren missköttsig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följerarbetet på nära håll och kontinuerligt.Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiskakonferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Bjertner, Mårten, and Håkan Petersson. "Kränkta elever och maktfullkomliga lärare? : “Det handlar ju mycket om hur man tolkar det”." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14530.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johnsson, Anton. "Skolans demokratiska uppdrag och Covid-19-pandemin : Lärares upplevelser om hur det demokratiska uppdraget påverkats av fjärr- och distansundervisningen under Covid-19-Pandemin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104357.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the indications that exist in teachers' experiences regarding how distance education during the Covid-19 pandemic has affected the school's democracy assignment. The school's democratic assignment has, with the support of previous research, been concretized in three aspects: democratic values, civic abilities and knowledge of politics and society. To answer the purpose, upper secondary school teachers who teach civics-oriented subjects have been interviewed. Their answers have been analyzed from a theoretical framework that Robert Dahl largely stands for, which has been adapted to school organization. The results of the study show that there are signs in the teachers' experiences that indicate that the aspects democratic values and knowledge of politics and society have been negatively affected by distance education during the covid-19 pandemic. Regarding the aspect civic abilities, there are no signs in the teachers' experiences that indicate that the aspect has been affected either negatively or positively at present time. However, there are indications that the aspect was negatively affected at the beginning of the distance education, before both teachers and students had become accustomed to this type of education

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hansson, Jonathan. "Med uppdrag som demokratins väktare : En studie om skolans medieundervisning i skuggan av dagens komplexa medielandskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47090.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Tavio, Viera Natalie. "Demokratiuppdraget: ett viktigt uppdrag : En kvalitativ studie om hur fem lärare för årskurs 1 tolkar skolans demokratiuppdrag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27588.

Full text

Abstract:

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education? How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lind, Sebastian, and Karlsson Maja Holmberg. "Att forma aktiva medborgare : - En kunskapsöversikt om skolans uppdrag och möjlighet att främja elever till aktivt deltagande." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39867.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning. Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande. I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Forestam, Elin. "Talande tystnad och tystnade röster : Analys av nationella provets texthäften i svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297497.

Full text

Abstract:

Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Landor, Amanda, and Linnea Sverin. ""DET ÄR SKOLANS VIKTIGASTE UPPDRAG OCH ALLA ELEVER SKA MED!" : Hur lärare beskriver den tidiga läs- och skrivundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39914.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur de verksamma lärarna arbetar i sin läs- och skrivundervisning för att anpassa och skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sin förmåga. Vi vill dessutom undersöka hur några lärare bedömer hur och när en individanpassad undervisning i den tidiga läs- och skrivinlärningen praktiseras. För att ta reda på detta har enkäter och intervjuer gjorts med lärare som undervisar i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Resultatet visar att majoriteten anser att individanpassning är en viktig aspekt för alla elever i den tidiga läs- och skrivundervisningen men det finns vissa utmaningar med den. Individanpassningarna varierar något men den mest tydliga och framträdande individanpassningen tycks vara att arbeta med varierade arbetssätt och metoder. En slutsats utifrån studien är att alla elever gynnas av en individanpassad läs- och skrivundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Norenius, Maria. "Att vara socionom på pedagogernas arena : Skolkuratorers upplevelse av roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148157.

Full text

Abstract:

Som skolkurator är man verksam i en organisation som domineras av andra professioner. Studien syftar till att studera skolkuratorers upplevelser av att vara socionom verksam på pedagogernas fält avseende roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete. Skolkuratorerna arbetar på kommunal grund- eller gymnasieskola. Studien är en fallstudie inom en kommun där skolkuratorerna är verksamma inom samma förvaltning med organisatorisk tillhörighet under elevhälsans verksamhetschef. Det är en kvalitativ undersökning med explorativt och induktivt arbetssätt, med datainsamling via semistrukturerade intervjuer samt innehållsanalys som metod. Resultatet visar att skolkuratorerna ser sig som socionomer verksamma i skolan, där professionstillhörigheten överväger gentemot yrkestiteln. Skolkuratorernas uppdrag är att vara elevens ombud men elevens bästa är överordnat. En skolkurator står bredvid pedagogen men bakom eleven, då de hjälper pedagogen att hjälpa eleven. En skolkurator kan användas till mer än vad som görs idag, som ett komplement till det pedagogiska. De svårigheter som skolkuratorerna möter är utmaningar i form av samarbete med pedagoger men även att få tiden att räcka - till både konsultation och direkt elevarbete samt mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Att involvera skolkuratorerna i diskussioner på organisations- och ledningsnivå samt att ta tillvara på kunskap från individ- till gruppnivå, ser skolkuratorerna som åtgärder som ger möjligheter att utveckla det skolsociala arbetet. Att vara socionom i skolan kräver mod att tro på sin profession och att våga stå upp för elevens rättigheter, då det kan vara tufft att vara ensam på annan professions arena. Slutsatserna visar att skolkuratorernas roll och uppdrag har en komplex ”dubbelsidighet” som får konsekvenser för vad socionomen kan uppnå gällande skolans sociala arbete. Studien visar på behov gällande synliggörande av socionomens kompetens för skolledning och medarbetare, då skolkuratorerna anser att de kan användas till mer. Det finns även ett behov av att systematisera samarbetet mellan professionerna, så att det inte blir upp till professionerna att söka upp varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Wilson, Maria, and Johanna Boman. "Få en röst, inte bara rösta : En litteraturstudie om hur ett deliberativt förhållingssätt kan främja skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166015.

Full text

Abstract:

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Fallhagen, Camilla, and Alexandra Ringström. "”Det första jag tänker på när jag väljer litteratur är inte genus” : Urvalet av skönlitteratur i gymnasieskolan ur ett genusperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28331.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Svensson, Nina, and Sydow Sarah von. "Prestation eller självutveckling : Gymnasieelevers uppfattning av kopplingen mellan målstyrning och självförtroende i bildundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188333.

Full text

Abstract:

Enligt läroplanen Gy11 är en av den svenska gymnasieskolans skyldigheter att stimulera varje elevs självförtroende. Ända sedan implementeringen av den nuvarande versionen av läroplanen, som alltså inkluderar självförtroende-aspekten bland gymnasieskolans uppgifter, har det presenterats omfattande forskning kring just självförtroende. Man har kunnat uppvisa tydliga samband mellan elevers självförtroende och hur väl de presterar i skolan. Eftersom stimulering av elevers självförtroende inte är ämnes- eller yrkesrollsspecifikt tenderar mycket av forskningen i ämnet att hamna på en generell nivå som berör upplevelsen av skolan i stort och inte i specifika ämnen. Denna empiriska studie ämnade därför specifikt undersöka hur stimulans av självförtroende yttrade sig hos elever i ämnet bild. Denna studie har sin metodologiska grund i fenomenologi, kvalitativa intervjuer samt diskursanalys och sin teoretiska grund i compassionfokuserad terapi. Undersökningen utfördes i form av kvalitativa intervjuer där sex elever som, under tiden för studien, har studerat ämnet bild som en valbar kurs på gymnasiet. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ovan nämnda kvalitativa metoder. Resultaten pekade på ett antal faktorer som påverkade elevernas självförtroende där elevens prestation och feedback från den undervisande läraren spelade en avgörande roll. Eleverna uttryckte också en koppling mellan sin kunskap om styrdokumenten och deras upplevda möjlighet att nå kunskapskraven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Axelsson, Torbjörn. "Professionaliseringen av barnens fostran i välfärdsstaten. Synen på skolans uppdrag och familjens ansvar i lärar- och föräldratidningar 1960-1980." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-628.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Magnus. "Läsbarhet för alla : Om anpassning av läromedelstext som ett medel för att öka tillgängligheten och stödja skolans kompenserande uppdrag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158632.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete undersöker i vilken mån forskningsresultat om läsbarhet i läromedel har påverkat en läromedelstext som bearbetats med avseende just på läsbarhet. En utgångspunkt är att läromedel fungerar som ett slags ”dold läroplan” och därför har stor påverkan på skolans praktik. En annan utgångspunkt är att läromedel med hög läsbarhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv ökar skolans möjligheter att leva upp till sitt kompenserande uppdrag. Undersökningen består av en jämförelse mellan originaltext och bearbetad text. Som analysverktyg används tio läsbarhetsfaktorer som identifierats i en litteraturgenomgång. De flesta faktorerna har hämtats från Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000) och från en undersökning av Ulla Ekvall: Läroboken – begriplig och intressant? (1995). Läromedelstexterna som studerats är hämtade ur Perspektiv på historien A respektive Perspektiv på historien A bas – två historieläroböcker för gymnasiet. Jämförelsen visar att texten på några områden bearbetats i enlighet med vad forskningen rekommenderar. Ordvalet har anpassats, långa sammansatta ord har delats upp eller ersatts, texten har i viss mån utrustats med ledtrådar till svåra ords betydelser och försök till att minska avstånd mellan läsare och text har gjorts. Samtidigt har bearbetningen resulterat i en komprimerad text där redogörelser för orsakssamband inte får lika stort utrymme som i originalet. Det leder i sin tur till en lägre grad av kausalitet, vilket ställer högre krav på läsaren. Bearbetningen är alltså i dessa avseenden mindre läsbar än originalet. Texten ger inte mer stöd för skapandet av en hierarkisk struktur än originaltexten. Den har heller inte, trots vissa anpassningar, i någon större utsträckning fått det Reichenberg kallar röst. Studien avslutas med en diskussion om vad dessa brister kan få för följder för elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter och därmed för skolans kompenserande uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ramberg, Nathalie. "Niceville för en demokratisk grundsyn -en analys hur ett skönlitterärt verk förhåller sig till skolans uppdrag attförmedla en demokratisk grundsyn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71933.

Full text

Abstract:

The Swedish school system rests on the same democratic values as the Swedish society. It is also known that the school shall reflect the society and mediate the same values to the student. This means that Swedish schools has an important mission to mediate democratic values through the education. The aim of this study was to analyse if the literary work Niceville by Kathryn Stockett can be discussed in relation to this democratic mission, and if the book’s theme and motifs can be used in the Swedish education to mediate democratic values. Two questions were developed to answer the aim of the study: • What theme and motifs does the literary work Niceville contain and how do they relate to the school’s mission to mediate democratic values? • What didactic inputs are suitable in the aim to, through the literary work, mediate the democratic values to the students? The method I used to answer these questions was close reading. This means that I did a close reading of the literary work to analyse what theme and motifs it contained. I also used the theory intersectional to more easily find out the theme and motifs. My results show that the literary work Niceville can be used in Swedish education to mediate the democratic values of Swedish society. The work gives the student examples of how nondemocratic values affect individuals in a negative way which indicate that democratic values are preferable. Earlier studies show that reading fiction also trains the human in democratic thinking which means that it trains the reader to empathize and understand other people. This however needs to be problematized since teachers serve a significant role in making sure that every student understand the book´s message by its theme and motif. Also, the students motivation can affect the aim to mediate democratic values.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Stuc, Ivana, and Nermina Ganic. "Flickors och pojkars upplevelser av kommunikation via sociala medier - en kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19910.

Full text

Abstract:

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet. Vårt resultat visat att barn upplever att det förekommer att någon skriver elaka kommentarer via sociala medier och att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar skriver elaka kommentarer. Flickors sätt att skriva elaka kommentarer baseras på yttre attribut och egenskaper. Hos pojkar handlar det om vad man gillar och inte gillar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Grafoson, Maria, and Ann-Marie Olesen. "Grovt talspråk - En undersökning om ungdomars användande av grovt talspråk och om vad skolans uppdrag är när det gäller att motverka detta." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4449.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.

I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio. Resultatet av undersökningen stämmer inte överens med litteraturen, som vi tagit upp i uppsatsen, eftersom ungdomarna som intervjuats inte använder grovt talspråk i den utsträckning som vi trodde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Michaelsson, Hanna. "Den demokratiska skolans bemötande av främlingsfientlighet : En studie om sex religionslärares syn på sitt socialiserande uppdrag och sitt bemötande av främlingsfientliga uttryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60298.

Full text

Abstract:

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Yassin, Thaaer. "Kan alla elever nå målen i ämnet fysik : Skolans arbete med att förbättra nyanlända elevers möjligheter att nå kunskapsmålen i ämnet fysik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184468.

Full text

Abstract:

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Gidmark, Cecilia. ""Det kräver inkludering!" En diskursanalytisk studie av begreppet inkludering i Skolverkets utbildningsmaterial "Specialpedagogik för lärande"." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142035.

Full text

Abstract:

Regeringens satsning på att alla lärare bör få mer kunskap och kompetens i specialpedagogik väckte mitt intresse utifrån min yrkesroll som specialpedagog. Utbildningsinsatsen som heter ”Specialpedagogik för lärande” innehåller tre moduler varav den första är den som analyserats i denna studie och den heter ”Inkludering och delaktighet”. Själva begreppet ”inkludering” kan tolkas på många olika sätt och begreppet ges ofta många olika betydelser. Jag fann det därför intressant att med hjälp av diskursanalys ta reda på vilka betydelser begreppet ges i materialet. Mina frågeställningar lyder: 1. Hur ges inkludering betydelse i materialet? 2. Genom vilka diskurser konstitueras dessa skilda betydelser och vilka möjligheter respektive gränsdragningar skapar diskurserna? 3. Vad kan diskurserna få för betydelse för hur specialpedagogens yrkesroll skulle kunna utformas? Resultatet av den diskursteoretiska analysen är tre diskurser: 1. Den praktiknära diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en metod för skolan att använda för att få till höjda kunskapsresultat och bättre lärande 2. Den visionära utbildningspolitiska diskursen där begreppet inkludering i skolan sägs kunna leda till ett bättre och mer demokratiskt samhälle och slutligen 3. Den globala diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en slags policy som många länder världen över ska följa. Diskurserna om inkludering utifrån ett diskursteoretiskt synsätt fungerar konstituerande för vår värld, det vill säga att de vägleder oss och legitimerar vissa handlingsmönster. Så utifrån mitt resultat är inkludering något bra, positivt och eftersträvansvärt som skolor och länder bör implementera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Andersson, Matilda, and Frida Östberg. "Att öppna dörrar till det dubbla uppdraget." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33152.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för skönlitteraturens funktion när eleverna utvecklar identitet, demokratiska värderingar och empati. På så vis vill vi bidra till ökad förståelse för varför det är viktigt att erbjuda normbrytande skönlitteratur samt hur detta står i relation till skolans uppdrag. Kunskapsöversikten fokuserar på hur aspekterna etnicitet, kultur och sexualitet behandlas i skönlitteratur och undervisning. Vår utgångspunkt har varit frågeställningen: vilka förhållningssätt kan svensklärare ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag? En systematisk sökprocess ledde till tolv artiklar som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet visar tre förhållningssätt som lärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans uppdrag: (i) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (ii) lärarens didaktiska val och (iii) lärarens förutsättningar. En slutsats dras om hur dessa förhållanden är beroende av varandra. Det konstateras dessutom att lärares val styrs indirekt av normer, tillgångar, attityder och kompetens på organisations- och samhällsnivå. Vidare förs en diskussion huruvida lärarutbildningen och skolor idag ger lärare förutsättningar att förmedla skolans mångfacetterade uppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Emma, Nordin. "Hur anser sig lärare förvalta skolans uppdrag om strävan efter daglig fysisk aktivitet? : En studie om fyra lärares vardagliga arbetet med fysisk aktivitet i skolan i en kommun i sydvästra Sverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17827.

Full text

Abstract:

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Warnqvist, Caroline. "Collegedrömmar, alkoholiserade fartygsarbetare och högutbildade förebilder : En studie om yrkes- och studierepresentation i ungdomslitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384279.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Alas, Antonio. "Föräldrars inkomst och dess påverkan på elevers slutbetyg." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35634.

Full text

Abstract:

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Spegel, Lisa. "Skolan som värdegrundande institution : En jämförande studie mellan gymnasieelevers upplevelse och skolpersonalens intentioner att tolka, tillämpa och medvetandegöra eleverna om det demokratiska värdegrundsuppdraget." Thesis, Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande (IML), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83257.

Full text

Abstract:

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nilsson, Emma, and Björklund Elin Östgren. "MÅLSTYRNINGENS PÅVERKAN PÅ STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING : En kvalitativ studie i en större svensk kommun utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150303.

Full text

Abstract:

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Skolans uppdrag'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles