To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skolans värdegrundsarbete.
Dissertations / Theses on the topic 'Skolans värdegrundsarbete'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Skolans värdegrundsarbete.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nakkila, Jeanette. "Skolans värdegrund : En studie om elevernas uppfattningar av grundskolans värdegrundsarbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15882.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey. The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools. The two sub-studies have then been used to visualize students' perceptions of the actual values work done in schools. The reults show that students' participation and knowledge of basic values is low, and because one school has succeeded somewhat better regarding students' participation in work with the value base.
2
Duberg, Emma, Sandra Andersson, and Henrik Nordberg. "Värdegrundsarbete : SO-lärares uppfattningar om och arbete med skolans värdegrund." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1930.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.</p><p>I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.</p><p>Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.</p><p>Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.</p><p>Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år</p>
3
Bredenberg, Sölch Lena, and Susanna Ekblom. "På tal om skolprogram : En diskursanalys kring medias framställning av skolprogram och skolans värdegrundsarbete." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23269.
Full text
4
Lindeqvist, Henrik, and Linnea Belinki. "Skolans värdegrund : En kvalitativ studie om sju grundskollärares syn på värdegrundsarbete i F-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39414.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder med värdegrundsarbetet samt hur lärare anser att värdegrundsarbetet bör bedrivas i skolan. Syftet ska även ge en förståelse för hur man kan synliggöra elevernas kunskaper kring värdegrunden. För att uppnå syftet valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med sju grundskollärare på två olika skolor. Vi utformade en intervjuguide som stod till grund för intervjufrågorna. Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med värdegrundsarbetet. Huvuddelen av lärarna var eniga om att tid och material var två faktorer som påverkade värdegrundsarbetet. Resultatet visar vidare att alla lärare var överens om att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag.
5
Pajala, Evelina, and Felicia Olsson. "En fantastisk värdegrund : En tematisk litteraturanalys av tre fantasyböcker och deras kopplingar till skolans värdegrundsarbete." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45180.
Full textAbstract:
Det här är en tematisk analys av tre fantasyböcker. De tre böcker vi har valt läses av många barn vilket gör att det är intressant att se vad böckerna innehåller och hur deras innehåll går att använda i skolans värdegrundsarbete. Därför har vi valt att undersöka vilka teman som skildras i texterna och hur dessa teman kan ge stöd till skolans värdegrundsarbete. Vi har också valt att undersöka hur äldre böcker kan ge stöd i värdegrundsarbetet. De böckerna som valdes ut var Gullivers resor, Narnia: Häxan och lejonet och Pax: Nidstången. Det vi kom fram till var att det finns teman i alla tre valda verk som går att använda i skolans värdegrundsarbete med lärarens hjälp. De teman som uppmärksammades var krig och konflikt, äventyret, kampen mellan gott och ont, flykten/äventyret och sökandet efter en familj.
6
Lejdemark, Linda, Nina Persson, and Therese Vuolle. "Lärares syn på skolans värdegrundsuppdrag i grundskolan och grundsärskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46745.
Full textAbstract:
Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.
7
Karlsson, Linda. "Grundskolans demokratiuppdrag och värdegrunds-arbete : En litteraturstudie om lärarens och samhällskunskapens betydelse för tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22474.
Full textAbstract:
Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.
8
Hesselgren, Lena, and Lena Nidmark. "Skolans värdegrund : En kvalitativ studie om hur F-3 lärare kan arbeta med och reflektera kring skolans värdegrund." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39793.
Full textAbstract:
Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.
9
Cardesjö, Ida. "Sjävbiografins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete : En värdegrundsanalys av Allt jag fått lära mig av Tara Westover." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78489.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen.<br>This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.
10
Landberg, Jessica, and Linnea Wilén. "Värdegrundsarbete med inriktning mot skolans tidigare år –En komparation av Pippi Långstrump och Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92502.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.
11
Sundelin, Jennifer. "Att läsa om utanförskap för att förstå tillhörighet : Om intersektionalitet och självbiografiska romaner om adoption i skolans värdegrundsarbete." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84729.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en textnära läsning av Gul utanpå (Lundberg, 2013), en självbiografisk roman om Patrik Lundberg som är adopterad från Korea till Sverige. I sin berättelse om resan tillbaka till födelselandet ger han en berörande skildring av hur det är att upptäcka sina rötter. Det är också en berättelse om hur det är att förstå var man har befunnit sig alla de år innan man har utforskat kopplingen till sitt hemland. Syftet med den här uppsatsen är att utforskar olika identitetskategorier i en självbiografi skriven av en utlandsadopterad svensk författare för att diskutera hur en sådan bok kan användas som ett litterärt verktyg i skolans värdegrundsarbete genom didaktisk läsning. Frågor som tas upp rör etnicitet, kön och klass samt kulturell mångfald och hur detta synliggörs i denna typ av självbiografi. Uppsatsen innehåller en litteraturteoretisk del som grundar sig på teorier av Mieke Bal vad gäller narratologi och fokalisering, samt en litteraturdidaktisk del baserad på Louise M. Rosenblatt med referens till hennes teori om didaktisk läsning. Metoden som tillämpas är läsning ur ett intersektionellt perspektiv. Min hypotes är att när en människa som inte har upptäckt sig själv ännu skriver en memoar ger berättelsen utrymme för en vidgad tolkning. Slutsatsen är att temat om adoption ger möjlighet att diskutera kulturell mångfald i klassrummet. Läsning av en självbiografisk roman ger också rum för elever att reflektera över sitt eget identitetsskapande. Men den tillåter ändå samtidigt en viss distans i läsningen, vilket gör att mottagaren kan ta till sig textens utanförskap.<br>This essay is a qualitative close reading of Gul utanpå (Lundberg, 2013). This book is categorised as life-writing and labelled adoption memoire. The story unfolding in the book centers around Patrik Lundberg who is adopted from Korea to Sweden. In his story about travelling back to his birth country he shares new perspectives and emotional discoveries, poignantly writing about finding your roots for the first time. This is also a story about learning how to understand your own essence in a life previously lived before discovering your roots. This essay aims to analyse perspectives and categories of identity in adoption memoires by way of using an intersectional method of reading. Theories applied are on the one hand narratology by Mieke Bal and her ideas of focalisation, and on the other theories based on Louise M.Rosenblatt’s ideas concerning didactic reading strategies. The idea is to bring forward how this type of literature can be used as a tool for working with democratic values in school, such as human rights and cultural diversity. Hopefully this will expose the didactic potential of this particular type of book. Hypothetically, when a person who has yet not reached self discovery writes a book about discovering himself the story in itself gives the reader multiple opportunities to interpret various perspectives in a wider sense. The conclusion is that the theme of adoption enables a discussion about diversity and cultural diversity in the classroom. Reading such a memoire, or autobiography, also makes way for reflecting about one's own self construction. However, it also presents the reader with a chance to separate himself from the text in order to view it with the spectacles of an outsider.
12
Karlström, Linnea. "En skola för alla? : En studie av sju muslimska elevers uppfattning kring skolloven." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26101.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om muslimska elevers uppfattning att vara muslim i den svenska skolan och att behöva söka ledigt för att fira högtider. Undersökningen är inriktad på elever som går på ett introduktionsprogram och där sju personer har intervjuats. Högtiderna som främst kommer att fokuseras är ’Id al-fitr, ’Id al-adha och ’Id Nouruz, som även är de viktigaste enligt informanterna. Metoden som har valts för denna undersökning är kvalitativ forskningsmetod och intervjuerna som gjorts är kvalitativa och av halvstrukturerad karaktär, arbetsprocessen har skett utifrån Grounded theory. Studiens resultat visar att informanterna önskar studiedagar i samband med de muslimska högtiderna (som nämnts ovan) för att bland annat inte missa undervisning. De som har deltagit i denna undersökning berättar även i intervjuerna om de konflikter de har hamnat i med skolan på grund av sin religionstillhörighet samt vilka anpassningar de har behövt göra. Den data som samlats in har kodats in i kategorier som sedan har diskuterats utifrån begreppen religionsfrihet och skolans värdegrundsarbete samt vilka konflikter som kan uppstå mellan dessa begrepp, men också skyldigheter. Dessa begrepp förklaras i begreppsavsnittet och diskuteras i diskussionsavsnittet.
13
Enkvist, Evelina, and Elina Persson. ""Ibland måste man skapa en annan värld för att få bättre syn på vår egen" : Fantasy i skolans värdegrundsarbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27048.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att utröna värdegrundsdiskurser i fantasylitteraturerna Korpringarna, Engelsforstrilogin och Krönikor från Röda klostret. Genom att granska de valda romanernas didaktiska potential ämnade studien även att styrka användningen av fantasylitteratur i undervisning på gymnasiet. De teorier som valdes för arbetet är intersektionalitet och didaktisk potential. Didaktisk potential och närläsning valdes som metoder för textanalys för att dels utröna romanernas explicita och implicita ideologier, dels för att kunna analysera materialet utan att behöva ta hänsyn till texternas yttre faktorer. Resultatet visade att de tre främst förekommande värdegrundsdiskurserna i det analyserade materialet är demokrati, allas människors lika värde och mänskliga rättigheter. Utifrån romanernas explicita och implicita ideologier analyserades även böckernas didaktiska potential. Studien visade att fantasy som litteraturdidaktiskt material har stor potential och lämpar sig väl som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolan
14
Olsson, Gardell Emilia, and Marica Smedberg. "Värdegrundsarbetets villkor i praktiken : En kvalitativ studie om faktorer som påverkar elevernas lärande av värdefrågor enligt lärare." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5425.
Full textAbstract:
Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna.<br>Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value education for primary school pupils. The study analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents in the interviews. The final discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging, school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.
15
Mäkiaho, Diana. "Skolans demokratiska värdegrund : förutsättning för lärandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4222.
Full textAbstract:
När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ”demokratisk värdegrund”. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra stycken lärare. Resultatet visar att inriktningen på demokratisk värdegrund går mot ett perspektiv av humanistiskt och medmänskligt budskap.
16
Scheu, Wilhelm. ""Många som kanske inte får glänsa i andra sammanhang kan glänsa i de här sammanhangen" : En kvalitativ studie om svensklärares relation till och arbete med värdegrundsfrågor i skönlitteratur i svenskämnet på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384358.
Full text
17
Örnered, Anna. "“Varför ska man behöva ha en maktposition för att få kompisar egentligen? Alla ska väl respektera en för den som man är?” : En studie i hur skönlitteratur kan användas för att synliggöra skolans värdegrund för elever." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43047.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt skönlitteratur kan användas i skolans värdegrundsundervisning samt vilka aspekter av värdegrunden som eleverna uppmärksammar utifrån skönlitteratur. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ studie där elever i årskurs 6 tillsammans i boksamtal diskuterat skönlitteratur och dess koppling till skolans värdegrundsarbete. Till studien har den skönlitterära boken Hugo och kepskampen valts ut. En bok som eleverna kunnat koppla ihop med sitt vardagliga liv, då dessa kopplingar är viktiga när det kommer till att applicera innehållet på sitt eget sätt att vara. I ett socialt samspel kan elever tillsammans i diskussioner fördjupa sin förståelse för diskussionsunderlaget. Den gemensamma förståelsen omvärderas sedan till en individuell förståelse som elever har med sig i sitt vardagliga liv. På så sätt utvecklas eleverna som människor utifrån vad de läst och de kan sedan utvecklas som demokratiska medborgare med förståelse för hur man ska behandla sina medmänniskor. Resultatet av studien visar att eleverna med hjälp av skönlitteratur kan synliggöra olika aspekter av skolans värdegrund i boksamtal. Respekten för människans egenvärde och hur man ska behandla sina medmänniskor var de aspekter ur värdegrunden som eleverna lade störst vikt vid under boksamtalen. Således visar resultatet att skönlitteratur kan användas i värdegrundsundervisning då eleverna med hjälp av det lästa innehållet utvecklat förståelse för skolans värdegrund.<br><p>Godkänt datum 2018-06-14</p>
18
Ohlsson, Petra, and Johanna Källström. "Värdegrundsarbetet : skolans vision - elevens verklighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155370.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur skolans vision ser ut gällande arbetet med värdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. Två delstudier har genomförts där den första syftar till att ta reda på elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med värdegrundsfrågor utifrån en enkätundersökning. Den andra studien har fokuserat på vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mål på skolan gällande värdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jämföras med två skolors planeringar och se om dessa två skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om värdegrunden är låg på en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, värdegrundsplanering och åtgärdsprogram. Huruvida detta resultat kan generera något allmänt för alla svenska skolor kan inte denna studie påvisa. De resultat som framkommit kan ändå ligga till grund för vidare forskning och diskussion inom ämnet värdegrund och förhoppningsvis ge personalen samt huvudmän inom den svenska skolan en tankeställare.
19
Edström, Matilda. "”Kanske mår tjuvarna inte bra” : Ett skönlitterärt verks didaktiska potential för arbete med skolans värdegrund i årskurs 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100914.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.
20
Ståhl, Anette, and Anna Rolfner. "Etik- och värdegrundsarbete i skolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29846.
Full text
21
Nyström, Mikael, and Albin Hermansson. "Värdegrundsarbete i skolan : Från idé till verkställande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112888.
Full textAbstract:
I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ”den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär. När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi. Syftet med att skolan ska ge eleverna en gemensam värdegrund antyder forskningen vara för att på så sätt skapa en harmonierad medborgare som passar in i det svenska samhället. Begreppet kristen etik förekommer inte i den forskning vi funnit, men de idéer om kristen etik som ett ”hur” snarare än ett ”vad”, som läggs fram av Anders Piltz går att finna kopplingar till.
22
Jorgensen, Johannes. "Interkulturellt värdegrundsarbete i en mångkulturell skola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28310.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper. Syftet med övningen var att eleverna skulle gestalta skolans värdegrund och få tillit till varandra. Delvis har man dessutom genomfört ett värdegrundsarbete på strukturell nivå. Exempel på detta är ett avlönat interreligiöst arbetsteam i projektet Se mig kompis. Ett annat exempel är det där Sankta Maria folkhögskola i samarbete med romska ledare och den lokala katolska församlingen inbjuder romer som grupp till skolan och introducerar ett nytt ämne med namnet ”romsk kultur och religion”. En viktig skillnad mellan exemplen har varit att det kommunala arbetet som Etniska relationer står för utgår från konceptet en multikulturell skola för alla. De övriga exemplen utgår mer ifrån tanken att bygga upp en skolverksamhet utifrån gemensamma kulturella referensramar. Trots dessa initiativ är dock helhetsintrycket att man inte riktigt lyckats med att bryta majoritetskulturens dominans i den interkulturella dialogen. Det förblir en utmaning att skapa förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete i ett integrerat mångkulturellt samhälle. Detta framförallt på grund av strukturer i och utanför skolan som försvårar jämlikhet, makt- och resursfördelning.
23
Esp, Sabina, and Evelina Schön. "”Man vill ha kvar det här gamla enkla; är man sån så är man sån.” : - Attityder och (hetero)normer i förhållande till skolans förebyggande arbete med sexualitet och könsidentitet/-uttryck." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13269.
Full textAbstract:
En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen. Vidare framkom det en avsaknad av konkretisering i förhållande till vad som krävdes kompetensmässigt för att en skola skall kunna jobba förebyggande på ett enhetligt och likvärdigt sätt. En avsaknad av ett normkritiskt perspektiv men även behovet av det, vilket gav sken av att satsningar inom detta område ej är tillräckliga blev studiens slutsats i helhet.<br>A qualitative study based in the documented amongst LGBT-youth in Sweden, where the school has been pointed out as an arena of impact. This study's purpose have been to investigate how comprehensive upper secondary schools choose to concrete the preemptive duties concerning fundamental values, in relation to sexualitet, gender identity and gender expression. Focus has also been on school welfare officers and their attitudes, norms and experiences concerning these duties. The empirism have consisted of one focus group interview with school welfare officers and a study of relevant literature based in a selection of "equal treatment plans". Conclusions have been that heterosexual normativity characterizes the work of the elfare officers concerning these matters, and that the preemptive duties are not experienced as a priority. In reference to transgender this can distincly be seen in the fact that the ground of discrimination "transgender identity and/or expression" does not have an extensive protection in the law of discrimination. Further on an absence of concretization has been revealed, concerning the competence required for schools to be able to work preemptive in a unitary and equivalent manner. An absence of a norm critical perspective and the need for it, as well as that the current investments in this area in not enough, has been the final conclusions of this study.
24
Rashid, Bachan, and Susann Jakobsson. "Värdegrundsarbete i skolan : En studie om gymnasielärares arbete med värdegrundsfrågor." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69564.
Full textAbstract:
Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.
25
Eriksson, Lars. "Värdegrunden i skolan - en ensak för samtliga som verkar där? : En studie av två skolors värdegrundsarbete i teori och praktik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154395.
Full text
26
Engström, Tommie, and Stefan Åberg. "Med värdegrunden i fokus : En intervjustudie om hur lärare arbetar med värdegrunden i skolan." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3283.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.</p><p>För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.</p><p>Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.</p>
27
Kamere, Meryem. "Etik- och värdegrundsarbete i skolan, Working with ethics and fundamental values in school." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31709.
Full textAbstract:
Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer. De intervjuade personerna är lärare som arbetar i grundskolans tidigare och senare år. Ur mitt undersökningsresultat har jag kommit fram till att lärare som medverkade är medvetna om sin betydelse för etik- och värdegrundsarbetet. De var eniga om arbetets syfte och betydelse och anser etik- och värdegrundsarbetet som en självklar del av skolans verksamhet. Lärare använder sig av likartat arbetssätt som främjar elevernas lärande kring etik och värdegrund. De arbetsformer de använder för att främja lärandet och utveckla kompetensen är exempelvis; samtal, värdeövningar, skönlitteratur, tv program, reflektionsstunder. Därtill beskriver lärare viktiga värderingar som anses vara avgörande för ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt. Många lärare verkar ha svårt att hantera särskilda etiska dilemman och upplever det som ett arbete som aldrig tar slut.
28
Eliasson, Linnea, and Sjödin Gabriella Demir. "Att förmedla tolerans : En studie om lärares erfarenheter kring värdegrundsarbetet i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86020.
Full textAbstract:
Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt. Informanterna i studien lyfte fram faktorer såsom styrdokument, kollegor och hemmet som har inverkan på lärares möjlighet att bedriva ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Det finns ingen generell metod lärare använder sig av. Hur läraren arbetar med värdegrunden påverkas av hur läraren tolkar uppdraget. Utvärderingen av värdegrunden är i sin tur beroende av vilka metoder som används samt vilken syn läraren har på eleverna. Sammanfattningsvis påverkas lärarens arbete med värdegrunden av en mängd faktorer. Läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme som varje lärare måste ta ställning till. Eftersom eleverna ska vara toleranta även utanför skolan blir utvärderingen av värdegrundsarbetet svårtillgänglig ochkomplex.
29
Wikström, Andreas. "Harry Potter och värdegrunden : Hur Harry Potter kan användas i värdegrundsarbetet för skolans år 4–6." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41634.
Full textAbstract:
Harry Potter och värdegrunden - Hur Harry Potter kan användas i arbetet om värdegrunden för skolans år 4-6, syftade till att undersöka vilken värdegrund som går att utläsa i Harry Potter och de vises sten. Undersökningen utgick från de tre kategorierna människans frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare undersöktes huruvida den gestaltade värdegrunden förhåller sig till den svenska skolans värdegrund, Lgr 11. Studien utgick från en kvalitativ textanalys med ett hermeneutiskt förhållningssätt där händelser i boken citerades och analyserades ur ett värdegrundsperspektiv. Studien utgick främst från skolmiljön i boken om Harry Potter, där samspelet mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare för att lyfta fram beteenden som går emot den svenska skolans värdegrund. Dessa citat och analyser är tänkta att inspirera undervisningen för att tydligare förankra värdegrunden i undervisningen, och att eleverna med detta ska få en större förståelse för varandra oberoende av kön, etnicitet och klass.<br><p>Godkänt datum 2021-01-17</p>
30
Frejd, Jeanette. "Det är upp till varje enskild lärare : Fyra lärare om att motverka intolerans och främja demokrati inom religionsämnet inom vuxenutbildningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18843.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen. Glädjande anser de tillfrågade i denna undersökning att de har metoder och kunskaper att hantera uppdraget men att det är ett arbete som vilar på varje enskild lärare att både skaffa sig kunskap och kompetens och att sedan genomföra det. Det stöd man har i arbetet är enligt undersökningen helt och hållet kollegiet, vilket i sig är ett nedslående resultat som påtalar en risk för uppdragets genomförande eftersom det ju pekar på nödvändigheten av ett engagerat och kompetent kollegium. Ett så övergripande uppdrag borde enligt min mening inte bero på enskilda engagerade och kompetenta pedagoger, eller på om det finns ett engagerat kollegium men tyvärr överensstämmer resultat i detta fall helt med Skolverkets sammanfattande rapport från 2012, att framgången i uppdraget fortfarande beror på enskilda lärares insatser och specialintresse för området. Detta resultat strider också mot det faktum att det är skolledningen som har det övergripande ansvaret att genom stöd och genom att ge de förutsättningar som krävs se till att pedagogerna kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.
31
Gustafsson, Liubov. ""Men skolan kan inte bara lägga sig platt på rygg" : Attityder till värdegrundsarbetet inom vuxenutbildningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18364.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare. Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen.
32
Tuohimaa, Anna. "Etik och värdegrund i skolan : några lärares tankar och metoder." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1619.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.</p>
33
Lifmark, David. "Emotioner och värdegrundsarbete : Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38043.
Full textAbstract:
This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. <br>Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete
34
Eriksson, Hanna, and Elina Persson. "Ett möte mellan fantasi och verklighet - Fantasylitteratur i gymnasieskolans värdegrundsarbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34557.
Full textAbstract:
I denna studie, inspirerad av Malin Alkestrands avhandling Magiska Möjligheter - Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, har vi undersökt hur en lärare på en gymnasieskola arbetar med fantasy i sitt klassrum samt vilka möjligheter litteraturen har i värdegrundsarbetet, med fokus på jämställdhetsfrågor. Genom en pedagogiskt riktad textanalys av boken Pojkarna av Jessica Schiefhauer (2011), klassrumsobservationer samt en intervju med en lärare fann vi att fantasy är fruktbart att använda i skolans värdegrundsarbete. Det blev dock tydligt att det inte är fantasylitteraturen i sig som besitter dessa möjligheter, utan att det är undervisningssituationen och stöttning av en aktiv lärare som kan få eleverna att se kopplingen mellan fantasylitteratur och verklighet och för att kunna diskutera värdegrundsfrågor utifrån det lästa.
35
Rashid, Dastan, and Timmy Nilsson. "Mötet mellan skola och äldreboende." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30550.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.
36
Nilsson, Ida, and Anita Trnjanin. "Värdet av värdegrunden? : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om arbete med värdegrundsfrågor i skolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178117.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats. Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.
37
Edin, Sarah. "Vad är meningen med värdegrunden? : Om svårigheten i att förena teori med praktik i värdegrundsarbetet i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21286.
Full textAbstract:
The topic of this essay is core value issues, how they are mediated in school and how they are practiced. I am investigating a problem concerning the existential worth of the core values-content for children, or in other words, the difficulty of reconciling the theory of the core values and their practice. This problem is portrayed by two stories. The aim of this work is to investigate how to combine the core values theory with its practice, in other words, make it meaningful. In my essay, I turn to recent research in the field to provide a background to my issue, and hereby further point to my problem. To further deepen the understanding of the problem, I use the professor and educator Eugene Matusov´s theory of dialogic pedagogy. Matusov, much inspired by Bahktin, asserts that all human communication is inherently dialogic. Based on this thesis I have tried to understand my problem and examine what possible solutions Matusov can contribute with. What I have found is that core values practice, here illustrated by my stories and current research, is problematic because it very much is program-based. This tends to lead to correcting children's behavior through actions and prevention against bullying and abusive actions. This becomes the core values practice. Instead I argue based Matusov´s theory, that the core values practice should rather have a broad democracy and community focus where norms, societal discourses and structures are examined in a joint effort. I also argue that meaning making and learning can, and aught to, be promoted through dialogic pedagogy.
38
Beslagic, Deni. "Är skolan en garderob? : Heteroprivilegier i läraryrket, heteronormens internalisering hos unga lärare och etiska paradoxer i värdegrundsarbetet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17985.
Full textAbstract:
Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten
39
Jonsson, Malin. ""De här samtalen har gjort skillnad" : En studie om det sokratiska samtalets möjligheter för värdegrundsarbetet i skolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85209.
Full text
40
Andersson, Malin, and Thunqvist Nathalie. "Demokrati och värdegrundsarbete i skolan : En kvalitativ studie om hur lärare definierar och implementerar begreppen demokrati och värdegrund i sin undervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39291.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.
41
Larsson, Ina. "Den fantastiska värdegrunden : en kvalitativ analys av identitetsskapande och fantasylitteraturens position i svensklärares värdegrundsarbete." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12365.
Full textAbstract:
Bakgrund: Litteraturundervisningen kan utgöras av olika genrer och fantasylitteraturen används allt mer frekvent. I en avhandling av Alkestrand synliggörs fantasylitteraturens användningsområden inom värdegrundsarbetet, som syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning och utveckla en trygg identitet. Dock visar studier att införandet av läroplanen Gy11 skapat skillnaderna mellan det yrkesförberedande- och högskoleförberedande programmet, bland annat inom litteraturarbetet. Hypotesen är därmed att programskillnader gällande inställning till värdegrundsarbete, resulterar i att gymnasieelever får olika möjligheter för att utveckla sin identitet, och att värdegrundsarbetet kan främjas av fantasylitteratur. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera relationen mellan elevers identitetsutveckling och gymnasielärares arbete med fantasylitteratur inom värdegrundsarbetet. Metod: Genom en webbenkät som riktades mot svensklärare på gymnasiet insamlades materialet till uppsatsens analys. Undersökningens metod utgörs av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, som sammanställs i en resultatanalys. Resultat: Undersökningen visar att värdegrundsarbetet kan gynnas av fantasylitteraturen, och att ett likvärdigt värdegrundsarbete är viktigt för elevernas likvärdiga identitetsutveckling.
42
Mestan, Alek. "Drama för en bättre vi-känsla på fritidshem och i skola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65602.
Full textAbstract:
Det här utvecklingsarbete syftar till att skapa en bättre vi-känsla hos eleverna på förskoleklass och fritidshemmet genom att arbeta med drama under fem veckor. Studien genomfördes i två delar, den första är under förskoleklassens olika samlingar och den andra delen är planerade dramapass i fritidshemsverksamheten. Studiens resultat är baserad på observationer och loggboksanteckningar, därtill samtal med elevgruppen och delvis lärarna på skolan. Studiens resultat kan bekräfta tendenser till den tidigare forskningen som menar att väl planerad och genomförd dramaundervisning har en positiv inverkan på elevers utveckling med sig själv och i en gemenskap. Tidigare studier menar också att dramaundervisning kräver kompetens och goda tidsmarginaler för att ge ett positivt resultat vilket den här studien också kan bekräfta.
43
Dávid, Malin. "Classroom Management och arbetsro - ordning och reda i skolan med tydligt lärarledarskap." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32480.
Full textAbstract:
Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.
44
Andersson, Matilda, and Frida Östberg. "”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40065.
Full textAbstract:
Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.
45
Elmasri, Marwa, and Kassbah Marwa El-Agha. "Lärarperspektiv på arbetsformer som främjar demokratisk tänkande och elevinflytande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27511.
Full text
46
Thorsell, Anna. "Rasism hos lärare och i skolorganisation." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31864.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik
47
Pacolli, Miranda. "’’Vikten av att iscensätta demokrati och värdegrund i SO-undervisningen’’ : En intervjustudie om hur lärare realiserar demokrati- och värdegrundsarbetet i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53906.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare implementerar demokrati- och värdegrundsarbete i undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Detta har gjorts med hjälp av kvalitativ metod där fyra lärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien riktar sig mot hur lärare arbetar med demokrati och värdegrund i de olika SO-ämnena. Vid analysen av intervjuerna har hermeneutikens spiral varit i utgångspunkt och åtanke för att skapa en god tolkning kring lärarnas svar på intervjufrågorna. Studien har vilat på teorierna läroplansteori, deliberativ demokratiteori och den deltagande demokratiteorin. Resultatet har utgått från forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att lärarna finner demokrati och värdegrund som en nödvändig del av elevernas skolgång. Respondenternas arbetssätt skiljer sig åt när de fostrar eleverna till goda samhällsmedborgare.<br>The purpose of this study is to investigate how teachers in the social orientated subjects implement democracy- and social value-based work in the social orientated subjects. This has been done by using a qualitative method where four teachers have been able to take part in semi- structured interviews. The main focus on the study is how teachers work with democracy and values in the social orientated subjects. In the analysis of the interviews, the spiral of hermeneutics has been a central point and a thought for creating a good understanding of the teachers answers to the interview questions. The study has been based on the theory’s curriculum theory, deliberative democracy theory and participatory democracy theory. The result has been based on the research questions. Compilation of the results is that the teachers find democracy and values as a necessary part of the students schooling. The respondents working methods differ when they educate the students to be good citizens.
48
Mazun, Karina, and Markus Ek. "Boken som tar dig till en annan värld : En kvalitativ och narrativ analys av läromedlet Arktibus ögon." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27218.
Full textAbstract:
Arktibus ögon är ett relativt nytt läsförståelsematerial som utlovar läsglädje och spännande stunder tillsammans i klassrummet, framtaget av Ewa Kalea Ekdahl. Materialet består av en högläsningsbok som ligger till grund för arbetet i elevernas arbetsböcker, en för höst- och en för vårterminen, samt en lärarhandledning. I denna undersökning utförs en genreanalys som ämnar framhäva de genremarkörer som används i högläsningsboken, samt ge exempel på hur textinnehållet kan bidra till skolans värdegrundsarbete. Slutligen sker en analys av funktioner de bilder som återfinns i både högläsningsboken och elevernas arbetsböcker. Resultatet visar tydliga drag av fantasygenren, de diskussionsmöjlighetermöjligheter högläsningsboken bidrar med om demokrati i generella drag samt mänskliga rättigheter i form av kamratskap, samt att analysbilderna har en föreställande funktion.
49
Wangejad, Ida, and Jennie Olausson. "Normer och värderingar i barnlitteratur : En analys av tre omtyckta barnböcker för år 10-12." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49311.
Full textAbstract:
Narratives are regarded as a mirror of reality and therefore contain established norms and values which can be passed on to children. For that reason, the aim of the study is to analyse what norms and values can be detected in three popular children’s books, selected by pupils in grades 4–6, in the hope that they can be useful in school work with basic values. Reading literature brings a greater understanding of both the world and the individual. Since characters have a great influence on children, the study analyses the leading characters in the books Sam och Sigge, Diamantmysteriet and Nidstången. Among other things, the analysis gives examples of what is considered right or wrong, what a relationship should look like, how girls or boys are expected to behave, how people and animals should be treated, and that it is wrong to steal. In this way the selected books can be discussed in different ways in connection with values education in school.
50
Hölscher, Maria. ""Fakta om förintelsen är en sak, men skönlitteraturen ger en helt annan förståelse…" : En studie av hur värdegrundsarbete relaterat till rasism och främlingsfientlighet implementeras i svenskundervisningen – ur fyra gymnasielärares perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36490.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning.<br>This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.