Academic literature on the topic 'Skollag 2010'

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika. Förändringar av begreppet likvärdig utbildning kan även ses i skollag 2010:800 då denna mer fokuserar på tillsyn och kvalitetsgranskning, ansvarsfördelning samt kvalitetsarbete.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen. Rektors handlingsutrymme kan därmed upplevas mer begränsat än i1985 års skollag. Enkätsvaren visar tudelade åsikter där resonemang om kommun, stat,ansvarsfördelning samt det pedagogiska ledarskapet förs.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Syftet med det här examensarbetet är att belysa hur grundskolans personal enligt nu gällande skollag (2010:800) uppfattar att de kan erbjuda elever med autism en likvärdig utbildning. Jag har undersökt personalens syn på elevernas behov samt vilka möjligheter och hinder de ser för att erbjuda en adekvat undervisning som eleverna är i behov av. För att undersöka syftet har jag gjort en kvalitativ undersökning med hermeneutisk ansats samt använt mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat personal som arbetar med elever med autism i en grundskola i en kommun i södra Sverige. I och med den gällande skollagen (2010:800) har barn med autism utan diagnostiserad utvecklingsstörning inte rätt att bli mottagna i särskolan, vilket var möjligt tidigare. Det innebär att de här eleverna idag tillhör grundskolan och läser utifrån grundskolans styrdokument. Den teoretiska ramen jag har använt mig av för att analyser mina resultat är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska system och dessutom har jag använt mig av Wings (2012) symtomtriad för att förklara pedagogernas uppfattning av elevernas behov. Jag har kommit fram till att personalen uppfattar att elever med autism har behov av trygghet, tydlighet, flexibilitet, hjälp att tolka samt förutsägbarhet för att förstå sin omvärld. Personalen uppger att de har stora möjligheter att anpassa verksamheten för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det som däremot ses som hinder är tiden, läroplanen, bristande kompetens och sociala sammanhang. Det här ställer stora krav på kunskaper hos grundskolepersonalen idag vilket både min studie och litteraturen pekar på

The Swedish curriculum for the upper secondary school has been through a major change in the new corriculom that came in 2011 together with the new law concerning the Swedish schoolsystem (SFS 2010:800). The process behind these documents has been the main purpose and goal of this study. This has taken the form of a discourse analysis of all the material that led to the making of the current curriculum and the law concerning the Swedish school system. The discourse analysis looked after mechanisms of exclusion in both the process and the finished products of the two documents and also focused to see if there were any ethnocentric features present. The result shows that the curriculum together with the Swedish law concerning the school system is in a paradoxical relationship where Swedish teachers have to be inclusive in the pupils right to express different opinions, and at the same time be exclusive as only democratic values as is tradition in the west are to be accepted. At the same time there are some ethnocentric features present regarding how these democratic values should be thought, as it says it should follow western humanism and Christian ethics and values. These paradoxical and ethnocentric elements who are found within these documents show that some people may be excluded and that teachers may have to sacrifice either the students right to express themselves or their cultural differences or sacrifice the core values from whom the teachers are forced to abide to.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013   Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

Besivystančių rinkų šalyse, kur jų makroekonominiai rodikliai turi didelės ir lemtingos įtakos kreditų reitingų rezultatams, nuo kurių priklauso užsienio rinkų atsakas į valstybės poreikį pasiskolinti, būtina objektyviai ir laiku vertinti šalių būsenas bei galimybes laiku ir tinkamai vykdyti prisiimtus įsipareigojimus. Darbo tema – Lietuvos ir Islandijos užsienio skolos lyginamoji analizė 2000 – 2010 m. Tyrimo problema – augančios valstybės užsienio skolos priežasčių lyginamoji analizė. Darbo objektas – Lietuvos ir Islandijos valdžios užsienio skola 2000 – 2010 m. Tyrimo tikslas – atlikus statistinių duomenų lyginamąją analizę, įvertinti Lietuvos valdžios užsienio skolos įtaką valstybės stabilumui Islandijos atžvilgiu. Tyrimo hipotezė - Valstybę prie finansų stabilumo krizės priveda ne jos grynosios skolos perviršis, bet valstybės prisiimami įsipareigojimai užsienio kreditoriams, kurie pareikalavę skolų grąžinimo, valstybę galėtų privesti prie nemokumo ribos. Darbo metodika - dokumentų analizė: autorių darbų ir straipsnių teorinė analizė, statistinių duomenų analizė; Lietuvos valdžios skolos pokyčių 2000-2010 m. analizė; Lietuvos ir Islandijos valdžios užsienio skolų 2000 – 2010 m. lyginamoji analizė . Darbo tikslas lėmė tokią darbo struktūrą: teorinėje dalyje apžvelgta valstybės skolos reikšmė, skolos struktūra, priežastys lemiančios skolos formavimą; antroje darbo dalyje vertinami kreditų reitingų agentūrų suteikti kreditų reitingai Lietuvai, Lietuvos skolos... [toliau žr. visą tekstą]<br>Objective and timely evaluation of the situation and possibilities to timely and properly meet the commitments is necessary in the countries with developing markets, where macroeconomic indicators have significant influence on the results of credit ratings that predetermine the foreign markets’ response to the country’s need to borrow. Thesis topic: Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt comparative analysis of 2000-2010. Research problem: Comparative analysis of reasons for growing national foreign debt. Thesis subject: Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt of 2000-2010. Research objective: to evaluate the influence of the Lithuanian Government foreign debt on the country’s stability with respect to Iceland by carrying out comparative analysis of statistical data. Research hypothesis: It is not the country’s net debt surplus that leads the state to financial stability crisis but the country’s commitments made to foreign creditors who may lead the state to insolvency by demanding debt repayment. Thesis methods: analysis of documents: theoretical analysis of the authors’ works and articles, statistical data analysis; analysis of changes in the Lithuanian Government foreign debt in 2000-2010; Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt comparative analysis of 2000-2010. The objective of the thesis determined the following thesis structure: the importance of national debt, its structure and reasons for debt formation are reviewed in the... [to full text]

The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost.<br>Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions: Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool? There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool? What is the difference between a teacher and a scout leader? What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity? With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn’t contradict them. The result I came to is that you can work by the scout method in a preschool.I base this on that the education act is a law, the curriculum is a guideline and the scout method is the basic principles. This means that you can have the scout method as the basic principles of a preschool.