Log in

Relevant bibliographies by topics / Skollag 2010 / Journal articles

To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skollag 2010.

Journal articles on the topic 'Skollag 2010'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 4 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Skollag 2010.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.

Full text

Abstract:

Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nyberg Blixt, Magnus. "Anmäld till Skolinspektionen." Venue 5, no. 2 (September 1, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1659.

Full text

Abstract:

Vem som helst som är missnöjd med något i skolan kan anmäla en lärare till Skolinspektionen. Var tredje lärare i Sverige är också rädd för att det ska hända. Kan konsekvensen av detta bli att vi får en skola som vilar på en anmälningskultur snarare än ett lärandefokus?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Richter, Josef. "IN MEMORIAM: DR. JIRI SKOLKA 1928-2000." Review of Income and Wealth 46, no. 1 (March 2000): 129–30. http://dx.doi.org/10.1111/j.1475-4991.2000.tb00395.x.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Richter, Josef. "In memoriam: Dr Jiri Skolka, 1928-2000." Economic Systems Research 12, no. 3 (September 2000): 437–38. http://dx.doi.org/10.1080/09535310050120970.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sjöström, Fredrik. "Föräldrar en källa till framgång på gymnasiet." Venue 3, no. 1 (March 20, 2014): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1431.

Full text

Abstract:

I sin strävan att finna lösningar och förbättringar inom skolan har debattörerna näst intill glömt bort att lyfta fram föräldrarnas roll i ungdomarnas framgångar i skolan. I både styrdokument och forskning poängteras samverkan mellan skolan och hemmet. Men skoldebattörerna har ofta bara skrapat på ytan genom att konstatera att faktorer som till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund har påverkan på elevers resultat, istället för att gå på djupet och resonera om hur samverkan mellan gymnasieskolan och hemmet kan utvecklas ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Korstanje, Maximiliano. "Reseña Geoffrey Skoll, La teoría social del temor: terror, tortura y muerte en el mundo post-capitalista." Franciscanum 54, no. 157 (May 30, 2012): 331. http://dx.doi.org/10.21500/01201468.855.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Thornberg, Robert. "Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet." Venue 6, no. 2 (November 21, 2017): 1–8. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1769.

Full text

Abstract:

Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Samuelsson, Marcus, and Joakim Samuelsson. "Killar och tjejer upplever matematikundervisning på olika sätt." Venue 5, no. 2 (December 8, 2016): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16516.

Full text

Abstract:

Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dahl, Bia. "SVEA-metoden, ett framgångsrikt tematiskt lärande med en klar helhetssyn." Venue 1, no. 1 (December 4, 2012): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1217.

Full text

Abstract:

Elever måste kunna hantera en verklighet i snabb förändring med rask teknikutveckling. Skolan bör förbereda dem på en globaliserad värld. Det gäller att skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet. Men det saknas ofta en helhetssyn i skolan, skriver Bia Dahl. En lösning är att tänka tematiskt, när man organiserar innehållet, planerar undervisningen och arrangerar lärandemiljön, menar hon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Markström, Ann-Marie, and Ann-Charlott Münger. "Fokusgruppssamtal om svåra frågor." Venue 6, no. 1 (May 11, 2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1764.

Full text

Abstract:

Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Sigsgaard, Erik. "Lärarna och framtidens skola." Venue 4, no. 1 (March 9, 2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.

Full text

Abstract:

Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Holmström Wirf, Li. "Inkluderande samarbete i och utanför klassrummet." Venue 2, no. 1 (March 21, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1325.

Full text

Abstract:

Att pedagoger inom skolan ska samarbeta med varandra är ingenting nytt. Samarbete betonas också starkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Lgr 2011). Men frågan om samarbete verkligen förekommer kvarstår på samma sätt som det förefaller rimligt att fundera kring vilka som samarbetar och på vilket sätt, skriver Li Holmström Wirf.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sjöberg, Mattias Nilsson. "Bo Hejlskov Elvén: Beteendeproblem i skolan." Norsk pedagogisk tidsskrift 99, no. 01 (February 19, 2015): 67–68. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2015-01-07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Åman, Pia, and Tomas Kroksmark. "Forskning i skolan – forskande lärare." Nordic Studies in Education 38, no. 03 (August 29, 2018): 199–214. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2018-03-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Skanetofth, Anders, and Linnea Stenliden. "Skolelever undervisar lärarstudenter om digital kompetens." Venue 6, no. 1 (January 19, 2017): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1761.

Full text

Abstract:

Den digitala samhällsutvecklingen skapar ett gigantiskt paradigmskifte för både skolan och lärarutbildningen. Här kan skolelever spela en viktig roll och bidra till lärarstudenters pedagogiska digitala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ringarp, Johanna. "En skola för alla?" Norsk pedagogisk tidsskrift 102, no. 01 (February 26, 2018): 4–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Woxström, Sanna. "Gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning." Venue 3, no. 2 (September 25, 2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14312.

Full text

Abstract:

I en undersökning om hur gymnasieelever upplever muntlig framställning i skolan framkom att flickor i högre utsträckning än pojkar drabbas av talängslan. Undersökningen visade också att socioekonomisk bakgrund är något som påverkar elevernas upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Eriksson, Anita, Ann-Katrin Svensson, and Dennis Beach. "Kommunal förvaltning som politisk aktör." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 2 (June 11, 2019): 5–28. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.01.

Full text

Abstract:

Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om vad som sker på kommunal nivå i spåren av en nationell policyrevidering. I artikeln beskrivs hur förvaltningstjänstemän inom kommunala utbildningsförvaltningar har tolkat och arbetat med att implementera 2010 års skollags- och läroplansrevidering med fokus på förtydligandet av förskollärarens ansvar. Mer specifikt fokuseras förvaltningstjänstemäns bedömningar av förskollärares, och i viss mån förskolechefers och annan förskolepersonals, kompetensutvecklingsbehov och vilka utbildningsinsatser som har genomförts som en följd av policyrevideringarna. Av resultatet framgår att satsningar på kompetensutveckling rörande kvalitetssäkring genom pedagogisk dokumentation och utvärdering samt ämneskunskap har prioriterats högre än insatser för att stödja förskollärare i ansvaret för att leda det pedagogiska arbetet. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras dels vad förvaltningstjänstemäns olika tolkningar och ageranden kan komma att betyda för förskolläraren som professionell aktör med ett förtydligat kvalitativt ansvar för den pedagogiska verksamhet som arbetslaget gemensamt ska genomföra och dels vad olika tolkningar och utbildningsinsatser kan innebära i ett professionsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Severinsson, Susanne. "Ungdomar som utmanar skolan - Komplexa sammanhang kräver komplexa lösningar." Venue 2, no. 3 (December 5, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13231.

Full text

Abstract:

Synen på ungdomar från social utsatta miljöer styr vad som ses som möjligt och eftersträvansvärt vad gäller deras utbildning. Vi förenklar ofta en komplex problemsituation för att klara av att skapa förståelse av ett visst fenomen och goda intentioner kan skapa hinder för dessa ungdomars skolgång, skriver Susanne Severinsson.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Eriksson, Maria. "Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?" Venue 3, no. 2 (December 11, 2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.

Full text

Abstract:

Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Dahlstedt, Magnus, and Christophe Foultier. "Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 9 (2018): 159–81. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.9.6.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Čiulevičienė, Vida, and Ieva Mickūnienė. "VALSTYBĖS SKOLOS VALDYMO VERTINIMAS." Management Theory and Studies for Rural Business and Infrastructure Development 38, no. 4 (December 20, 2016): 326–40. http://dx.doi.org/10.15544/mts.2016.25.

Full text

Abstract:

Tema aktuali, nes Lietuvos valstybės skola metai iš metų didėja, o išsamių tyrimų apie jos valdymą stokojama. Problema – kaip įvertinti, ar valstybės skola valdoma tinkamai? Šio straipsnio tikslas – parengus valstybės skolos valdymo vertinimo modelį, išanalizuoti ir įvertinti Lietuvos valstybės skolos valdymą. Tyrimo metodai: teorinių tyrimų logiką sudaro mokslinės literatūros valstybės skolos valdymo vertinimo kriterijų, rodiklių ir metodų klausimais susisteminimas vertinimo kriterijų ir rodiklių analizė ir sintezė. Empiriniam tyrimui naudota Finansų ministerijos ir Lietuvos statistikos departamento informacija. Pagal parengtą valstybės skolos valdymo vertinimo modelį išanalizuota skolos struktūra ir rodiklių atitiktis nustatytiems limitams, įvertinti ir išnagrinėti valstybės skolos augimo tempai, apskaičiuotas tarpgeneracinis skolos moralumo indeksas ir įvertintas Lietuvos valstybės skolos valdymo priimtinumas. Atlikus skaičiavimus nustatyta, kad Lietuvos valstybės skolos valdymas 2010–2015 metų laikotarpiu vertintinas kaip priimtinas valstybės skolos struktūros, rodiklių atitikties ribiniams dydžiams ir valstybės skolos augimo tempų atžvilgiu, bet moraliniu ateities kartoms atžvilgiu skolos valdymas vertintinas kaip amoralus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Johansson Gaimer, Maja, and Susanne Kreitz-Sandberg. "Lärares uppfattning av samarbete med elevhälsan." Venue 7, no. 1 (January 25, 2018): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1871.

Full text

Abstract:

Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Kirsten, Nils, and Sara Carlbaum. "Kompetensutveckling för professionella lärare?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.

Full text

Abstract:

Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Elwer, Åsa. "Läsförståelseproblem i tidig skolålder." Venue 4, no. 2 (April 27, 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15412.

Full text

Abstract:

Studier gjorda på Linköpings universitet har visat att vissa barn lär sig läsa med gott läsflyt men får problem med läsförståelse. Läsförståelseproblemen blir inte tydliga förrän barnen gått ett antal år i skolan, men kan förklaras av språkliga nedsättningar som finns redan i förskoleåldern. Dessa resultat är av stor vikt för praktiserande lärare eftersom de berörda eleverna behöver uppmärksammas och stöttas i sin språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hultman, Glenn. "Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken." Venue 4, no. 2 (June 8, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15416.

Full text

Abstract:

Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Billemar, Christina, and Ibrahim Beganovic. "Så minskar vi gymnasieavhoppen." Venue 5, no. 1 (June 7, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1658.

Full text

Abstract:

En fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom utsatt tid. Den stora andelen gymnasieavhopp är ett problem för såväl individerna som för samhället i stort. Ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning har svårt att få varaktiga arbeten. De kan inte heller studera vidare och löper risk att hamna i utanförskap. Motala kommun arbetar nu med ett lovande samverkansprojekt som ska förhindra avhopp från skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, no. 3 (October 16, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.

Full text

Abstract:

Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lunneblad, Johannes, and Thomas Johansson. "“Vi kan ju inte polisanmäla allt som händer i skolan”." Nordic Studies in Education 39, no. 01 (February 28, 2019): 39–52. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-2019-01-04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kåreklint, Lars, and Marcus Samuelsson. "Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande." Venue 3, no. 1 (May 8, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Full text

Abstract:

Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lago, Lina, and Maria Simonsson. "Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan." Venue 4, no. 3 (September 11, 2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15418.

Full text

Abstract:

Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fejes, Andreas. "Vuxna elevers medborgaraktiviteter i och utanför vuxenutbildning och folkbildning." Venue 2, no. 2 (November 19, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13217.

Full text

Abstract:

Utbildning i Sverige ska skola demokratiska medborgare. Men det är inte självklart att eleverna har sociala och materiella resurser att delta i medborgaraktiviteter. I en pilotstudie visar Andreas Fejes hur man kan bredda diskussionen av vad medborgarskap och utbildning innebär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ellegård, Kajsa. "Fullt upp från morgon till kväll." Venue 3, no. 1 (May 22, 2014): 1–14. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1438.

Full text

Abstract:

Grundskollärare har långa arbetsdagar, i genomsnitt cirka 9,5 timmar. Men genomsnittstiden säger inte mycket om hur dagarna ser ut, när olika arbetsaktiviteter genomförs under dagen, hur länge de varar, om de splittras upp av annat, om några aktiviteter är mer vanliga hos vissa lärare än andra eller hur fördelningen mellan arbetet på skolan eller i hemmet ser ut. En ökad kunskap om lärares tidsanvändning visar den komplexitet som följer med skolans vardag och möjliggör nya vägar att hantera den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Ackesjö, Helena, and Sven Persson. "Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven – en dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 71–87. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3579.

Full text

Abstract:

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Allelin, Majsa. "Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 4 (2015): 69–98. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.4.2.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hauge, Trond Eiliv. "Design för undervisning och lärande – ett didaktiskt verktyg." Venue 5, no. 2 (September 16, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16510.

Full text

Abstract:

Vi behöver nya didaktiska verktyg för att kunna möta utmaningarna i dagens skola. Designbegreppet är ett sådant verktyg. Det kan användas båda till analys och som ett utvecklingsredskap för undervisning och elevens lärande. I denna artikel argumenterar författaren för att designbegreppet har en viktig och integrerad plats i den didaktiska vokabulären.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Gerver, Richard. "Ett manifest för förändring." Venue 3, no. 2 (September 23, 2014): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14311.

Full text

Abstract:

Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Samuelsson, Marcus, Joakim Samuelsson, and Lars Kåreklint. "Berättelser om goda lärare förs vidare." Venue 2, no. 1 (October 31, 2013): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13215.

Full text

Abstract:

Det råder brist på lärare. Det slutar fler lärare än det utbildas nya. Fler måste lockas till att bli lärare. Nya vägar måste hittas för att nå ut till blivande lärarstudenter. Unga människor tillbringar numera mer tid framför datorn än de sitter framför tv:n eller läser tidningar. Det framstår därför som logiskt att söka nya lärare, unga människor, via kampanjer på internet och via sociala medier. Det framstår kanske lika logiskt att ge en alternativ bild av skolan och läraren än den vi vanligtvis nås av i medierna. För den bilden berättar inte hela historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hultin, Eva. "Barn som demokratiska agenter i skolans skriftspråkspraktiker. Att lära av och med barn och unga i skolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 29, no. 2 (January 1, 2020): 81–100. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v29i2.1144.

Full text

Abstract:

In this article, a call is made for educational research starting from a transactional epistemology in order to explore the conditions and prerequisites for realising the desirable in educational practices (Biesta, 2010). Furthermore, two ethnographic studies, conducted with such an approach, are presented. The first study explores the democratic, deliberative qualities of writing processes, where a teacher and six children write a common narrative. The second study explores children’s agency when writing individual narratives. Both studies show how educational practices, in this case literacy activities, in school can be the place for children to make democratic experience and having agency when children and their initiatives are taken seriously.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sundqvist, Christel, and Emma Lönnqvist. "Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan - Fördelar och nackdelar för elever." Nordic Studies in Education 35, no. 01 (February 24, 2016): 38–56. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2016-01-04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hellman, Simon, and David Waltersson. "Vad är en bra lärare?" Venue 3, no. 2 (September 13, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.143100.

Full text

Abstract:

Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bergnehr, Disa. "Föräldrastöd genom skolan - Diskursiva tillämpningar av nationell politik inom en svensk kommun." Nordic Studies in Education 35, no. 01 (March 27, 2015): 70–83. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2015-01-06.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Kullered, Tintin, and Malin Simonsson. "Matematikprojekt - Learning Study." Venue 2, no. 1 (January 23, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13201.

Full text

Abstract:

Våra erfarenheter av Learning Study är att det inte enbart hänger på hur man är som lärare för att eleverna ska lyckas, utan att det avgörande är om läraren är medveten om de kritiska aspekterna i det som ska läras ut, skriver Tintin Kullered och Malin Simonsson, Rimforsa skola. De konstaterar hur elever som tidigare hade svårigheter i matematik presterar bättre med hjälp av metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Seiser, Anette Forssten, and Åsa Söderström. "Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.

Full text

Abstract:

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Sezgin, Natalie, and Kristina Tengelin. "Början på ett utbyte för framtiden." Venue 2, no. 1 (May 7, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1328.

Full text

Abstract:

Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen. Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Forslund Frykedal, Karin, and Anja Thorsten. "Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter." Venue 2, no. 1 (September 19, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13212.

Full text

Abstract:

Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Kreitz-Sandberg, Susanne, and Björn Pernrud. "Att ta hänsyn till eller bortse från kön? Ett nationellt nätverk kring genus och jämställdhet i lärarutbildningar." Venue 2, no. 1 (November 14, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13216.

Full text

Abstract:

Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hill, Helena. "”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 38–60. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.05.

Full text

Abstract:

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Nordin, Andreas. "Olika världar av internationalisering - en jämförande studie av internationella influenser och utbyten i svensk skola 1950-2000." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 24, no. 1 (January 1, 2015): 95–115. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v24i1.1032.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lundgren, Mats, and Ina Von Schantz Lundgren. "När byns skola lades ned – En fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess." Nordic Studies in Education 35, no. 04 (December 19, 2016): 251–65. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2016-04-02.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!