Relevant bibliographies by topics / Skolsköterska

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Skolsköterska'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Skolsköterska.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Skolsköterska"

1

Arnesdotter, Åse, Åsa Olander, and Hans Ragneskog. "Hälsosamtalet — en utmaning för skolsköterskan." Nordic Journal of Nursing Research 28, no. 2 (June 2008): 57–59. http://dx.doi.org/10.1177/010740830802800214.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Holmström, Malin Rising, Marie Häggström, and Lisbeth Kristiansen. "Skolsköterskans rolltransformering till den nya hälsofrämjande positionen." Nordic Journal of Nursing Research 35, no. 4 (June 2015): 210–17. http://dx.doi.org/10.1177/0107408315587860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Markkula, Veronika, and Ulla Hellström Muhli. "Diskursen om den svenska skolsköterskans hälsostödjande arbete i kvalitativ forskning: En kvalitativ metasyntes." Nordic Journal of Nursing Research 33, no. 2 (June 2013): 22–27. http://dx.doi.org/10.1177/010740831303300205.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Skolsköterska"

1

Höckert, Sara, and Malin Lundin. "Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma : en intervjustudie med skolsköterskor i Stockholms län." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1091.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?

Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin.

De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete.

Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nyström, Fabian, and Pia-Maria Öqvist. "Högstadieelevers kontaktorsaker och kontaktsätt med skolsköterska : - En enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192504.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen. 67,9 % hade kontaktat för fysiska orsaker där ”längd och vikt”, ”gjort mig illa” och ”huvudvärk” var vanligast. För psykisk ohälsa var siffran 10,7 % och ”stress” vanligast förekommande. Ingen skillnad mellan könen kunde påvisas i antalet kontakter samt kontakter för fysiska respektive psykiska orsaker. Mellan årskurserna finns det en skillnad gällande i antalet besök (p = 0,02) och antalet besök för fysiska orsaker (p = 0,005), där årskurs 7 är mest frekvent att söka. Majoriteten (64,2%) av deltagarna ville helst kontakta skolsköterskan direkt via den öppna mottagningen. Slutsats: Det är främst via den öppna mottagningen som elever tar och vill kunna komma i kontakt med skolsköterskan. Det finns en skillnad mellan årskurser i antalet besök hos skolsköterskan samt antalet besök för fysiska orsaker.
Aim: The aim of this bachelor thesis was to examine how and why high school students contacted their school nurse. Furthermore the aim was to examine if there was a difference between genders and grades pertaining to number of contacts with the school nurse and number of contacts because of physical respectively mental reasons. Method: Quantitative descriptive study design using questionnaires. 151 students in grades 7-9 were asked to answer a questionnaire, 74% (n = 112) of the population participated. Results: The majority of the students contacted the school nurse through the nurse’s office. 67.9% had contacted concerning physical health issues which "height and weight", "hurt me" and "headache" was the most common. For mental issues the same number was 10.7 % and “stress” most common. There was no significant difference between genders in relation to number of contacts with the school nurse or physical or mental reasons for contact. However there was a significant difference (p = 0.02) between grades pertaining to relation to number of contacts and to physical reasons for contact (p = 0.005), which grade 7 is most frequently. Most (64.2 %) pupils would like to contact the school nurse through the nurse’s office. Conclusion: The students prefer to have direct contact with the school nurse at the nurse´s office. There is a difference between grades in the number of visits to the school nurse and the number of visits for physical reasons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jönses, Marie, and Elin Ström. "Faktorer som påverkar dialogen mellan skolsköterska och elev." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27054.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Pernilla, and Pernilla Hedberg. "Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9413.

Full text
Abstract:
Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bruzelius, Anna, and Martin Rosenqvist. "Psykisk ohälsa hos gymnasieelever : Skolsköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9412.

Full text
Abstract:
Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Kristina, Karin Karlsson, and Charlotte Sjöberg. "SYSTER - DET ÄR KRIS! En studie kring skolsköterskors upplevelse av krisberedskap på skolorna." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1168.

Full text
Abstract:

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sjöholm, Madeleine, and Veronica Wändesjö. "Skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44867.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det är viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig ålder. Skolsköterskan hälsofrämjande arbete där hon träffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: När materialet från intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier. Kategorin Skolsköterskans preventivt arbete visade hur skolsköterskorna arbetade preventivt på individ och gruppnivå. Kategorin Skolsköterskans strukturerade arbetssätt beskrev skolsköterskorna betydelsen av användbara verktyg och hur hon arbetade med råd, stöd och uppföljning. Kategorin Skolsköterskans arbete med familj och skolan visade skolsköterskorna på vilka stödjande respektive hindrande faktorer som påverkade hennes arbete. Kategorin Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter beskrev ämnets känslighet. Kategorin Skolsköterskans arbete med andra professioner förklarade skolsköterskorna deras behov av stöd från andra profession som skola och sjukvård. Slutsats: Studien visade att skolsköterskans hälsofrämjande arbete är av stor betydelse för folkhälsan. Att barn i tidig skolålder får kunskap om goda livsstilvanor minskar risken att drabbas av övervikt och fetma och dess följdsjukdomar. Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma är ett komplext område som kräver handlingsplaner och tydliga riktlinjer. Det krävs ett professionellt förhållningssätt av skolsköterskan för att kunna möta varje enskild familj och deras unika behov, förväntningar och värderingar. I arbetet med övervikt och fetma möter skolsköterskan möjligheter och hinder som påverkar detta arbete
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nylander, Karolina, and Caroline Fredriksson. "Wow, du klarade det och så bra det gick : Skolsköterskors erfarenhet av lågstadiebarn som inte vill medverka vid vaccination." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47149.

Full text
Abstract:
Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bäckström, Frida. "”Ni dricker ju kaffe, då måste ju vi få dricka någonting också” : Skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers konsumtion av energidrycker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129236.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Annica, and Emelie Sjöberg. "Att möta och upptäcka elever med suicidtankar- Skolsköterskors upplevelser." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12540.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Suicidförsök bland ungdomar ökar kraftigt. Skolsköterskor behöver använda sig av kommunikationsfärdigheter som återspeglar medkänsla genom att bygga förtroendefulla relationer, se och möta eleven i dennes livsvärld och inge hopp.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta och upptäcka elever med suicidtankar.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys där åtta skolsköterskor genom mejlkontakt skrivit berättelser om sina upplevelser för att besvara syftet.     Resultat: Skolsköterskornas upplevelse av att upptäcka elever med suicidtankar är att ha kunskap om de olika symtom som kan uppvisas av eleven. Skolsköterskornas upplevelser av dessa symtom var: destruktiva beteenden, depressiva symtom, psykosomatiska symtom och problematiska hemsituationer. I mötet med elever som har suicidtankar påtalar skolsköterskorna vikten av att våga fråga om suicidtankar, finnas kvar, lyssna och inge hopp.   Slutsats: Skolsköterskor upplever många riskfaktorer som leder till att de bättre kan upptäcka och möta elever med suicidtankar. Att identifiera de riskfaktorer är en stor del av skolsköterskors arbete. Studiens resultat ger en ökad kunskap och mer erfarenhet för professionella vårdgivare att möta elever med suicidtankar.
Background: Suicide attempts among adolescents is increasing rapidly. School nurses need to use communication skills that reflect compassion by creating trusting relationships, see and meet the student in their life-world and give hope.   Purpose: To describe the school nurses' experiences of encountering and discovering students with suicidal thoughts.   Method: The study is based on a qualitative meaning analysis where eight school nurses by email wrote stories about their experiences to answer the purpose.   Results: School nurses experiences of discovering students with suicidal thoughts is to have knowledge about the different symptoms that can be displayed by the student. The school nurses experiences of these symptoms where: Destructive behaviours, depressive symptoms, psychosomatic symptoms and problematic home situations. In the meeting with students who have suicidal thoughts, school nurses emphasize the importance of asking about suicidal thoughts, remain, listen and give hope.   Conclusion: School nurses experience many risk factors that leads to that they can better detect and meet students with suicidal thoughts. To identify those risk factors are a big part of the school nurses work. This study results provide a greater knowledge and more experience for health professionals to encounter students with suicidal thoughts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Skolsköterska' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography