Academic literature on the topic 'Skolutvecklingsprojekt'

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärareuppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras synpå matematik och i verksamheten.METOD:Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett registeröver förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå iundersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk ochstorleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställdasom arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarnafick enkäter.RESULTAT:Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delarhandlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och medandra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och omsatsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skildesig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten avdem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadelsuppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats förutvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skullenås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativtotydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte hellerkontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden förreflektion och samtal kring arbetet upplevdes otillräcklig av de flesta.Resultaten visade att drygt hälften av de svarande uppgav att de förändratmatematikverksamheten på olika sätt och av svaren framgick att dessa förändringar gjorts påolika sätt, främst genom att konkretisera mer och tydligare synliggöra matematiken för barneni vardagen.
Uppsatsnivå: C

The National Literacy Project initiated in 2016 by the Swedish government and The Swedish National Agency for Education was a strategy from the Swedish government to improve the results of the Swedish pupils. Sweden had previously been one of the top countries in the OECD test results, but during the last two decades that had changed. The project is a school developing project with the purpose to enhance competence in literacy among teachers in different subjects, and as a consequence improve the results. The method of the project was collegial learning in minor groups of ten to twelve members with a tutor who represented expertise in literacy. In the interviews in this essay the tutors are all teachers in Swedish.        This study aims to describe how six tutors of The National Literacy Project and six teachers in upper secondary school experienced their work with the project. They all work at theoretical national programs. The method is qualitative interviews in focus groups and individually and the research concerns professional identity, collegial learning and relationships in professional groups. The subject for the teachers in the groups is research and methods in literacy.        Research relevant for the study is the sociological and pedagogical aspect of professional identity within a teachers’ community. The theory helps to understand how teachers involved in a school developing project initiated by headmasters, municipality, authority and utmost the government, react. Another aspect is the theory of Community of Practice, which helps to enlighten the leadership and parts in a group and also how knowledge and identity is reproduced within a group of colleagues.        The result shows how six tutors and six individual teachers experience their work with The National Literacy Project; the parts in the community (tutor and group member) and the utility of the methodical and theoretical topics in the literacy material of the project.

Studien syftar till att belysa huruvida bedömning för lärande (BFL) har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet efter ett genomfört skolutvecklingsprojekt. Den har också som mål att, med utgångspunkt i en teori om framgångsrik skolutveckling som utvecklats av Ulf Blossing, ta reda på vilka faktorer under initierings- och implementeringsfasen som kan ha varit avgörande för huruvida projektet nådde institutionaliseringsfasen eller inte. Studien syftar vidare till att klargöra om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på högskoleförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och lärare som undervisar i allmänna ämnen när det gäller institutionaliseringen av BFL i undervisningen. Studiens ansats är kritiskt realistisk och består dels av en kvantitativ enkät, som besvarats av 58 lärare på Lindängsgymnasiet, och dels av en kvalitativ intervju med den förstelärare som fungerade som projektledare under skolutvecklingsprojektet. Enkätresultatet visar att BFL inte har institutionaliserats bland lärarna på Lindängsgymnasiet och analys av både enkätresultat och intervju gör gällande att förklaringarna står att finna i såväl initierings- som implementeringsfasen. För att ta reda på om det finns skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande program och lärare som undervisar på studieförberedande program samt mellan lärare som undervisar i karaktärsämnen och allmänna ämnen användes Chi2-test, t-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten av testen tyder inte på några skillnader mellan lärare som undervisar på yrkesförberedande och högskoleförberedande program när det gäller institutionaliseringen av BFL. Resultaten tyder dock på att lärare som undervisar på yrkesförberedande program i något större utsträckning upplever att de har förändrat sin undervisning beroende på BFL-projektets genomförande än lärare som undervisar på högskoleförberedande program. Testen visar inte på några skillnader mellan lärare som undervisar i karaktärs- respektive allmänna ämnen. Studien kan vara användbar för till exempel skolledare vid planering av utvecklingsarbete och kollegialt lärande, då studien bland annat pekar på vikten av en genomtänkt initieringsfas samt kontinuerlig medverkan av skolledare under ett skolutvecklingsprojekt.
This study aims to highlight whether assessment for learning (AFL) has become institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet after a school improvement project. It also aims to investigate, based on a theory on successful school improvement developed by Ulf Blossing, what factors during the initiation and the implementation phase that may have been crucial for whether the project reached the institutionalization phase or not. The study further aims to clarify if there are differences between teachers who teach on vocational programs and teachers who teach on preparatory programs and between teachers who teach characteristic subjects and teachers who teach general subjects regarding the institutionalization of AFL in the classroom. The approach of the study is critical realistic and it consists of a quantitative survey, that was answered by 58 teachers at Lindängsgymnasiet. It also consists of a qualitative interview with the head teacher that had the role of project manager during the school improvement project. The results of the survey show that AFL has not been institutionalized among the teachers at Lindängsgymnasiet and analysis of both survey results and the interview claims that the explanations can be found in the initiation and implementation phase. In order to find out if there are differences between teachers who teach on vocational and teachers who teach on preparatory programs, and between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects, Chi2 test, t-test and Mann-Whitney U test were used. The results of these tests do not indicate any differences between teachers who teach on vocational and on preparatory programs in the institutionalization of AFL. The results indicate that teachers who teach on vocational programs to a greater extent experience that they have changed their education due to the implementation of the AFL-project than teachers who teach on preparatory programs. The tests do not indicate any differences between teachers who teach characteristics and teachers who teach general subjects. The study can be useful for school leaders in planning of school improvement work and collaborative learning, as the study focuses on the importance of a well-considered initiation phase and continuous participation by school leaders during a school development project.

Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning.
Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning.

Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen.

Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.

Detta är en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om läsförståelse i en medelstor svensk kommun där kvalitativa intervjuer har använts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vår undersökning har visat på att det brister i forskningsförankringen i både implementering och de olika delarna av innehållet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svårt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har särskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och läsförståelse.

This dissertation is a case study dealing with a school development project that took place in an upper secondary school as a result of a merger of two schools with different cultures. The project used a method called “Frirumsmodellen” and was planned to be conducted in three steps. The first was to carry out a cultural analysis in order to map the preconditions to start a school development project. The second was to carry out concrete actions and finally study eventual effects from such activities by doing a second cultural analysis. My role was to be a supervisor in the school development work, but at the same time study how this work was conducted and its impact in the ordinary school day. The dissertation takes its departure in the fact that schools are political governed. The mission of schools is never neutral; it is always an expression of behind laying social forces, ideologies and ideals of the contemporary society. Of this reason, there is a close connection between the macro political level and the micro political level. Another point of departure is the transition from a modern to a post modern society that gives the character to the changes that take place in schools. Steering of schools has partly been treated as a technical implementation problem. Schools contain on going conflicts between different interest groups that, more or less regularly, end up in educational reforms. These reforms generate school development activities in the single school. Undoubtedly, this makes school development to a complex process. At a rather late stage of the study I decided not to fulfil my task to follow the original plan. I instead let the school development project as a model to be in focus. The over all purpose was formulated: How is it possible to understand what happened in the school development project in the Falkgymnasiet and why was it not possible to carry it out as it was said in the project plan? To interpret what took place during the project I did create an interpretation frame of implementation and complexity theory that also made it possible to critically scrutinise the “Frirumsmodellen”. Already in an early stage of the process it was obvious that the “Frirumsmodellen” did not supply any tools to use and it became disconnected from the project. The project in it selves was marginalised and made invisible. The headmaster used the situation to change things she thought were important to develop. As a result, things happened, but most of the involved people did not at first hand connect this to the project. It is, of course, difficult in detail to say what caused what. The complexity theory successively made the hidden patterns revealed, hidden unofficial potentates visible, as well as unpredictable conditions that generated reactions from the personnel in front of a development work. Together this was rather efficient obstacles for not changing this school. I also discuss school development and implementation problems on a general level, for example, the possibility to transform a top-down initiated project to be bottom-up driven and using project as a tool for school development work. It was obvious that headmasters and teachers must be prepared to handle the ideological dimensions of problems schools have to face. Consequently, development work is about making problems visible and to handle these in the intersection point between the intentions of educational policies, pedagogical researchers, school administrators, headmasters, teachers and pupils. The ideological dimension also contains an existential issue. Do I as a teacher share the intentions for the development work? If not, how must I act?

This dissertation is a case study dealing with a school development project that took place in an upper secondary school as a result of a merger of two schools with different cultures. The project used a method called “Frirumsmodellen” and was planned to be conducted in three steps. The first was to carry out a cultural analysis in order to map the preconditions to start a school development project. The second was to carry out concrete actions and finally study eventual effects from such activities by doing a second cultural analysis. My role was to be a supervisor in the school development work, but at the same time study how this work was conducted and its impact in the ordinary school day. The dissertation takes its departure in the fact that schools are political governed. The mission of schools is never neutral; it is always an expression of behind laying social forces, ideologies and ideals of the contemporary society. Of this reason, there is a close connection between the macro political level and the micro political level. Another point of departure is the transition from a modern to a post modern society that gives the character to the changes that take place in schools. Steering of schools has partly been treated as a technical implementation problem. Schools contain on going conflicts between different interest groups that, more or less regularly, end up in educational reforms. These reforms generate school development activities in the single school. Undoubtedly, this makes school development to a complex process. At a rather late stage of the study I decided not to fulfil my task to follow the original plan. I instead let the school development project as a model to be in focus. The over all purpose was formulated: How is it possible to understand what happened in the school development project in the Falkgymnasiet and why was it not possible to carry it out as it was said in the project plan? To interpret what took place during the project I did create an interpretation frame of implementation and complexity theory that also made it possible to critically scrutinise the “Frirumsmodellen”. Already in an early stage of the process it was obvious that the “Frirumsmodellen” did not supply any tools to use and it became disconnected from the project. The project in it selves was marginalised and made invisible. The headmaster used the situation to change things she thought were important to develop. As a result, things happened, but most of the involved people did not at first hand connect this to the project. It is, of course, difficult in detail to say what caused what. The complexity theory successively made the hidden patterns revealed, hidden unofficial potentates visible, as well as unpredictable conditions that generated reactions from the personnel in front of a development work. Together this was rather efficient obstacles for not changing this school. I also discuss school development and implementation problems on a general level, for example, the possibility to transform a top-down initiated project to be bottom-up driven and using project as a tool for school development work. It was obvious that headmasters and teachers must be prepared to handle the ideological dimensions of problems schools have to face. Consequently, development work is about making problems visible and to handle these in the intersection point between the intentions of educational policies, pedagogical researchers, school administrators, headmasters, teachers and pupils. The ideological dimension also contains an existential issue. Do I as a teacher share the intentions for the development work? If not, how must I act?

Finns som talbok. Inläst ur Växjö University Press, 2008 av talsyntes. Talboken omfattar 1 CD-ROM (18 tim., 33 min.)