Academic literature on the topic 'Skönlitterär undervisning'

Denna uppsats ämnar undersöka hur gymnasielärare tolkar de litteraturvetenskapliga begreppen berättarteknik, stilistik och skönlitterära verkningsmedel, som de tas upp i det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1 och svenska 2 på gymnasiet. Vidare ämnar uppsatsen undersöka den inverkan som deras respektive tolkningar av dessa begrepp har på deras undervisning. De olika framskrivningarna i det centrala innehållet med ”berättartekniska och stilistiska begrepp” och ”skönlitterära verkningsmedel och centrala litteraturvetenskapliga begrepp”, kan skapa förvirring. Undersökningen visar på att skrivningarna i de centrala innehållen läses och tillämpas i undervisningen på olika sätt. Utifrån litteraturteori och lärarintervjuer diskuteras i analysdelen om tolkningarna av de olika skrivningarna, samt att skrivningarna hade kunnat förtydligas, konkretiseras och även fördjupas för att bidra till en djupare litteraturundervisning.
This essay aims to investigate how secondary teachers interpret the literary science concepts of storytelling technique, stylistics and literary instruments, which are included in the central content and knowledge requirements for Swedish 1 and Swedish 2 in upper secondary school. Furthermore, the essay aims to examine the impact that their respective interpretations of these concepts have on their teaching. The various projections in the central content with "narrative and stylistic concepts" as well as "fiction literary instruments and central literary scientific concepts", can create confusion. The study shows that the writings in the central content are read and interpreted differently. Based on literature theory and teacher interviews, the analysis section discusses the interpretations of the various writings, and that the writings could have been clarified, concretized and also deepened to contribute to a deeper literary education.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur. Resultatet som framkom i undersökningen var att alla informanter ansåg att skönlitteratur främjar elevers läs-, skriv- och talutveckling och identitetsutveckling. Vidare arbetade de mycket med elevernas läsförståelse på olika sätt och de ansåg att skönlitteratur var en bra utgångspunkt när man arbetar tematiskt. Samtliga informanter tyckte även att valet av skönlitterära böcker bör grunda sig på elevernas kunskapsnivå. Våra observationer rörde klassrumsmiljöerna vid skönlitterär undervisning samt läsning och bearbetning av skönlitteratur. Vi noterade här en skillnad mellan skolåren. Den största skillnaden låg i att det i skolår två ständigt förekom tecken på samtal kring det skönlitterära arbetet medan vi inte såg tecken på detta i skolår fem. Vi kunde även under intervjuerna se tecken på att synsättet när det gäller skönlitteratur skilde sig något mellan pedagogerna i skolår två och pedagogerna i skolår fem, vilket blev tydligare under observationerna. Vår slutsats är att arbetet kring skönlitteratur ser olika ut vid en jämförelse skolår emellan.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur tre grundskollärare beskriver sitt arbete med skönlitteratur i grundskolans årskurs 1. Syftet är också att fördjupa vår kunskap om vad som utgör de dominerande inslagen  i deras skönlitterära undervisning, vilka uppfattningar som deras elever har om den erbjudna undervisningen. Detta inom ramen för skönlitteratur. Studien är utförd med hjälp av två kvalitativa metoder, en enkätundersökning som genererat 63 elevsvar samt 3 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs 1. De kvalitativa insamlingsmetodernas resultat visar på att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur kontinuerligt och till stor del utifrån böcker som de tror intresserar sina elever. Studien resulterade i fem arbetssätt som var dominerande i lärarnas skönlitterära undervisning. Dessa var; att koppla till eller skapa gemensamma erfarenheter, att arbeta kontinuerligt med, högläsning, tyst läsning och dramatisering av verken. Enkätundersökningen visade att en stor andel av eleverna anser att högläsning och tyst läsning är “superroligt” medan temaarbetet Barnboksveckan och boksamtal endast intresserade en dryg tredjedel av eleverna. Trots att majoriteten av elevernas generella uppfattningar om böcker som de läst eller hört kategoriserades som roliga. De slutsatser vi dragit från studiens resultat är att elevernas uppfattningar av den erbjudna undervisningen påverkas positivt av lärarnas relation till innehållet. Resultatet tyder även på att lärare, i denna studie, som inkorporerar alla aspekter av den didaktiska triangeln (se s.12) genererar undervisning som i större utsträckning uppfattas positivt av deras elever.

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

I den här uppsatsen har vi gjort en empirisk studie där vi har undersökt hur ett urvallärare arbetar med litteratursamtal i sin undervisning för att utveckla elevernasläsförståelse i årskurs 4–6. Genom intervjuer och enkätsvar från sju lärare har vigranskat vilka metoder och teorier de utgår från vid litteratursamtal, samt hur debedömer eleverna under dessa samtal. Studien syftade även till att analysera huridentitetsskapandet kan gynnas av denna form av undervisning. Vid analysen har vianvänt oss utav Judith Langers (2017) bok, Litterära föreställningsvärldar, samtAidan Chambers (2011) verk, Böcker inom och omkring oss. Valet av dessa har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som innebär att eleven utvecklas i ettsocialt sammanhang, vilket hela vår studie grundar sig i. Genom intervjuer med lärareframkom det att de inte använder sig i någon större utsträckning av teorier ellerforskning vid arbete med litteratursamtal. Dock gick det se att de använde delar avnämnda teorier utifrån analysen. Lärarna använder litteratursamtal till olika syften,och utvecklingen av läsförståelsen kan ibland komma i bakgrunden. Flertalet avlärarna använde litteratursamtal för att arbeta mer med språkliga områden somgrammatik och ordförståelse. De flesta av lärarna använder även litteratursamtal vidämnesövergripande arbeten. Utifrån studien i helhet gick det se vilken medvetenhetkring metoder i förhållande till litteratursamtalets syfte som krävs för att skapa enkvalitativt god undervisning

I denna studie behandlas ämnet läsning av skönlitteratur i undervisning. Studien syftar till att undersöka lärares arbete med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig grundskollärare till användning av skönlitteratur i sin svenskundervisning? Vilka metoder och läraktiviteter tillämpar grundskollärare i sin undervisning kring skönlitteratur? Hur utformar lärare sin läsundervisning för att möjliggöra elevers utveckling av läsförståelseförmåga? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin, grundad av Lev Vygotskij, vars idé är att lärande är en social process och att kunskap utvecklas i samspel med andra. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med grundskollärare där materialet har jämförts, diskuterats och satts i relation till tidigare forskning inom området. Studiens resultat visar att grundskollärare är positivt inställda till läsning av skönlitterära böcker i svenskundervisning då det visar sig främja elevers såväl läsutveckling som läsintresse. Däremot är det något som kräver tid och engagemang. De läraktiviteter som grundskollärare tillämpar i sin undervisning är läs- och bokprojekt, läsläxor, högläsning och olika typer av samtal. Vad beträffar utveckling av läsförståelseförmåga arbetar lärare kring läsförståelsestrategier med skönlitterära böcker som medel eller med läromedel som komplement.
This study is focused on the application of reading of literature in teaching and education. The purpose of the study is to investigate literature-teaching methods among Swedish teachers in primary school, grades 4–6. The following research have been considered: How does primary school teachers relate to the use of literature in their education? Which methods and learning activities do primary school teachers apply in their teaching of literature? How do teachers design their education to enable students to develop skills in reading comprehension? The study is based on the sociocultural learning theory, founded by Lev Vygotskij, whose idea is that learning is a social process and that we create knowledge together. This study is based on semi-structured interviews with primary school teachers where the material has been compared, discussed and put in relation to previous research. The result shows that teachers have a positive attitude to reading literature in education since it promotes students reading development and reading interest. Methods and teaching activities that teachers use reading and book projects, reading homework, read-aloud and different kinds of booktalks. The result also shows that teachers are consider different reading comprehension strategies by using literature or study material in order to develop students’ reading comprehension skills.

Det här examensarbetet handlar om barns tankar kring undervisning som jag bedrivit tillsammans med elever i årskurs 1 under en av mina VFU-perioder. Syftet med studien är att undersöka och beskriva elevernas uttalade upplevelser kring de undervisningssituationer som utgick från Gunilla Bergströms berättelser som handlar om Alfons Åberg. Utifrån detta avser studien att besvara följande frågor: Vilka tankar ger eleverna utryck för kring de upplevelser som undervisningen har fört med sig? Vilka orsaker och samband kopplat till motivation och lustfyllt lärande kan urskiljas i en sådan undervisningspraktik? Vilka möjligheter och hinder för att motivera elever till att läsa och skriva kan bli synliga i detta undervisningsförlopp? En empirisk kvalitativ intervjustudie har gjorts för att undersöka elevernas upplevelser av undervisningen. Tio elever har medverkat i intervjustudien. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Som analytiskt redskap har begreppen nyfikenhet, kreativitet, fantasi och meningsskapande använts. Resultatet har tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv och forskning som är relevant för studien. I studiens slutdiskussion diskuteras resultatet med utgångspunkt från tidigare forskning kopplat till forskningsfrågorna. Resultatet visar att nyfikenhet, fantasi, kreativitet och social interaktion samspelar med varandra i ett meningskapande sammanhang och kan urskiljas i olika grad beroende på aktivitet. Om läs- och skrivundervisningen sker utifrån ett meningskapande sammanhang där olika språkliga utryck integreras med varandra kopplat till elevernas erfarenheter tyder detta på att elevernas nyfikenhet och intresse för aktiviteterna stimuleras vilket i sin tur frammanar elevernas motivation till att läsa och skriva. Ett förslag till fortsatt forskning är hur barns lekar och intresselekar i olika åldrar kan fångas upp och användas i det informella lärandet. Storyline-metoden är också ett intressant område att utforska.

Anledningen till valet av undersökningsområdet i denna studie grundar sig i mitt intresse för litteratur och betydelsen av läsning hos elever. Mitt syfte var att söka reda på hur en specifik slags skönlitterär form av bok kunde användas i undervisningen för att skapa läsintresse och behandla läroplanens värdegrundsdel. Metoden jag har använt mig av i denna studie är en narratologisk modell vid bokanalys, där jag har analyserat boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis (2002). Med hjälp av, för ämnet aktuell forskning samt analys av ovanstående bok, har jag kommit fram till ett resultat. Min studie visar på att högläsning främjar elevers läsintresse och att boksamtal är ett förmånligt arbetssätt för att gynna elevers fortsatta läsintresse samt förståelse och acceptans för omvärlden. Boksamtal i denna form visar på tecken på att det bidrar positivt till arbetet kring läroplanens värdegrund.
The reason for the choice of study area in this study is based on my interest in literature and the importance of reading. My purpose was to find out how a specific kind of fictional form of book could be used in teaching to create reading interest and treat the curriculum value base. The method I have used in this study is a narrative model in book analysis, in which I have analyzed the book The Invisible Girl by Deborah Ellis (2002). With the help of research on the subject and analysis of the above book, I have come up with a result. My study shows that reading aloud promotes students interest in reading and that book conversations are a favorable way of working to benefit students' continued reading interest as well as understanding and acceptance for the outside world. Book conversations in this form show signs that it contributes positively to the work on the curriculum's value base.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.