Dissertations / Theses: 'Skönlitteratur i svenskämnet'

1

Palerbro, Simon, and Anja Wemmert. "Skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29852.

Full text

Abstract:

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt. Pedagogerna var eniga om att empatiskapandet genom skönlitteraturen var den största fördelen. Samtliga pedagogerna bearbetar skönlitteraturen genom boksamtal, dramatisering och skapande. Inom svenskämnet är det färdighetsträning och grammatisk träning som får störst utrymme. De svårigheter med att använda skönlitteratur som pedagogerna fann var att hitta skönlitteratur som passar alla elever och att det är dyrt att köpa in skönlitteratur. Sammanfattningsvis kan vi konstatera med denna undersökning som grund att skönlitteraturen kan spela en viktig roll för elevernas utveckling och lärande.
The choice of topic was influenced by our common interest for fictional literature which we obtained throughout the duration of our education. The aim of our work has been to investigate how and why educationalists use fictional literature within social and Swedish studies, and what influence fictional literature has on students’ learning and development. In order to answer this, we have conducted qualitative interviews with six educationalists that teach social and Swedish subjects in the earlier years of compulsory school, and also use fictional literature as part of their teaching methods. The results show that all educationalists support the use of fictional literature in children’s education, and they all agreed the main advantage of such usage was the feeling of compassion that such literature can create. All educationalists use fictional literature through discussions, dramatisation, and creation. Within Swedish studies, training skills and grammatical training were given the highest priority. The study also identified difficulties of using fictional literature which according to the educationalists derives from the complication of finding literature suitable for all children, together with the increase in cost for obtaining the literature. Finally, with this research we can conclude that fictional literature can play an important role for students’ development and learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rodin, Emilia. "Gymnasieungdomars attityd till skönlitteratur : En studie om gymnasieelevers attityder kring skönlitteratur samt deras läsvanor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55048.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder gällande skönlitteratur i och utanför skolan utifrån gymnasieelevers perspektiv. Empirin har samlats in genom en enkät som 98 elever från fem olika klasser har svarat på. Enkätundersökningen har kombinerats med semistrukturerade gruppintervjuer med nio gymnasieelever. Resultatet tyder på att majoriteten av dessa gymnasieungdomar inte har en vana att läsa skönlitteratur av anledningarna att de hellre är ute på sociala medier samt att de hellre läser någon typ av faktion och verklighetsskildring i stället. Slutsatsen som kan dras av dessa ungdomar som deltagit är att de inte har någon större läsvana samt att de vill ha en mer varierad litteraturundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Petersson, Maria. "En bild av några lärares arbete med skönlitteratur i svenskämnet." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2065.

Full text

Abstract:

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan. Jag tar upp tre olika bilder av hur svenskämnet kan se ut idag, hur och varför barn ska läsa skönlitteratur. Sist tar jag upp ett exempel på projekt med läsning av skönlitteratur.

Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Mitt resultat visar. att lärarna ser på skönlitteraturen i svenskämnet på olika sätt. Detta grundar sig i lärarnas olika kunskapssyn, syn på svenskämnet och syn på eleven. Skola A har en kunskapssyn där man anser att kunskapen finns hos varje människa, varje elev. Lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de ser svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. På skola B och C har lärarna ett kognitivistiskt perspektiv. Lärarna ser svenskämnet som ett färdighetsämne. Skola A använder skönlitteraturen som en grundpelare, den ska hela tiden gå som en röd tråd genom svenskämnet. Lärarna på skola B och C har egen planering i svenskämnet och undervisningen utgår från eleven. Skönlitteraturen kommer in som olika moment i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hallin, Jennie. "Varför bör ungdomar läsa skönlitteratur i skolan och hur kan man gå tillväga i litteraturundervisningen : Hur kan det motiveras att skönlitteratur skall användas i svenskämnet samt exempel på tillvägagångssätt i arbetet med skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14471.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Krisell, Molander Gerda. "Läsa skönlitteratur : Elevers och lärares åsikter om varför vi ska läsa böcker." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5844.

Full text

Abstract:

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Misiurkiewicz, Magdalena. "En studie om några lärares arbete med skönlitteratur i grundskolans senare år." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24377.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning. Lärarna anser att skönlitteratur är nyckeln till kunskap, språkutveckling och tänkande. Resultatet visar också att man kan arbeta med skönlitteratur på flera olika sätt i undervisningen och att lärarna använder sig av olika metoder. Vidare kan man se att det inte förekommer något samarbete mellan ämneslärarna på skolorna. Följaktligen drog jag slutsatsen att läsning av skönlitteratur går ut på att motivera och inspirera eleverna samt att litteraturundervisning har ett instrumentellt värde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ohlin, Veronica, and Fredrik Jarny. "Attityder till skönlitteratur i svenskämnet : - en studie bland elever och lärare i gymnasieskolan." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-88.

Full text

Abstract:

Vårt arbete tog sin utgångspunkt i våra tankar om skönlitteraturens betydelse. Vi är båda av uppfattningen att skönlitteratur kan vara en källa till kunskap och vi var nyfikna på hur lärare och elever använder och uppfattar skönlitteraturen i undervisningen. Syftet med uppsatsen var att granska svensklärares inställning till att använda skönlitteratur i undervisningen, samt undersöka elevernas uppfattning om skönlitteraturläsning i skolan för att avslutningsvis se om det finns någon samstämmighet dem emellan. I bakgrundsdelen redovisar vi vad skönlitteratur-begreppet innefattar, forskning inom området, vilka förtjänster skönlitteraturläsning har och hur man kan arbeta med det i undervisningen. Vi beskriver även olika synsätt på svenskämnet samt lärare och elevers uppfattning om skönlitteratur.

Vår undersökning består av en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat fyra gymnasielärare om deras inställning till att använda och arbeta med skönlitteratur i undervisningen, samt en kvantitativ enkätundersökning, där elever från fem klasser har fått svara på olika påståenden om skönlitteratur.

Under intervjuerna framkom det att lärarnas avsikter med skönlitteraturläsning är att öka elevernas förståelse för olikheter samt öka deras bildning. Eleverna ska genom olika metoder - både skriftligt och muntligt - öva sin förmåga att analysera och komparera. Det som styr lärarnas val av litteratur är främst elevernas erfarenheter och litteraturkanon.

Elevernas inställning till att läsa skönlitteratur är splittrad. Attityderna till skönlitteratur skiftar beroende på kön och programtillhörighet, då flickor är mer positivt inställda till litteratur och eleverna på de yrkesförberedande programmen mest negativa Oavsett attityd till skönlitteratur är eleverna överlag nöjda med lärarnas tydlighet och metoder, vilket tyder på en bra dialog och förståelse mellan lärare och elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Fritz, Marie. "Massmordet och korsriddaren : En studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1855.

Full text

Abstract:

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ahlstedt, Daniel. "Perspektiv på läsning : En högstadielärare och sex av hans elever om skönlitteratur i svenskämnet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-477.

Full text

Abstract:

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.

The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.

The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience.

The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher.

Det här examensarbetet handlar om litteraturundervisning på högstadiet ur en lärares och några av hans elevers perspektiv. Undersökningen analyseras från ett sociokulturellt perspektiv på inlärning och litteraturreception.

Empirin utgörs av intervjuer med läraren och sex av hans elever. Undersökningen visar att det finns en skillnad mellan vad eleverna läser på fritiden och det de läser på skolan i svenskundervisningen. Den visar också att eleverna vill ha händelsedriven litteratur där inte person- och miljöbeskrivningar stannar upp handlingen.

Läraren lyckas bra med att hitta litteratur som eleverna uppskattar men ser litteraturens värde i undervisningen på ett annat plan – nämligen i bearbetningen av texten. Eleven får till uppgift att utifrån sina erfarenheter diskutera vad litteraturen betyder för ho-nom/henne. Litteraturundervisningen har således erfarenhetspedagogiska syften likt den undervisning Louise M. Rosenblatt och Judith A. Langer förespråkar även om de lägger en större vikt vid utbytet av erfarenheter kring läsningen. Det dialogiska och sociokultu-rella perspektivet som Lev S. Vygotskij har i sina inlärningsteorier är också en inspira-tionskälla för undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Åkesson, Lisa, and Ann-Louise Hacksell. "Skönlitteraturens utveckling inom svenskämnet : En studie av grundskolans kursplaner." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2289.

Full text

Abstract:

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter. Inom svenskdidaktisk forskning finns det olika uppfattningar om hur undervisningen skall se ut och vad den skall innehålla. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka hur skönlitteraturens plats och syfte i kursplanen har förändrats skapa en djupare förståelse för hur kursplanens framställning av litteraturundervisningen har betydelse för ett erfarenhetspedagogiskt arbetssätt. För att kunna göra detta har vi formulerat två frågeställningar som vi arbetat utefter, dessa är:

•Vilken plats har skönlitteraturen haft?

•Hur har det utvecklats (tom Lpo 94, kursplan 2000)?

Vi är också intresserade av hur svenskämnet skulle kunna se ut genom ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Genom textanalys granskar vi svenskämnets kursplaner från Lgr 62 till nuvarande kursplan. Vi utgår från skönlitteratur som ett tema i ämnets kursplaner och vid granskningen har vi undersökt hur olika aspekter av temat gestaltas i texten. Som hjälp vid analysen har vi ställt följande frågor till kursplanerna:

1.Vilket utrymme ges skönlitteraturen i och genom kursplanen?

2.Vad är syftet med att läsa skönlitteratur?

3.Vilken typ av skönlitteratur förespråkas i kursplanen?

4.Kan man skönja det vidgade textbegreppet i kursplanerna?

I undersökningen utgår vi från de frågor vi ställt till texterna. Under varje frågeställning diskuterar vi kursplanerna i kronologisk ordning. Granskningen av kursplanerna har resulterat i att vi identifierat andra teman som är nära knutna till skönlitteratur, ämnets helhet, samtal och reflektion, kulturbegreppet och högt & lågt. I diskussionen knyter vi genom dessa teman ihop undersökningen med vårt syfte och forskningsfrågor samt att vi för ett resonemang runt svenskämnets innehåll med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis tar vi upp några frågor för vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Larsson, Anna, and Sigrid Mattsson. "Skönlitteraturens plats i svenskundervisningen : En jämförande analys av svenskämnesuppfattningar och skönlitteratur på en svensk och en åländsk gymnasieskola." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260937.

Full text

Abstract:

Denna studies ansats är att undersöka hur svensklärare verksamma inom två skolsystem ser på skönlitteraturens funktion i svenskundervisningen, och om detta kan säga något om vilka svenskämnesuppfattningar som dominerar på respektive skola. Detta kopplas till den rådande skoldebatten, där den svenska skolan ofta jämförs med den finska gällande elevers resultat, kvaliteten på undervisningen och synen på lärarna. Därför är det relevant att studera om skillnaderna mellan lärarnas åsikter och arbetssätt skiljer sig åt i en så pass hög grad som det låter i debatten. Lärarnas uppfattningar om litteraturen i svenskämnet undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare i ett studieförberedande gymnasium i Sverige och ett motsvarande sådant på Åland. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var Malmgrens tre ämnesuppfattningar svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i vilka vi inplacerade lärarnas utsagor, för att utröna den dominerande uppfattningen på respektive skola samt likheter och skillnader skolorna emellan. Resultatet visade att den svenska skolan genomgående hade en erfarenhetspedagogisk svenskämnesuppfattning, medan den litteraturhistoriska bildningsuppfattningen dominerade på den åländska skolan. Dock gick det att skönja vissa litteraturhistoriska bildningsdrag i den svenska skolan, speciellt med tanke på urvalet av litteratur, då främst klassiker valdes, även om majoriteten inte vill ha en lokal kanon. På den åländska skolan syntes även en viss erfarenhetspedagogisk framtoning, speciellt med tanke på urval som delvis baseras på elevernas egna förutsättningar men det syntes också på argumenten om varför eleverna ska läsa litteratur alls. De åländska lärarna uttryckte även en vilja om att arbeta mer enligt det erfarenhetspedagogiska sättet i framtiden, även om systemet inte riktigt tillåter det. Utifrån detta kan slutsatsen dras att både den svenska och åländska skolan allt mer intar en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning med eleven mer i centrum. Dock är den litteraturhistoriska traditionen stark på Åland.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Gillgren, Lindahl Albin. "”Det är någon sorts destillerad mänsklig erfarenhet genom seklen” : En studie om svensklärares syn på skönlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202578.

Full text

Abstract:

Denna studie har som mål att analysera svensklärares syn på skönlitteraturens mening och syfte, både i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskämnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material består av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklärare, fem på gymnasienivå och en på högstadienivå. De teoretiska utgångspunkterna är i studien hämtade från tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskämnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade ämnesemfaser. Utöver detta blir lärarnas intervjusvar även analyserade och diskuteras utifrån en pågående litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklärares påstådda alltför subjektiva analysförmåga. Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrån lärarnas svar blir litteraturen ett mångfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmågor. De mest framträdande syftena med litteraturen, både generellt och pedagogiskt, är enligt lärarna att ge allmänbildning, skapa förståelse för tidsepoker samt för andra människor, ge språkträning och utveckla den egna kreativiteten. Genom lärarsvaren blir det också tydligt att dessa är starkt påverkade av eleverna vid litteraturvalen till undervisningen och att de är fullt medvetna om olika sätt att tolka och analysera. De uppvisar därmed en vid kompetens kring litteraturstudiet och inte enbart ett förespråkande av subjektiv tolkning av litteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Mårtensson, Enya, and Rebecca Dahlman. "Mellanstadiets skönlitteraturundervisning : Fem lärares syn på skönlitteratur och didaktiska val." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22015.

Full text

Abstract:

Den tidigare litteraturdidaktiska forskningen visar på flera positiva aspekter av skönlitteraturundervisning (Ewald, 2007; Ingemansson, 2020; Molloy 2002; m.fl.) Det finns dock en rädsla att glappet mellan denna forskning och lärares praktik är för stor. (Wintersparv, 2018). Trots den stora mängd forskning inom skönlitteraturdidaktiken fann vi en lucka då den befintliga forskningen som utgår från mellanstadielärares syn på skönlitteratur och deras didaktiska val är närmast obefintlig. Studiens syfte är därmed att undersöka fem svensklärare på mellanstadiets syn på skönlitteratur och deras didaktiska val i en kvalitativ empirisk studie. Som metod för datainsamling valdes semistrukturerade intervjuer samt skriftliga följdfrågor. Resultatet av studien visar att samtliga lärare har en positiv syn på skönlitteratur men även att de fem lärarnas didaktiska val i skönlitteraturundervisning skiljer sig åt. Det är dock svårt att se om detta beror på Högskolan Kristianstad | 291 88 Kristianstad | 044 250 30 00 | www.hkr.seen brist i lärarnas didaktiska medvetenhet eller om det är en brist i lärarnas professionella språk. Studien visar även att det finns förutsättningar som är avgörande för lärares skönlitteraturundervisning oberoende av lärarnas didaktiska medvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Briby, Anne-Lie. "Är det skolans uppgift att locka elever att läsa skönlitteratur? : En fundering om skönlitteraturens roll i svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18184.

Full text

Abstract:

Att läsa skönlitteratur står som centralt innehåll i Lgr 11 och svenskläraren ska väcka lusten att läsa. Jag har intervjuat fem svensklärare om deras syn på skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan ställt i relation till relevant forskning på området. Resultatet visar att forskningen och lärarna är överens: Läsning av skönlitteratur är mycket viktigt för läsförståelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lärarna känner sig misslyckad som svensklärare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse. Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna ska läsa skönlitteratur eftersom man blir en bättre människa om man läser mycket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hahn, Gabriella, and Munira Warsame. "Lärares tankar om skönlitteratur i svenskundervisningen: legitimeringar, ämneskonstruktioner och kanonlitteratur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29534.

Full text

Abstract:

Att välja skönlitterära texter är en utmaning som alla svensklärare i landet tampas med. Syftet med vår undersökning är att utveckla kunskap om hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitteratur i svenskundervisningen. Vidare vill vi undersöka hur dessa resonemang kan relatera till olika litteratur- och ämnessyner och ämneskonstruktioner av svenskämnet samt hur de förhåller sig till en globaliserad värld. Syftet har sedan mynnat ut i frågeställningar som rör hur lärare legitimerar sina textval, hur deras litteratur- och ämnessyner ser ut samt hur de reflekterar kring val av kanonlitteratur och kulturarv i relation till den globaliserade värld vi lever i idag.  För att samla in material till undersökningen har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare som är verksamma i olika delar av landet. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ dataanalys. Resultatet tolkades därefter utifrån olika teoretiska perspektiv; de didaktiska frågorna vad och varför, kulturell identitet samt ämneskonstruktioner där vi använt Martin och Roses, Balls samt Malmgrens olika fyrfältsmodeller. Resultatet visade att lärarna legitimerade sina val genom att hänvisa till de olika kursplanerna för svenskämnet. Därmed var styrdokumenten den mest styrande faktorn bakom lärarnas textval. Lärarnas litteratur- och ämnessyner skiljde sig också åt beroende på vilken litteraturundervisning som bedrevs. Litteraturundervisningen utöver det litteraturhistoriska momentet var mer varierad med fokus på språkkunskaper, färdighetsträning och texttypsskrivning medan den litteraturhistoriska undervisningen var mer lärarstyrd med fokus på kronologiska epokstudier. Vad gäller läsningen av kanonlitteratur lyfte lärarna fördelar – såsom en likvärdig utbildning, och nackdelar – exempelvis det ålderdomliga språket som betraktades som ett hinder. I diskussionen menar vi att det finns flera faktorer som påverkar lärares testval, till exempel styrdokumenten och svenskämnets traditioner. Slutligen argumenterar vi för att de didaktiska frågorna vad och varför borde få ett större fokus inom forskningsområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sundin, Anders. "”Att ge barn möjlighet till ett eget litterärt liv är det bästa man kan göra för dem” : - en intervjuundersökning om lärares och skolbibliotekariers syn på skönlitteraturens roll i högstadie- och gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143883.

Full text

Abstract:

This thesis concerns book reading in school, how to work with it and why. My study includes research from four different writers based on the benefits of reading literature and working with this in schools and with children. I have also studied four reading and writing projects relevant for my thesis. I interviewed two teachers and one school librarian on how they use literature with students and their opinion of book reading in their professions. Discussions in my thesis regarding the advantages of reading books concludes that it is not only good for your reading and understanding, but also for your entire being. You will grow as a social and empathic person and your understanding of other people and cultures will make you a better citizen of the democratic society we live in.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Andersson, Amanda, and Matilda Stenqvist. "Kan läromedel vara diskriminerande? : En studie om intersektionalitet och dess framställning i digitala läromedel inom svenskämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171006.

Full text

Abstract:

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sigurdsson, Jonsson Stina. "Litteraturundervisning i mätningarnas grepp : Svensklärares resonemang kring arbete med skönlitteratur i svenskundervisning på gymnasiet." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35993.

Full text

Abstract:

Styrdokumentens olika skrivningar för svenskämnet betonar läsning utifrån olika aspekter. I läroplanen och det övergripande syftet i kursplanerna handlar läsning om personlig utveckling och demokratiska aspekter medan kunskapskraven läg-ger vikt vid läsning som ska resultera i litteraturvetenskapliga analyser. Skolan har de senaste åren kommit att lägga ett allt större fokus på mätningar vilket har lett till att den estetiska läsningen har fått stå tillbaka för läsning som lättare låter sig mätas. Syftet med denna uppsats är därför att belysa hur svensklärare på gym-nasiet beskriver litteraturundervisning i relation till meningsfullhet och kravet på mätningar. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med sju svensklärare i fokusgrupp, parintervju samt i individuella intervjuer. Studiens teoretiska ram-verk utgår ifrån receptionsteorier, som visar hur mening och betydelse skapas i läsarens möte med texten, och där erfarenheter och kontext avgör vilken bety-delse som uppstår.Resultatet visar att skönlitteraturen ses, av samtliga intervjuade lärare, som ett passande redskap för att behandla skolans demokratiuppdrag och för att eleverna ska utvecklas på olika sätt. Endast en lärare uttrycker att hon vill använda skön-litteratur för att ge eleverna möjlighet att uppleva litteraturen och få ta del av berättelser. Dock upplevs läsning som ett svårmätbart område och där den största utmaningen är elevernas motstånd, då de tycker det är både svårt och meningslöst att ta sig igenom en roman. I genomförandet av undervisningen blir det kunskaps-kraven som främst blir styrande, då examinerande uppgifter läggs till läsningen, som analyser och utredande texter, vilket leder till läsning av det mer efferenta slaget. De intervjuade lärarna ger uttryck för att vilja komma bort från den läsning som utgår från eleverna själva för att i stället sätta texten i fokus. Studien visar att lärare hanterar styrdokument och motstånd på olika sätt. En lärare försöker sätta djup före bredd och sätta sig in i elevernas perspektiv för att förstå vad som blir meningsfullt för dem. Andra lärare resonerar i andra termer och slår fast att det är analyser som läsningen ska resultera i och att allt inte kan vara roligt i skolan.Studiens resultat visar att det således är av vikt att rikta ljuset mot litteraturundervisningen i skolan och lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning som blir meningsfull för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nilsson, Emma. "Att känna igen och att känna till : En kvalitativ intervjustudie omyrkesverksamma svensklärares mål med och strategier för skönlitteraturundervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54854.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker (1) sex yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenskas mål med skönlitteraturundervisningen, (2) samma lärares strategier för skönlitteraturundervisningen samt (3) vilken roll subjektiv kontra objektiv läsning spelar i deras skönlitteraturundervisning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter från fem olika gymnasieskolor i Mellansverige. Resultatet visar att studiens tillfrågade lärare upplever skönlitteraturundervisningen som en utmaning, både på grund av elevernas motstånd och rådande distansundervisning. Detta påverkar både deras mål, som uttrycks som läsupplevelse och akademisk utveckling, och deras strategier, vilka är att göra litteraturläsningen mer ”tillgänglig”, att arbeta med intresseväckande verk och använda sig av litteratursamtal. Av resultatet framkommer också att lärarna arbetar olika mycket med subjektiv kontra objektiv läsning, och att vilken av de båda som klassas som mer avancerad varierar. Skönlitteraturläsning anses dock vara en grund till att fostra goda samhällsmedborgare, och mer stöd i hur skönlitteraturundervisning kan och bör bedrivas anses nödvändigt för både lärarnas och elevernas skull.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Eriksson, Karin. "Kulturarv, underhållning eller personlig utveckling : En kvalitativ undersökning om gymnasielärares syn på syftet med att läsa skönlitteratur inom svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4832.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning. Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program. Skillnader märks dock då man jämför hur informanterna behandlar läsning av populärlitteratur samt läsning av äldre litteratur. Ett flertal informanter uttryckte uppfattningar som överensstämmer med tidigare forskning, men resultatet visar på stora variationer, vilket sannolikt får konsekvenser för undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Malcolm, Ellen. "Dystopin i svenskämnets värdegrundsarbete : Den didaktiskapotentialen i Hungerspelen, Den Utvalde och Leendet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21437.

Full text

Abstract:

Inledning: Skolans styrdokument fastställer att den svenska skolverksamheten har ett dubbelt uppdrag som innefattar både kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget. Att använda sig av dystopisk skönlitteratur i svenskundervisningen kan förena dessa uppdrag eftersom den dystopiska genren ofta belyser omvärldsfrågor och dagens samhällsproblem. Därutöver har den dystopiska genren ökat i popularitet och lockar många unga läsare vilket gör den fördelaktig att använda i svenskundervisningen. Undersökningen ämnar därför att belysa vilken didaktisk potential tre vanligt förekommande skönlitterära dystopier har i svenskämnets värdegrundsarbete. Didaktisk potential används i enlighet med Alkestrands(2016) definition av begreppet. Syfte: Syftet är att belysa tre skönlitterära dystopiers didaktiska potential i svenskämnets värdegrundsarbete. Metod: Undersökningen bygger på metoden tematisk analys samt den kvalitativa, textanalytiska metoden närläsning. Undersökningen utgår från tre skönlitterära dystopiska verk som bearbetats och analyserats med hjälp av Alkestrands (2016) definition av teorin didaktisk potential. Resultat: De dystopiska verken som studeras i undersökning innehåller många möjligheter att problematisera värdegrunden. Utifrån teorin didaktisk potential har verken som undersökts didaktisk potential eftersom de innehåller möjligheter att belysa vardagliga företeelse ur ett främmande perspektiv, så kallad främmande göring. De främmandegörande aspekterna utgörsav att elever introduceras till världar som är olik den som vi lever i nu. Samtidigt förekommer det igenkänning i och med att de dystopiska världarna anknyter till företeelser som elever kan känna igen från vårt samtida samhälle. Dystopierna ger möjlighet till att den narrativa fantasin tränas genom de etiska och moraliska frågor som tas upp. De litterära verken anknyter tilldiskussioner och problem i vår samtid, men innehåller också motsättningar och moraliska dilemman som en läsare måste förhålla sig till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Selava, Eldina. "Tyst läsning, högläsning och ljudböcker : En studie om gymnasieelevers och gymnasielärares val av metod för tillägnande av skönlitteratur." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47512.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sjödin, Emma. "Erfarenhet, Färdighet eller Bildning? : En komparativ pedagogisk textanalys av hur två läromedel i svenska behandlar undervisningen av skönlitteratur." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48679.

Full text

Abstract:

Syftet med den föreliggande studien var att med utgångspunkt i relevant forskning och de tre ämneskonceptionerna för svenskämnet analysera hur två läromedel, som används i svenskundervisningen i årskurs 2 på gymnasiet legitimerar och organiserar litteraturundervisningen i svenskämnet. Metoden som har använts i studien var en kvalitativ, komparativ pedagogisk textanalys av två läromedels innehåll. Materialet jämfördes med tidigare forskning och de tre svenskämneskonceptionerna för att kunna jämföra de perspektiv som läromedelsförfattarna har tagit och för att undersöka vad detta skulle kunna få för konsekvenser i litteraturundervisningen. Resultatet visar att läromedlen, till viss del, innehåller spår av alla tre ämneskonceptioner. Materialet i fråga är i linje med och stöds av kursplanen för svenskämnet i Lgy 11 (Skolverket). Trots detta drogs slutsatsen att användningen av läromedel i gymnasiets svenskämne bör med fördel kombineras med hela, skönlitterära verk för att uppnå ämnets fulla potential.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hermansson, Ellen. "”Asså, läsning är ju ändå rätt så kul” : En studie om högstadieelevers inställning till den skönlitterära läsningen i svenskämnet." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33159.

Full text

Abstract:

Mycket av den forskning som finns idag visar att läsmotivationen hos skolungdomar sjunker. I denna studie undersöks högstadieelevers attityder till skönlitterär läsning i skolan samt undersöks hur det går att förändra de attityder som finns. Frågeställningarna som användes i studien var: • Vad tycker eleverna om skönlitterär läsning i skolan? • Vad motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur i skolan? • Hur tycker eleverna att litteraturundervisningen borde gå till i skolan? Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer och sju stycken respondenter intervjuades en och en. Studiens resultat är att attityden till skönlitterär läsning i skolan är både positiv och negativ, men att respondenterna också poängterar flera aspekter att ta hänsyn till för att höja läsmotivationen hos dem. De aspekter som främst lyfts fram vid intervjuerna är variation i undervisningen, lärarens attityder samt igenkänningsfaktor i boken. Många av respondenterna använder i sina svar även ordet ”spännande” för att beskriva hur en bra bok skulle vara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andrén, Johanna, and Erik Juberg. "Man kan inte läsa allt : En litteraturstudie om lärares val av klassisk skönlitteratur i årskurs 4-6." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43537.

Full text

Abstract:

Debatten gällande införandet av en litterär kanon i litteraturundervisningen har pågått i media och skolor runt om i landet under de senaste åren. Detta väckte intresset att närmare undersöka hur lärare väljer skönlitteratur till undervisningen, då det idag inte existerar någon formell kanon i den svenska skolan. Syftet med denna litteraturstudie var att granska vad forskning inom litteraturundervisning i modersmålsundervisningen lyfter fram som avgörande faktorer för lärares val av klassisk skönlitteratur. Vi ville även undersöka vad forskningen säger om huruvida lärare ser på klassisk respektive nutida skönlitteratur på olika sätt, ställer olika krav på dem, samt vilka konsekvenser detta i så fall kan få för elevernas utbildning ur ett likvärdighetsperspektiv. För att göra det utgick vi från följande frågor: (1) På vad baserar lärare sina val av skönlitterära klassiker?, (2) Hur skiljer sig lärares krav på klassisk respektive nutida skönlitteratur för barn och ungdomar gällande inkludering, ur exempelvis mångfalds- och genusperspektiv? och (3) Vilka konsekvenser får lärares val av klassiker för en likvärdig litteraturundervisning?För att kunna besvara dessa frågor genomfördes en litteraturstudie där källmaterial som behandlar lärarens val, litteraturundervisning och svenskämnet analyserades genom närläsning.Resultatet av studien visade att lärare i stor utsträckning baserar sina val av skönlitteratur på en informell kanon som bygger på egna och andras erfarenheter. Lärare väljer också litteratur utifrån hur elevgruppen ser ut och dess motivation, samt vad läraren har för mål med undervisningen. Det visade sig att kraven som ställs på klassisk och nutida skönlitteratur skilde sig, men inte ur det hänseende frågan avsåg. Svaret på den tredje frågan var att litteraturundervisningen i den svenska skolan inte är likvärdig. Detta på grund av bristande direktiv i kurs- och läroplan, avsaknad av fortbildning för lärare samt ibland bristande tillgång till böcker och avsaknad av fungerande skolbibliotek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Sandra, Ström. "Litteratururval: påverkan eller val? : En kvalitativ intervjustudie om litteratururval inom svenskämnet i grundskolans senare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72614.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur verksamma lärare i grundskolans senare år resonerar vid val av skönlitterära verk och författare i undervisningen kopplat till frågan om en litterär kanon och hur dessa lärare ställer sig till frågan om en fastslagen svenska litteraturkanon. Undersökningen skedde via semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 7-9 inom samma kommun. De informanter som deltog i studien är alla kvinnor i åldrarna 39-54 och de har arbetat inom yrket mellan sju och 18 år. Den information som framkom genom intervjuerna var tillsammans med olika teoretiska kanonperspektiv det som utgjorde grunden av analysen där syftet var att finna mönster, samband och orsakssammanhang. Genom intervjuerna framkom 75 enskilda författare och 48 enskilda titlar varav 28 författare och tio titlar återkommer hos fler än en respondent. Analysen visar vidare att det finns en stor mängd olika anledningar och resonemang bakom urvalen samt att ett urval oftast baseras på fler än en anledning. Alla informanter ställer sig emot en fastslagen kanon men fem utav sex lärare anser att det finns litteratur som anses vara viktigare än annan. En slutsats som kan dras utifrån analysen är att även om de medverkande informanterna ställer sig kritiskt gentemot en fastslagen kanon så finns en inofficiell kanon där ett flertal av litteraturhistoriens mest centrala författarskap återkommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Isaksson, Therese, Annie Nilsson, and Matilda Westerberg. "Livet är så kort och böckerna är så många - En studie om svensklärares syn på elevmotivation kring läsning av skönlitteratur i svenskämnet." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-904.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Larsson, Per-Erik. ""Ja, du bör inte kanske ha läst den men..." : En studie av elevers uppfattningar om läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68042.

Full text

Abstract:

This study examines students’ thoughts on the purpose of reading fiction in the Swedish upper-secondary school within the subject Swedish. This is then compared to the curriculum for the part of the subject concerning literature. Interviews were conducted with groups of students at one Swedish school with students enrolled at various theoretical programs. The study found that the students mostly focused on abilities not specifically tied to fiction, but rather general abilities concerning reading and language such as vocabulary and speed of reading in the general sense. The students were also found to have some idea of the existence of a literary canon, even though such a canon does not exist within the curriculum.
Den här uppsatsen undersöker elevers uppfattningar om syftet med att läsa skönlitteratur i ämnet Svenska på gymnasieskolan. Detta jämförs sedan med läroplanen GY11:s motivering till litteraturundervisningen inom Svenskämnet. Gruppintervjuer utfördes med elever från en skola i Sverige som läste olika studieförberedande gymnasieprogram. Studien fann att eleverna mest verkade lägga fokus på färdigheter som inte är direkt kopplade till läsning av skönlitteratur utan mer kring färdigheter som är rent generella kring läsning och språket så som ordförråd och läshastighet i största allmänhet. Eleverna verkade ha någon form av uppfattning om existensen av en litteraturkanon, även om en sådan inte existerar i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Thörnell, Klara. "Skönlitteraturen som en introduktion till olika (text)världar : Fyra lärares beskrivningar av sina didaktiska överväganden om världslitteratur i svenskämnet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53741.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie är inriktad på hur lärare i gymnasieskolan ser på möjligheten att inkludera världslitteratur och texter från olika kulturer i svenskämnet. Syftet är att undersöka lärares beskrivna arbetssätt och motiv till att välja denna litteratur till sin undervisning. Postkolonial teori, interkulturellt lärande och det litteraturteoretiska begreppet främmandegöring utgör tillsammans ett teoretiskt ramverk för studien. Det empiriska materialet består av fyra semi-strukturerade intervjuer med svensklärare på gymnasienivå. Resultatet indikerar att lärarna finner det aktuellt att genom världslitteratur lyfta fram allmänmänskliga teman, demokratiska frågor och kulturell mångfald. Således är likheter och skillnader mellan människor en av flera aspekter som lärarna berör. En potentiell problematik som resultatet påvisar är att lärarna uppfattar att elever tolkar skönlitteratur dokumentärt.
The present study focuses on how upper-secondary school teachers consider the possibility of integrating world literature and texts from other cultures in the Swedish subject. The aim is to examine teachers' narrations of their teaching and their motifs for choosing world literature as part of their teaching. Postcolonial theory, intercultural learning and the literary term estrangement constitute the theoretical framework. The empirical material involves four semi-structured interviews with Swedish subject teachers. The result suggests that the teachers find it relevant to use world literature as a context for discussing universal human themes, democratic issues and cultural diversity. Accordingly, similarities and differences between people are one of several aspects that the teachers address. The result raises one potential problem where the teachers report that students tend to interpret fiction documentary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kitanoska, Karolina. ""Att hitta lyckan i det sorgsna" - Mötet mellan högstadieelever och Förr eller senare exploderar jag." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29918.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gustavsson, Samuel. "Om du stirrar in i värdegrunden tillräckligt länge, så stirrar den tillbaka : Om svensklärares syn på kontroversiell skönlitteratur kontra läroplanens värdegrund." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45228.

Full text

Abstract:

Studien består av en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra svensklärare från grundskolan i syftet att undersöka hur svensklärare resonerar och förhåller sig till urval av kontroversiell litteratur. Ett kompendium av kontroversiella texter sammaställdes, som lärarna tog del av och som intervjuerna sedan utgick ifrån. Resultat analyserades sedan induktivt och visade på ett antal kriterier med vilka svensklärare väljer kontroversiell litteratur. Ett antal texter blir problematiska att didaktiskt och moraliskt motivera, men läroplanens värdegrund begränsar inte urvalet nämnvärt. Däremot blir en slutsats att en rad ramfaktorer påverkar och kan utestänga viss skönlitteratur då innehållet tangerar psykisk ohälsa. I målet för att uppnå en allsidig, saklig och demokratisk diskussion av kontroversiella frågor genom litteraturen uppstår en rad moraliska dilemman för svensklärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lövgren, Oscar, and Sofia Svarvell. ""Läs nu det här så blir du en god människa..." - En studie av lärares syn på sitt arbete med skönlitteratur på yrkesförberedande gymnasier." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32946.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka hur svensklärare verksamma på gymnasieskolor, med i huvudsak yrkesförberedande program, resonerar kring sitt arbete med skönlitteratur och hur detta tar sig uttryck i deras undervisningsmaterial. Våra forskningsfrågor är: Vilka faktorer eller omständigheter påverkar lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Vilka konsekvenser får detta för lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Resultatet visar att lärarnas syn på svenskämnet, skönlitteratur och läsning kan sammanfattas inom följande kategorier: svenskämnets konceptioner i teori och praktik, kunskaper och attityder inom olika utbildningar, värdegrundsarbete och digitaliserad undervisning. Lärarna rörde sig olika mycket inom dessa kategorier, vilket kom att spegla deras ämnessyn och den plats de menar att skönlitteraturen bör utgöra i svenskämnet på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. En viktig slutsats är att lärare i svenska på yrkesförberedande gymnasier står mittemellan två diskurser, med ena foten i svenskämnet och den andra i yrkesförberedande gymnasiets struktur

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nordqvist, Linnéa. "Berättelser, genus och sexualitet i svenskundervisningen : En komparativ analys mellan Jessica Schiefauers roman Pojkarna och Alexandra-Therese Keinings filmatisering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99816.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att jämföra hur genus och sexualitet skildras i Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) och dess filmatisering från 2016. Studien ämnar även att utröna hur skillnader i fråga om hur medierna skildrar genus och sexualitet påverkar deras didaktiska potential i svenskundervisningen på gymnasiet. Både romanen och filmen analyseras med ett queerteoretiskt perspektiv. I analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genuskontrakt (1997,2001) för att analysera hur medierna förhåller sig till det normativa system i vilket mannen utgör normen. För att analysera hur karaktärerna förhåller sig till socialt konstruerade föreställningar om genus tillämpas Maria Nikolajevas (2017) schema över stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper. Konstruktioner av genus och sexualitet analyseras med Judith Butlers (2007, 1993) teorier om genus performativitet och den heterosexuella matrisen. I syfte att utröna filmens didaktiska potential i förhållande till romanen används Martha Nussbaums (1997) teorier om världsmedborgare och narrativ fantasi. Analysen visade att det både finns skillnader och likheter i fråga om hur genus och sexualitet konstrueras i de två medierna. Skönlitteraturens förmåga att skildra karaktärernas inre liv gör att romanen i större utsträckning kan skildra hur enskilda karaktärer påverkas av genusföreställningar. Filmen ger dock en komplexare förståelse för hur vissa av karaktärerna förhåller sig till genusstereotyper och den heterosexuella matrisen. Den didaktiska analysen visade att både romanen och filmen kan användas i syfte att utveckla elevernas narrativa fantasi, även om det finns mindre skillnader som bör beaktas i didaktiska sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andrén, Johanna. "Undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur och elevers läsmotivation : En kvalitativ intervjustudie med svensklärare i grundskolans årskurs 4-6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49193.

Full text

Abstract:

Denna undersökning behandlar litteraturundervisningen i svenskämnet. Syftet är att undersöka hur konkreta undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur utformas av lärare för att väcka elevers motivation för läsning av skönlitteratur. Det är även att studera hur och på vilken grund lärare väljer ut den skönlitteratur som behandlas i undervisningen. Frågeställningarna är följande: 1. Hur utformar lärare undervisningsmoment kopplade till skönlitteratur för att främja elevers läsmotivation? Och hur anpassas läsinsatser efter elevers behov och motivation? 2. Vilka faktorer anser lärare är viktiga för elevers läsmotivation? 3. På vad, förutom kursplanen i svenska, baserar svensklärare i årskurs 4-6 sitt val av skönlitteratur som behandlas i undervisningen? Brousseaus Didaktiska situationer samt Rosenblatts Receptionsteori har använts som teoretisk ram. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att litteraturundervisningen gått från att till stor del bestå av elevers individuella läsning till att allt mer skönlitteratur behandlas gemensamt genom högläsning och diskussioner i helklass eller grupp. Detta dels på grund av att lärarna har svårt vid delegeringsfasen att få eleverna att ta på sig ansvaret för uppgifter kopplat till den individuella läsningen. Vidare visar undersökningen även att författarbesök kan ha en positiv effekt på elevers läsmotivation. Att eleverna får se att det finns en verklig person med ett budskap bakom texten kan alltså leda till att elever utvecklar ett läsintresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hjelm, Matilda. "Befintligheten av en litterär skolkanon : En systematisk litteraturstudie om existensen av en litterär skolkanon inom litteraturdidaktisk forskning." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36813.

Full text

Abstract:

Den officiella litterära kanonens bortfall från skolans läroplaner efter 1975 bemöttes av skilda reaktioner från lärare och forskare inom litteraturdidaktik (Persson, 2007: 82–83). Med tiden har dock den litteraturdidaktiska forskningens fokus på litteratur-urvalet och en litterär kanon i Sverige minskat och det finns relativt få studier som fokuserar på vilken typ av skönlitteratur som används i undervisningen. Desto mer forskning fokuserar på hur eleverna läser, utifrån synliga läsarter och litteraturens möjlighet till främmandegöring och identifikation. Trots att en uttalad officiell litterär kanon har förlorat sin plats i litteraturundervisningen i skolan går det att ifrågasätta om det inte fortfarande finns en samsyn på litteratururvalet, en inofficiell litterär kanon, i skolans litteraturundervisning. I den här studien granskas hur forskning inom litteraturdidaktik lyfter fram och diskuterar kanonfrågor i under-visningen. Frågeställningarna utgår från hur begreppet litterär kanon förstås och behandlas inom nutida litteraturdidaktisk forskning, om det föreligger en bestämd litterär kanon inom litteraturundervisning och hur en eventuell litterär kanon legiti-meras enligt den litteraturdidaktiska forskningen. Resultatet av studien visar att det finns kanonaspekter och tecken för en inofficiell litterärkanon i samtidens litteratur-undervisning där kanoniserad litteratur främst legitimeras utifrån den dess mål, användning och effekt. En avslutande slutsats är att det existerar en spänning i undervisningen mellan den dominerande synen på litteraturundervisningen som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och en mer läsorienterad litteratursyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Stina, and Rita Oda. "Novellpraliner, tunga klassiker eller ungdomsromaner – didaktiska val av texter i skolans senare år." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30545.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år och gymnasiet ser på litteratur och vilka didaktiska resonemang lärare för när det kommer till skönlitteratur i undervisningen. Vi har även ämnat undersöka hur lärare förhåller sig till en litterär kanon. I vår undersökning har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på såväl högstadie- som gymnasieskolor. Till vår hjälp i arbetet har vi använt oss av forskning såsom bland annat Malmgrens tre ämneskonceptioner. Resultatet visar att lärare förhåller sig olika och har varierande synsätt på litteratur och frågor som rör ämnesdidaktik. Lärarna i vår undersökning har till största del ett negativt förhållningssätt till en eventuell kanon, med reservation för att den skulle kunna vara av godo om fler aspekter togs i beaktande. Resultatet visar även att de flesta lärarna i vår undersökning medvetet eller omedvetet rör sig i svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, men vi har även kunnat se att de lutar sig åt svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Vår slutsats är att alla våra intervjuade lärare anser att litteratur är av största vikt och att det kan gynna elever i deras lärande. Vi har även kommit fram till att lärarna inte explicit nämner de didaktiska frågorna när det kommer till litteraturundervisning, utan att de implicit för en didaktisk diskussion kring detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Johansson, Elin. "Genus i skönlitteratur : En komparativ analys av Elizabeth Bennet och Bridget Jones ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49972.

Full text

Abstract:

This thesis analyses protagonist Elizabeth Bennet in Jane Austen’s book Pride and Prejudice (1813) and protagonist Bridget Jones in Helen Fielding’s book Bridget Jones' Diary (1996) from a gender theory perspective. I use a comparative method to analyse how two themes are portrayed in the books: family and marriage and education and career. The study shows that Elizabeth, from a gender perspective, is controlled by the society and her family's expectations that she must marry a man of the right table. Bridget, on the other hand, lives in accordance to the patriarchal norm, but this seems rather appear on a more personal level. Regarding education and career it seems to have gone from seeing this as an important part of being a woman not just for herself personally but also for being more attractive for men, to an objective perspective where education seems to define your work ability instead of the woman herself. The study, in a didactic point of view, can be useful for teachers to help their pupils to see how gender is constructed and deconstructed from time to time. The syllabus of the subject of Swedish gives opportunities for the pupils to discuss and maybe first and foremost problematize gender and equality in both a literary historical perspective and a personal way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rehbinder, Susanne. "Värdegrunden mellan pärmarna : En komparativ analys av Jan Guillous Ondskan och Chimamanda Adichies Lila hibiskus ur ett värdegrundsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413674.

Full text

Abstract:

Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hjelm, Matilda. "”Det sitter i väggarna å det är tryggt å det är hemma” : En fenomenografisk studie av sex svensklärares upplevelse av en inofficiell litterär kanon i den svenska gymnasieskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37605.

Full text

Abstract:

Riktlinjer gällande litteratururval och förmedlingen av en litterär kanon har alltmer minskat sedan 1975 och kan av en del lärare ha ansetts försvunnit helt vid införandet av Gy11. Tidigare forskning av lärares litteraturval visar dock att det fortfarande existerar en hierarkisering av litteratur där klassiska västerländska verk kanoniseras. Majoriteten av den litteraturdidaktiska forskningen har sedan 2000-talet framför allt fokuserat på att undersöka hur elever läser snarare än vad eleverna faktiskt läser. Den här studien syftar till att undersöka om det existerar en inofficiell litterär kanon på gymnasieskolan. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och referens-ram. Datainsamlingen skedde i form av halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar på gymnasieskolor. Studiens slutsatser visar att det existerar en inofficiell litterär kanon med en stark koppling till litteraturhistoria och klassisk litteratur som kan tolkas härstamma från en kanonförmedling utifrån tidigare läroplaner, lärarutbildningar och läromedel. En litterär kanon utgår enligt lärarna från en samsyn gällande en författare eller ett verks kvalité och plats i under-visningen. Kanoniserad litteratur beskrivs även som mansdominerad och väster-ländsk samt att den säger något om historien och samhället. Lärarna uppger att deras litteraturval främst påverkas av lärarens syn på ämnet, kollegiala samtal, elevernas förkunskaper och vilken kurs de går i men även temaarbeten och litteraturens historiska förmedling. I analysen av lärarnas beskrivning av påverkansfaktorer går det att urskilja kanonaspekter där vissa verk prioriteras och anses självklara, utan en anknytning till de framlyfta faktorerna. Det går därmed att urskilja en inofficiell litterär kanon som ytterligare en faktor till litteraturvalet.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Scheu, Wilhelm. ""Många som kanske inte får glänsa i andra sammanhang kan glänsa i de här sammanhangen" : En kvalitativ studie om svensklärares relation till och arbete med värdegrundsfrågor i skönlitteratur i svenskämnet på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384358.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Johansson, Sofia, and Louise Ingvarsson. "Oron över håravfall mitt i medeltidens litteratur -Hur fyra lärare integrerar sex- och samlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36356.

Full text

Abstract:

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Uddas, Emma. "Läslust! : En litteraturstudie om motivation vid läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29825.

Full text

Abstract:

Med utgångspunkt i tidigare forskning, är syftet i föreliggande litteraturstudie att belysa hur lust till läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas. De frågeställningar som utgör uppsatsens kärna är: Hur kan läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan organiseras och planeras för att väcka läslust? På vilka sätt kan skönlitteratur läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Vilken skönlitteratur kan läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Forskningen förhåller sig överlag samstämmig och kompletterande, förutom viss motstridighet om skrivuppgifter och läsarter. Fullkomligt ense är forskningen emellertid om att organisering och planering av klassrumsmiljöer med goda relationer mellan lärare och elever samt engagerade lärare som visar stort läsintresse kan väcka läslust. Däremot råder delade meningar huruvida den inre eller den yttre motivationen ska bearbetas. Det finns en gemensam syn på den inre motivationen som mest önskvärd. Emellertid hävdar somliga att en fokusering på endast den inre motivationen är orealistiskt inom skolan och förespråkar istället en balans mellan yttre och inre motivation. Andra vidhåller att mer tid borde läggas på just den inre motivationen för att väcka elevers läslust. Gällande läsmetoder är forskningen, som behandlar detta explicit, enig om att smågrupper är ett sätt på vilket skönlitteratur kan läsas för att väcka läslust. Däremot finns inget brett och samstämt svar om vilken läsart som motiverar. Dels framhålls den estetiska och naiva läsningen, dels den kritiska och efferenta men med utgångspunkt i den estetiska, medan ytterligare ett perspektiv proklamerar båda läsarterna parallellt för att väcka läslust. Den tydligast gemensamma ståndpunkten i föreliggande forskning är emellertid att elevnära texter, texterrelaterade till elevers vardag eller erfarenheter genom innehåll, stil, genre eller tema, väcker läslust och där finns inga oenigheter. Studien visar således, att läslust inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas genom engagerade lärare, goda klassrumsmiljöer, läsning och boksamtal i smågrupper samt läsning av elevnära texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bock, Anna. "Skönlitteraturen i läroboken : En undersökning av det skönlitterära urvalet i två läroböcker för gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105810.

Full text

Abstract:

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt. I Svenska timmar förekommer skönlitteraturen som korta citat i den löpande texten för att illustrera eller representera en författare, stil eller epok, texterna presenteras i princip kronologiskt. I Svenska etc. presenteras kortare texter i sin helhet och längre texter av ett utdrag om några sidor, texterna presenteras tematisk och används som ingång till en rad övningar i svenskämnets alla delar. Texterna i Svenska etc. kommer i första hand från 1900-talets slut till skillnad från Svenska timmars texturval som främst är litteraturhistoriskt med tyngdpunkten i skönlitteratur från 1800-talet och 1900-talets första hälft.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Öberg, Moa. "Identitet, sexualitet och skönlitteratur : En studie av svenskämnets litteraturundervisning som didaktisk potential för gymnasieelevers identitetsskapande." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53698.

Full text

Abstract:

Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar: · Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? · På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund. Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Sigurdsson, Jonsson Stina. "Svenskämnets litteraturundervisning – en kamp mellan meningsfullhet och mätningar." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35730.

Full text

Abstract:

Svensklärare har ett omfattande uppdrag på sina axlar. De ska se till att eleverna genom undervisningen blir både språkligt och kommunikativt kompetenta, samtidigt som litteraturundervisningen ska leda till att eleverna lär känna sig själva och andra. Politiska intressen finns med och styr och genom exempelvis styrdokument och nationella prov samt krav på resultat läggs allt större fokus på mätningar. För litteraturundervisningens del är detta inte oproblematiskt, då läsning av skönlitteratur är ett område som upplevs svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap kring det spänningsfält som kan uppstå mellan mätningar och meningsfullhet i litteraturundervisningen i gymnasiet. De frågeställningar som används för att uppfylla syftet är; vilka utmaningar i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen och vilka möjligheter i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie, för att sammanställa aktuell forskning kring problemområdet.I resultatet identifieras flera utmaningar. Bland annat framgår att lärare ser att läsning som utgår från elevernas egna erfarenheter och där varje möte med texten är unikt, bäddar för att eleverna kan utvecklas personligt, lära känna sig själva och andra och således få med sig något betydelsefullt från läsningen och undervisningen. Dock krockar denna bild med hur styrdokument och nationella prov uppmanar till läsning, där skönlitteratur i stället används för att exempelvis besvara frågor där svar antingen är rätt eller fel eller för att skriva texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Lärare tycks också ha olika sätt att förhålla sig till styrdokument och nationella prov, vissa har ett friare förhållningssätt och följer inte slaviskt policys, för att eleverna ska få med sig något av betydelse. Brist på metaspråk är en annan utmaning som framträder i studien. Resultatet visar dock att en utvecklad begreppsapparat liksom didaktisk medvetenhet kan göra det möjligt för läraren att beakta såväl styrdokumentens syftesformuleringar som kunskapskrav.Viljan att skapa meningsfullhet i undervisningen samtidigt som kraven på mätningar är överhängande leder till spänningar och dilemman för svensklärarna när undervisningen ska planeras och genomföras. Å ena sidan kan de välja att följa mätningskulturens ingångna stig, för att leverera och visa upp goda resultat och vara politiken till lags, å andra sidan kan de följa sin övertygelse om skönlitteraturens potential att bidra med meningsfullhet hos eleverna där värdegrund och demokrati också lyfts fram, men där annat riskerar att få stå tillbaka. Oavsett val är det elevernas lärande och utveckling som kan påverkas och hamna i kläm. Denna litteraturstudie visar således att det finns behov av mer kunskap kring vad spänningarna mellan mätningar och meningsfullhet innebär i praktiken för svensklärare och deras elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Andersson, Matilda, and Frida Östberg. "”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40065.

Full text

Abstract:

Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Årheim, Annette. "Medier och identitet : i gymnasisters mångkulturella vardag." Licentiate thesis, Växjö University, School of Humanities, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1269.

Full text

Abstract:

This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective.

The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Landquist, Jonna. "Svensklärares arbete med jämställdhet i praktiken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36510.

Full text

Abstract:

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Wallin, Axel, and Iskan Ahmed. "“We shoot fellers as need shooting, save fellers as need saving, and feed 'em as need feeding” : En narratologisk analys av narrativet i Red Dead Redemption 2 och användningen av rollspel i klassrummet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32609.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker huruvida rollspel (inom TV- och PC-spel) kan bidra till svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Vi har utgått från spelet Red Dead Redemption 2 för att sedan analysera dess narrativ och lyfta fram relevanta perspektiv som kan bidra till elevers skönlitterära kunskaper. Genom den hermeneutiska metoden har vi tolkat spelets innehåll, och genom det litteraturvetenskapliga perspektivet narratologi har vi analyserat och tolkat narrativet. Vi har även uppmärksammat behavioristiska inslag i spelets valmöjligheter då spelaren blir belönad vid vissa val. För att avgränsa arbetet har vi utgått från att fokusera vår analys på temana samhörighet och medmänsklighet. Efter analysen har vi kopplat samman vårt resultat med tidigare forskning om arbete med skönlitteratur och lärares kompetenser. Denna uppsats ämnar inte redogöra för hur ett spel kan spelas under lektionstid, utan att undersöka huruvida elevers tidigare spelerfarenheter kan användas i skolan. Det vi har observerat är att spelet omfattar ett långt och komplext narrativ som är unikt för spelvärlden. Det finns andra spel inom rollspelsgenren som är uppbyggda på liknande sätt, men att narrativet drivs till stor del av spelarens val är unikt för Red Dead Redemption 2. Vi har kommit fram till att om läraren besitter didaktiska kompetenser, relationella kompetenser samt ledarkompetenser kan detta narrativ användas i svenskämnets litteraturstudier i relation till läroplanens riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Skönlitteratur i svenskämnet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles