Dissertations / Theses: 'Skönlitteratur i undervisningen och språkutveckling'

1

Sylejmani, Allisa, and Emelie Albin. "Möte med skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29738.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det.
The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rodin, Emilia, and Emelie Wallin. "Litteratur för språkutveckling hos andraspråkselever : En undersökning hur skönlitteratur används i undervisningen i svenska som andraspråk för elevers språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53044.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken skönlitteratur som används i ämnet svenska som andraspråk, hur den skulle kunna utveckla elevernas språk samt hur litteraturen kan motivera och engagera eleverna i språket. Empirin har samlats in genom semistruktuerade intervjuer med svenska som andraspråkslärare. Respondenternas svar visar att deras elever läser regelbundet i undervisningen. Respondenterna tycks dock sällan använda litteraturen i ett språkfrämjande syfte. Eleverna tycks heller inte uppskatta läsning av skönlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ahrend, Björkman Caroline. "Tummelisa och NO-undervisning - NO och språkutveckling i de tidigare skolåren." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32857.

Full text

Abstract:

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring.Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hedlund, Johanna, and Sofia Lundqvist. "Att lära och utvecklas med hjälp av skönlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20285.

Full text

Abstract:

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Stengård, Marika. "Att använda skönlitteratur i skolan : En studie om hur och varför åländska lärare i åk 4-6 använder skönlitteratur i sin undervisning." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1572.

Full text

Abstract:

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It´s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum´s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading. This essay shows that the teachers are valueing the language develpoment as the most important reason.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Berneling, Susanne. "Skönlitteratur i undervisningen : En studie om skönlitteraturens inverkan på språkutveckling i grundskolans tidiga år." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4289.

Full text

Abstract:

Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling.

The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Tordhag, Christina. "Skönlitteratur och skrivutveckling : Om boksamtal i undervisningen." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7897.

Full text

Abstract:

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk.

The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Wallberg, Ulrika, and Anna Andersson. "Skönlitteratur i undervisningen : En studie gjord på lärares användning och elevers tankar kring skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26947.

Full text

Abstract:

Vi har valt att undersöka hur skönlitteratur används i undervisningen då vi anser att skönlitteratur kan utveckla lärandet och användas i många olika aspekter i undervisningen. Vårt gemensamma intresse av skönlitteratur skapade tanken att se hur det används i klassrummet. Målet var att få en insikt i hur skönlitteraturen används i undervisningen och få lärarnas samt elevernas tankar kring ämnet och hur de överensstämmer. För att få informationen om detta gjordes kvalitativa intervjuer med åtta lärare, en skolbibliotekarie och hundra elever. Resultaten visar hur lärarna arbetar kring skönlitteratur och även deras syn på hur den skulle kunna användas. Även elevernas tankar kring skönlitteratur i både undervisning och hemmamiljö sammanställdes. Analysen av resultaten visar att skönlitteratur används i ämnet svenska och att det då är störst fokus på högläsning. Eleverna ser till största del positivt på skönlitteratur och vill ha mer av det i undervisningen. Lärarna menar att de skulle vilja använda skönlitteratur mycket mer men att det framförallt är tidsbrist som hindrar dem.
We chose to examine how fictional literature is used in education because we believe that fictional literature can aid learning and be used in many different aspects of education. We share a mutual interest in fictional literature and wanted to see how it is being used in the classrooms. The goal was to gain insight into how teachers, as well as students, are using fictional literature, their thoughts about the subject, and if the teacher´s and student´s views correspond. To gain this information we chose to conduct qualitative interviews with eight teachers, one librarian, and one hundred students. The results show how the teachers implement fictional literature in their education, as well as their view on how it could be used further. We also compiled information from the students in regard to both using fictional literature in the classroom as well as how they use it at home. The analysis show that fictional literature is used when learning Swedish and that the focus is on reading aloud. The students mostly view fictional literature positively and would like to see more of it in their learning. The teachers reported that they would like to use it more as well, but that lack of time prevents them from doing so.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Karlsson, Angelica, and Caroline Svensson. "Skönlitteratur – ett redskap för lärande : vilken betydelse har skönlitteratur och högläsning i undervisningen?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3663.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Våra resultat visar också att det finns en skillnad avseende vilken litteratur eleverna möter i undervisningen, och att pedagogerna använder sig av flera olika metoder för att bearbeta det lästa. Högläsning är betydelsefull anser de intervjuade pedagogerna, det ger eleverna en möjlighet att få lyssna till något skrivet och bidrar till gemenskap i gruppen genom en gemensam läsupplevelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Green, Niclas. "Mellan A-traktor och skönlitteratur : Didaktiska metoder i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-29388.

Full text

Abstract:

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils’ lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress’ research, Diana Laurillard’s book and Christina Olin-Scheller’s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting. It is possible to work with multimodal/intermedial/intertextual texts, in many ways.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en multimodal/intermedial text kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Detta skall ske genom att utgå från elevernas perspektiv och referensramar, söka rätt på en aktuell text som finns i elevernas vardag och se om det blir intressant för eleverna att arbeta med en sådan text. Jag har valt att arbeta med Gunther Kress forskning, Diana Laurillards bok om ämnet och även Christina Olin-Schellers avhandling om ämnet, samt därutöver relevant och nödvändigt material för att vetenskapligt förankra begrepp och synpunkter. Jag har använt mig av en lektionsplanering, en utförd lektion samt tre kvalitativa intervjuer i efterarbetet av lektionen för att uppnå mitt syfte. Lektionen utspelade sig våren 2012 på en svensk gymnasieskola. Utifrån ett kvalitativt förhållningssätt diskuterar jag resultatet, vilket visar en mycket positiv respons på att hämta upp en multimodal/intermedial aktuell text från elevernas vardagsmiljö, och arbeta med denna i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gelfgren, Anna-Sara. "Skönlitteratur på mellanstadiet : En studie om hur ett antal lärare använder skönlitteratur och högläsning i klassrummet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103003.

Full text

Abstract:

The main focus of this study is to describe how, and for what reasons teachers use literature and fiction as a pedagogic tool. A qualitative study was made by interviewing four teachers about their language teaching. Working with fiction as a teaching-aid in school can in many ways be favorable to both teachers and pupils. In terms of children’s language development, research shows that using fiction as an educational tool can stimulate pupils’ well-being as well as their linguistic improvement. Furthermore, reading aloud to children creates opportunities in common learning experiences which can affect the group’s social relations positively. Common dialogues about reading are also a part of the linguistic development, throughout the time children learn from each other in a socio-cultural learning perspective. Teachers who were interviewed in this study seemed to think highly of literature and fiction as an educational tool. The teachers use fiction in various ways and conditions in their classrooms. Though, all of the informants claimed that there was not enough time and room for using literature as much as they wanted to, partly in keeping with the curricula but also in terms of greater administrative reporting. According to the interviewed teachers, the main reason for using fiction in their teaching is to give pupils delightful reading experiences, and additionally, working with fiction has many positive effects on pupils’ general language development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Augustsson, Alexander. "Vilken är den engelska skönlitteraturens plats i undervisningen? : -En kvalitativ studie kring användningen av engelsk skönlitteratur i grundskolans tidigare år." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14728.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Fredriksson, Tove. "Skönlitteraturens plats i undervisningen : Tre klassföreståndares arbete med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-36830.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Andersson, Annika. "Att använda skönlitteratur i undervisningen - Vad säger barn och föräldrar?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36507.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar.Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lagesson, Josefine, and Nathalie Malmros. "Elevers läsvanor och tidigare erfarenheter i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30531.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar även att elevernas sociokulturella bakgrund påverkar deras läsvanor samt inställning till läsning. Enligt skollagen (2010) ska skolan verka kompensatorisk för de elever som har behovet men om lärarna inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter blir detta en omöjlighet. Slutsatsen är att lärarna inte aktivt tar reda på sina elevers tidigare erfarenheter vilket våra styrdokument kräver. Genom att ha kunskap om elevernas erfarenheter och intressen kring läsning kan lärarna matcha elevernas repertoarer så att alla elever utvecklar sitt läsande genom att möta för dem betydelsefulla böcker som de kan relatera till. För att väcka ett läsintresse bör läraren ha kunskap om elevernas erfarenheter annars blir det lätt en icke-matchning. Böckerna eleverna får möta förefaller då som ointressanta för dem då de inte kan relatera det de läser till sin egen värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Arvidson, Karin. "Genuskonstruktion och språkutveckling : diskursanalys av sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker ur ett feministisktperspektiv." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7647.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur. Resultatet visar hur den skönlitteratur som jag studerade ger en normerande syn på vad flickor respektive pojkar får göra kopplat till de dikotomier som förekommer kring maskulint och feminint beteende. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare aktivt diskuterar litteraturen som läses i skolan med sina elever och problematiserar dessa normer för att inte vissa föreskrifter skall bli dominerande för elevers identitets och subjektsskapande.

The main purpose of this essay is to find out what gender models that exist within the school discursive field, and whether fiction books are a part of this. The basis of my essay is that gender coded language has an impact on the possible development of language and on the creation of an identity for girls and boys. The questions it aims to answer are: Do these texts comply with the demands of the syllabus when it comes to stimulating the language development for girls and boys irrespective of their sex; how is gender described in the books and do the main characters in the books have different qualities and possibilities of action when looked upon from a gender perspective? By making a discourse analysis of six literary books read by a 4th grade class I have been able to take out the sentences that describe the female and male main characters. I also interviewed the teacher in order to find out how the students had chosen their books. The result shows that the books I have studied give a standardizing view of what girls respectively boys are allowed to do in correlation with the dichotomies that exist concerning female and male behaviour. In conclusion I can recognize a necessity for teacher to actively discuss the literature read at school with their students and to question these standards in order to prevent certain directions to dominate when it comes to the creation of identity and subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lagerlöf, Andreas. "Språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ studie av lärares berättelser om språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31093.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Dalgren, Evelina. "Skönlitteratur, teknik och naturvetenskap : en systematisk litteraturstudie om användningen av skönlitteratur i undervisningen i årskurserna F-3." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136503.

Full text

Abstract:

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hirvonen, Elina, and Strömblad Johanna. ""Var och en är i sin bok" : En studie om skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254521.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Nguyen, Lilian, and Elina Lind. "Lärarens synsätt på skönlitteratur i undervisningen : Med inriktning på högläsning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45341.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks och presenteras hur skönlitteratur används i undervisningen. Forskningsstudiens syfte är att undersökning verksamma lärare i F-3 och deras föreställningar kring användningen av skönlitteratur i undervisningen, med fokus på högläsningen. För att ta reda på hur lärarna använder skönlitteratur i undervisningen har två frågeställningar formulerats: Hur är lärarnas föreställningar kring skönlitteratur i undervisning? Vad är syftet med skönlitterär högläsning i undervisningen? Studien presenterar delar av kursplanen i svenska ämnet och de mål som eleverna ska uppnå i årkurs tre. Därefter presenteras skönlitteraturens påverkan i språkutveckling, kopplad till forskning och litteratur. Studien är en kvalitativ studie där forskningsstudien har genomförts på ett abduktivt sätt. I studiens metodavsnitt har intervjuer med olika lärare genomfört. Intervjuerna är empirin som resultaten och diskussionen är baserad på. Samtliga respondenter i forskningsstudien använder sig av någon form av skönlitteratur i klassrummet och är medvetna om att det kan bidra till elevernas språkutveckling. Däremot är syftet varierande hos respondenterna. Sedan presenteras lärarnas olika arbetssätt och hur valet av skönlitteratur påverkar elevernas språkutveckling i undervisningen. Därefter presenteras resultatet där respondenternas svar har placerat in i olika kategorier. De kategorierna är användning av skönlitteratur, högläsning och bokval, i dessa tre huvudkategorier finns det underrubriker upptill. Avslutningsvis diskuteras och analyseras empirin samt att slutsatsen av forskningsstudiens undersökning presenteras. Slutsatsen visar på att samtliga lärare har syfte och mål med skönlitterära undervisningen men att de har olika arbetssätt som resulterar till hur mycket de använder skönlitteraturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bexander, Ulrika. "Läsa skönlitteratur - ett nöje eller en plåga? : En undersökning om högstadieelevers attityder till läsning av skönlitteratur och skönlitteratur i undervisningen, samt lärares arbetssätt och syn på elevers attityder." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55284.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att undersöka elevers attityder till läsning av skönlitteratur och skönlitteratur i undervisningen. Syftet är även att undersöka lärares syn på elevers attityder till läsning och skönlitteratur i undervisningen, samt hur lärare använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever. 79 elever från två olika högstadieskolor deltog, liksom 29 lärare från 16 olika högstadieskolor. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en negativ inställning till läsning av skönlitteratur, men anser det ändå vara viktigt att läsa. De flesta av dem föredrar tv/film eller datorspel vid möte av fiktiv värld och majoriteten av eleverna läser aldrig skönlitteratur på fritiden. Resultatet visar också att många av dem är negativt inställda till användandet av skönlitteratur i undervisningen och känner inte att det inspirerar dem till att läsa på fritiden. Vidare visar resultatet att lärarna använder sig av flera olika arbetsmetoder vid användningen av skönlitteratur i undervisningen, och likaså när det gäller arbetet att öka elevers läsmotivation. Majoriteten av lärarna upplever att det finns ett motstånd till läsning av skönlitteratur hos elever och att läsintresset bland elever har minskat. En stor majoritet av lärarna tycker även att läsförståelsen hos elever har försämrats. Lärarnas inställning till skönlitteratur i undervisningen är positiv och många av dem anser också att den kan ha en positiv inverkan på elevers attityder till läsning. Nyckelord: skönlitteratur, läsning, läsförståelse, reception, motivation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Giliyana, Sandi. "Flerspråkiga elevers möjligheter till språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25568.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt examensarbete är att göra en kvalitativ studie med klasslärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare kring deras uppfattningar, arbetssätt med flerspråkiga elever och möjligheterna till språkutveckling samt språkinlärning på en mångkulturell skola. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med grundskollärarna och två observationer hos klassläraren i syfte att få en helhetsbild av lärarens arbetssätt och verksamhet i praktiken i ett flerspråkigt klassrum. Resultatet visar att lärarna har erfarenhet och medvetenhet om hur flerspråkiga elever utvecklar sitt språk på bästa möjliga sätt. Lärarna arbetar till stor del tillsammans för att anpassa undervisningen till eleverna samt ser till att undervisningen bygger på en röd tråd. De arbetar på samma sätt när det gäller tydlighet, förklaring, upprepning, stöd och diskussion om ord och begrepp. Dessutom arbetar de på liknande sätt gällande användning av olika arbetsmetoder och olika material som är enklare eller svårare beroende på elevernas nivå. Intervjun visar att alla tre lärarna har en positiv uppfattning om modersmålets roll och modersmålsundervisningens betydelse för elevernas språkutveckling och språkinlärning till andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Eriksson-Poulsen, Maja. "Lärarmagi genom skönlitteratur : Ett språkutvecklande klassrum." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79929.

Full text

Abstract:

Att tänka högt är språkutvecklande, det finns alltså en tydlig koppling mellan tanken och språket. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där de teoretiska perspektiv som fungerar referensram för studien är sociokulturell teori och konstruktivism. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt grundlärare stödjer elevers språkutveckling genom arbete med skönlitterära texter. I enlighet med detta syftar studien till att besvara dessa fyra frågeställningar: Hur säger sig yrkesverksamma grundlärare arbeta med skönlitteratur i klassrummet? På vilket sätt inbjuds eleven till en skönlitterär värld i svenskundervisningen, enligt yrkesverksamma grundlärare? Vilka möjligheter skapas, enligt grundlärarna för att eleverna ska tillägna sig djupförståelse kring de skönlitterära texter som läses? På vilket sätt kan skönlitteratur fungera som ett verktyg för att främja elevens språkutveckling, enligt yrkesverksamma grundlärare? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem olika verksamma grundlärare intervjuades och dessa valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt deras antal verksamma år inom skolväsendet i åtanke. Det empiriska materialet tolkas och analyseras sedan genom en innehållsanalys där resultatet delas in i tre olika kategorier; bearbetning av skönlitterära texter, inbjudan till den skönlitterära världen och språkutvecklande arbetssätt. Resultatet visar på att grundlärare uppfattar skönlitteratur som något viktigt i skolan eftersom den inte läses mycket på fritiden. Det framkommer även att det finns en önskan om att arbeta mer med skönlitteratur i svenskundervisningen. Grundlärarna ser på skönlitteratur som viktigt och anser att den ska planeras in i undervisningen samt att det bör finnas en planering och ett syfte bakomliggande. Ofta är syftet, enligt grundlärarna att utveckla läsförståelse och djupförståelse eller att väcka lust till att läsa. I resultatet av studien framgår det att lärare anser att skönlitterära texter kan användas som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen men det uttalas inte på vilket sätt. Grundlärarna anser att bearbetandet av skönlitterära texter är viktigt för att det ska kännas meningsfullt för eleven. Boksamtal och gruppsamtal nämns vilket främjar språkutvecklingen enligt forskningen. Dock är frågan om yrkesverksamma grundlärare är medvetna om att de arbetar på ett språkutvecklande sätt? Nyckelord; boksamtal, skönlitteratur, språkutvecklande arbetssätt, språkutveckling, svenskundervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Persson, Sofia, and Leila Mesanovic. "Lärares och elevers uppfattning om den skönlitterära undervisningen- skönlitteratur, ett isolerat eller integrerat delmoment? -." Thesis, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4059.

Full text

Abstract:

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur– och receptionsforskning genomförts. Uppsatsen kopplar sedan ihop teorierna med resultaten av intervjuer med fyra högstadielärare, och enkätundersökningar bland 67 elever på två olika skolor för grundskolans senare år.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna med lärarna och den kvantitativa enkätundersökningen bland eleverna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Resultaten av lärarintervjuerna visar att de fyra lärarna arbetar utifrån en rutiniserad undervisning och att litteratur ofta är ett isolerat delmoment i ett uppdelat undervisningssätt. Intervjuresultaten bekräftas av eleverna som verkar vara av den uppfattningen att litterär undervisning innebär att en bok först läses och sedan recenseras utifrån färdigställda frågor framställda av läraren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Rodrick, Cengic Anna. "Språkutveckling i en meningsfull kontext : Nyanlända elevers tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87770.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar: På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter? Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet? Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna? Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund. Lärarna skulle kunna arbeta mer explicit i undervisningen med att aktivera elevernas tidigare kunskaper, och då inte endast de kunskaper som eleverna fått i svensk skola eller i annan undervisning utan även andra i kontexter.
Nyanlända elevers skolframgång HT2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Jessica, and Madeléne Andersson. "IKT som redskap i undervisningen : En litteraturstudie om digitala verktyg och andraspråkselevers språkutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34373.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nytzén, Karina, and Daniel Paulsson. "Elevers tillägnande av språket vid högläsning av skönlitteratur och sakprosa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45080.

Full text

Abstract:

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur elevers språkutveckling påverkas då skönlitteratur och sakprosa väljs för högläsning. Då läsförståelsen sedan tidigare år setts sjunka hos eleverna i skolan vidtogs åtgärder såsom Läslyftet för att förbättra elevernas språkutveckling. Läsförmågan och läsförståelsen grundläggs i skolans tidiga årskurser. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med innehåll som utvecklar elevernas språkliga förmåga. Elevens färdighetsförmåga ligger inte i fokus för denna studie, utan istället ett bredare spektrum för vad högläsning bidrar med. Utifrån olika slags litteratur utmanas eleven att förstå och förklara innehållet där den språkliga förmågan utvecklas på olika sätt. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat har inhämtats via högskolebibliotekets databaser för att granskas och analyseras. I resultatet framkommer att sakprosa kommer i skymundan då skönlitteratur övervägande väljs för högläsning. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med olika egenskaper för språkutvecklingen och bör således få ta likvärdigt stor plats i undervisningen. Just dialogisk högläsning mellan lärare och elever främjar språkutvecklingen där eleven sätter ord på sina tankar och funderingar i dialog kring litteraturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nidmark, Lena, and Sofie Rosendahl. "Skönlitteratur i språkutvecklande arbete med flerspråkiga elever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45346.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever i de tidiga skolåren. För att utröna vilken litteratur som används och hur valet motiveras, vilka förtjänster och hinder som kan förekomma med skönlitteratur samt hur lärare samverkar i arbetet har vi intervjuat undervisande lärare i skolämnena svenska, svenska som andraspråk samt i modersmålsundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare i svenska, svenska som andraspråk samt modersmål. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databearbetningen gjordes genom allmän kvalitativ analysmetod där transkriptionerna kodades och resulterade i ett antal kategorier. Studiens resultat visar att samtliga lärare ser positivt på skönlitteratur i undervisningen av flerspråkiga elever. Högläsning av bilderböcker är prioriterat tillsammans med diskussion om innehåll. Det råder delade meningar kring urval av litteratur samt arbetssätt men det råder konsensus kring de många vinsterna med skönlitteratur, bland annat dess positiva inverkan på flerspråkiga elevers litteracitet samt dess bidrag till vidgade perspektiv. Samverkan mellan de olika lärarna upplevs kunna underlätta och förbättra urvalet av skönlitteratur som används i undervisning av flerspråkiga elever. Dock skulle denna samverkan behöva stärkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Tuhti, Markus. "Man läser som man lära: : En studie om användandet och betydelsen av skönlitteratur inom engelskundervisningen på gymnasieskolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99641.

Full text

Abstract:

Denna studie har syftat till att få mer kunskap om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att få mer förståelse för några gymnasielärares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen är en intervjustudie där några lärares personliga åsikter och ståndpunkter i ämnet uppfångats och analyserats utifrån den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas. De slutsatser som dragits under studiens gång är bland annat att lärarna verkar styras in i ett mönster i sin användning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvägagångssätt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterära uppgifterna som faktiskt används inte uppmuntrar eleverna till läsning. Lärarna i studien har inte har märkt av någon trendmässig nedgång i läsförståelse bland eleverna. Däremot har de upplevt att eleverna visar tecken på att vara allt mer negativt inställda till skönlitteratur både i skolan och i allmänhet. Samtidigt som läsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bästa sätten för att som elev utvecklas i sitt andraspråk så finns det en del försvårande faktorer bakom användningen av skönlitteratur i undervisningen. De största problemen verkar vara relaterade till hur tidskrävande läsningsprocessen är samt den upplevda negativa trenden i elevernas inställning till bokläsningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Sandström, Camilla. ""Skönlitteratur i skolan” – en studie av några lärares uppfattning om skönlitteraturens plats och betydelse i undervisningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8543.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Granath, Sanna. "Arbete med ord- och begreppsförståelse i svenskundervisningen : En kvalitativ studie i lärares upplevelser av arbetet med ord- och begreppsförståelse i undervisningen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176269.

Full text

Abstract:

Den här studien fokuserar på lärares arbete med ord- och begreppsförståelse. Frågeställning och syfte är formulerat utifrån intresset av att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd. Studien består av intervjuer med tre yrkesverksamma lärare i årskurs 7-9. Lärarna i studien berättar om hur de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att deras elever tar till sig undervisningen. Lärarnas upplevelser jämförs sedan med forskning, Skolverkets bestämmelser och med didaktisk litteratur. Mitt resultat visar att det upplevs viktigt med kontextuellt och integrerat arbete med ord- och begreppsförståelse och att lärarens roll är viktig för att eleverna ska utveckla sitt ordförråd. De didaktiska implikationerna studien föreslår är att eleverna i skolan skulle kunna gynnas av ytterligare styrning i hur lärare arbetar med ord- och begreppsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Källström, Matilda, and Lowisa Hult. "Högläsning i klassrummet : Faktorer som påverkar lärares val av litteratur till högläsning och hur det påverkar elevers språkutveckling." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52425.

Full text

Abstract:

Högläsning är idag en aktivitet som används dagligen i undervisningen i årskurs 1-3. Däremot uppmärksammade vi under vår verksamhetsförlagda utbildning att högläsning används i mån av tid eller som en avkopplingsmetod före raster. Högläsning i skolan är en utgångspunkt för barns framtida lärande och utveckling men i kursplanen i svenska för grundskolan år 1-3 står det inget om högläsning som en del av utbildningen eller som en aktivitet för att främja elevers språkliga utveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur forskning beskriver att högläsning bidrar till elevers språkutveckling samt hur skönlitteratur väljs av lärare till högläsning. Litteraturstudien baseras på flertal vetenskapliga artiklar, böcker och avhandlingar. Resultatet visar att det är flera olika faktorer som påverkar lärares val av skönlitteratur till högläsning. Genom att läraren använder planerade och spontana högläsningsstunder börjar eleven reflektera över texten både gällande sammanhang och syfte. Tillgång av skönlitterära verk är av stor vikt för att eleverna ska få möjlighet att utvecklas språkligt. Boksamtal mellan lärare och elev vid högläsning är en effektiv metod för elevers språkutveckling samt reflektioner över texten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Soléus, Camilla, and Melissa Wahldén. "Språk- och kunskapsutveckling i det kooperativa lärandet - lärarens roll i undervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34521.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att förstå hur lärare arbetar med förhållningssättet kooperativt lärande i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. Genom intervjuer och observationer med verksamma lärare har material samlats in från sex informanter. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och teorin om socialt ömsesidigt beroende analyseras det insamlade materialet och presenteras i olika teman. Det framkommer att trots att lärare har teoretisk kunskap i hur språk- och kunskapsutveckling sker i det kooperativa lärandet så omsätts denna kunskap i olika stor utsträckning i praktiken. Vidare framkommer det att lärare har kunskap i hur deras roll enligt teorier och forskning bakom kooperativt lärande bör se ut, dock ser vi även här stora skillnader i praktiken. Utifrån detta menar vi att det inte räcker med att ha teoretiska kunskaper, för att ett kooperativt lärande ska ske är det är minst lika viktigt att ha kunskap i hur teorin omsätts i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lövrander, Tina. "Svenska som sjunger och sprakar : Poesi i undervisningen av vuxna andraspråksinlärare." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448330.

Full text

Abstract:

Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Strömberg, Sara, and Tina Lennartsson. "”NO är ju lite torrt och faktaspäckat”En studie om användandet av skönlitteratur i undervisningen i naturorienterande ämnen." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4828.

Full text

Abstract:

Studier visar att språket i läroböcker i de naturorienterande ämnena har en hög abstraktions nivå och ofta är skrivna för dem som redan är intresserade av ämnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan användas som komplement till läroböcker, för att skapa intresse och djupare förståelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte är att undersöka verksamma pedagogers användande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande ämnena samt vilka fördelar de ser med detta.

Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med sex pedagoger verksamma i årskurs 4 – 6, utvalda genom en enkätundersökning. Intervjuundersökningen visar att pedagogerna till viss del använder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande ämnena, men att de ser svårigheter med att hitta passande litteratur. De främsta fördelarna, med att använda skönlitteratur i undervisningen, är enligt pedagogerna det vardagsnära språket och möjligheterna till upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andersson, Josefine, and Matilda Åman. "Lärares användning och utformning av högläsning i undervisningen : En enkätstudie med lärare i skolans lägre årskurser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45176.

Full text

Abstract:

Högläsning är en del av den undervisning som elever får erfara i skolan. Frågan är dock hur den undervisningen ser ut och om den är utformad på ett sätt som bidrar till elevernas språkutveckling. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om högläsning som undervisningsstrategi. Vi besvarar frågorna: Hur använder lärare högläsning i undervisningen i skolans lägre åldrar, det vill säga årskurserna F-6? och Vilket syfte har lärare med högläsning i undervisningen? Det gör vi genom att analysera enkätsvar från lärare i Sverige. Resultatet av studien visar att om lärare undervisar med hjälp av högläsning så sker detta med syfte att erbjuda elever vila. Resultatet visar även på andra syften och utformningar av högläsningsundervisning, men dessa är i minoritet. Studien påvisar intressanta samband kopplat till högläsningsundervisning då lärarnas syfte med högläsning är vila eller nöje. Något samband mellan lärares erfarenhet i yrket och användning av högläsning i undervisningen finns inte. Varken erfarna lärare eller lärare som är nya i yrket använder högläsning i större utsträckning. För vidare forskning kan det vara intressant att samtala med lärare för att få en djupare uppfattning av deras val av undervisningsmetod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Kivi, Rebecca, and Nathalie Karlsson. "Livskunskap ur ett bokperspektiv : En undersökning om hur lärare och elever i årskurs 4–6 arbetar med och upplever skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32598.

Full text

Abstract:

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Erlandsson, Malin, and Helena Berglund. "Högläsning i undervisningen - Vad, hur och varför? : En kvalitativ studie om hur sex lärare i årskurs 2 arbetar med högläsning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44615.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Mohell, Tekbilek Rebecka. "Öst möter väst i klassrummet : Tre svensklärares attityder till och erfarenheter av icke-västerländsk skönlitteratur i undervisningen på gymnasiet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184834.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Korsbäck, Josefin. "Bland Qnoddar och andra applikationer : En kvalitativ studie av Ipads i undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25405.

Full text

Abstract:

Det här är en kvalitativ studie där syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt påverkar elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer på en lågstadieskola i Mellansverige där Ipads används i undervisningen. Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskälla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade också att eleverna blev väldigt engagerade i skolarbetet och visade på stora kunskaper och i redan tidig ålder en välutvecklad problemlösningsförmåga både enskilt och i grupp. Det resultat jag fått fram har även visat att lärarens roll i klassrummet underlättas då stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess användare genom applikationen som utformar övningarna efter användarens kunskapsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Roos, Matilda. ""Svensklärarhjärtat blöder" : En kvalitativ studie om elevers läsmotstånd och lärares didaktiska val i den skönlitterära undervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194842.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Mårtensson, Pia, and Ingrid Nilsson. "För att vi skall lugna ner oss - en studie om vad skönlitteraturen används till i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30927.

Full text

Abstract:

Vårt huvudsyfte är att undersöka vad skönlitteraturen används till i undervisningen i de tidigare skolåren med särskild tyngdpunkt på vilken syn lärarna har på skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmåga och förståelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frågor ingår i värdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill även undersöka hur eleverna ser på arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vår undersökning framkommit att lärarna har många olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de använder skönlitteraturen som ett redskap i värdegrundsarbetet. Vi skulle med tanke på den ökade intolerans för oliktänkande som vi har uppmärksammat bland elever, se att man i undervisningen arbetar mer med dessa frågor utifrån skönlitteratur.
The main aim with this study is to examine how fiction is used in primary school teaching. The main focus is to examine which view the teachers have of fiction as an instrument for developing the pupils sympathy for other people and their ability to feel empathy. We believe that these issues are included in the fundamental value issues which according to the curriculum, Lpo94, shall permeate all teaching. A further aim with the study is to examine the pupils view of using fiction as a textbook. We have used a qualitative interview-method to reach the aim of the study. We have found that teachers have several different purposes for working with fiction in teaching and that they use fiction as an instrument in teaching fundamental value issues. Considering the increased intolerance for dissident people that we have witnessed among pupils, we would like to see an increased focus on these issues in teaching, preferably trough fiction!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hallin, Jennie. "Varför bör ungdomar läsa skönlitteratur i skolan och hur kan man gå tillväga i litteraturundervisningen : Hur kan det motiveras att skönlitteratur skall användas i svenskämnet samt exempel på tillvägagångssätt i arbetet med skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14471.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andersson, Alexandra, Frida Svensson, and Martina Thelander. "Bokvalet och dess uppföljningsarbete hos fyra lärare : En kvalitativ studie som undersöker lärares syn på bokvalet i undervisningen samt dess uppföljningsarbete." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16523.

Full text

Abstract:

I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johansson, Veronika. "Flerspråkighet i den ordinarie undervisningen : En kvalitativ studie av några lärares inställning till modersmålsanvändning i den reguljära undervisningen." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53482.

Full text

Abstract:

Arbetets intention är att undersöka ett urval av lärares inställning till användning av flerspråkiga elevers modersmål i den reguljära klassrumsundervisningen, vilka metoder som används och hur lärarna motiverar användningen av modersmålet i klassrummet samt hur de känner att det påverkar inlärningen och språkutvecklingen av andraspråket hos flerspråkiga elever.Arbetet vilar på sociokulturell grund och är genomfört genom kvalitativ analys av intervjusvar givna av fem lärare på lågstadiet i Västsverige. Intervjuerna bestod av frågor som lärarna haft tillgång till innan intervjun och svaren har sedan transkriberats från inspelningar och analyserats kvalitativt med fokus på likheter och skillnader som beskrivs i hur modersmålet används och vilka metoder som lärarna i så fall använder för att integrera användningen av det i klassrummet.Slutsatsen är att alla intervjuade lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av modersmålet är avhängigt det stöd som skolledningen ger för att inkludera andra modersmål integrerade i den reguljära undervisningen.
The intention of this study is to examine the views of a selected group of teachers and their attitudes towards the use of multilingual pupils’ native language in the context of everyday teaching, what methods are being used in such cases, how the teachers motivate the use of a pupils’ use of native language in the classroom and how they feel it affects the learning and language development of multilingual pupils.Sociocultural theory forms the base for the study and qualitative interviews has been used as the chosen method through which interviews with five teachers working in primary school years 1-3 have been analyzed. The teachers work in different schools situated in the western part of Sweden. The interviews were made up of a series of questions which the teachers were given access to prior to their interviews and their answers were transcribed from recordings of the interviews. The transcribed answers were then analyzed with a focus on similarities and differences of the way the native language is used in regular classroom teaching and which methods are used to teach second language learners and integrate the different native languages on an everyday basis.The conclusion made in this study is that all the interviewed teachers see the benefit of including the pupils’ native languages in the classroom on an everyday basis but that only the teachers who have who have the full support of the headmaster use it to an extent that exceeds a varying degree of casual use.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Persson, Katarina. "Skönlitteratur som källa till kunskap : En studie av varför skönlitterära texter används i gymnasiets svenskundervisning och hur lärare där ser på sin kompetens gällande användning av skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1073.

Full text

Abstract:

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Larsson, Therese. ""Det finns ju en idé om att en lat svensklärare kan dra på en film och gå ut och dricka kaffe..." : En kvalitativ studie om lärares tankar om integrering av film och litteratur i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200472.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lindgren, Sara, and Evelina Arvidsson. "Högläsning i Förskolan : För en mysig stund eller för språkutveckling?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143585.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kunskap om pedagogers inställning till, samtuppfattning om högläsning som företeelse i förskolan. Vi har undersökt hur och i vilketsyfte högläsning används i förskolan samt vilken uppfattning förskollärare har om högläsningensbetydelse för barns språkutveckling. I denna studie har sju informanter intervjuatsoch samtliga informanter arbetar inom förskolan. Resultatet av intervjuerna visaratt högläsning är ett vedertaget inslag i förskolans verksamhet. Syftet med högläsningen iförskolan är dock varierande, där de två mest centrala ändamålen är för omsorg samt förspråkutveckling. Resultatet klargör även att samtliga informanter anser att högläsninggynnar barns språkutveckling, men att arbetsmetoderna är av varierande karaktär. Informanternabelyser att det egna förhållningssättet är betydelsefullt i högläsningssituationerdå det vidare påverkar barnens intresse för litteratur. I resultatet framkommer samverkanmed biblioteken som en viktig faktor för informanternas språkutvecklande arbete.Dessvärre varierar tillgången till bibliotek väsentligt bland informanterna. I diskussionenframkommer våra uppfattningar om hur högläsning i förskolan kan tillämpas på ett mergenomtänkt sätt samt vilken betydelse vi anser att förskolans uteslutande ur skollagenhar för det läsfrämjande arbetet mellan bibliotek och förskola.
The aim of this qualitative study was to gain knowledge about teachers attitude towardsand perception of reading aloud as a phenomenon in preschools. We have studied howand for what purpose reading aloud is used in preschools and what perception preschoolteachers have about the importance reading aloud has for children’s language development.To this study seven informants has been interviewed and all informants work inpreschools. The results of the interviews show that reading aloud is a recognized featureof preschool activities. The aim of the read aloud activities in preschools is howevervaried, where the two most central purposes are for care and for language development.The results also clarifies that all informants believes that read aloud promotes children’slanguage development, but that the working methods are of varying character. The informantsemphasize that their own approach is important in reading situations, as it furtheraffects the children’s interest for literature. In the results, collaboration with librariansappears to be an important factor for the informants language development work. Unfortunately,the access to libraries varies considerably among the informants. The discussionreveals our perceptions of how read aloud in preschool can be applied in a more thoughtfulmanner as well as the signification we consider that the preschool’s expulsion from theschool law have for the promote reading work between libraries and preschools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ullergård, Pappas Cecilia. "Skönlitteraturens betydelse för elevers läsinlärning och läslust. : En kvalitativ studie på grundskolelärares arbete med skönlitteratur i undervisningen i årskurserna F—3." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45255.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att studera skönlitteraturens betydelse för elevers läsutveckling och läslust samt att undersöka hur grundskolelärare inom årskurserna F—3 jobbar med skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna som har legat till grund för studien har varit ”hur används skönlitteratur i undervisningen för att stödja elevers läsinlärning och läslust?” och ”vad är den generella inställningen till arbete med skönlitteratur utifrån lärares perspektiv?” Detta har besvarats genom att läsa litteratur inom ämnet och genom att intervjua fyra verksamma klasslärare som undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna som hölls var semistrukturerade och kvalitativa och det empiriska materialet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den litteratur som studerats har visat att arbete med skönlitteratur har många positiva fördelar. Några av dessa är ökat ordförråd, berikad fantasi och en ökad förståelse för sig själv och andra samt för omvärlden. Läraren spelar en viktig roll i elevers läsutveckling och hur de motiverar eleverna till läsning har stor betydelse för deras läslust. Samtliga lärare i studien finner arbete med skönlitteraturen viktigt och inkluderar läsning i undervisningen på olika sätt. De ser alla många fördelar med att arbeta med skönlitteratur och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen men finner vissa aspekter mer kritiska än andra. Dessa innefattar tidsbrist och somliga elevers ointresse för böcker. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien har en medvetenhet bakom skönlitteraturundervisningen men att det ibland infaller som en utfyllnad i undervisningen när det blir tid över. Slutsatsen är att samtliga lärare i studien jobbar med skönlitteratur i undervisningen och att de har kunskap om skönlitteraturens många fördelar och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen. Tidsbrist kan dock försvåra arbetet med skönlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ekberg, Cecilia. "Öppna boken och läs högt för eleverna : En studie om högläsning i undervisningen inom årskurs 1-3." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27580.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning? Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling? Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen? Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur? Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse. De tre vanligaste sätten att arbeta för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling är lässtrategier, boksamtal och "En läsande klass". Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika årskurserna är den faktiska tid som ägnas åt högläsning. I genomsnitt läser lärare högt för sina elever varje vecka 1 timme och 59 minuter i årskurs 1 respektive 1 timme och 22 minuter i årskurs 3.
The purpose of the study is to examine how teachers in grades 1 respective 3 describes and justifies the work with reading comprehension and language development along with reading aloud. The study is based on the following questions: How do the teachers describe and motivate their work with reading aloud? What approach are they using to enhance the reading aloud effect on pupils' language? How do teachers work in order that students' reading comprehension will benefit from the teacher reading aloud? Does the active work with reading aloud differ between grade 1 and grade 3 in these particular schools? If so, how? This study was made by using a questionnaire to 50 teachers and interviews with five teachers working in grade 1 and grade 3. The study is based on four theoretical extensions and these are Lev Vygotskijs theory of Socio-cultural perspective, Vygotskijs theory ”Zone of proximal development”, Aidan Chambers theory of discussions of literature and Barbro Westlunds theory of reading strategies. The result of the study shows that teachers describe reading aloud as a positive approach that develops students' language skills and reading comprehension. The three most common ways of working to strengthen reading aloud effect on pupils' language development are reading strategies, discussions of literature and "En läsande klass". The main difference between the different grades is the actual time devoted to reading aloud. On average, teachers read aloud to students weekly for 1 hour and 59 minutes in grade 1 and for 1 hour and 22 minutes in grade 3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Skönlitteratur i undervisningen och språkutveckling'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles