Dissertations / Theses: 'Skönlitteratur'

1

Dalgren, Jennie. "Skönlitteratur i undervisningen : Vilken roll har skönlitteraturen i undervisningen?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4316.

Full text

Abstract:

The purpose of my study is to investigate the wideness of working with fiction in education during the early years in primary school. I want to see in what way fiction is involved and why the teachers choose to work the way they are with fiction. I also want to see what kind of effects this work could have on the development of the pupils. I've done interviews with four teachers to find out about their opinions when it comes to involve fiction into the education. The teachers are all working with pupils between nine and eleven years old. All of the teachers had daily work with silent reading, and the teachers also were reading out loud every day. Reflecting and discussing the books together were very common in the four classrooms. This is giving the pupils empathy and understanding of the world around them. Another way to work with fiction is to use it in different kinds of themes. This is a excellent way to integrate subjects with each other and this work also gives the pupils space to control the education a bit for themselves. All of the teachers used fiction in subjects like geography and history, but the use of fiction was most common in the subject Swedish and certainly with reading. The reason why the teachers worked with fiction in education seemed to be that the all had a big interest in fiction themselves and that they wanted to transmit that feeling to the pupils. Working with fiction can be a great way to make the learning joyful and we can use it I many ways. It's just our own creativity that makes the boundaries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Savoca, Erika. "Indexering av skönlitteratur på forskningsbibliotek. Skönlitteraturen i svenska doktorsavhandlingar." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101628.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Persson, Eva. "Skönlitteratur som kulturell bro : om utländsk skönlitteraturs tillgänglighet på svenska." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19586.

Full text

Abstract:

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability. In order to achieve the goals of the study the author uses a critical realist theoretical framework and combines quantitative and qualitative techniques. Some of the main findings of the study are the domination of Anglo-American fiction and the marginalization of small languages when translating foreign fiction to Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gustafsson, Sarah. "Skönlitteratur och elevers läsförståelse : Sex lärares tankar kring skönlitteraturen som undervisningsverktyg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-89880.

Full text

Abstract:

Undersökningen som genomförts grundar sig på sex lärares beskrivning av hur de använder, och hur de skulle vilja använda, skönlitteraturen i undervisningen. Lärarna arbetar i de tidigare åren (1-3 samt mellanåren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanställts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lärare använder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utsträckning. De lärare som arbetade med äldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssätt, i form av bokloggar och bokrecensioner, när det kom till användandet av skönlitteratur. Detta berodde främst på att lärarna som arbetade med eleverna i de yngre åldrarna mest fokuserade på läs- och skrivinlärning, vilket är naturligt eftersom eleverna är så unga och många är i färd med att knäcka läskoden. Det framkom även att lärarna inte upplevde att de hade tillräckligt mycket kunskap för att använda skönlitteraturen på ett mer medvetet sätt i undervisningen men att effekten av skönlitteraturen ansågs positiv i den bemärkelsen att den leder till utveckling hos eleverna. Exempelvis så utvecklas elevernas läsförståelse och kunskap om olika skönlitterära böcker och dess författare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Dahlin, Karin. "Varför skönlitteratur?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35940.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare år och den syn på litteraturämnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta är ett viktigt område att undersöka då skönlitteratur i stor utsträckning används i grundskolans tidigare år och fyller en viktig funktion då det gäller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i år två på en skola på en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt några elever från klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika högläsningstillfällen. Resultatet av mina intervjuer och observationer visar på pedagogens och elevernas positiva föreställningar kring skönlitteratur. Pedagogen är övertygad om att skönlitteratur fyller en viktig funktion då det gäller elevers utveckling. Resultatet visade vidare, trots de goda ambitionerna från pedagogens sida, att arbetet kring skönlitteraturen till viss del blev isolerat från den övriga undervisningen. Utifrån mitt material förefaller det även som att det inte sker någon gemensam diskussion eller bearbetning av läsupplevelsen bortsett från en individuell läslogg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hultén, Hanna. "Skönlitteratur i svenskundervisningen : Svensklärares uppfattningar om skönlitteratur i svensundervisningen." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37243.

Full text

Abstract:

Intervjustudien är inspirerad av fenomenografi och berör ämnet skönlitteratur i svenskämnet. Examensarbetet har som syfte att undersöka svensklärares uppfattningar om skönlitteratur i svenskundervisningen. Studien besvarar frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? samt Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna? De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna genomfördes med svensklärare som undervisar i grundskolans mellanår. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom att de delades in i olika kategorier som visar på lärarnas uppfattning kring de tre frågorna, Vilka genrer av skönlitteratur används i undervisningen och i vilket syfte används skönlitteraturen?, Hur ser urvalsprocessen av skönlitteratur ut? och Hur ser lärarna på sin del i att skapa läslust hos eleverna? Delar ur det sociokulturella perspektivet som scaffolding, den proximala utvecklingszonen och att lära i samspel med andra ger läsaren en förståelse för grunden i de intervjuade lärarnas praktik och läroplanen. Perspektivet påverkar utformningen av undervisning med skönlitteratur. De olika kategorierna av uppfattningar som utgör resultatet visar på de olika uppfattningar som svensklärarna har kring de tre huvudkategorierna: Syfte med skönlitteraturen, Urvalsprocessen och Läslust. Resultatet visar att romaner är en skönlitterär genre som är överrepresenterad i svenskundervisningen och att genrer som poesi helt saknas. Lärarna i studien ser skönlitteraturen som ett sätt att fly verkligheten, ett sätt att uppnå lugn och ro i klassen samt ett sätt att utveckla elevernas språk. Resultatet visar även att lärarna väljer skönlitteratur som många elever uppskattar men även att lärarna inte alltid gör skönlitterära val själva utan inspireras av både kollegor och olika former av medier. Slutligen visar resultatet att lärarna i studien anser att läslust skapas genom att tipsa eleverna om skönlitteratur, genom att göra skönlitteraturen tillgänglig samt genom att läraren är en läsande förebild för eleverna. Slutsatsen är att lärarna i studien har många och breda uppfattningar kring skönlitteratur i svenskämnet och att skönlitteratur har en mångfasetterad roll inom svenskundervisningen.
This interview study is inspired by phenomenography and concerns the subject of fiction as a part of teaching Swedish. The study answers the questions What genres of fiction are used in teaching and to what purpose is fiction used?, What does the selection process of fiction look like? and How do the teachers view their own part in creating a desire to read among the pupils? The semi structured, qualitative interviews were carried out with teachers who teach Swedish in middle school. The interviews were transcribed and then analysed by placing them in different categories that show teachers perceptions´ concerning the three questions What genres of fiction are used in teaching and to what purpose fiction is used?, What does the selection process of fiction look like? and How do the teachers view their own part in creating a desire to read among the pupils? Parts of the sociocultural perspective such as scaffolding, the zone of proximal development and learning in interaction with others provide the reader with an understanding of the basis of the interviewed teachers´ practice and the curriculum. The perspective affects incorporating fiction into teaching. The different categories of perceptions that make up the result show the different perceptions that teachers who teach Swedish have concerning the three main categories: Purpose of fiction, Selection process and willingness to read. The result shows that novels constitute a genre that is over-represented in the teaching of Swedish and that genres such as poetry is completely missing. The teachers in the study view fiction as a way to escape reality, a way to achieve peace and quiet in the class and as a way to develop the pupils´ language. The results also show that the teachers choose fiction that many pupils appreciate but also that the teachers do not always make the choice of which fiction to use alone but are inspired by colleges as well as different kinds of media. Finally the results show that the teachers in the study consider that the willingness to read is created through giving the pupils tips on fiction to read, providing them with fiction and being a reading role model for the pupils. The conclusion is that the teachers in the study have many and wide conceptions concerning fiction as a part of teaching Swedish and that fiction has a multifaceted role in teaching Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ljunggren, Victoria. "Skönlitteratur och undervisning : Användningen av skönlitteratur i år 1-3." Thesis, Mälardalen University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-554.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Aspeklev, Susanne, and Camilla Gustavsson. "Skönlitteratur som läromedel." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4111.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur pedagoger kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolår 1 – 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan från årskurs 1 går att använda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det är nödvändigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger använder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer också fördelarna med att använda sig av skönlitteratur istället för traditionella läromedel. I resultatet kan utläsas att det är valet och bearbetningen av litteratur som har en avgörande roll för vilka kunskaper och lärdomar eleverna utvecklar. För att skönlitteratur ska kunna fungera som en kunskapskälla måste den bearbetas, för det är genom bearbetningen som en förståelse skapas och utvecklar eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Thor, Linda. "Skönlitteratur och läslust." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1580.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur.

Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Maras, Vedran, and Erik Wetterborg. "Värdegrundsarbete genom skönlitteratur." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11760.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Qvarnström, Linda. "Skönlitteratur i andraspråksklassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347150.

Full text

Abstract:

Att läsa och arbeta med skönlitteratur är ett obligatoriskt moment i svenska som andraspråk på gymnasiet och kräver därför förmåga att läsa litterära texter. Studier har visat att elever med annat förstaspråk än svenska presterar sämre på läsförståelsetester jämfört med elever med svenska som förstaspråk när det gäller såväl litterära texter som informationstexter. Syftet med fallstudien är att undersöka vilka erfarenheter elever och lärare har av skönlitteratur i undervisningen. Den kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjun valdes ut som metod och materialet utgjordes av två andraspråkselever och en lärare i svenska som andraspråk på gymnasiet. Resultatet visade att elever tycker om att läsa böcker som på något sätt berör dem och att skönlitterär läsning är språkutvecklande. Det visade också vikten av stöttning i form av samtal. Slutsatsen är att skönlitteratur ger förutsättningar till utvecklas både språkligt och kognitivt och är därför ett viktigt demokratiskt verktyg i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Barrander, Anna, and Linda Bylund. "Skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31944.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen. Man tillgodoser elevers behov av att utvecklas, både personlighets- och kunskapsmässigt, och man kan lättare individanpassa undervisningen. Skönlitteratur kan i det tematiska arbetet användas som ett verktyg då man vill arbeta ämnesövergripande. Merparten lärare och elever är positivt inställda till skönlitterärt arbete, men det är inte alla lärare som väljer att använda det i sin undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Vesterberg, Maria. "Skönlitteratur i engelskundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32037.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att undersöka några lärares syn på vilket syfte skönlitteraturen i engelskundervisningen uppfyller samt hur de bearbetar den. Undersökningen begränsades till en högstadieskola i en kommun i sydöstra Skåne. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer. Ytterligare information har erhållits från tidigare forskning, litteratur och Internet. Resultatet visar att ordinlärning är det syfte som får mest uppmärksamhet på grund av att alla lärare har svarat det. Dock framkommer det andra syften så som utveckling av läsvanan, triggandet av fantasin samt inblick i andras liv och kulturer. Lärarna har flera olika sätt att bearbeta texter på men mest förekommande är frågor på texten. Dessutom framkommer att skönlitteratur används i viss utsträckning men att läromedelstexten har en desto mer frekvent användning på grund av att skolan har ett dåligt utbud av engelska böcker på skolbiblioteket samt få klassuppsättningar.
The aim of this study was to look into a couple of teachers’ views of the purpose of literary fiction, in English language teaching, and also how they work with fiction in their teaching. The study was limited to a secondary school in a municipality in the south-east part of Skåne. The study was based on interviews. Further information has been acquired from research, literature and the Internet. The result shows that learning vocabulary is the primary purpose according to the interviewed teachers. Another motive to use fiction that was brought up by the interviewees was that it stimulates the reading habit. Moreover, fiction was seen to develop pupils’ fantasy and also their insight into and empathy with other people’s lives and cultures. The teachers have many ways to work with texts and the most common one is working with questions on the text. Furthermore the study shows that teachers are dissatisfied with the lack of English fiction, including class-sets of books, in the school libraries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Cehic, Arijana, and Dzenita Ibrahimi. "Tvåspråkighet och skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30915.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att stimulera barns språkutveckling i en mångkulturell förskoleklass. Vi ville även se hur pedagogerna tänker när de väljer ut skönlitteratur för de tvåspråkiga barnen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer som metod där vi följde fyra pedagogers arbetssätt i två parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande utifrån barnens nivå. Sång, rim och ramsor men framförallt högläsning var centralt i arbetet med dessa barn. Det viktigaste för pedagogerna var att visa att barnen blir hörda och bekräftade. Det har inte varit lätt att dra några slutsatser med utgångspunkt från vår empiri men det vi diskuterar är möjliga för och nackdelar med nivågrupperingar i samband med högläsning. Diskussionen ter sig vidare i att barnens trygghet är väsentlig vid berättande och att vi pedagoger måste vara medvetna om att berättartraditioner och hemförhållanden kan se olika ut hos varje individ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Persson, Ingela. "Synen på skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30937.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar – hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning. Slutsatsen är att jag tydligare upplever vikten av att ha ett synsätt på kunskap och läsning som fokuserar läsarens möte med text, där förståelse byggs i gemenskap, med lusten som drivkraft.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Karlsson, Sebastian. "Skönlitteratur - en hälsokur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36491.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och i vilken utsträckning låg- och mellanstadielärare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att få reda på vad som sagts om ämnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att läsa aktuell forskning på området. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma låg- och mellanstadielärare i kvalitativa öppna intervjuer där mina huvudfrågeställningar var: Hur används skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras färdigt läromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur i undervisningen.Undersökningen visar att de intervjuade lärarna har en positiv bild av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sättet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara högläsning där läraren eller eleverna läser högt för varandra eller egen tyst läsning. Efter eleverna läst klart en bok var det tydligt att lärarna ansåg att det bästa sättet för en elev att arbeta vidare med en bok är att låta denne skriva en bokrecension där det viktigaste är att eleven får visa att han förstått bokens innehåll genom att skriva t.ex. en sammanfattning, beskriva miljön i boken eller beskriva en karaktär. Fokus läggs på att öva färdigheter och på att visa att de har förstått snarare än att diskutera innehållet och elevernas känslor för boken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Tykesson, Carina, and Anna-Lena Wahldén. "Skönlitteratur i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33929.

Full text

Abstract:

SammandragSyftet med detta arbete är att undersöka när, hur och varför skönlitteratur används i förskolans verksamhet. För att uppnå våra syften har vi gjort vår undersökning i två förskolor där vi har observerat verksamheten under fem arbetsdagar på vardera förskola. Vi har också genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. Pedagogerna berättar om skönlitteraturen som något fantastiskt och betydelsefullt medan observationerna visar att skönlitteraturen förekommer vid fåtal tillfällen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Olsson, Cecilia. "Skönlitteratur som undervisningsform." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33855.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun. Jag intervjuade sex stycken pedagoger som alla arbetade på en och samma skola och som arbetar med skönlitteratur som undervisningsform på ett tematiskt arbetssätt. Jag har kommit fram till att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning är ett spännande och givande arbetssätt. Många forskare och pedagoger anser även att det ger en positiv inverkan på barn och elevers läs- och skrivutveckling. Jag anser även att detta arbetssätt är roligt och intressant för både elever men även för oss pedagoger. Nyckelord: skönlitteratur, läs- och skrivutveckling, läromedel, undervisning, upplevelser, religionsundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sylejmani, Allisa, and Emelie Albin. "Möte med skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29738.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det.
The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Nykvist, Åsa, and Annika Sköld. "Skönlitteratur i internationaliseringsprocessen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28400.

Full text

Abstract:

SammanfattningVårt undersökningsområde är baserat på vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och internationalisering, vilket vi fått under utbildningens gång. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida pedagoger använder skönlitteratur i skolan i internationaliseringsprocessen samt vilken betydelse detta har för elevernas utveckling, lärande och förståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som elever i grundskolans tidigare år för att få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi fått visar att samtliga pedagoger ställer sig positiva till att använda skönlitteratur i undervisningen. I intervjuerna med pedagogerna har det framkommit att skönlitteratur kan användas på olika sätt för att öka elevernas förståelse av omvärlden. Vidare menar pedagogerna att skönlitteraturen ger många viktiga trådar i elevernas kunskapsväv som ständigt vävs in i elevernas bild av sig själva och omvärlden. Svårigheterna som pedagogerna belyst handlar om att hitta anpassad litteratur kring internationalisering och de menar också att det finns en spridning av läskompetens i klassen som kan försvåra läsningen av olika skönlitterära böcker. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skönlitteratur har möjligheten att vara en del av elevers internationaliseringsprocess och att den också bidrar till ett aktivt ifrågasättande om världen omkring oss.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Palerbro, Simon, and Anja Wemmert. "Skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29852.

Full text

Abstract:

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt. Pedagogerna var eniga om att empatiskapandet genom skönlitteraturen var den största fördelen. Samtliga pedagogerna bearbetar skönlitteraturen genom boksamtal, dramatisering och skapande. Inom svenskämnet är det färdighetsträning och grammatisk träning som får störst utrymme. De svårigheter med att använda skönlitteratur som pedagogerna fann var att hitta skönlitteratur som passar alla elever och att det är dyrt att köpa in skönlitteratur. Sammanfattningsvis kan vi konstatera med denna undersökning som grund att skönlitteraturen kan spela en viktig roll för elevernas utveckling och lärande.
The choice of topic was influenced by our common interest for fictional literature which we obtained throughout the duration of our education. The aim of our work has been to investigate how and why educationalists use fictional literature within social and Swedish studies, and what influence fictional literature has on students’ learning and development. In order to answer this, we have conducted qualitative interviews with six educationalists that teach social and Swedish subjects in the earlier years of compulsory school, and also use fictional literature as part of their teaching methods. The results show that all educationalists support the use of fictional literature in children’s education, and they all agreed the main advantage of such usage was the feeling of compassion that such literature can create. All educationalists use fictional literature through discussions, dramatisation, and creation. Within Swedish studies, training skills and grammatical training were given the highest priority. The study also identified difficulties of using fictional literature which according to the educationalists derives from the complication of finding literature suitable for all children, together with the increase in cost for obtaining the literature. Finally, with this research we can conclude that fictional literature can play an important role for students’ development and learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Djuric, Persson Caroline, and Sabina Wiklander. "Skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29849.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hedlund, Marie. "Skönlitteratur i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27641.

Full text

Abstract:

SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter.
AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bernström, Ina, and Kim Wedin. "Skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-366794.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Granstrand, Sabina. "Skönlitteratur i helklass." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33309.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindqvist, Robin, and Ebba White. "Hela världens skönlitteraturer? : En diskursanalytisk studie om svensklärares förhållningssätt till icke västerländsk skönlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60480.

Full text

Abstract:

This study investigates teaching of fiction from outside of the Western world. The study was conducted via a discourse analysis of five semi structured interviews with upper secondary school teachers in Swedish language and literature. The aim is to describe how the discourse of fiction from outside of the Western world is depicted by the teachers’ dictums about literature in general and their own teaching of literature. This is done by adapting Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s theoretical conception of signs, floating signifier, moment, articulation, chains of equivalence and subject position along with the pedagogical conceptions inclusion, integration and exclusion. The result shows that the signs “cultures” and “knowledges” were central in the discourse. The signs had the character of floating signifiers, due to the difference in the teachers’ statements. The chains of equivalence showed that fiction from outside of the Western world often was associated with negativity while the European and western fiction often where given a more positive approach. A majority of the teachers’ approach was further characterized by exclusion of fiction from outside the Western world, even though an individual teacher’s approach were characterized by inclusion. Based on the results, we also claim that the discourse concerning fiction from outside of the Western world in the Swedish subject is in a state of change, since the discourse in general was characterized by instability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ivarsson, Madeleine, and Lisa Strand. "Skönlitteratur i undervisningen - en intervjustudie om hur skönlitteratur används som läromedel." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4307.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att se hur lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns några hinder med det skönlitterära arbetet. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på hur skönlitteratur påverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterära arbetet samt vad kursplanerna säger. Det skönlitterära arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lärande. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielärare på skolor i södra Sverige.

Samtliga lärare i vår undersökning använde sig av någon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterära arbetet är viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förståelse. Det mest framträdande arbetssättet var tematiskt arbete samt att lärarna använde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med läs- och ord förståelse. Det största hindret var genomgående bristen på tid och material att arbeta med. Hur väl undersökningen speglar verkligheten är svårt att säga eftersom den var relativt liten samt att lärarna själva fick visa sitt intresse för att deltaga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Enarsson, Jenny, and Alexandra Persson. "Upptäck skönlitteratur! - en studie om hur pedagoger kan använda skönlitteratur som läromedel." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4561.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete. Resultaten av vår studie visar att pedagogerna ser positivt på att använda skönlitteratur och anses påverka elevernas fantasi, identitetsskapande, tankegång och förmåga att visa empati. Genom våra undersökningar framkom olika sätt att bearbeta skönlitteratur, bland annat genom boksamtal, högläsning och tematiskt arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lindberg, Madeleine, and Robert Widell. "Skönlitteratur i undervisningen : En intervjustudie om pedagogers användning av skönlitteratur i skolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19234.

Full text

Abstract:

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv. Det förekommer skönlitterär läsning på flera olika sätt, gemensamt, enskilt,högläsning, tyst läsning och så vidare. Pedagogernas personliga kunskaper och intressenpåverkar läsandet.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Jansson, Emmy. ""Skönlitteratur är hittepå" : En litteratursociologisk analys av en debatt om skönlitteratur 2016." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322982.

Full text

Abstract:

Skönlitteratur är mycket omdiskuterat i dagens samhälle, och i juli 2016 pågick en debatt om huruvida skönlitterär läsning är nödvändig i skolan för att höja de svenska Pisa-resultaten. Den här uppsatsen ämnar att ta reda på varför skönlitteratur är så omdiskuterat, genom att göra en litteratursociologisk analys av argumenten för och emot skönlitterär läsning i skolan. I uppsatsens undersökningsdel går jag igenom de olika argumenten, analyserar dessa och i viss mån jämför dem med varandra. Denna typ av analys har tydliggjort att kopplingen mellan åsikter om skönlitterär läsning och samhälle är stark, och att det i många fall är svårt att utröna vad det är som egentligen diskuteras: vikten av att läsa skönlitterärt eller vikten av att skapa ett stabilt samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Visnjar, Mojca. "Skönlitteratur i SVA-klassrummet : Om lättläst, läslust, och lärares val av skönlitteratur." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168942.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få en inblick i fyra lärares skönlitteraturanvändning i ämnet svenska som andraspråk. Data från semi-strukturerade intervjuer organiserades och analyserades i tematiska områden med fyra övergripande motiv: i vilken utsträckning fyra svenska som andraspråkslärare använder sig av skönlitteratur i deras undervisning, hur detta kopplas till styrdokument, deltagarnas uppfattning om läsning av litteratur i originalversion och lättläst form samt mål med undervisning i, och med hjälp av, skönlitteratur. Denna studie visade att alla fyra lärare uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisning dock anser de ändå att detta inte räcker. Studiens deltagare är eniga om att skönlitteratur kan användas i nästintill alla områden av svenska som andraspråksundervisning. Det kan gynna elevernas grammatikfärdigheter, ordförråd, hör- och läsförståelse samt skrivförmåga. Även om de fyra lärare i denna studie anser att modersmål är en viktig resurs i andraspråksinlärning tillåter de inte dess användning i samband med skönlitteraturaktiviteter under sina lektioner. Stor vikt läggs på val av skönlitteratur som är långt ifrån okomplicerat. Hänsyn måste tas till elevernas ålder, tidigare erfarenhet samt deras intressen. Vidare forskning i större skala behövs för att få ett omfattande och representativt överblick på användning av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk. Denna studie tjänar dock som en hänvisning till hur omfattande användningen av skönlitteratur kan vara och i synnerhet dess ofta oupptäckta potential i ämnet svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Räms, Johansson Mattias. "Skönlitteraturen och användarna. En användarstudie av indexering, informationsåtervinning och skönlitteratur ur ett Sense-Makingperspektiv." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101693.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Johansson, Sara. "Språkutvecklande arbete genom skönlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44849.

Full text

Abstract:

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning. Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer. Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion. Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning. Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Molin, Johanna. "Skönlitteratur i dagens undervisning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30423.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bentzen, Ulrika. "Skönlitteratur bidrar till historiemedvetandet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28182.

Full text

Abstract:

Inom historiedidaktiken är narrationen återkommande inslag och flera författare menar att narrationer i form av skönlitteratur är ett sätt att utveckla historiemedvetandet hos eleven. Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt från intervjuer av pedagoger på en grundskola i Malmö, belysa pedagogers användning av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i historieundervisningen och undersöka om deras arbete med skönlitteratur kan bidra till utveckling av elevens historiemedvetande. Undersökningens analys utgår ifrån Mary Ingemanssons teori om historiemedvetande och dess koppling till skönlitteratur. Undersökningen gjordes genom intervjuer av pedagoger på en grundskola i Malmö. Undersökningen visar att pedagoger använder skönlitteratur som ett redskap i historieundervisningen och det finns teoretiskt stöd för att pedagogernas arbete med skönlitteratur bidrar till elevers utveckling av historiemedvetande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Seyffart, Sara. "Döva tonåringar och skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31926.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur sex döva tonåringars förhållande till skönlitteratur ser ut. Jag har också velat ta reda på vilka faktorer som påverkar dessa döva tonåringars läsning, och om döva romankaraktärer har en inverkan på deras läsupplevelse. Teorin bygger på tidigare forskning om döva och läsning, samt några centrala begrepp från receptionsforskningen. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med samma sex döva tonåringar. Resultatet av undersökningen visar på att döva tonåringar har en allmänt positiv syn på skönlitteratur, men visar också att läsning för dem är mycket förknippad till språkutveckling. Några bland de viktigaste faktorerna till deras läsning visar sig vara språket, familjen och kompisar. Döva romankaraktärer har en viss effekt på tonåringarnas läsupplevelse. Denna undersökning resulterar förhoppningsvis i vissa pedagogiska konsekvenser kring skönlitteratur i dövskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Roos, Katarina. "Olika arbetssätt med skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32933.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Karlsson, Angelica, and Caroline Svensson. "Skönlitteratur – ett redskap för lärande : vilken betydelse har skönlitteratur och högläsning i undervisningen?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3663.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Våra resultat visar också att det finns en skillnad avseende vilken litteratur eleverna möter i undervisningen, och att pedagogerna använder sig av flera olika metoder för att bearbeta det lästa. Högläsning är betydelsefull anser de intervjuade pedagogerna, det ger eleverna en möjlighet att få lyssna till något skrivet och bidrar till gemenskap i gruppen genom en gemensam läsupplevelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Friberg, Petra, and Cecilia Linder. "Att väcka läslust : En studie av skolans skönlitteratur och elevers intresse för skönlitteratur." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4558.

Full text

Abstract:

Detta är en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stämmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det påverkar läslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det är hon eller han som påverkar vilka böcker som läses i skolan. Att man som pedagog har svar på de didaktiska frågorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrågar, är båda viktiga aspekter i att gynna läslusten. Olika teorier om hur och varför man ska läsa presenteras för att dels visa hur man sett på skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att läsa. Elevers efterfrågan har vi fått fram genom att utföra en enkät i årskurs åtta och nio i grundskolan och ett och två på gymnasiet. Resultatet är relativt positivt då det visar sig att eleverna inte är helt avogt inställda till litteraturen som finns. Resultatet visar dock att det finns vissa markanta skillnader i utbud och efterfrågan som skulle kunna åtgärdas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hallberg, Emelie, and Anneli Johansson. "Lässtrategier och skönlitteratur : En undersökning om lässtrategier, läsundervisning och skönlitteratur i ämnet svenska." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Medie-, litteratur- och språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20672.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt. Trots skolors medvetenhet kring läsnings vikt visar rapporter ochundersökningar från statliga utredningar att läsförståelse överlag försämratshos dagens skolungdomar. Vi ställer oss frågorna hur lärare arbetar medskönlitteratur, vad lässtrategier innebär och hur de arbetar med strategierna.Vår metod var en kvalitativ enkätundersökning ochdeltagare var samtliga svensklärare från samma skola. Vårt resultatvisade att lärarnas kunskaper i och om lässtrategier varierade och så ävenarbetet med skönlitteratur och hur de arbetar med elevernas läsförmåga.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läsning är mer än en aktivitet mellanläsare och text, den kan berika människors liv och bidra till en förståelse förbåde sig själva och andra individer. Läsning av litteratur är ettarbetsverktyg och hjälpmedel i undervisningen och det kan skapa delaktighet isamhället då förmågor som kritiskt tänkande och ett analytiskt förhållningssättkan uppkomma i samband med boksamtal eller diskussioner.
This paper investigates five teachers work and teaching about literature and reading strategies based on fiction. Fiction turned out to be an important tool in teaching, especially in reading strategies and reading comprehension. Literature is considered tradition bearer of culture, history and intellectual fellowship and human development. The Swedish curriculum and syllabus has clarified the importance of reading and reading strategies in teaching. Students need access to reading strategies so they can read different types of texts in an effective and efficient manner. Despite schools' awareness of the importance of reading, reports and surveys from government investigate reading comprehension in students’ ability to comprehend reading have worsened. The paper investigates how teachers work with fiction and what reading strategies mean for the participants and how they work with the strategies. Our method is a qualitative survey and the participants are all Swedish teachers from the same school. Our results showed that teachers 'skills and reading strategies varied and so even work with fiction and how they work with students' reading skills. Our conclusions are that reading is more than an activity between readers and the text they have read. Reading can enrich people's lives and contribute to an understanding of both themselves and other individuals. Reading of literature is a tool and a teaching tool which can create participation in society, because students evolve skills such as critical thinking and an analytical approach which can arise when they take part of conversions of books and other types of literary discussions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hawzhin, Palaniajfi. "Skönlitteratur på lågstadiet : En studie om tre pedagogers syn och arbete gällande skönlitteratur." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43780.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to find out how three teachers in Sweden work with literature and fiction in school. The main focus of this study is to examine for what reasons the teachers use literature and fiction as a pedagogic tool. Research shows that using fiction in school as an education tool can develop pupils writing and linguistic improvement. The teachers who were interviewed in this study seem to have a positive attitude to fiction. They also believe that fiction is increasing the pupils´ vocabulary and that group discussions about reading are important because the pupils learn to reflect reading. The interwied teachers´-mention that fiction has a positive effect on pupils’ general language development. The method which was used in this essay is qualitative interviews. The participants have between 3 to 16 years of experience in their work field and the interviews were recorded and took place in their class room.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Berglund, Elin. "Funktionsvariation i skönlitteratur : En litteraturstudie med fokus på hur funktionsvariationer skildras i skönlitteratur." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32606.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att undersöka hur det i kursen Svenska 1 på gymnasiet går att arbeta med två skönlitterära verk, Hannahs hemlighet och Undret, för att skapa medvetenhet om diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt till att styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De frågor undersökningen förankras i är följande: På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen? På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation? Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete? De teorier som valdes för arbetet är crip theory och den transaktionella teorin. Hermeneutik och narrativanalys valdes som metoder för att analysera materialet. Resultatet visade att funktionsvariation skildras genom betoning och kritik av normer i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Dalgren, Evelina. "Teknik, Genusstereotyper och Skönlitteratur : En studie om genusstereotyper och skönlitteratur i lågstadiets teknikundervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167005.

Full text

Abstract:

I dagens moderna samhälle är teknik centralt, dock omtalas ofta teknik som ett manligt område. Om genusstereotyper förekommer i skolans teknikundervisning riskerar eleverna bli begränsade i det tekniska sammanhang de växer upp i. Syftet med studien var att belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikundervisning, elevers möte med teknik i skönlitteratur och bibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Följande frågeställningar ställdes i studien: -Vilka förekomster av teknik och genusstereotyper återfinns i lätt att läsa-böcker? -Vilka föreställningar kring teknik och genusstereotyper har lärare och bibliotekarier? -Hur resonerar lärare och bibliotekarier kring teknikämnet och skönlitteratur och kombinationen av dessa? Genom Mitchams definition av teknik analyserades skönlitterära böcker skrivna för nybörjarläsare, och en tematisk analys genomfördes av intervjuer av lärare och bibliotekarier. Analysen visade att det förekom genusstereotyper kring teknik i lätt att läsa-böcker och att det fanns normkritiska böcker med tekniskt innehåll. Analysen av intervjuerna visade bland annat att lärare inte använde skönlitteratur i teknikundervisningen på grund av tidsbrist men att bibliotekarier gärna skulle hjälpa lärare hitta dessa böcker. Studiens resultat visade en ökande medvetenhet om att fler böcker behövs som inte behandlar teknik genusstereotypt. Studiens slutsats visade att tekniska genusstereotyper som förekommer i lätt att läsa-böcker riskerar stå oemotsagda och möjligheterna som finns med normkritiska böcker med tekniskt innehåll går förlorade när lärare inte hinner efterfråga bibliotekariernas kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Konradsson, Tova, and Sofia Törner. "Skönlitteraturen som undervisningens kärna : En kvalitativ studie om skönlitteratur i skolan i årskurs 4–6." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36275.

Full text

Abstract:

Med skönlitteratur kan människan förflyttas i både tid och rum. Skönlitteratur i skolan kanhjälpa eleverna att få nya perspektiv och möta nya världar. Syftet med vår studie är att bidratill kunskap om lärares arbetssätt med skönlitteratur i klassrummet samt elevers inställningtill skönlitteratur. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer och enkäter med lärareoch elever i årskurs 4–6. I studien deltog sex lärare och 100 elever. Det insamladematerialet i studien har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet.Intervjuerna spelades in och transkriberades. Enkäterna och intervjuerna analyseradessedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att lärare och elever främst är positivatill att använda skönlitteratur i undervisningen och att det finns både fördelar och nackdelarmed skönlitteratur i undervisningen. Studiens resultat visar också att det är vanligt attanvända skönlitterära böcker i litteraturundervisningen och att eleverna tycker det är ett braarbetssätt. Lärarna i studien högläser mycket för eleverna vilket också är det arbetssätt deframhäver mest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Backman, Anita, and Heléne Stenquist. "Med skönlitteratur mot läslust : - en studie om arbete med skönlitteratur i år 1 - 5." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-779.

Full text

Abstract:

Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Edman, Hanna, and Ellinor Vinberg. "Skönlitteratur - ett användbart redskap i historieundervisningen? : En litteraturöversikt om läsning av skönlitteratur i historieundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43867.

Full text

Abstract:

Alla elever har en förförståelse kopplad till historia, ett historiemedvetande, och skolans uppgift är att fördjupa detta genom att försöka få eleverna att inse hur nutiden är sammankopplad med dåtiden och hur eleverna själva är medskapare av historia. Elever behöver möta varierande undervisningsmetoder som utmanar deras historiska tänkande för att utveckling av historiemedvetande ska ske. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka vilken funktion skönlitteratur kan ha på utveckling av elevers historiemedvetande och hur skönlitteratur kan användas i historieundervisningen. Vi har sökt svar på frågeställningarna: Vilka uppfattningar finns om hur skönlitteratur i undervisningen kan påverka elevers lärande i historia och utveckla elevers historiemedvetande? och Vilka utmaningar finns med att använda skönlitterära texter i historieundervisningen? För att kartlägga kunskapsläget inom det fält som är relevant för studiens frågeställningar har systematiska och manuella sökningar genomförts. Därefter har en litteraturöversikt sammanställts. Efter att ha tagit del av forskningsresultaten av de publikationer som ingår i litteraturöversikten kan konstateras att det finns incitament att använda skönlitterära texter som ett redskap för att utveckla historiemedvetandet. Resultaten tyder dock på att det inte är okomplicerat att inkludera skönlitteratur i historieundervisningen. För att den potential som skönlitteratur besitter ska komma till sin rätt behöver läraren parallellt med läsningen stötta elever genom samtal om det lästa. Vidare ställs krav på lärarens ämneskompetens så att hen har möjlighet att avgöra om den litteratur som ska användas i undervisningen är historiskt tidstrogen och har förmåga att skapa engagemang hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Rodin, Emilia. "Gymnasieungdomars attityd till skönlitteratur : En studie om gymnasieelevers attityder kring skönlitteratur samt deras läsvanor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55048.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder gällande skönlitteratur i och utanför skolan utifrån gymnasieelevers perspektiv. Empirin har samlats in genom en enkät som 98 elever från fem olika klasser har svarat på. Enkätundersökningen har kombinerats med semistrukturerade gruppintervjuer med nio gymnasieelever. Resultatet tyder på att majoriteten av dessa gymnasieungdomar inte har en vana att läsa skönlitteratur av anledningarna att de hellre är ute på sociala medier samt att de hellre läser någon typ av faktion och verklighetsskildring i stället. Slutsatsen som kan dras av dessa ungdomar som deltagit är att de inte har någon större läsvana samt att de vill ha en mer varierad litteraturundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ljungkvist, Sara, and Jenny Reimer. "Läs- och skrivutveckling genom skönlitteratur." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3132.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda på var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen är viktigt, om de använder sig av denna eventuella kunskap och i så fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss på är barn från förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om läs- och skrivutveckling säger i ämnet och genom enkäter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur är bra för läs- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning men alla är överens om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Enkäterna visade att pedagoger i förskolan/skolan visade på vissa brister i sina kunskaper vad gäller skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutveckling. I denna uppsats undersöker vi om pedagogerna använder sig av skönlitteratur och om de vet varför. Om pedagoger förankrat sina val av hur man arbetar i till exempel en specifik teori får man ett mer genomtänkt arbetssätt och det gör det lättare att formulera mål och syfte med sin undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Dahlin, Annika. "Biblioteksforskning om skönlitteratur på folkbibliotek." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101823.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Francois, Helena. "Skönlitteratur i svenska som andraspråksundervisning :." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9362.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att alla lärare är överens om att det bästa är att variera traditionella läromedel med skönlitteratur i undervisningen och att det finns för- och nackdelar med båda. Informanterna väljer huvudsakligen böcker utifrån elevens intressen och språkliga nivå på svenska. Elevens språkliga/kulturella bakgrund har mindre betydelse vid bokval. Lärarna väljer främst svensk litteratur i undervisningen. Litteraturen förarbetas inte alltid, men efterarbetas oftast på olika sätt. Några lärare menar att de har använt skönlitteratur för att arbeta ämnesintegrerat. Studiens resultat visar på en diskrepans mellan styrdokument, teori och praktik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Skönlitteratur'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles