To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skönlitteratur.
Journal articles on the topic 'Skönlitteratur'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 20 journal articles for your research on the topic 'Skönlitteratur.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Economou, Catarina. "Skönlitteratur i skolämnet svenska som andraspråk." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 4 (August 17, 2021): 100–119. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.04.05.
Full textAbstract:
Studien undersöker lärares motiveringar för de urval av litterära texter som används i skolämnet svenska som andraspråk och elevers uppfattningar om dessa val. Detta sker genom en diskussion av intervjusvar från lärare och elever. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts med 8 lärare samt 15 elever på gymnasiet som följer kursen i svenska som andraspråk. McCormicks repertoarbegrepp (1994) och Felskis begrepp (2008) om olika sätt att läsa och reagera på texter är det huvudsakliga teoretiska ramverket. En tematisk innehållsanalys är gjord av resultaten. Resultaten visar att lärarna anser att elevers läsning av skönlitteratur framför allt ska vara språkutvecklande. Ofta väljs litteratur med hög igenkänningsfaktor och lärarna menar att eleverna genom läsningen kan få perspektiv på sina egna liv och andra sätt att leva, något som bekräftas av eleverna. Det framgår även att lärarna anpassar sitt litteraturval och sin undervisning efter förväntningar som de har på elevgruppen och i viss mån anläggs ett bristperspektiv på deras språk och litterära repertoarer. Eleverna visar huvudsakligen ett positivt förhållningssätt till skolans litteratururval och de motiveringar som görs. Dock efterlyser de mer samtida och även utom-europeisk litteratur. Intervjusvaren om kanon och klassiker ger en splittrad bild och när begreppet ’bildning’ nämns handlar det om en inkluderingsönskan till svenska förhållanden, som kan tolkas som en slags assimilatorisk strävan. Överhuvudtaget synliggör resultaten behovet av att närmare diskutera förutsättningarna och villkoren för olika elevgrupper att kunna utvecklas genom de val av skönlitteratur som ligger till grund för undervisningen. Keywords: Likvärdighet, mångfald, svenska som andraspråk, skönlitteratur, urval
2
Svensson, Ragni. "Afrikansk skönlitteratur på svensk bokmarknad 1961–1981." Tidskrift för litteraturvetenskap 45, no. 2-3 (January 1, 2015): 33–44. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v45i2-3.8977.
Full textAbstract:
African Fiction on the Swedish Market 1961–1981: Bo Cavefors Publishing Ltd. and the ”Afrika berättar” (”Africa Speaks”) Series
This article examines the selection, marketing and reception of contemporary African fiction on the Swedish book market of the 1960s and 70s, through the case of a book series called ”Afrika berättar”, launched by Bo Cavefors Publishing, Ltd. Bo Cavefors was the Swedish publisher of writers such as Wole Soyinka, Ngu˜gı˜ wa Thiong’o and José Luandino Vieira. The article discusses the way in which these literary works were received from the perspective of current African politics. In addition, it considers the essential role of the publisher’s networks, such as freelance editors and translators in launching the series.
3
Risberg, Leif. "Om att spegla tidsandan i skönlitteratur – exemplet Sven Delblanc." Venue 3, no. 1 (April 11, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1434.
Full textAbstract:
Erik Johan Stagnelius dikter ser vi som typiska för romantiken och dess tidsanda. Victoria Benedictssons roman Pengar om kvinnoemancipationen uttrycker 1880-talets radikala tidsanda. Jag vill här lyfta fram två verk från vår egen tid – dramerna Morgonstjärnan och Damiens av Sven Delblanc – och se dem i ljuset av begreppet tidsanda samt något diskutera detta begrepp. Dramerna är väl lämpade för klassrumsdiskussioner om bland annat de skiftande idéklimaten i vår närhistoria.
4
Nilsson, Skans Kersti. "Readers´ Reactions to Emotionally Evocative and Morally Provocative Fiction A Study of Young Adults’ Readings of Two Short Stories." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, no. 1-2 (March 22, 2012): 55–65. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i1-2.25764.
Full textAbstract:
Denna receptionsstudie behandlar unga vuxnas reaktioner på emotionellt laddad och moraliskt provocerande fiktion. Unga vuxna befinner sig i den period då personligheten formeras och omvärlden integreras. Vad händer med den personlighetsutvecklande läsning som förknippats med skönlitteratur i dagens internetsamhälle? I ett pågående forskningsprojekt kommer dessa frågor att studeras på empirisk väg. Här redovisas en explorativ studie baserad på grundad teori, som visar att flertalet lä- ser med sig själva i fokus. Exempel på subjektiva lässtrategier funna är existentiell, interaktiv och kreativ läsning.
5
Lindsköld, Linnéa. "Svensk litteraturpolitik i förändring Debatterna om förlaget En bok för alla 1992 och 2007." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, no. 1-2 (March 22, 2012): 43–53. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i1-2.25726.
Full textAbstract:
Denna komparativa studie av debatterna om förlagetEn bok för alla 1992 och 2007 granskar förändringi svensk litteraturpolitik under de senaste 20 åren.Förlaget startades 1976 och fick statligt bidrag föratt ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris, vid två tillfällenhotades bidragen att dras in och debatter bröt ut.Med diskursanalytisk metod undersöks hur debattörernaformulerar sig om förlaget och hur litteraturpolitikenbeskrivs. Resultatet visar att det råddeen hegemoni i debatten 1992, år 2007 är den uppluckradoch det råder en kamp om att få definieranyckelbegrepp som läsfrämjande och kommersiell.År 2007 märks det en konflikt mellan värdeargumentdär kvalitativ skönlitteratur alltid bör stödjas ochmarknadsekonomiska värdeargument där marknadenses som kapabel att uppfylla delar av litteraturpolitikenutan statens inblandning. Detta kan tolkassom att det pågår en teknokratisering av den svenskalitteraturpolitiken.
6
Norberg, Anna-Maija, and Anna Hjalmarsson. "Budskap bortom raderna – en modersmålslärares stöttning av yngre elevers tolkande läsning av skönlitteratur." Nordic Journal of Literacy Research 8, no. 1 (2022): 22. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v8.3212.
Full text
7
Erixon, Per-Olof, and Maria Löfgren. "Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 3 (January 1, 2018): 7–33. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i3.1106.
Full text
8
Eckart, Maren, and Anneli Fjordevik. "Könsmedveten kurslitteratur som ett led i jämställdhetsarbetet." Högre utbildning 5, no. 2 (June 25, 2015): 127–31. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v5.771.
Full textAbstract:
Som universitetslärare inom ämnet Tyska har vi många gånger slagits av hur ”ojämställda” litteraturlistorna över skönlitteratur är: Det är mestadels (ibland genomgående) manliga författarnamn företrädda på listorna. Detta är inget enskilt fenomen utan har naturligtvis sin grund i ett större sammanhang, i den tyska litteraturhistorien och dess litteraturhistorieskrivning och kanon. För ett och ett halvt år sedan bestämde vi oss dock för att rent praktiskt göra något åt denna snedfördelning och påbörjade ett förändringsarbete vad gäller all kurslitteratur på samtliga litteraturkurser inom ämnet Tyska på Högskolan Dalarna. Detta är en beskrivning av de förändringar som gjordes utifrån de lagar och regler vi har att förhålla oss till samt våra reflektioner över hur genus och kön på ett konstruktivt sätt kan diskuteras och problematiseras i undervisningen.
9
Røyseng, Sigrid. "Linnéa Linsköld: Betydelsen av kvalitet. En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009." Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 17, no. 01 (August 22, 2014): 144–49. http://dx.doi.org/10.18261/issn2000-8325-2014-01-11.
Full text
10
Olsson, Annika, Mattias Pirholt, Anna Bohlin, Örjan Torell, Roland Lysell, Sofi Qvarnström, Alexandra Borg, and Jørgen Bruhn. "Recensioner." Tidskrift för litteraturvetenskap 39, no. 3-4 (January 1, 2009): 113–33. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v39i3-4.12049.
Full textAbstract:
Annika Olsson om Margareta Petersson, Globaliseringens ansikten: den indoengelska romanenStockholm: Carlssons, 2008, 400 s.
Mattias Pirholt om Leena Eilittä, Ingeborg Bachmann’s Utopia and Disillusionment: IntroductionHelsingfors: Finnish Academy of Science and Letters, 2008, 164 s.
Anna Bohlin om Boel Englund & Lena Kåreland, Rätten till ordet: En kollektivbiografi över skrivandeStockholmskvinnor 1880–1920 Stockholm: Carlsson, 2008, 409 s.
Örjan Torell om Christer Ekholm och Staffan Thorsson (red.), Främlingskap och främmandegöring: Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningenGöteborg: Daidalos, 2009, 554 s.
Roland Lysell om Johan Sahlin, Om kyrklundheten: Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godhetenLund: ellerströms, 2008, 252 s. (diss. Växjö)
Sofi Qvarnström om Peter Forsgren, I vansklighetens land: Genus, genre och modernitet i Elin Wägners smålandsromanerGöteborg: Makadam förlag, 2009, 263 s.
Alexandra Borg om Örjan Torell, Den osynliga staden: en gestaltningsmodell hos Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin och andra svenska författare fram till våra dagarUmeå: Bokförlaget H:ström – Text & Kultur, 2009, 301 s.
Jørgen Bruhn om Christer Johansson, Mimetiskt syskonskap: en representationsteoretisk undersökning av relationen fiktionsprosa- fiktionsfilm Stockholm: Acta universitatis stockholmiensis, 2008, 446 s. (diss. Stockholm)
11
Kindenberg, Björn, Anna-Maija Norberg, Anna Rosenberg, and Janina Skeppström. "Textuniversumkompetens hos yngre elever." Forskning om undervisning och lärande 12, no. 1 (March 11, 2024): 7–26. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v12i1.19336.
Full textAbstract:
Ungas erfarenheter av fiktion präglas alltmer av transmediering, i betydelsen att litterära element från det traditionella medieformatet, tryckt text, omskapas i andra medieformat (spel, filmer o.s.v.). Detta fenomen har i forskning begreppsliggjorts som textuniversum. I denna artikel diskuteras vilka typer av kompetenser som kan förknippas med textuniversumbaserad undervisning om skönlitteratur. Fyra dimensioner av kompetens ses som viktiga för textuniversumbaserad undervisning. Diskussionen utgår dels från tidigare forskning, dels från empiriska belägg hämtade från ett pågående forskningsprojekt i vilket nya former av läsning i skolan undersöks. Avslutningsvis i artikeln presenteras en didaktisk modell avsedd att hjälpa lärare i utformning av denna typ av undervisning. Transmedia competence among young students Young children’s experiences of fiction are increasingly characterized by transmediation, meaning that literary elements from traditional media (printed text) are re produced in other formats (games, films, etc.). This phenomenon has been conceptualized in research as transmedial worlds, also referred to as text universes. This article discusses what type of competences can be associated with text-universe-based teaching of literature. In the article, a didactical model is presented, intended to assist teachers in planning and implementing text-universe-based instruction. Four dimensions of competence are highlighted in the model: interaction, tools, narrative, and core-text-knowledge dimensions. The model is informed both by previous research and by empirical evidence from an ongoing project that investigates new forms of reading in school.
12
Paul, Enni, Anna Hjalmarsson, Björn Kindenberg, and Anna-Maija Norberg. "”Sen dess slutade godisar växa där”: tolkande läsning inom modersmålsämnet." Forskning om undervisning och lärande 10, no. 1 (June 15, 2022): 31–54. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19048.
Full textAbstract:
I denna designbaserade studie utforskas hur tolkning av skönlitteratur förändras när lågstadieelever i modersmålsämnet ryska själva intar en författarroll. En utgångspunkt är att meningsskapande i mötet med texter är dialogiskt till sin natur och inbäddat i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Begreppet intertextualitet, det vill säga att texter bär med sig ett eko av andra texter, används dels för analys av transkriberade samtal mellan en modersmålslärare och hennes elever, dels för analys av elevernas egenförfattade berättelser. Resultaten visar att elevernas tolkningar förskjuts från textens yta till det som finns ”gömt” inne i texten, samt från förgivettaganden baserade på den egna livsvärlden i och utanför skolan till tolkningar med intertextuella kopplingar till undervisningens sammanhang. Tolkningarna blir även mer flerstämmiga, vilket bidrar till utveckling av en egen röst. Resultaten pekar på att eleverna genom undervisningsinterventionerna blir del av en tolkande gemenskap, där läsförståelseutvecklingen sker inbäddad i ett sammanhang, snarare än som en dekontextualiserad aktivitetet.
ENGLISH:
”And ever since then, candy stopped growing there”: interpretive reading of fiction in mother tongue instruction
This study describes a design-based instructional inquiry into the effects of primary pupils’ adoption of the role of author on their interpretations of fictional texts. It is based on the view that meaning making is essentially dialogic, embedded in specific cultural and social contexts. Therefore, informing our analyses of transcribed interactions between a mother tongue instructor and her pupils, and of the pupils’ authored texts, is the notion that texts carry resonances of other culturally-patterned texts, and that pupils can productively draw on these resonances in developing their ideas. The results support this view: Pupils ‘relocated’ their interpretations from the surface-level of texts to what is ‘hidden’ inside, and from assumptions grounded in lived experiences towards interpretations that aligned with the discourse of the instructional intervention. In addition, the pupils’ interpretations became more polyphonic, providing a context for, and thereby nurturing, their own voices. The results indicate that this type of intervention can help pupils enter an interpretive community in which their reading development is embedded.
Keywords: Interpretative reading, Authorship role, Intertextuality, Design-based, Primary school, Mother tongue instruction, Literary education
13
Leppänen, Katarina. "The Socialist New Woman Redux: Hella Wuolijoki’s Life Writing in the 1940s." European Journal of Life Writing 5 (December 28, 2016): GP9—GP23. http://dx.doi.org/10.5463/ejlw.5.190.
Full textAbstract:
Abstract: Autobiography can be thought of as, among other things, a speech of defence. The Estonian-Finnish author Hella Wuolijoki started writing her autobiography in prison and it very much reads as a legitimization of her political life choices. The article investigates how Wuolijoki depicts her own politicization, and how she plays with different author names in order to destabilize a taken-for-granted author position. The material used is her three part autobiography/memoirs, in which she explicitly declares that she is less interested in the facts of her life, but rather wants to keep them in their original memory-form. This gives her the freedom to recount events she deems important for her self-formation, rather than events or general interest. Feminist and autobiographical theory is used as a tool to investigate how dislodging the authorial position can open new ways of emphasising a woman’s political development. Thus, the literary formation of a political and feminist persona can be studied through her works. In this article I relate Wuolijoki’s writing to a way of theorizing the position of the political woman that could be found in Alexandra Kollontai’s pamphlet on the socialist New Woman written in 1918. The article analyses how Wuolijoki legitimizes her political activities by recounting her life as always intricately connected to contemporary political events. The article shows that political autobiography is a concept that can open new perspectives on women’s life writing and that the construction of an autobiographical persona that combines the concepts of woman and political may rely, as in this case, on types or models found in literature rather than life. Swedish: Självbiografi kan ses som, bland annat, ett försvarstal. Den estnisk-finska författaren Hella Wuolijoki började skriva sin självbiografi i fängelset för att legitimera sina politiska livsval. Artikeln undersöker hur Wuolijoki skildrar sin egen politisering och hur hon leker med olika författarnamn för att destabilisera en förgivet tagen författarposition. Det analyserade materialet utgörs av hennes självbiografi/memoarer i tre band i vilka hon explicit deklarerar att hon är mindre intresserad av fakta och snarare vill behålla händelserna så som hon minns dem. Detta ger henne friheten att behandla skeenden som hon anser viktiga för sin egen formering snarare än sådant som kan vara av allmänintresse. Feministisk och självbiografisk teori används som ett verktyg för att undersöka hur förskjutningen av författarens ställning kan öppna nya sätt att betona en kvinnas politiska utveckling. I artikeln jämför jag Wuolijokis skrivande med Alexandra Kollontajs sätt att teoretisera den nya kvinnan i pamfletten den socialistiska Nya Kvinnan från 1918. Artikeln analyserar hur Wuolijoki legitimerar sina politiska aktiviteter genom att ständigt relatera till samtida politiska händelser. Artikeln visar att en läsning ur ett politiskt självbiografiskt perspektiv kan öppna för nya perspektiv för kvinnors life-writing och att konstruktionen av ett självbiografiskt persona som kombinerar begreppen kvinna och politik, åtminståne i det här fallet, är beroende av typer och modeller som finns i skönlitteraturen snarare än livet.
14
Alkestrand, Malin. "Aktuell kurslitteratur för högskolan: Från fabler till manga, Lärande genom skönlitteratur och Skönlitteratur för barn och unga." Barnboken 40 (2017). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v40i0.282.
Full text
15
Söderberg, Eva, Katarina Rejman, and Sari Vuorenpää. "Årskurs 9 högläser skönlitteratur – elevperspektiv på läsning och litteraturundervisning." Acta Didactica Norden 18, no. 1 (March 19, 2024). http://dx.doi.org/10.5617/adno.9780.
Full textAbstract:
Ungas intresse för läsning är en fråga som engagerar på flera plan. I skolan axlar svenskämnet ett stort ansvar för elevernas utveckling som läsare. Högläsning som metod för att främja läsmotivation och engagemang vinner terräng även i högre årskurser. Artikelns syfte är att belysa elevers perspektiv på skönlitterär läsning och högläsning av skönlitteratur i skolan, och den söker svar på följande forskningsfrågor: Vad berättar elevernas utsagor om deras litterära tänkande och litterära föreställningsvärldar?, Vilken bild av litteraturläsning i allmänhet och högläsning i synnerhet ger eleverna uttryck för? och Hur anser eleverna att litteraturundervisningen kan utvecklas? Genom fokusguppsamtal med elever i årskurs 9 bidrar den här artikeln med ett elevperspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av litteraturdidaktisk teori, bland annat om högläsning. Langers (2017) begrepp föreställningsvärldar och olika positioner en läsare intar i relation till en litterär text bidrar även till studiens metod och används som analysraster. Studiens resultat visar på såväl läslustbegränsningar som möjligheter i litteraturundervisningen. I fokusgruppsamtalen är eleverna engagerade och den kvalitativa innehållsanalysen visar att de rör sig mellan Langers olika positioner i relation till den roman de läst, men även till andra texter, och därmed visar exempel på litterärt tänkande. Deras uppfattning om läsning i skolan präglas av en nyttodiskurs. De är till del kritiska mot högläsning, då den ter sig långsam. För en mer intresseväckande undervisning önskar eleverna bland annat större utbud av texter, möjligheter att påverka litteraturval och fler boksamtal. Resultaten pekar på att litteraturundervisningen bättre kunde utnyttja de undervisningstillfällen och fördjupningar som elevernas engagemang i den litterära texten öppnar för.
16
Nordberg, Olle. "Litteraturdidaktik på empirisk grund: Didaktisk diskussion med utgångspunkt i 413 mellanstadie-elevers läsarreaktioner på Katarina Taikons roman Katitzi." Acta Didactica Norden 16, no. 1 (March 8, 2022). http://dx.doi.org/10.5617/adno.9129.
Full textAbstract:
Inom det pågående projektet Alla läser! har en stor grupp (413) elever i åldrarna 10–12 år läst och samtalat om romanen Katitzi. Boken, som gavs ut 1969, är den inledande delen i den välkända och betydelsefulla romanserien om flickan Katitzi med en tydlig koppling till författarens eget liv. I romansviten skildras avskalat och direkt den mycket påtagliga rasism som romer utsatts för i Sverige, samtidigt som den innehåller spänning, humor och värme. Artikelns syfte är att undersöka hur elevers respons vid läsning av och samtal om skönlitteratur förhåller sig till välkända receptionsteorier om vad litteraturläsning kan betyda för en människas utveckling av demokratiska och empatiska perspektiv. Den syftar också till att relatera resultaten till aktuell forskning om romanserien, en diskussion där det allmänt didaktiska respektive det specifikt verklighetsanknutna har setts som betydelsefullt för receptionen och genomslaget under 60-, 70- och 80-talen. Eleverna har fyllt i digitala enkäter före och efter läsning. Studien fokuserar elevernas fritextsvar till et urval enkätfrågor och kombinerar kvantitativa och kvalitativa perspektiv i analysen. Resultaten visar ett stort elevengagemang och en klar majoritet (76 %) formulerar tankar om människovärde och diskriminering med utgångspunkt både i Katitzis situation och i samtidens pågående rasism, såväl i närområdet som internationellt. Artikeln ger ett empiriskt grundat stöd för den personlighetsutvecklande potential som finns i skönlitteratur, vilken ofta diskuterats på teoretisk nivå utan förankring i större läsargrupper. Den visar också att den affektiva läsningen inte per automatik medför en subjektiv och grund textförståelse vilket den läsarorienterade litteraturdidaktiken återkommande kritiserats för under 2000-talet.
17
Alatalo, Tarja. "Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska." Nordic Journal of Literacy Research 9, no. 2 (October 30, 2023). http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v9.3869.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras. English abstract Teaching Reading Comprehension in Grade 6 Using Fiction and a Textbook in Swedish This article aims to contribute to knowledge about the teaching of reading comprehension in the subject Swedish in middle school. Material from an observational study in two grade six classes is analysed to learn about and describe how teachers teach reading comprehension using fiction books chosen by students (so-called silent reading books) and a Swedish textbook, respectively. A content analysis makes visible teaching that supports students in understanding the content of a text, as well as teaching that provides students with reading strategies. Despite differences in their use of texts and reading activities, the teachers in both classrooms ask questions and initiate high-level discussions. They also challenge students to think about the content, form, and message of texts. However, strategies for understanding and remembering text content are taught to a low degree. None of the teachers explicitly point out to students that the way they approach reading activities can help them understand text content and that similar strategies can be used for all reading. One conclusion is that teachers need to become aware that it is not enough to let students practice making text content visible or to connect text content to themselves; explicit teaching about comprehension strategies is also needed. The article also discusses when and how different strategies can be used to support students to become independent readers.
18
Slotte, Jolin, and Heidi Harju-Luukkainen. "Läsning för nöjes skull? Finlandssvenska ungdomars självuppfattning som läsare och deras intresse för skönlitteratur." Informaatiotutkimus 37, no. 3 (October 29, 2018). http://dx.doi.org/10.23978/inf.76087.
Full text
19
Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 59, no. 3 (December 15, 2022). http://dx.doi.org/10.37062/sf.59.24823.
Full textAbstract:
I denna årgångs tredje nummer presenterar vi fyra forskningsartiklar som uppmärksammar helt olika aspekter av det svenska samhället. I artikeln ”’Även om du är analfabet så antar jag att du ändå har en tidsuppfattning som alla andra.’ En kvalitativ analys av temporala motsättningar i svensk asylbyråkrati” analyserar Anna Lundberg, Anna Lindberg och Mehek Muftee över 5 000 sidors asylakter från Migrationsverket med avseende på tio familjer. I sin analys identifierar författarna tre motsättningar i vad de kallar myndighetens temporala styrning. De visar dels hur de asylsökande avkrävs en kronologisk berättelse utifrån kaosartade upplevelser och hetsas att uppvisa dokumentation samtidigt som de ska finna sig i en utdragen process, dels hur myndigheten ser spekulationer om framtida skyddsbehov som både nödvändiga och något som väcker misstro. Susanne Alms artikel ”Social inkludering och inställning till omfördelning. Kvinnors attityder i en historisk brytningstid” utgår från tidigare ej analyserade intervjudata insamlade 1968 inom ramen för den så kallade Metropolitundersökningen. Det som undersöks är hur gifta kvinnor såg på välfärdsstatlig omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle. Alms slutsats är att kvinnors stöd för omfördelning blev starkare när de förvärvsarbetade och att könsbunden socialisation under tidig ålder spelade mindre roll för dessa attityder till välfärdsstaten. I artikeln ”Practising empty talk. Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service” undersöker Håkan Johansson och Ida Seing de strategier som handläggare på Arbetsförmedlingen utvecklar för att hantera nya managementmodeller på myndigheten som syftar till normativ kontroll av de anställda. I sin analys visar författarna hur handläggarna aktivt förhåller sig till de påbjudna normerna – genom foglighet såväl som motstånd – samt hur deras agerande utgår från både personliga ideal och professionsrelaterade intressen. Henrik Fürst analyserar i artikeln ”Arrival to a fictional total institution. The Swedish folk high school as a liminal space in literature” hur påbörjandet av konstkurser på folkhögskolor skildras i samtida svensk skönlitteratur. Med utgångspunkt från sociologiska perspektiv på ankomster och totala institutioner undersöker författaren de många gånger mörka skildringar i vilka folkhögskolan framställs som ett mikrokosmos utanför det vanliga samhället. Å ena sidan präglas den av institutionell frihet och geografisk isolering, å andra sidan ses den som en plats där man kan finna likasinnade och skapa sig ett sammanhang. Numret innehåller även tre bokrecensioner. Emma Engdahl recenserar Colm Flahertys avhandling A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left. Avhandlingen handlar om hur aktivister inom den utomparlamentariska vänstern upprätthåller sitt engagemang och vilken roll gemenskapspolitik och självstigmatisering spelar i detta sammanhang. Henrik Loodin recenserar Nigel Malins De-professionalism and austerity. Challenges for the public sector och ser boken som ett intressant bidrag till vår kunskap om hur efterkrigstidens politik och ekonomi beredde vägen för new public management. Gunnar Gelin recenserar Åke Sandbergs Främling i sin stad. Stängda fabriker och butiker – missnöje och framtidstro, en bok som skildrar hur Säffle ”förvandlats från en framåtsträvande bruksort till en landsortskommun med utbrett missnöje”. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser och förslag på recensioner. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Vi tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning
20
Meurling, Birgitta. "Från klövrande till rysk diplomati." Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift 31 (August 16, 2022). http://dx.doi.org/10.54807/kp.v31.5938.
Full textAbstract:
Artikelns syfte är att studera mellanmänskliga relationer i sanatoriemiljö såsom de uttrycks i personliga minnesbilder och med en viss sidobelysning från skönlitteraturen. Frågor som diskuteras är hur de relationer som utkristalliserades inom och mellan olika grupper på sanatoriet beskrivs, liksom i vad mån man kan utläsa något om betydelsen av position, klass och genus. Vidare diskuteras vilka strategier som användes av patienter och personal för att uppnå olika typer av mål. Huvudmaterialet består av en manlig patients anteckningar från Bollnäs sanatorium respektive Kolmårdssanatoriet utanför Norrköping samt en kvinnlig patients skildring från Orups sanatorium i Skåne. Kompletterande källor utgörs bland annat av en kortare samtalsintervju med en läkare. Den period som behandlas är tiden under och strax efter andra världskriget. Resultatet visar att sanatoriet var ett mikrosamhälle som på flera sätt speglade det omgivande storsamhället. Maktrelationer och hierarkier utkristalliserades både bland personal och i viss mån patienter, vänskap, kärlek och antagonism likaså.