Dissertations / Theses on the topic 'Skopus'

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.

The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

The purpose of this experimental study is to examine the translation processes and the resulting translations of eight translators performing translation tasks from German into Swedish. The data about the translation processes were collected with the think-aloud technique, i.e. the translators were asked to verbalize as much of their thinking as possible while translating. The translators – four of whom had long working experience and the others substantially shorter experience – were asked to translate the same source text (a news item) for two different fictitious audiences: first for a morning newspaper and then for a children’s magazine.

With regards to the translation process, the results showed that the two categories of translators did not differ considerably from each other, neither in their dictionary use, nor in their overall accomplishment of the translation tasks. However, they did differ in their attitude. The less experienced translators were more involved in the process, which also led to quality improvements. At the same time, individual differences were substantial regarding all of the criteria examined.

The resulting translations (the products) were evaluated both by the researcher and by journalists from the newspapers or magazines in which the texts, according to the briefs, were to be published. The results showed small differences in text quality for the two categories of translators. According to the journalists, the less experienced translators even produced slightly better texts for the morning paper.

Abstrakt

Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”

Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist

Ty av arbete: Examensarbete (10p)

Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund

Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle

Datum: December 2007

________________________________________

Syfte

Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.

Metod

Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.

Resultat

8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.

Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden, Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat fingeravtryck. Tester som har utförts för att se hur fingeravtryck säkrats har kartlagts i arbetet i speciella tabeller. Dessa bör granskas med de kort som bifogas som bilaga då det annars kan vara svårt att tolka avtryckens kvalité. En sakkunnig (Thomas hoff, SKL) har inspekterat dessa och gett en preliminärbedömning om fingeravtrycken hade kunnat användas vid eventuell spårning i ett skarpt fall. Resultaten har redovisats i tabeller under ”resultat” och de har benämnts med siffor och inte hurvida de blev godkända eller ej. Avslutningsvis har en diskussion förts om hurvida arbetet fallit ut på önskad väg. Vilka mål som har uppnåtts, respektive vilka mål som inte har uppnåtts. Vad som kan ha påverkat utöver de faktorer som tillsattes under avtrycksprocessen, samt om metoderna hade kunnat göras på ett annorlunda sätt eller med andra förutsättningar. Huvudsakligen var intresset att förutsättningarna skulle vara så likt verkligheten som möjligt, därav de speciella testmetoderna.

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen. Min grundtanke var att ge en bild över de styrdokument som finns men framförallt att ge en bild av hur dessa används i det verkliga livet på skolorna. Detta har jag lyckats med genom att läsa läroplansforskning om fenomenet läroplaner och hur de kan gestalta sig i skolan men också genom att göra en så kallad fältstudie på en av högstadieskolorna i landet. Jag ville bland annat få fram hur diskussionen på skolorna hade pågått sedan 1994 och hur den kanske hade förändrat sig, så här efter ett par år med Lpo-94.

Resultatet visar att återkommande samtal om de olika styrdokumenten är viktigt för ökad förståelse för och insikt om skolans samhällsuppdrag. Skolan arbetar mer målinriktat och lärarna samarbetar mer för att få en enhetlig bedömningsgrund.

Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.

Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.

Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.

Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.

Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.