Contents
Academic literature on the topic 'Skratt i litteraturen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Skratt i litteraturen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Skratt i litteraturen"
1
Olsson, Ulf, Astrid Regnell, Rikard Loman, Alfred Sjödin, Katarina Bernhardsson, Anna Nordenstam, Cecilia Alvstad, Mattias Fyhr, and Per Erik Ljung. "Recensioner." Tidskrift för litteraturvetenskap 41, no. 3-4 (January 1, 2011): 145–72. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v41i3-4.11803.
Full textAbstract:
Ulf Olsson om Egil TörnqvistStrindbergs dramatiska bildspråk, Amsterdam Contributions to Scandinavian Studies, Volume 7Amsterdam: Scandinavisch Instituut 2011, 251 s.
Astrid Regnell om Anna Westerståhl StenportLocating Strindberg’s Prose: Modernism, Transnationalism, and SettingToronto: University of Toronto Press, 2010, 216 s.
Rikard Loman om Roland Lysell (red.)Ibsens kvinnor – tolkade av scenens kvinnorLund: ellerströms, 2011, 368 s.
Alfred Sjödin om Thomas GötseliusSjälens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet, 48)Göteborg: Glänta, 2010, 469 s. (diss. Stockholm, 2010)
Katarina Bernhardsson om Petra Broomans (red.)From Darwin to Weil: Women as Transmitters of Ideas (Studies on Cultural Transfer & Transmission, 1)Groningen: Barkhuis, 2009, VIII + 185 s.
Anna Nordenstam om Alexandra BorgEn vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916 Stockholm: Stockholmia förlag, 2011, 372 s. (diss. Uppsala, 2011)
Cecilia Alvstad om Claes-Göran Holmberg & Per Erik Ljung (red.)IASS 2010 Proceedings. Föredrag vid den 28:e studiekonferensen i International Association of Scandinavian Studies (IASS) i Lund 3–7 augusti 2010.Lund University Open Access, http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/IASS2010/
Mattias Fyhr om Anna HöglundVampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till2000-talet Växjö: Växjö University Press, 2009, 388 s. (diss. Växjö)
Per Erik Ljung om Margareta Petersson (red.)Världens litteraturer. En gränsöverskridande historiaLund: Studentlitteratur, 2011, 371 s.
2
Witt-Brattström, Ebba. "En kvinna tar till orda - Intervju med Hélène Cixous." Tidskrift för genusvetenskap 8, no. 4 (June 23, 2022): 14–17. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v8i4.5419.
Full textAbstract:
Sökandet efter en kvinnlig skrift, ursprunglig och ny, är centralt för Hélene Cixous' omfattande arbete. I Ebba Witt-Brattströms intervju med denna utmanande litteraturprofessor, och författare möts vi av tankegångar som: liv och litteratur hör ihop och vi måste våga älska med texten.
3
Stam, Per, Sofia Pulls, Johan Alfredsson, Lisbeth Stenberg, Åsa Arping, Jesper Olsson, Frida Beckman, et al. "Recensioner." Tidskrift för litteraturvetenskap 44, no. 3-4 (January 1, 2014): 115–56. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v44i3-4.9316.
Full textAbstract:
Per Stam om CAROLINE HAUXFRAMKALLNING. SKRIFT, KONSUMTION OCH SEXUALITET I KARIN BOYES ASTARTE OCH HENRY PARLANDS SÖNDERGöteborg/Stockholm: Makadam, 2013, 359 s. (diss. Stockholm)
Sofia Pulls om EVA SÖDERBERG, MIA ÖSTERLUND & BODIL FORMARK (RED.)FLICKTION. PERSPEKTIV PÅ FLICKAN I FIKTIONENMalmö: Universus Academic Press, 2013, 328 s.
Johan Alfredsson om MARTIN GLAZ SERUPRELATIONEL POESIOdense: Syddansk Universitetsforlag, 2013, 115 s.
Lisbeth Stenberg om MARIA M. BERGLUNDVÄRV OCH VERK. FÖRNYELSE OCH TRADITION I NORDISK KVINNOLITTERATURHISTORIA FRÅN TILLKOMST TILL TRYCKT BOKKarlstad University Studies, 2013:21. Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, 320 s. (diss. Karlstad)
Åsa Arping om EIVIND TJØNNELAND (RED.)KRITIKK FØR 1814. 1700-TALLETS POLITISKE OG LITTERÆRE OFFENTLIGHETOslo: Dreyers forlag, 2014, 639 s.
Jesper Olsson om MARKUS HUSSMOTSTÅNDETS AKUSTIK. SPRÅK OCH (O)LJUD HOS PETER WEISS 1946–1960Lund: ellerströms, 2014, 297 s. (diss. Södertörn/Stockholm)
Frida Beckman om MAGNUS ULLÉN (RED.)VÅLDSAMMA FANTASIER. STUDIER I FIKTIONSVÅLDETS FUNKTION OCH ATTRAKTIONKulturvetenskapliga skriftserien, 2:2014 Karlstad: Karlstads universitet, 2014, 230 s.
Per-Olof Mattsson om CHRISTIAN BERRENBERG”ES IST DEINE PFLICHT ZU BENUTZEN, WAS DU WEIßT!” LITERATUR UND LITERARISCHE PRAKTIKEN IN DER NORWEGISCHEN ARBEITERBEWEGUNG 1900–1931Literarische Praktiken in Skandinavien; 3. Würzburg: Ergon, 2014, 476 s. (diss. Köln)
Tilda Maria Forselius om EVA HÆTTNER AURELIUS, HEDDA GUNNENG & JON HELGASON (RED.)WOMEN’S LANGUAGE. AN ANALYSIS OF STYLE AND EXPRESSION IN LETTERS BEFORE 1800Lund: Nordic Academic Press, 2012, 260 s.
Jennie Nell om PETER LIND”STRUNT ALT HVAD DU ORERAR”. CARL MICHAEL BELLMAN, ORDENSRETORIKEN OCH BACCHI ORDENStudia Rhetorica Upsaliensa 4, red. Otto Fischer, Uppsala: Uppsala universitet, 2014, 322 s. (diss. Uppsala)
Marianne Sandels om CARIN FRANZÉNJAG GAV HONOM INTE MIN KÄRLEK. OM HÖVISK KÄRLEK SOM KVINNLIG STRATEGIStockholm: Ersatz, 2012, 174 s.
Johannes Björk om MAGNUS NILSSONLITERATURE AND CLASS. AESTHETICAL-POLITICAL STRATEGIES IN MODERN SWEDISH WORKING-CLASS LITERATUREBerlin: Berliner Beiträge zur Skandinavistik Band 21, 2014, 172 s.
Hilda Jakobsson om KRISTINA FJELKESTAM, HELENA HILL & DAVID TJEDER (RED.)KVINNORNA GÖR MANNEN. MASKULINITETSKONSTRUKTIONER I KVINNORS TEXT OCH BILD 1500–2000,Göteborg/Stockholm: Makadam, 2013, 351 s.
Thomas Götselius om KNUT OVE ELIASSEN, ANNE FASTRUP & TUE ANDERSEN NEXØ (RED.)EUROPEISK LITTERATUR 1500–1800. BIND 1. VERDEN: FRA COLUMBUS TILL NAPOLEONAarhus: Aarhus universitetsforlag, 2013, 260 s.
4
Wester, Christian Tolstrup, Andreas Küttel, Ole Mathorne, and Kristoffer Henriksen. "Udvikling- og testning af Det Danske Talentudviklingsmiljø-Spørgeskema (DTS) - et Redskab til at Måle Kvalitet og Karakteristika af Lokale Talentmiljøer." Scandinavian Journal of Sport and Exercise Psychology 3 (November 30, 2021): 56–66. http://dx.doi.org/10.7146/sjsep.v3i.126144.
Full textAbstract:
Introduktion: Der er efterspørgsel efter et håndgribeligt forskningsbaseret redskab til at guide forskere og praktikere i arbejdet med kompleksiteten i hele talentmiljøet. Formålet med dette studie er derfor at udvikle og teste et atlet-rapporteret redskab til at måle kendetegn og kvalitet af talentudviklingsmiljøer fra et holistisk-økologisk perspektiv. Metode: Henriksens (2010) feltstudier, britiske TDEQ (Martindale et al., 2010), øvrig litteratur og nationale anbefalinger dannede udgangspunktet for en række items til måling af psykologiske og psykosociale aspekter ved et talentudviklingsmiljø. Indholdsvalideringen bestod af ekspert- og atletinterviews hvorefter DTS blev administreret til 15-19-årige atleter fra forskellige idrætter. Eksplorativ faktoranalyse (EFA) (N = 111) og en kvalitativ vurdering blev anvendt til at reducere antallet af items og fastlægge faktorstrukturen. Efterfølgende blev en konfirmatorisk faktoranalyse (N = 357) anvendt til at evaluere og bekræfte skalaens faktorstruktur. Resultater: 33 items fordelt på otte faktorer viste acceptable model fit værdier, undtaget CFI (.851) og TLI (.83) der lå lige under cut-off værdien, og items viste generelt god konvergent validitet. Items mellem faktorerne viste signifikante moderate Spearman korrelationer (r = .16 - .62, p < .001) og en acceptabel Cronbach Alpha reliabilitet for syv faktorer (0.67-0.89) samt én faktor med lav reliabilitet (0.52). Konklusion: Første udgave af Det Danske Talentudviklingsmiljø-Spørgeskema (DTS) er et skridt på vejen mod et redskab til at evaluere kvaliteten af et talentmiljø og tilvejebringe vigtige anbefalinger til forskning og praksis. Testningen er foregået ved en lille stikprøve, hvorfor fremtidige studier bør undersøge DTS ved en større stikprøve, og undersøge for discriminant validitet samt for forskelle på tværs af idrætsgrene. Nøgleord: spørgeskema, holistisk-økologisk tilgang, talentudviklingsmiljø, faktoranalyse
5
Passage, Passage. "Redaktionelt forord." Passage - Tidsskrift for litteratur og kritik 31, no. 75 (August 17, 2016). http://dx.doi.org/10.7146/pas.v31i75.24161.
Full textAbstract:
Både dansk og international børne- og ungdomslitteratur søger i disse år ud i grænseområderne mellem skrift, lyd og billeder, mellem medier, mellem nære og fjerne konflikter, mellem litteratur for små børn og voksne og mellem underholdning, leg, vidensformidling og kunst.Passage 75 sætter derfor fokus på nye tilgange til børne- og ungdomslitteratur, peger på forandringer og brudflader på det børne- og ungdomslitterære område og tilgrænsende felter, og ønsker således at bidrage til at kvalificere diskussioner omkring disse tekster i den offentlige debat og i undervisningssammenhænge.
6
Nielsen, Vibeke Lehmann, and Helle Ørsted Nielsen. "At bygge en mur eller en bro: borgernes adfærd i mødet med det offentlige." Politica 50, no. 3 (September 3, 2018). http://dx.doi.org/10.7146/politica.v50i3.131183.
Full textAbstract:
Et klassisk spørgsmål i politologien er: ”Hvem får hvad, hvornår og hvordan?” (Lasswell, 1936). Vi ved fra implementeringsstudier, at markarbejderne i den offentlige forvaltning har stor indflydelse på fordelingen af offentlige goder, og at deres beslutninger påvirkes af borgernes adfærd i interaktionen. Borgerne har derved også gennem deres tilgang til mødet med det offentlige indirekte betydning for implementeringen af politikker. Vi har imidlertid kun begrænset viden om borgernes adfærd i interaktionen med offentlige myndigheder. Denne artikel søger at tage et første skridt i retning heraf ved at sammenkoble viden om borgeradfærd fra forskellige litteraturer og undersøge, om det er muligt at udvikle et systematisk begrebsapparat for borgeradfærd i samspil med det offentlige. Artiklens empiriske grundlag er en elektronisk survey, der undersøger borgeres adfærd i en række hypotetiske scenarier på tre forvaltningsområder. Den analytiske tilgang er eksplorativ og bruger klyngeanalyser til at identificere adfærdsmønstre. Vi finder, at der er klynger med distinkte adfærdsprofiler på hvert forvaltningsområde, men der er variationer mellem områderne. Vi undersøger endvidere, om klyngerne følger klassiske sociodemografiske karakteristika, hvilket ikke meget tyder på.
Dissertations / Theses on the topic "Skratt i litteraturen"
1
Linder, Ulrika. "Man möter ju text hela tiden : En kvalitativ studie där barns möte med text och skrift under en dag på förskolan studeras." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66424.
Full textAbstract:
This study aims at investigating what Litteracy events and texts children encounter during a day at preschool. The aim of the study is also to get an understanding of the underlying thoughts with the texts presented in the environment and by the pedagogues. Through observation in two departments as well as interview with a teacher from each department, the questions are examined. The results show that several of the Litteracy events are part of the daily work routine at the preschool in all the investigated departments. The result also shows that children encounter text and Literacy events in large numbers and variations throughout the day, with the exception of the outdoor activities. The study also shows that the teachers in the departments have underlying thoughts to the vast majority of the texts presented. The result also shows the importance of qualitative pedagogues. The more they can inspire and engage, the greater opportunities the children will be able to meet in the areas of text and script in a amusing way, which the vast majority of children today participate in and also as the first part of our education system that deals with the lifelong learning.
2
Carlström, Jesper. "”Nämen jer he int n’Perola, vå gjör du här!” : En folkdialektologisk studie om förmågan att detektera dialekt i skönlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96087.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är dels att undersöka läsares förmåga att detektera dialekt i skönlitterär prosa när det inte går att utläsa genom brödtext och kontext att det rör sig om just dialekt, samt om läsare främst associerar dialektala variabler i skrift till en geografisk region, samhällsklass, tidsera/generation eller standardspråk. Denna studie ligger inom ramen för folkdialektologin, som innebär forskning om icke-lingvisters medvetenhet om och attityder till språklig variation. För att besvara frågeställningarna baserar sig studien på kvantitativ undersökningsmetod med två olika enkätundersökningar, konstruerade med hjälp av textstycken med dialektala språkvariabler som hämtats från skönlitterär prosa. I den första enkäten ombes informanterna säga om textstyckena innehåller språkvariabler som för dem utmärker en dialekt, sociolekt, kronolekt eller standardspråk, och i den andra enkäten ombes informanterna identifiera vilken dialekt som finns representerad i de olika textstyckena. Resultaten visar att läsare förlitar sig på kontextuella markörer när de ställs inför dialekt i skrift, och att det är ytterst svårt för dem att enbart genom dialektala språkvariabler identifiera vilken dialekt det rör sig om. Förtydliganden, platsbeskrivningar o.s.v. bidrar alla till ökad förståelse och att läsare situerar karaktärerna i rätt geografisk kontext. Högre frekvens av dialektala variabler bidrar även till att läsare tolkar språket som föråldrat istället för samtida, främst om texten inte heller innehåller några kontextuella markörer som situerar dem i modern tid. Slutligen, kan det hävdas att språkliga ljudegenskaper i talstimuli förenklar detekteringen av dialekt, i jämförelse med tidigare studier inom folkdialektologi som genom talstimuli registrerade högre antal korrekta svar.
3
Ali, Shang, and Elin Gerdin. "Modalitetsmarkörer - "det handlar om att ta språket i besittning" : En studie av gymnasieelevers användning och lärares erfarenheter av modalitetsmarkörer i skrift." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26851.
Full textAbstract:
Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.
Books on the topic "Skratt i litteraturen"
2
Laughter of the Oppressed: Ethical and Theological Resistance in Wiesel, Morrison, and Endo. Bloomsbury Publishing Plc, 2007.
Find full text
3
The Laughter of the Oppressed: Ethical and Theological Resistance in Wiesel, Morrison, and Endo. T. & T. Clark Publishers, 2007.
Find full text
4
The Laughter of the Oppressed: Ethical and Theological Resistance in Wiesel, Morrison, and Endo (T&t Clark). T. & T. Clark Publishers, 2007.
Find full text
5
Laughter of the Oppressed: Ethical and Theological Resistance in Wiesel, Morrison, and Endo. Bloomsbury Publishing Plc, 2007.
Find full text