Relevant bibliographies by topics / Skriftspråk

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Skriftspråk'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Skriftspråk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Skriftspråk"

1

Ask, Sofia. "Vägar till ett akademiskt skriftspråk." HumaNetten, no. 19 (November 27, 2015): 2–15. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20061901.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Furnes, Bjarte. "Tidlig leseutvikling på tvers av ulike alfabetiske skriftspråk." Psyke & Logos 39, no. 2 (February 11, 2019): 10–26. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v39i2.112412.

Full text
Abstract:
Majoriteten av all forskning på barns tidlige leseutvikling er gjennomført i engelskspråklige land. Samtidig er det stilt spørsmål ved hvor generaliserbar denne forskningen er. Engelsk er karakterisert som en ikke-regulær eller dyp ortografi ved at det eksisterer et lavt samsvar mellom lydene i språket og bokstavene i skrift. De fleste andre europeiske skriftspråk innehar derimot en mer regulær korrespondanse mellom lyd og bokstav. Studier har vist at leseutviklingen går raskere i regulaereskriftspråk, samt at skriftspråkets regularitet også har betydning for hvilke strategier som tas i bruk når ord skal leses. Videre har studier vist at sammenhengen mellom språklige og kognitive ferdigheter og senere leseferdigheter også påvirkes av forskjeller i ortografisk regularitet. Artikkelen diskuterer denne forskningen sett i lys av teoretiske modeller som forklarer hvordan barn lærer seg å lese, samt hvilke implikasjoner forskjeller i ortografisk regularitet kan ha for den tidlige leseopplæringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sangfelt, Adrian. "Talspråk, skriftspråk och grammatik: Om placeringen av adverbial i svenska." Språk och stil 32 (2022): 72–103. http://dx.doi.org/10.33063/diva-492991.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 20 (November 27, 2015): 48–51. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20072006.

Full text
Abstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier: Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008. Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007. Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk. Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia. Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska. Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport) Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skri­vande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007. Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö Univer­sity Press 2007. Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling. Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling. Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Pedersen, Bent Lerbæk. "Udviklingen af det koreanske skriftsprog." Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 25, no. 4 (December 1, 2012): 51–60. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v25i4.66750.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mylov, Peer. "Bettina Perregaard: Forskning og undervisning i skriftsprog." NyS, Nydanske Sprogstudier 32, no. 32 (April 2, 2004): 119. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v32i32.13450.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Matthiessen, Christian Wichmann, D. Müller, and Inge Schjellerup. "Vesteuropa 1990/Har inkaerne i Peru haft et skriftsprog?/Kommentar til “Har inkaerne i Peru haft et skriftsprog?”." Geografisk Tidsskrift-Danish Journal of Geography 90, no. 1 (January 1990): 45–48. http://dx.doi.org/10.1080/00167223.1990.10649297.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Tjernberg, Catharina. "Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn." Venue 2, no. 3 (December 5, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13228.

Full text
Abstract:
Vi har mycket goda kunskaper om barns läs- och skrivutveckling och hur den kan relateras till språkliga, kognitiva och sociala faktorer. Kunskap finns även om varför en del barn har svårt att tillägna sig skriftspråket. Men trots 20 års forskning som tydligt visar riktningen förefaller den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eegholm-Pedersen, Svend. "Ministerens ordbog. Matthias Moths store danske ordbog 1700-1717." Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 26, no. 4 (March 27, 2013): 23–37. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v26i4.66776.

Full text
Abstract:
Det er ikke hver dag en 300 år gammel bog bliver dagens hovedhistorie i medierne, men det var hvad der skete da Moths Ordbog gik i luften online i oktober. Ordbogen er da også helt usædvanlig ved ikke – som det ellers dengang var sædvane – kun at indeholde det almindeligt accepterede tale- og skriftsprog, men også det folkelige og “vulgære”.Moths Ordbog giver os dermed et sjældent indblik i 1700-tallets slang og hverdagssprog. Den kan findes på adressen <mothsordbog.dk>.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Aldrin, Emilia Sturm, Monica Eklund, and Heike Peter. "Högskolans språk och mitt eget. En studie av nyantagna lärarstudenters förhållningssätt till skrivande, skriftspråket på högskolan och den egna skrivkompetensen." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 43. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1671.

Full text
Abstract:
This article explores how a heterogenous group of first year university students perceive writing in general, academic writing in specific, as well as their own writing proficiency. A questionnaire (n 93) was created basing on theories on academic literacy and writing psychology. The results show varying attitudes among the students which highlight questions of the dimensions of writing, identity and group affiliations. Gender was of little importance, whereas age and self-stated writing skills correlated to some extent with the results. The small scale of the study does not permit far-reaching conclusions, but the results indicate attitudes that could have importance for the development of academic literacy. The study can be used as a start of departure for interventions that facilitate for groups with different backgrounds to participate in higher education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Skriftspråk"

1

Sahlin, Anna, and Sofia Sjöström. "”Talspråk är talspråk, skriftspråk är skriftspråk” : En studie om talspråkliga drag i gymnasieelevers skriftspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178935.

Full text
Abstract:
The study aims to investigate oral-language features in writing by students at a highschool level. It also aims to examine the use of speech-language between the universitypreparatory and vocational programs. Methods such as questionnaires and text analysiswere used to answer the research questions. The results show that all the study'scategorized speech-language features occur in students' writing, and of the selectedfeatures within the categorizations, the occurrence varies. When speech-languageappeared, it occurred frequently. The prevalence of speech-language features is higherwithin vocational preparation than in university preparation programs. According toteachers, spoken language occurs in students' writing, it can vary between occurrence,speech-language features, and program orientation. In summary, spoken language is afrequent occurrence in students' writing and it occurs more often in vocational preparationprograms than in university preparation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bertilsson, Carolina. "Vägar till skriftspråket : 1-3åringars tillgång till och intresse för skriftspråk i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13100.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur två förskolepedagoger resonerar kring de yngsta barnens (1-3 år) tillgång till och intresse för skriftspråket. Detta för att skapa större kunskap om 1-3åringars skriftspråksutveckling och synliggöra den kompetens som finns hos de allra yngsta på förskolan. Den metod som använts i studien är kvalitativ intervju. De två intervjuerna har kombinerats med foton av den fysiska miljön på respondenternas förskolor, för att på så sätt ge en tydligare beskrivning av de intervjusvar som behandlas i studiens resultat. För att tolka resultaten av dessa intervjuer utgår studien ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att pedagogerna genom bilder i kombination med text ger barn tillfälle att lära sig känna igen bilden av ord och på så sätt ”läsa” dessa. Bilderna och skriften ger barn möjlighet att uttrycka sig även när de inte har orden. Dessa bildstöd leder till ett visat intresse för bokstäver och hur de sätts ihop till ord. Att visa intresse för att börja skriva själv är något som pedagogerna lagt märke till att vissa av barnen gör redan i tvåårsåldern. Genom att göra miljöerna och materialet på förskolan tillgängliga och lättåtkomliga för barn tillhandahålls redskap för utveckling och lärande, och det föränderliga i miljön ger inspiration och kan därmed skapa nya intressen. I resultatet framkommer att pedagogerna mer eller mindre medvetet arbetar med att stötta och utmana barnen utifrån den proximala utvecklingszonen. Detta både utifrån utformning av miljön och i det sociala samspel som uppstår mellan barn och pedagog.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Thulin, Anneli. "Skriftspråk och självbild : En pilotstudie om kopplingen mellan 12-åriningens skriftspråk och självbild." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2199.

Full text
Abstract:

Sammandrag

Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.

Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift.

Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever


Abstract

The purpose of this study is to investigate the connection between written language and self- image. A study of 6 pupils aged 12 was carried out. The material consists of a written story and survey with both closed and open questions. I participated as an observer and as support during the pupils’ work with their stories and answering of the survey questions.

Considering the size of the study it is not possible to say that there is a clear connection between writing skills and self-image, although some interesting tendencies could be seen. The pupils who produced a more advanced text were more detailed and arrived at more self- conscious and advanced conclusions in their questionnaire answers, than the pupils who produced a more basic text. This could be due to the fact that it might be easier to show more subtle distinctions of personality if you are better at expressing yourself in writing.

Key words: written language, self-image, pupils

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ustamujic, Elma. "Barndomsdöva och skriftspråket i vardagen : En intervjustudie av barndomsdövas uppfattning om skriftspråk i olika kontext." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27118.

Full text
Abstract:
Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur några barndomsdöva personer blir påverkade i sin vardag av att inte ha lärt sig det svenska skriftspråket redan ifrån skoltiden. Slutsatsen visar att dem döva personer framförallt dem som är äldre och dem som är födda före 1981, lider av att inte ha full fungerande skriftspråk (svenska). Det kan t.ex. handla om mötet med hörande eller informationen som dem får från myndigheter. Att tolk (läsa) samt förstå informationen på rätt sätt eller försöka kommunicera med hörande är en av dem få svårigheter som några av dessa personer möter i vardagen. Detta i sin tur påverkar negativt deras vardag, sociala tillvaron samt delaktigheten i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Sofia. "Chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-784.

Full text
Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.

Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.

Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ask, Sofia. "Vägar till ett akademiskt skriftspråk." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276.

Full text
Abstract:
Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bergman, Linnéa. "Talspråk och skriftspråk : samma fast olika." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15297.

Full text
Abstract:
Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar. Dessutom finns en beskrivning av hur funderingarna kring framtiden och eventuell språkförändring ser ut. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en reflektion kring dessa begrepp hos både elever och lärare. Det finns också en medvetenhet hos informanterna kring att språkförändring sker och att vi är delaktiga i den processen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Engelstoft, Elinor, and Therese Condori. "Lustfyllda vägar till skriftspråket : En kvalitativ studie om arbetet med skriftspråk utifrån barnens intresse i förskolan: En jämförelse mellan sex förskollärares erfarenheter av arbete med skriftspråk baserad på tre olika pedagogiska inriktningar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31764.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to examine how teachers in Waldorf, Reggio Emilia and traditional pedagogy work with literacy in preschools in Sweden. We also wanted to see the similarities and differences between the pedagogical approaches in the work regarding literacy and what the teachers think about the age of children when they learn to read and write. To get answers to our questions, we used a qualitative method where we interviewed six preschool teachers in six different preschools in Stockholm County with the 3 different pedagogies. Our theory is connected to Vygotski´s four processes that are important for children in learning, which is the socio-cultural, the mediated, the situated and the creative. We have also used John Dewey´s theory, who also speaks of children's learning with respect to social relations and artistic processes. The result of the interviews showed that it is very individual when children begin to learn literacy and the teachers say that we should not stop them if they have the interest but it must come from the children's own initiative and be based on their own interests. The environment was also something that was important to the child's learning of literacy and that the teachers used activities where the children could use all their senses in various esthetics expressions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Svensson, Roswald Timmy. "Musikens skriftspråk : Pedagogiska paralleller mellan läsning och notläsning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2683.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna. Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut läsning av text även är applicerbara på notläsning. I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Nina. "En studie av elevers preferenser inom bild- och skriftspråk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11289.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Skriftspråk"

1

Vikør, Lars S. Dialektar som skriftspråk i tre norske distrikt. Oslo: Novus Forlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Inger, Larsson. Svenska medeltidsbrev: Framväxten av ett offentligt skriftspråk. Stockholm, Sweden: Norstedt, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Finland, Svenska litteratursällskapet i., ed. Konstruktioner i finlandssvensk syntax: Skriftspråk, samtal och dialekter. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Folkeryd, Jenny Wiksten. Writing with an attitude: Appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hellström, Solbritt. Att vänja sig till det svenska språket: Studier av en individuell skriftspråklig förändring utifrån Olof Bertilssons kyrkobok 1636-1668. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rzepka, Sławomir. Non-textual marking systems in ancient Egypt (and elsewhere). Hamburg: Widmaier Verlag, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kullberg, Birgitta. Skriftspråka eller skriftbråka: Att utvecklas till en läsande och skrivande människa. Malmö: Gleerups, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Carlsson, Nadja. I kamp med skriftspråket: Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv. Göteborg: University of Gothenburg, Department of Sociology, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Carlsson, Nadja. I kamp med skriftspråket: Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv. Göteborg: University of Gothenburg, Department of Sociology, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wijk-Andersson, Elsie. Bara i fokus: En semantisk-syntaktisk studie av bara och dess ekvivalenter i nysvenskt skriftspråk. [Uppsala]: Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Skriftspråk"

1

Simensen, Erik. "Ordbok over Skriftspråket i Norge 1350-1550 (Dictionary of the Written Language in Norway 1350-1550)." In International Medieval Research, 99–103. Turnhout: Brepols Publishers, 1997. http://dx.doi.org/10.1484/m.imr-eb.4.00038.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jegteberg, Ida Marie, and Ingvil Brügger Budal. "Å padle i sirup og kjempe mot vindmøller: Fire lærarutdannarar om nynorsk i lærarutdanningane." In Form og formidling knytt til nynorsken, 129–56. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.175.ch5.

Full text
Abstract:
Artikkelen tek føre seg nynorskopplæring og -vurdering for lærarstudentar utan norsk som fag. Når norsk ikkje lenger er obligatorisk for studentane på grunnskulelærarutdanning 5–10, er det uklart korleis utdanningane sikrar at også desse studentane får den forskriftsfesta profesjonskompetansen i begge skriftspråk. Resultatet kan vere ei gruppe kvalifiserte lærarar med fagkompetanse til å undervise på skular med både bokmål og nynorsk som opplæringsmål, men utan sikra profesjonsfagleg nynorskkompetanse. Korleis lærarutdanningane sikrar nynorskkompetansen til denne studentgruppa, er granska gjennom intervju med fire fagpersonar ved fire ulike lærarutdanningsinstitusjonar. Studien avdekkjer at det er generelt lågt fokus på nynorsk i andre fag enn norsk, og at det er utfordrande å sikre at studentane har tilstrekkeleg nynorskkompetanse. Tre overordna utfordringar peiker seg ut: Det er uklart kven som skal ha ansvaret for nynorskkompetansen til denne studentgruppa. Når eit institusjonsansvar vert personavhengig, vert det også sårbart. Også vitskapleg tilsette kan ha negative haldningar til nynorsk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Robbe, Joost Roger. "Hvordan en gammel kontrakt kan kaste nyt lys over hollændernes skriftsprog på Amager i 1600-tallet." In The Sign of the V: Papers in Honour of Sten Vikner, 503. Aahus University Library, 2019. http://dx.doi.org/10.7146/aul.348.113.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Skriftspråk' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography