Relevant bibliographies by topics / Skriftspråk / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skriftspråk.

Dissertations / Theses on the topic 'Skriftspråk'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Skriftspråk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Sahlin, Anna, and Sofia Sjöström. "”Talspråk är talspråk, skriftspråk är skriftspråk” : En studie om talspråkliga drag i gymnasieelevers skriftspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178935.

Full text
Abstract:
The study aims to investigate oral-language features in writing by students at a highschool level. It also aims to examine the use of speech-language between the universitypreparatory and vocational programs. Methods such as questionnaires and text analysiswere used to answer the research questions. The results show that all the study'scategorized speech-language features occur in students' writing, and of the selectedfeatures within the categorizations, the occurrence varies. When speech-languageappeared, it occurred frequently. The prevalence of speech-language features is higherwithin vocational preparation than in university preparation programs. According toteachers, spoken language occurs in students' writing, it can vary between occurrence,speech-language features, and program orientation. In summary, spoken language is afrequent occurrence in students' writing and it occurs more often in vocational preparationprograms than in university preparation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bertilsson, Carolina. "Vägar till skriftspråket : 1-3åringars tillgång till och intresse för skriftspråk i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13100.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur två förskolepedagoger resonerar kring de yngsta barnens (1-3 år) tillgång till och intresse för skriftspråket. Detta för att skapa större kunskap om 1-3åringars skriftspråksutveckling och synliggöra den kompetens som finns hos de allra yngsta på förskolan. Den metod som använts i studien är kvalitativ intervju. De två intervjuerna har kombinerats med foton av den fysiska miljön på respondenternas förskolor, för att på så sätt ge en tydligare beskrivning av de intervjusvar som behandlas i studiens resultat. För att tolka resultaten av dessa intervjuer utgår studien ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att pedagogerna genom bilder i kombination med text ger barn tillfälle att lära sig känna igen bilden av ord och på så sätt ”läsa” dessa. Bilderna och skriften ger barn möjlighet att uttrycka sig även när de inte har orden. Dessa bildstöd leder till ett visat intresse för bokstäver och hur de sätts ihop till ord. Att visa intresse för att börja skriva själv är något som pedagogerna lagt märke till att vissa av barnen gör redan i tvåårsåldern. Genom att göra miljöerna och materialet på förskolan tillgängliga och lättåtkomliga för barn tillhandahålls redskap för utveckling och lärande, och det föränderliga i miljön ger inspiration och kan därmed skapa nya intressen. I resultatet framkommer att pedagogerna mer eller mindre medvetet arbetar med att stötta och utmana barnen utifrån den proximala utvecklingszonen. Detta både utifrån utformning av miljön och i det sociala samspel som uppstår mellan barn och pedagog.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Thulin, Anneli. "Skriftspråk och självbild : En pilotstudie om kopplingen mellan 12-åriningens skriftspråk och självbild." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2199.

Full text
Abstract:

Sammandrag

Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.

Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift.

Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever


Abstract

The purpose of this study is to investigate the connection between written language and self- image. A study of 6 pupils aged 12 was carried out. The material consists of a written story and survey with both closed and open questions. I participated as an observer and as support during the pupils’ work with their stories and answering of the survey questions.

Considering the size of the study it is not possible to say that there is a clear connection between writing skills and self-image, although some interesting tendencies could be seen. The pupils who produced a more advanced text were more detailed and arrived at more self- conscious and advanced conclusions in their questionnaire answers, than the pupils who produced a more basic text. This could be due to the fact that it might be easier to show more subtle distinctions of personality if you are better at expressing yourself in writing.

Key words: written language, self-image, pupils

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ustamujic, Elma. "Barndomsdöva och skriftspråket i vardagen : En intervjustudie av barndomsdövas uppfattning om skriftspråk i olika kontext." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27118.

Full text
Abstract:
Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur några barndomsdöva personer blir påverkade i sin vardag av att inte ha lärt sig det svenska skriftspråket redan ifrån skoltiden. Slutsatsen visar att dem döva personer framförallt dem som är äldre och dem som är födda före 1981, lider av att inte ha full fungerande skriftspråk (svenska). Det kan t.ex. handla om mötet med hörande eller informationen som dem får från myndigheter. Att tolk (läsa) samt förstå informationen på rätt sätt eller försöka kommunicera med hörande är en av dem få svårigheter som några av dessa personer möter i vardagen. Detta i sin tur påverkar negativt deras vardag, sociala tillvaron samt delaktigheten i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Sofia. "Chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-784.

Full text
Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.

Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.

Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ask, Sofia. "Vägar till ett akademiskt skriftspråk." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1276.

Full text
Abstract:
Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bergman, Linnéa. "Talspråk och skriftspråk : samma fast olika." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15297.

Full text
Abstract:
Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar. Dessutom finns en beskrivning av hur funderingarna kring framtiden och eventuell språkförändring ser ut. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en reflektion kring dessa begrepp hos både elever och lärare. Det finns också en medvetenhet hos informanterna kring att språkförändring sker och att vi är delaktiga i den processen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Engelstoft, Elinor, and Therese Condori. "Lustfyllda vägar till skriftspråket : En kvalitativ studie om arbetet med skriftspråk utifrån barnens intresse i förskolan: En jämförelse mellan sex förskollärares erfarenheter av arbete med skriftspråk baserad på tre olika pedagogiska inriktningar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31764.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to examine how teachers in Waldorf, Reggio Emilia and traditional pedagogy work with literacy in preschools in Sweden. We also wanted to see the similarities and differences between the pedagogical approaches in the work regarding literacy and what the teachers think about the age of children when they learn to read and write. To get answers to our questions, we used a qualitative method where we interviewed six preschool teachers in six different preschools in Stockholm County with the 3 different pedagogies. Our theory is connected to Vygotski´s four processes that are important for children in learning, which is the socio-cultural, the mediated, the situated and the creative. We have also used John Dewey´s theory, who also speaks of children's learning with respect to social relations and artistic processes. The result of the interviews showed that it is very individual when children begin to learn literacy and the teachers say that we should not stop them if they have the interest but it must come from the children's own initiative and be based on their own interests. The environment was also something that was important to the child's learning of literacy and that the teachers used activities where the children could use all their senses in various esthetics expressions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Svensson, Roswald Timmy. "Musikens skriftspråk : Pedagogiska paralleller mellan läsning och notläsning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2683.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna. Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut läsning av text även är applicerbara på notläsning. I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Nina. "En studie av elevers preferenser inom bild- och skriftspråk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11289.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Kohl, Caroline. "Hem- och konsumentkunskap som språkämne : Skriftspråk till praktisk handling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52214.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Rabie, Salim Salam. "Talspråket - dagens nya skriftspråk? : Skriver elever såsom de talar? En kvalitativ studie om några lärares syn på elevers talspråkliga inslag i skriftspråket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55447.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Ertis, Irina. "Förskolebarns meningsskapande kring skriftspråket : En jämförande studie om två förskolebarngruppers förståelse och användning av skriftspråket." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29414.

Full text
Abstract:
Children`s meaning making practices may be difficult to understand, but we need to take account of these in order to understand their learning process. Examples of children's beliefs about written language and children`s practices of their name writings were investigated in this study. This was done with special regard to printed media (newspapers and letters) and children`s practices on letter writing, with a focus on children`s name writing. Emphasis was placed on children`s perspectives. The empirical material has been collected through qualitative interviews with two different groups of children at two preschools. Furthermore, observations have been made with special regards to children`s use of name pictures and digital or handwriting tolls in their name writing. Piaget`s stage theory of cognitive growth and also his structuralism contribute to the present study`s theoretical frame. In Piaget`s terms, knowledge is developed by restoring imbalances and adaptive responses to the environment. Children`s thinking and abstract explanations about written language are explained in Piaget`s terms of visual perspective-taking, egocentric holdings on visual perceptions and unrealistic or plausible explanations of reality. All Piaget`s assumptions appear to be reflected in young children`s beliefs, but my study shows that children seem to be not so dependent on visual experience as Piaget believed them to be and that children are able to explain the function of written language and printed media in an abstract way. Two preschool groups` name writing was compared and the study`s findings suggest that there are significant differences in children`s name writing representations. Name pictures may contribute to a great extent to the children`s name writing learning processes and support their initial writing of their own names. Children can also write their names by copying.  The current study`s findings suggest that children`s awareness of the written language seem to develop best in the action of writing that is dealing with letter writing, digital tools and name pictures.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Oskarson, Caroline. "Läsning och skrivning i förskolan : en studie om hur förskollärare stimulerar barns läs-och skrivintresse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46852.

Full text
Abstract:
Arbetet behandlar hur förskollärare skapar förutsättningar för och hur de arbetar med läsning och skrivning i förskolan. Frågeställningen är hur förskollärarna tar tillvara på barns visade intresse för läsning och skrivning samt om de använder sig av någon läsinlärningsmetod. Den tidigare forskningen pekar på att förskolans miljö har betydelse, att förskollärare ska synliggöra skriftspråket för barn, pedagogernas förhållningssätt. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna gör mycket för att stimulera barns läsning och skrivning i förskolan i enlighet med tidigare forskning. De har språksamlingar, bokstäver på väggarna, uppmuntrar barnen att skriva och bygger aktiviteterna på barnens visade intresse. Båda förskollärarna var överens om att en tidig stimulering är viktig. Att förskolan ska erbjuda aktiviteter som läsning, lära genom lek, ha barnens intresse som utgångspunkt och en stimulerande miljö. Resultatet visar också att förskollärarna var medvetna om bornholmsmodellen men att de inte hade kunskap om några andra modeller för läs-och skrivinlärning. Använder förskollärarna just bornholmsmodellen för att det är den de känner till eller är metoden lättast att använda?  För att nå ett resultat har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod och metodansatsen har varit hermenuetisk
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Repa, Johanna. "Skriftspråksskillnader? : En jämförande studie av flickor och pojkars skriftspråk på gymnasienivå." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220493.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Pettersson, Karolina, and Erica Lindqvist. "Skriftspråkets praktik i förskolan : Barns uppfattningar av skriftspråk i förskolans kontext." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49281.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur barn uppfattar läsning och skrivning i förskolan. Avsikten är att skapa kunskap och förståelse för vilka förutsättningar som ges till lärnande av skriftspråk genom att närma sig barns perspektiv. Genom ett intresse för hur barn uppfattar skriftspråket i omgivningen på förskolan blev den sociala aspekten av lärnadet av betydelse vilket innebär att ett sociokulturellt perspektiv har använts som metod. Ett nedslag i två förskolor har genomförts för att undersöka några barns uppfattningar om deras skriftspråkliga omgivning. Resultatet visar att barnens svar går att koppla till möjligheter med att skriva som skriftspråkets funktionsaspekt. De svarar till exempel att de skriver sina namn och meddelande till varandra, aktiviteter där det tycks finnas en mening med att skriva. Barnen beskriver även att det finns olika funktioner med att läsa som att läsa böcker, läsa på väggen och läsa kartor. Redskapen de använder sig av vid dessa aktiviteter är främst papper och penna samt böcker. Dator som redskap tyks inte vara något som barnen nämner i någon större utsträckning. Vidare visade resultatet att barn har olika strategier vid skriftspråkliga aktiviteter som kännetecknas av både solitära och kollektiva handlingar. Leken tycks i många fall inte vara ett sammanhang som barnen kopplar ihop med skriftspråkliga handlingar. Skriftspråkliga aktiviteter kopplas istället till särskilda platser på förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Ek, Emma. "Gymnasieelevers skriftspråk i nationella prov i svenska 1999, 2007 och 2015." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74475.

Full text
Abstract:
Det har under många år funnits en diskurs i samhället om huruvida ungdomar skriver sämre nu än vad de gjorde förr i tiden. Det har även funnits en diskurs om ungdomars sätt att skriva har förändrats i och med ökade internetvanor och nya tekniska hjälpmedel som slagit igenom under de senaste 20 åren. Ansatsen till denna studie har därför varit att försöka bidra med kunskap i ämnet ungdomars skriftspråk genom att studera om svenskelever har förändrat sitt skriftspråk. För att kunna se om en förändring skett valdes därför elevtexter skrivna i nationella proven i svenska ut som analysobjekt. Avgränsningen gjordes på grund av att alla elever som läser svenska på gymnasiet någon gång skriver nationella prov i svenska. För att studien skulle representera elever från olika gymnasieprogram och olika svenskkurser gjordes ett slumpmässigt urval, där elevtexter från olika gymnasieprogram och olika gymnasieskolor valdes ut som studieobjekt. Elevtexterna är hämtade från tre olika årtal 1999, 2007 och 2015 för att dels kunna ge ett så trovärdigt resultat som möjligt, dels kunna se om en förändring i elevers skriftspråk hade skett från det att internet började användas av fler personer till nutid när näst intill alla använder internet på en daglig basis. Studien har använt sig av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Detta har gett studien ett mer övergripande resultat där både skriftliga företeelser som exempelvis elevernas användning av versal men också ordföljden i texterna har analyserats. Studiens resultat visar att elevernas skriftspråk inte har förändrats särskilt mycket, utan att skriftspråket i det stora hela är detsamma under alla tre årtalen som studerats. Det finns dock tendenser i skriftspråket som visar på att vissa delar kan komma att förändras, men att man inte kan dra några större slutsatser av det resultat som framkommit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Fjellström, Fredrik. "Ungdomars skriftspråk : En studie av talspråkliga inslag och ungdomsspråk i elevproducerade texter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17135.

Full text
Abstract:
Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju. Det empiriska materialet består av 29 elevtexter från 2010 års nationella prov i svenska för åk 9, samt av intervjuer med fyra svensklärare. Resultatet av studien visar på att elevtexterna, med ett undantag, innehåller få inslag av ungdoms- och talspråk. Det visar även på att svensklärarna står för en restriktiv hållning till sådana inslag och menar att det är mycket viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan tal- och skriftspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Wikander, Lovisa. "Den tidiga skrivutvecklingen och barns tankar om koppling mellan tal- och skriftspråk." Thesis, Gotland University, Institutionen för speldesign, teknik och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-545.

Full text
Abstract:

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.

Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.

I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Olofsson, Annette. "Skriftspråk för de yngsta : En pedagogisk studie av skriftspråkligt arbete i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7721.

Full text
Abstract:
Studien utfördes som en kvalitativ undersökning på en förskola med inriktning på tidig läs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftspråksutvecklingen hos de yngsta barnen, i åldern ett till tre år. Dessutom varmålet att undersöka om det är möjligt för ett barn att lära sig läsa och skriva så tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att påbörja skriftspråksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed två pedagoger på förskolan. Studien visar på hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftspråklighet och att deras sätt skiljer sig en del från det som aktuell forskningrekommenderar. Forskningen hävdar att pedagogens förhållningssätt och de övningar sombarnen bör göra för att lära sig skriftspråklighet bör betonas lika, medan pedagogerna istudien har sitt förhållningssätt i fokus. Slutsatsen blev att skillnaden mellan forskning ochpraktik i detta fall troligtvis beror på att barnen är så små och att pedagogerna har anpassatsitt arbetssätt efter barnen. Studien visar dessutom att barn kan lära sig läsa och skriva tidigtoch att det i princip bara finns fördelar med det.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Ouhidan, Azra. "Hur pedagoger i förskolan arbetar för att stimulera barns intresse för skriftspråk." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29717.

Full text
Abstract:
Studien är en kvalitativ undersökning på tre olika förskolor. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftspråk hos förskolebarn i åldrarna 1-6 år, hur dessa pedagoger upplever att barn lär sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftspråk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt men att det även finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lär sig. Arbetet med skriftspråk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten. Resultat i den här studien visar att de skriftspråkliga aktiviteter som förekommer sker i vardagssituationer. Det kommer in naturligt i verksamhetens olika rutiner, t.ex. vid sagoläsning, läsande av barnens egna namn, arbete med språk- och sagopåsar, arbete genom barnens teckningar och ofta i de dagliga dialogerna mellan barn och pedagoger. Pedagogerna arbetar utifrån hur de uppfattar att barnen lär sig samtidigt har pedagogerna olika uppfattningar kring barns intresse för skriftspråk. Tidigare forskning visar att det inte finns bara ett korrekt arbetssätt som alla ska följa, istället läggs vikt vid individanpassad undervisning och skriftspråkliga aktiviteter som inom verksamheten bör förekomma i naturliga och meningsfulla sammanhang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Bengtsson, Philip. "Lättlästa dialoger – talspråk eller skriftspråk? : Om lättlästanpassningen av dialogerna i Guillous Ondskan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39791.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker dialoger i två versioner av Jan Guillous Ondskan, originalversionen och den lättlästa versionen. Undersökningen utförs genom en kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet baseras på cirka 61 dialogpar. I uppsatsen presenteras åtta olika huvudanpassningar som går att se när det gäller dialoger. Utöver det visas på ytterligare femton tendenser av anpassningar inom huvudanpassningarna. Resultatet visar att majoriteten av anpassningarna med spår av muntlighet försvinner eller skrivs om i den lättlästa versionen mot ett standardspråk. De anpassningar som inte bär på spår av muntlighet är förenklade enligt de gängse riktlinjerna för lättläst. I vissa fall uppmärksammades anpassningar som kan sägas vara godtyckligt gjorda i förhållande till de gängse riktlinjerna för lättläst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Anemyr, Malin, and Sofie Olsson. "Jag brukar skriva här på förskolan och hemma : En studie om förskolebarns uppfattningar om skriftspråket." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10382.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Alfsson, Diana. "Tappar ungdomarna standardspråket om chatt/ungdomsspråket används inom skolan? : En studie av chatt/ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13902.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Gustafsson, Veronica. "Han såg hen : En studie om elevers medvetenhet och bruk om personliga pronomen i gymnasieskolan, samt deras syn på språkvård." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31869.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen syftar till att söka reda på hur ungdomar i gymnasieskolan behärskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus är främst hur väl eleverna är medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon när de skriver. Ett andra delsyfte gäller hur eleverna använder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill även få en inblick i hur elever ser på vårt svenska språk och om unga idag anser att språket är värt att vårda. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola med elever från två olika yrkesprogram i årskurs 1 som jag valt att kalla studiegrupp 1 och studiegrupp 2. Undersökningen bestod av två moment, en enkätundersökning och en intervjuundersökning. I enkätundersökningen deltog 24 elever från båda klasserna och i intervjuundersökningen deltog 4 elever från varje klass.Resultatet visar att eleverna i många fall kan sina pronomen men att det finns vissa svårigheter kring subjektsformen han/hon och objektsformen honom/henne. Många elever väljer av olika anledningar även att använda sig av det mer talspråkliga pronomenet dom framför ett de och dem som är mer tydligt i sitt sammanhang. Resultatet visar även att eleverna i undersökningen inte är särskilt positivt inställda till ett könsneutralt pronomen. Undersökningen har påvisat att eleverna inte känner till begreppet språkvård men att de ändå anser att det är värt att bevara vårt svenska språk trots att de ändå anar att engelskan kommer att ta över i framtiden.
This paper aims to research how adolescents’ in upper secondary school rule their pronouns in writings. The research focuses on pupils’ awareness of subject position and object position he/she when writing. Another aim refers to how pupils use they and them in writing. A third aim considers pupils attitudes to gender-neutral pronoun. I also wanted to have an insight in how pupils look at our Swedish language, and if adolescents´ of today find it important to preserve the language for generations to come. The investigation took place at an upper secondary school, with pupils from two vocational classes in year 1. I will refer to the two classes as study group 1 and study group 2. The investigation consists of two parts, one questionnaire study and one interview study. In the questionnaire study 24 pupils participated from both classes, and in the interview study 4 pupils from each class participated. The Result shows that many pupils know their pronouns pretty well, but there are some difficulties consider the subject form of he/she and the object form of him/her. In Swedish we have a form of the pronoun (dom) that are much more colloquial and unclear than they and them consider to be. The result of this paper also shows that the pupils’ attitudes to a gender-neutral pronoun are not very positive. The research also shows that the pupils never have heard of the term purism, but they still believe that it is important to protect our Swedish language. The pupils sense that the English language may take over gradually in the future and compete out Swedish as the first language in our country.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Fredholm, Malin, and Anna Ganelius. "Reggio Emilia och språk : Hur pedagoger stimulerar barns intresse för skriftspråket." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10122.

Full text
Abstract:
InledningBarns intresse för språk och skriftspråk i förskolan är anledningen till vårt intresse för denna studie. Att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi tar tillvara barns naturliga nyfikenhet för bokstäver. Vår bild av denna pedagogiska filosofi är att de har ateljéer som stimulerar skapandet hos barnen, men att de har mindre fokus på skriftspråket.SyfteSyftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger inom Reggio Emilia filosofin beskriver sitt arbetssätt med att stimulera barns intresse för skriftspråket, i åldern 1-5 år.MetodI denna studie har vi valt att använda en fenomenografisk forskningsansats, en kvalitativ undersökning med fokusgruppsintervjuer som redskap. Vi kan med denna metod tolka deltagarnas tankar och uppfattningar om ett visst ämne, där fokus har varit på deras olika uppfattningar, det vill säga variationen i hur de förstår ämnesområdet.ResultatResultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att stimulera och utmana barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket. De nämnde att den verbala kommunikationen mellan barn och mellan barn och vuxen främjar barns språkutveckling. De använder många olika material på ett varierande sätt för att tillgodose alla barns olika sätt att närma sig skriftspråket. Pedagogerna använder både helordsmetoden och ljudningsmetoden i sitt arbete med barnen. De påtalar vikten av att använda språklekar som ingår i den dagliga verksamheten, såsom rim och ramsor, högläsning, återberättande och sång.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Karlsson-Mård, Frida. "Den skriftspråkliga innemiljön i förskolan : En studie kring texter i förskolans innemiljö och pedagogers syn på det." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23999.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap kring läs och skriftspråksinlärning i förskolan. I studien observerades den skriftspråkliga miljön kopplat till texter, och tre förskollärare intervjuades utifrån deras tankar kring texter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för arbetet, vilket ser att barnen lär i det sammanhang de befinner sig i och via de artefakter som erbjuds dem. Studien är förlagd till en förskola i en mindre stad. Urvalet blev tre av fem avdelningar med verksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt till tre förskollärare. Studien är kvalitativ, med insamlat materialet ifrån intervjuer och fotoobservationer utav de texter som var synliga i förskolans miljö. Jag har tagit inspiration utav den etnografiska forskningsansatsen vilken söker kunskap genom deltagarnas perspektiv och sociala processer. Forskningsansatsen använder gärna flera metoder som intervju och observation. Resultatet visar en blandad variation av texter i förskolans innemiljö, där textkategorierna märkning och artefakter användes mest i miljön. Förskollärarna belyser poängen utav att stärka texter tillsammans med bild samt att göra texter tillgängliga i miljön för barnen. Detta utvecklar ett meningsskapande hos barnen. Resultaten visar också att barnen utforskar textmiljön på egen hand, och samspelar med barn och vuxna kring artefakter som intresserar dem, vilket blir en slutsats för arbetet. Ett annat tydligt resultat blir att miljön bör berikas med fler texter som barnen kan utforska kring, samt att texter kopplat till bilder kunde ökas eftersom detta var något som barnen tydligt fann intresse för. Intressant för fortsatt forskning blir därmed att studera hur pedagoger fångar upp och samspelar kring det som barnen visar intresse för inom skriftspråk och texter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Jansson, Lisa, Sofia Nilsson, and Mirjeta Shaqiri. "Skriftspråk hos elever med svenska som andraspråk : Förändringen av textlängd och nominalkvot i dagbokstexter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71002.

Full text
Abstract:
Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Nygren, Terese. "Högläsning i barns hemmiljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8302.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete handlar om högläsning i hemmiljö för barn i förskoleåldern 1-5 år. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta varit inriktad på pedagoger och deras syn på högläsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka föräldrarnas användande av högläsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet är att medverka till en förståelse för användandet av högläsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftspråk. Undersökningsmetoden jag använt mig av är en enkätundersökning till föräldrar med barn i förskoleåldern 1-5 år. Frågorna handlade om, hur ofta föräldrarna läser för sina barn hemma, vad föräldrarnas syfte med högläsningen är och använder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Olsson, Jane. "Media, IT och IKT i undervisningen : Främjande eller hämmande?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8770.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning. Man kan ju dessutom fråga sig ifall undervisningen och elevers inlärning blir bättre med datorn som pedagogiskt hjälpmedel? Forskningen kring detta är motsägelsefull och det finns inga resultat som egentligen ger oss något entydigt svar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Svanström, Lina, and Karin Zetterlund. "Inlärningsstilar : Vilka möjligheter tar, samt ges eleverna att använda olika inlärningsstilar?" Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2171.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att studera användningen av inlärningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att använda flera olika inlärningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som läraren ger. Vilka inlärningsstilar används allmänt i klassrummet och även specifikt under läs- och skriftspråkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass på en skola i mellersta Sverige. Metoden som användes var observation. Undersökningens resultat visade att läraren gav eleverna flera möjligheten att använda olika inlärningsstilar samt att eleverna vid ett flertal tillfällen själva tog initiativ till att använda sig av olika inlärningsstilar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Rutegård, Linus. "”Det du har i bagaget det tynger aldrig” – eller? : Om det svenska skriftspråkets norm och bruk utifrån ett undervisningsperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56927.

Full text
Abstract:
This study looks to establish which implications the norm, use and view on the written Swedish language in society and school might have in regards to the teaching of Swedish in the Upper Secondary School, specifically year one. It poses questions as to which views on norm and use can be found in textbooks, in syllabi and in the everyday work of teachers. Through research and analysis of the last three syllabi of the Swedish subject and three corresponding textbooks, along with interviews with two teachers of Swedish, it is shown that from the 1970s onward, there has been a shift from a language norm that incorporates everybody and makes everybody responsible to a language norm that in essence is second to the individual progress of students and successful written communication. It is argued that one does not necessarily exclude the other and that, given a successful education, students may use their knowledge of lingual norm to excel in written language activities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Eberger, Magdalena. "Betydelseskapande interpunktion : En studie av två skönlitterära verk riktade till olika åldersgrupper." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333858.

Full text
Abstract:
Interpunktion är en viktig, men ganska osynlig, del av skriftspråket som bidrar till förståelse och överblick av texter. Denna studie undersöker interpunktionens funktion i två skönlitterära skräckböcker: Färjan, riktad till vuxna, skriven av Mats Strandberg samt Monstret i natten, riktad till barn i åldrarna 6–9 år, skriven av Mats Strandberg och illustrerad av Sofia Falkenhem. Syftet med studien är att dels beskriva interpunktionen i böckerna och dels jämföra dem med varandra. Resultatet visar att interpunktionens funktion i de aktuella böckerna överensstämmer med tidigare studiers resultat, även om vissa skillnader går att finna gällande exempelvis vilka resurser som tillämpas. Vidare visar resultatet att interpunktionens funktion i de båda böckerna skiljer sig åt, då interpunktionen i Färjan är mer varierad och avancerad än den i Monstret i natten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Rydén, Frej. "Jag ba what? : funktioner hos diskursmarkören ba i det informella skriftspråket." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8917.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ba är en vida använd polyfunktionell diskursmarkör som genomsyrat det vardagliga språket sedan lång tid tillbaka. Ordet härstammar från adverbet bara och har efter många år av grammatikalisering utvecklat ett flertal betydelser och funktioner. Användandet av ba är specifikt associerat med talspråk (i synnerhet hos ungdomar); men i och med att mycket av det vardagliga talspråket numera även har överförts och figurerar inom digitala medier, i form av exempelvis chatt, bloggar och sms, så har användandet av ba även inkorporerats i det informella skriftspråket. Hur denna överföring påverkar användandet och funktionerna för ba specifikt inom det informella skriftspråket, är några av de aspekter som behandlas i detta arbete. Syfte: Arbetets syfte är att identifiera den språkliga funktionen hos diskursmarkören ba inom det informella skriftspråket som materialet presenterar, samt att besvara vilka konsekvenser en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk får för diskursmarkören ba. Metod: Den metod som tillämpas är en kvantitativ undersökning av 1880 textsegment, hämtade från allehanda bloggar, där diskursmarkören ba förekommer. Segmenten kategoriseras, analyseras och jämförs sedan med ytterligare undersökningar som behandlar förekomsten av ba i talspråk. Resultat: Resultatet fastslår att funktionerna hos ba i talspråk och ba i informellt skriftspråk är likvärdiga men manifesterar sig på olika sätt. Funktionen för ba i informellt talspråk öppnar mer upp för tolkning av kontexten, och verkar gärna i kombination med andra ord (även andra diskursmarkörer) för att fastslå sin funktion. Arbetet konstaterar även att konsekvenserna av en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk för diskursmarkören ba, påverkar det språkliga användandet negativt i form av tolkningsproblematik. Detta leder i sin tur till ett behov av extern hjälp för diskursmarkören ba, om den ska kunna fungera självständigt och helt oproblematiskt i informellt skriftspråk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Sjödahl, Lotta. "Vad kan skriftspråk avslöja? : -en jämförande studie av barn med och utan läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10957.

Full text
Abstract:
The aim is to examine how written production differs between students with and without difficulties in writing. The study also examine how different difficulties within writing interplay. It is based on analysis of ten-year old student texts with 30 texts from both an experimental and a control group. Texts were written in 1991. Both spelling, technique of writing and syntactic complexity differ between the groups. No significant correlations between different aspects of writing difficulties could be found in the experimental group. A possible explanation is that the students are unaware of their respective difficulties and therefore not hampered in the rest of the writing. The idea that metacognition schould be included as a component in the theory of "simple view writing" is discussed. The group of students without difficulties in reading and writing has unexpectedly a higher proportion of phonetic unacceptable errors. This is discussed and an alternative explanation model of wriring development is introduced.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Kassabgy, Reem, and Elham Shakhtour. "Vägen mellan arabiskt tal- och skriftspråk The Way between the Arabic speech and writing language." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31508.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ”Stärk språket, stärk lärandet” och ”Lyft språket, lyft tänkandet. Leif Strandberg lyfter fram Vygotskijs kulturhistoriska teori som handlar om att omgivningen är avgörande för individens utveckling och lärande
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Axén, Robin. "Projektarbeten på gymnasieskolans yrkesförberedande program : Elevers färdigheter inom formellt skriftspråk och lärares undervisning om formellt skrivande." Thesis, Karlstads universitet, Centrum för språk- och litteraturdidaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28070.

Full text
Abstract:
Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students’ project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner’s perspective on writing as a process, Siv Strömquist’s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career. An analysis of the project papers points to insecurities regarding subjectivity, objectivity and punctuation as common issues within academic writing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Wikström, Sanna. "Nyorden som speglar nutiden : En korpusundersökning av hur 37 nyord har etablerat sig i svenskt skriftspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136523.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är undersöka 37 nyord från 2015 års nyordslista och få svar på hur de har etablerats i svenskt skriftspråk. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av Språkbankens korpusverktyg, där jag bland annat har tagit reda på i vilken utsträckning nyorden används baserat på hur många sökträffar de har, samt i vilka sammanhang de förekommer. I syfte att komplettera mina resultat har jag även gjort sökningar på Google. Utifrån sökresultaten har jag jämfört nyorden och delat in dem i olika grupper baserat på antal sökträffar, därefter har jag analyserat nyorden i respektive grupp för att hitta en gemensam nämnare och ett mönster. Resultatet från min undersökning visar att nyorden tenderar att förekomma i störst utsträckning på webbplatserna Twitter och Flashback. Av de nio nyord som har blivit mest etablerade är några lånord från engelskan medan några har kopplingar till samhällsfrågor och en ny innovation. De fyra som fick flest sökträffar har gemensamt att de är etablerade i en tidigare betydelse. Nyordslistan 2015 präglas av lånord, sammansättningar samt politik- och teknikrelaterade ord som speglar vår nutid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Nordvall, Anneli. "Muntliga drag i elevtexter : En studie av talspråk i gymnasieelevers alster." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1244.

Full text
Abstract:

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).

Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.

I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.

En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Tordebring, Suzzi. "Var det bättre förr? : En kvantitativ jämförelse av elevtexter från 1985, 2005 och 2006." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-625.

Full text
Abstract:

Abstract

This essay deals with young people’s written language. It is often said that the student’s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room.

The fact that young people’s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school. Young people’s written language has never been so bad as it is today no matter when that time occurs. In order to find relevance in the statement, I have studied essays from 1985 and compared them with essays from 2005 and 2006.

The parameters I have studied are spelling mistakes, the wrong use of small and capital letter, syntax errors, writing in two words and the presence of spoken language. In order to compare the texts with each other as well as with earlier research a quantitative method was chosen.

The results show that the study’s ninth grade students ability to write is better today than twenty years ago. On the other hand, the study also shows that the written language among upper secondary students is worse today compared to 1985. Consequently, in order to answer this essay’s principal issue, if there is any relevance in the statement that it was better before, the question can be answered with both yes and no depending on which grade is referred to.

Keywords: Written language, comparison, spelling mistakes, student’s essays.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Karlsson, Ingela, and Susanne Sundberg. "Femåringars skrivande i förskolan : En kvalitativ studie om hur sex pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring femåringars skrivande." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15089.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.

I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.

För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.

Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Jönsson, Matilda, and Anna Nilsson. "Fri lek eller styrd aktivitet? : En studie kring vad som händer när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet i den fria leken." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17337.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd aktivitet. Barnens val av aktivitet anser vi visar på att de hade ett intresse av att skriva, vilket kunde ske utan pedagogens närvaro. Detta tyder på att pedagogerna utformat miljön på ett stimulerade sätt, där det finns möjlighet för barnen att skriva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Kanmert, Sofi. "En studie av lärares uppfattningar av andraspråkselevers attityder till skrivande samt deras syn på undervisningav andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14378.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning några gymnasielärare har om andraspråkselevers attityder till skriftspråket och jämföra dessa med de svar sex andraspråkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade även till att undersöka lärares syn på, och attityder till, undervisning av andraspråkselever samt hur de bedömer elevernas förutsättningar att uppnå angivna kursmål. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkäter innehållande öppna frågor samt flervalsfrågor. Resultatet visade att lärarnas uppfattning till största delen skilde sig från andraspråkselevernas. Det framgick också att ämneslärare tenderar att skjuta över upplevda svårigheter på eleverna. Likaså föreföll det som om en del ämneslärare är ovilliga att anpassa sin ämnesundervisning för att kunna möta andraspråkselevers behov liksom att majoriteten av informanter upplevde svårigheter i samband med undervisning av andraspråkselever. Endast ett fåtal lärare ansåg att deras andraspråkselever hade goda förutsättningar att uppnå angivna kursmål i deras respektive ämnen. De slutsatser som kunde dras av studien var att lärare troligen behöver samtala och interagera mer med sina andraspråkselever för att kunna skapa bättre relationer till dem samt att lärare behöver bli medvetna om sin egen roll vad gäller upplevda svårigheter i andraspråksundervisningen. Likaså verkar andraspråkslärare och ämneslärare ha olika syn på vilken kunskapsnivå i svenska andraspråkselever bör ha uppnått när de börjar gymnasiet. Slutligen konstaterades att det krävs en förändring om skolan ska kunna leva upp till föreskrivna demokratiska värderingar; skolan bör ges mer resurser i form av personal och skolmateriel. Dessutom behöver alla lärare få utbildning i att undervisa andraspråkselever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Hansen, Lisa. "Utveckling eller förfall? : En longitudinell studie av svenska niondeklassares skrivförmåga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32110.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hallgren, Louise, and Schönbeck Rebecca Nordh. "Skriftspråkande i förskoleklass- en studie om skriftspråkshändelser och dess potential." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33512.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skriftspråkshändelser som sker i meningsfulla och funktionella sammanhang i förskoleklassen och på fritidshemmet. Syftet är även att undersöka vilken utvecklingspotential det finns i skriftspråkshändelserna som eleverna planerat eller spontant deltar i. Utifrån vårt syfte formulerades följande frågeställningar: Vilka skriftspråkshändelser deltar eleverna i under sin skoldag i förskoleklassen och på fritidshemmet? Vilken potential finns i dessa skriftspråkshändelser med hänsyn till elevernas skriftspråksutveckling? Vårt empiriska material utgörs av delvis deltagande observationer och en semistrukturerad intervju. Genom observationerna framgår det vilka planerade och spontana skriftspråkshändelser som eleverna deltar i under skoldagen och på fritidshemmet. Vid intervjun diskuterades förskoleklassens skriftspråksverksamhet. Av vårt resultat framgår bland annat att elevernas skriftspråkshändelser främst stöttades av praktikerna kodning och meningsskapande, medan textanvändning förekom färre gånger och kritisk textutforskning saknades helt. Vår första slutsats är att det funktionella sammanhanget och helhetsperspektivet kring skriftspråkshändelserna fattas i flera av övningarna och därmed inte stärker elevernas skriftspråk i den mån som de skulle kunna göra. En andra slutsats som vi drar utifrån vårt resultat är att skriftspråkshändelserna och verksamheten har outnyttjad potential med hänsyn till eleverna skriftspråksutveckling. En tredje slutsats är att leken borde ha en central plats i förskoleklassen tillsammans med skriftspråket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Pettersson, Anna. "Inlärning av skriftspråkssystem i andraspråksundervisning : - en studie i hur japanskt skriftspråk hanteras i engelska och svenska läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175468.

Full text
Abstract:
Denna studie ämnar undersöka läromedel i japanska, ett relativt nytt ämne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt på särskilt inlärning av nya skriftspråkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lärobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftspråksystemet. Detta görs utifrån bakgrunden att skriftspråket får en allt större roll i alla människors liv i och med ett utbrett internetanvändande men också eftersom att japanska och andra asiatiska språk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom använder ett skriftspråkssystem som är mycket annorlunda i jämförelse med det svenska krävs att man som pedagog tittar extra på detta. Av relevans för undersökningen är hur de olika skriftspråkssystemens struktur påverkar och/eller används i dessa läromedel men även forskning inom tillägnande av nya skriftspråk i allmänhet och det japanska skriftspråket i synnerhet beaktas. Detta gäller aspekter så som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet. Även forskning relaterat till memorering av Kanji behandlas. Studien visar att båda böckerna tenderar närma sig det japanska skriftspråkssystemet på liknande sätt och att de delar som behandlas närmast rör japanskans tre skript (Hiragana, Katakana och Kanji) och hur dessa transkriberas men att man inte explicit behandlar andra aspekter av skriftspråkssystemet. Inte heller de olika språkens relation i inlärningsprocessen hanteras explicit, även om undervisningsspråkens struktur troligen kan användas för att förklara hur författarna till läroböckerna valt att behandla olika aspekter av det japanska skriftspråkssystemet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Sörman, Eva. "Att skriva med ett syfte. : Hur elever i år F-1 möter skriftspråket i klassrummet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Johansson, Anna, and Lovisa Rundqvist. "För skriftspråklighetens skull : En kvalitativ studie om skriftspråksarbete inom Waldorf och Montessori." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42936.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att fördjupa kunskapen kring hur Waldorf- och Montessoriförskollärare ser på läroplanens reviderade skriftspråkliga uppdrag. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är socialkonstruktivistiskt och begreppet diskurs har används. Resultatet visar hur åtta förskollärare verksamma inom Waldorf och Montessori ser olika på skriftspråklighet och därmed skiljer sig åt på vilket sätt de ser på läroplanens riktlinjer och mål. Slutsatsen är att skriftspråkligheten görs till en del i de verksamheter som vi har undersökt. Införandet av digitala medier i skriftspråksuppdraget är något som kräver anpassningar inom båda dessa pedagogiska inriktningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Olsson, Hanna, and Tina Petersson. "Barns uppfattningar om det skrivna språket : En kvalitativ studie med fokus på barn i förskoleklassen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59442.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att synliggöra vilka tankar och uppfattningar barn i förskoleklassen har om det skrivna språket. Syftet har mynnat ut i två olika frågeställningar som vill undersöka hur barn i förskoleklassen uppfattar betydelsen av att lära sig skriva och hur barnen uppfattar lärprocessen gällande skrivutveckling. För att lyfta barns perspektiv om skriften användes semistrukturerade gruppintervjuer med sammanlagt 28 stycken barn i två olika förskoleklasser. Ett resultat var att barnen uppfattade skriften som en viktig komponent för den framtida skolgången och vuxenlivet. De fördelar som barnen uppfattade om att lära sig skriva var att det bidrar till ett nytt sätt att kommunicera med andra och att det ökade graden av självständighet. Ett resultat var att barnen hade olika inställningar till skriften, både positiva och negativa. Barnen uttryckte olika faktorer som påverkar deras egen lärprocess samt vilka strategier de använder för att utvecklas. De vuxna hade stor betydelse för inlärningen och barnen behövde lugn och ro i sitt skrivande. De nämnde även att specifika material spelar roll för motivationen.Studien kan medföra till att vuxna får en ökad medvetenhet om vilka tankar barnen har om det skrivna språket. Barnen vill ha stöd i sin utveckling och material som tilltalar dem. Miljöerna och undervisningen bör anpassas på ett sätt som kan stödja barns skrivutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Lögdal, Nellie, and Heba Derawi. "En studie om vad åtta pedagoger uppfattar att ett stöttande av barns spontana utforskande av skriftspråk handlar om." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37375.

Full text
Abstract:
This essay discusses children's spontaneous exploration of the written language. The aims is toinvestigates preschool teachers perception of supporting children in the spontaneous exploration ofthe written language. The reason we want to find out preschool teachers perception is due to what wefound out in the previous research, which shows that the interaction between educators and childrenaffects how students perform. The method used is qualitative which was a semi-structured interview.We also did a short observation where we looked at how the written language was visible in theenvironment. We used this as a basis to one of the questions in the interview. The result and analysisof this essay shows that the teachers in this study perceive that many factors matters when theyshould support children in their exploration of the written language. Teachers perceive that theirapproach o and their design of the environment is main factors when it comes to their supporting ofchildren's’'s spontaneous exploration of the written language. Teachers perceive that their approachand their design of the environment is main factors when it comes to their supporting of children's’'sspontaneous exploration of the written language

Godkännande datum: 2019-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Skriftspråk' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography