To see the other types of publications on this topic, follow the link: Skriftspråk.
Journal articles on the topic 'Skriftspråk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 26 journal articles for your research on the topic 'Skriftspråk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ask, Sofia. "Vägar till ett akademiskt skriftspråk." HumaNetten, no. 19 (November 27, 2015): 2–15. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20061901.
Full text
2
Furnes, Bjarte. "Tidlig leseutvikling på tvers av ulike alfabetiske skriftspråk." Psyke & Logos 39, no. 2 (2019): 10–26. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v39i2.112412.
Full textAbstract:
Majoriteten av all forskning på barns tidlige leseutvikling er gjennomført i engelskspråklige land. Samtidig er det stilt spørsmål ved hvor generaliserbar denne forskningen er. Engelsk er karakterisert som en ikke-regulær eller dyp ortografi ved at det eksisterer et lavt samsvar mellom lydene i språket og bokstavene i skrift. De fleste andre europeiske skriftspråk innehar derimot en mer regulær korrespondanse mellom lyd og bokstav. Studier har vist at leseutviklingen går raskere i regulaereskriftspråk, samt at skriftspråkets regularitet også har betydning for hvilke strategier som tas i bruk når ord skal leses. Videre har studier vist at sammenhengen mellom språklige og kognitive ferdigheter og senere leseferdigheter også påvirkes av forskjeller i ortografisk regularitet. Artikkelen diskuterer denne forskningen sett i lys av teoretiske modeller som forklarer hvordan barn lærer seg å lese, samt hvilke implikasjoner forskjeller i ortografisk regularitet kan ha for den tidlige leseopplæringen.
3
Sangfelt, Adrian. "Talspråk, skriftspråk och grammatik: Om placeringen av adverbial i svenska." Språk och stil 32 (2022): 72–103. http://dx.doi.org/10.33063/diva-492991.
Full text
4
Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 20 (November 27, 2015): 48–51. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20072006.
Full textAbstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier:
Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008.
Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap.
Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007.
Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk.
Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia.
Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska.
Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap.
Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport)
Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skrivande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007.
Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö University Press 2007.
Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling.
Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling.
Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling.
Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling.
Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.
5
Pedersen, Bent Lerbæk. "Udviklingen af det koreanske skriftsprog." Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 25, no. 4 (2012): 51–60. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v25i4.66750.
Full text
6
Mylov, Peer. "Bettina Perregaard: Forskning og undervisning i skriftsprog." NyS, Nydanske Sprogstudier 32, no. 32 (2004): 119. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v32i32.13450.
Full text
7
Matthiessen, Christian Wichmann, D. Müller, and Inge Schjellerup. "Vesteuropa 1990/Har inkaerne i Peru haft et skriftsprog?/Kommentar til “Har inkaerne i Peru haft et skriftsprog?”." Geografisk Tidsskrift-Danish Journal of Geography 90, no. 1 (1990): 45–48. http://dx.doi.org/10.1080/00167223.1990.10649297.
Full text
8
Tjernberg, Catharina. "Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn." Venue 2, no. 3 (2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13228.
Full textAbstract:
Vi har mycket goda kunskaper om barns läs- och skrivutveckling och hur den kan relateras till språkliga, kognitiva och sociala faktorer. Kunskap finns även om varför en del barn har svårt att tillägna sig skriftspråket. Men trots 20 års forskning som tydligt visar riktningen förefaller den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken.
9
Eegholm-Pedersen, Svend. "Ministerens ordbog. Matthias Moths store danske ordbog 1700-1717." Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 26, no. 4 (2013): 23–37. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v26i4.66776.
Full textAbstract:
Det er ikke hver dag en 300 år gammel bog bliver dagens hovedhistorie i medierne, men det var hvad der skete da Moths Ordbog gik i luften online i oktober. Ordbogen er da også helt usædvanlig ved ikke – som det ellers dengang var sædvane – kun at indeholde det almindeligt accepterede tale- og skriftsprog, men også det folkelige og “vulgære”.Moths Ordbog giver os dermed et sjældent indblik i 1700-tallets slang og hverdagssprog. Den kan findes på adressen <mothsordbog.dk>.
10
Aldrin, Emilia Sturm, Monica Eklund, and Heike Peter. "Högskolans språk och mitt eget. En studie av nyantagna lärarstudenters förhållningssätt till skrivande, skriftspråket på högskolan och den egna skrivkompetensen." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 43. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1671.
Full textAbstract:
This article explores how a heterogenous group of first year university students perceive writing in general, academic writing in specific, as well as their own writing proficiency. A questionnaire (n 93) was created basing on theories on academic literacy and writing psychology. The results show varying attitudes among the students which highlight questions of the dimensions of writing, identity and group affiliations. Gender was of little importance, whereas age and self-stated writing skills correlated to some extent with the results. The small scale of the study does not permit far-reaching conclusions, but the results indicate attitudes that could have importance for the development of academic literacy. The study can be used as a start of departure for interventions that facilitate for groups with different backgrounds to participate in higher education.
11
Belsack, Els. "‘Et Skriftsprog gjør sig ikke selv’. Metacommentaar op het taalplanningsproces in Vlaanderen en Noorwegen in de 19e eeuw ‘van binnenuit’: Den Ny-Norske Sprog- og Nationalitetsbevœgelse (1877) van Arne Garborg als casestudy." Revue belge de philologie et d'histoire 91, no. 3 (2013): 823–76. http://dx.doi.org/10.3406/rbph.2013.8470.
Full text
12
Nägele, Horst. "Belege zu Grundtvigs Ideen von einer offenen Bürgergesellschaft. Mit einem Exkurs zu dem amerikanischen Pragmatizisten Charles Sanders Peirce." Grundtvig-Studier 62, no. 1 (2011): 93–111. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v62i1.16581.
Full textAbstract:
Belege zu Grundtvigs Ideen von einer offenen Bürgergesellschaft. Mit einem Exkurs zu dem amerikanischen Pragmatizisten Charles Sanders Peirce[Grundtvigs ideer om et åbent samfund (med en ekskurs til den amerikanske pragmatiske filosof Charles Sanders Peirce)][On Grundtvig’s initiative towards an open society (including a digression to the American pragmaticist Charles Sanders Peirce)]Af/by Horst NägeleAnledningen til bidraget har været et EU-uddannelsesprogram betitlet ‘Grundtvig. EU-Bildungsprogramm für lebenslanges Lernen in Deutschland’ (Grundtvig. EU-uddannelsesprogram for Livslang Læring i Tyskland), hvor der er tale om tilpasning til erhvervslivet. Denne grove fejlbedømmelse af Grundtvigs livsværk imødegår foreliggende studie ved hjælp af en række af Grundtvigs udsagn om folkekultur, om fri folkelig kristendomsforståelse, om mundtlig traditionsformidling, om primærsocialisationens afgørende betydning og om det tyske skriftsprog som en ideologisk overbygning; herom tilbyder Grundtvig i en af sine få tysksprogede artikler blandt andet en direkte dialog med et tysktalende publikum. Grundtvig taler desuden om idealisme og materialisme (også i forbindelse med Napoleon), og han forstår den idealistiske filosofis fremtrædelsesformer som udtryk for en livsfomægtelse. I særdeleshed Friedrich Schillers tragedier anser han for at være et “Blændværk”, hvor det er nemt at fa figurer, der blot er “lydige Skygger”, slået ihjel. Og han peger hen til “noget aldeles Grund-Realt” som “Indbegreb”, der kan danne udgangspunkt for et etisk motiveret liv. En ekskurs om den senere amerikanske pragmatiske filosof Charles Sanders Peirce indsættes for, at Grundtvig ikke skal kunne affærdiges som (religiøs) fundamentalist. Men der kan tilmed konstateres en slående overensstemmelse mellem Peirce’ forestilling om et vekselvirkende forløb mundende ud i en fremtidig forening af tegnreferencer og Grundtvigs metodiske syn på historien. Det sidstnævnte træder særdeles tydeligt frem i Grundtvigs bemærkninger i forbindelse med nogle af verdenshistoriens personer, der blandt andet bliver anført i hans verdenskrøniker. Thi, skønt Grundtvig i Danne-Virke I, 1816, siger, at “ethvert philosophisk System er som Heelt en stor Løgn, hvormegen Sandhed det end i det Enkelte kan have”, forbinder han (sammesteds) alt det, som han i særdeleshed i årene omkring 1815 kan bruge til udbygning af sin kategori historisk, med en fremgangsmåde, som han betegner som sand Vidskab med henblik på at udvikle humanitet.*The article deals with the Grundtvig EU Lifelong Learning Progamme in Germany and sets off from a severe misunderstanding of Grundtvig’s educational ideas as being a recipe for job training. Grundtvig, however, has rather been in favour of national culture, oral tradition, and socialization through education. He looks upon the German literary language as being a super structure; by means of a piece of writing in German language, he offers direct and immediate dialogue with the German-speaking world. Grundtvig moreover talks about idealism and materialism and describes idealistic philosophy as denying life; he mentions Friedrich Schiller’s tragedies and criticises them as being dazzling pieces of art with heroes as empty shadows designed to be put to death. From Grundtvig’s point of view, the very idea of an idealistic approach to cognition and aesthetics presupposes fundamental, ultimate reality to act upon (“noget aldeles Grund-Realt” - Udsigt over Verdens Krøniken, p. 659), which according to Grundtvig may be developed and proved on historical or quasi-historical grounds. There is a striking similarity of Grundtvig’s approach to what, about ninety years later, was put forward by the American pragmaticist Charles Sanders Peirce, the criterion of truth being final habit as equivalent of the ultimate interpretant, since 1906 being described by Peirce as “normal habit” and as “normal interpretant” representing ultimate reality.
13
Conzett, Philipp. "Genusvariasjon i norsk skriftspråk." Septentrio Reports, no. 4 (March 17, 2020). http://dx.doi.org/10.7557/7.5412.
Full textAbstract:
Denne rapporten har sitt utspring i eit oppdrag ifrå Språkrådet om å kartleggja genusvariasjon i bokmål og nynorsk. Bakgrunnen for oppdraget og omgrepsavklåringar er tema for kapittel 1. I andre kapittelet gjer eg greie for materialet og for korleis eg har samla det inn og handsama det. Hovudfunna ifrå undersøkinga er presenterte i kapittel 3. Til slutt kjem eg med nokre tilrådingar i kapittel 4.
Dette er ein revidert og utvida versjon av rapporten med same tittelen ifrå 2017 (sjå https://doi.org/10.7557/sr.2017.1).
14
Vikør, Lars. "Frå ordbok til korpus – og tilbake? Bjørnetjeneste og forfordele." Oslo Studies in Language 11, no. 1 (2020). http://dx.doi.org/10.5617/osla.8167.
Full textAbstract:
Denne artikkelen drøftar forholdet mellom deskriptivitet og normativitet i norske ordbøker på grunnlag av to ord som har fått nye tydingar i moderne tid i forhold til dei tradisjonelle normene: bjørneteneste og forfordele. Bruken av desse orda i moderne norsk skriftspråk blir undersøkt på grunnlag av søk i to tekstkorpus. Det viser seg at forfordele blir brukt med heilt motsette tydingar i vanleg skriftspråk. Det blir antyda at ordbøkene bør revidere tydings- og bruksbeskrivinga av dette ordet i samsvar med det mønsteret bruken viser.
15
Helset, Stig J., and Trude Bukve. "Lesing av artiklar i Store norske leksikon: Ein komparativ studie av lesarane sin bruk av og haldningar til artiklar som er publiserte på høvesvis bokmål og nynorsk." Maal og minne 11, no. 2 (2023). http://dx.doi.org/10.52145/mom.v115i2.2215.
Full textAbstract:
I denne studien har vi freista å kartlegge i kva grad skriftspråket i publiserte tekstar kan påverke lesinga av tekstane, og å undersøke i kva grad lesarar har ulike implisitte og eksplisitte haldningar til tekstar på bokmål og nynorsk. Det første søkte vi svar på ved å innhente tal for sidevisningar og lesetider av artiklar som har blitt omsette frå bokmål til nynorsk i Store norske leksikon (SNL) dei seinare åra. Det andre søkte vi svar på gjennom ei kvantitativ spørjegransking retta mot lesarar av 40 utvalde artiklar på bokmål og nynorsk i SNL. Den første delstudien synte at brukarane av SNL vel å lese artiklar som dei er interesserte i, uavhengig av om artikkelen er publisert på bokmål eller på nynorsk. Resultat frå spørjegranskinga synte derimot at medan det var få skilnader i implisitte haldningar til dei to skriftspråka, er skilnadene større, og i favør av bokmål, når deltakarane fekk spørsmål som direkte tematiserte dei to skriftspråka.
16
Conzett, Philipp. "Genusvariasjon i norsk skriftspråk. Ei undersøking av genusbruken ved substantiv som er normerte som maskulinum og nøytrum." Septentrio Reports, no. 1 (January 12, 2017). http://dx.doi.org/10.7557/7.4077.
Full text
17
Larsen, Dag. "Prøysens varme ironi." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 4 (2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i4.3508.
Full textAbstract:
Det er visst blitt et forskningsfaktum: Et barn ler ca fire hundre ganger pr dag. En voksen som regel ti.Studien ble i fullt alvor publisert av British Journal of Development Psychology (Recchia m.fl. 2010). Denviser også at barn helt ned i fire års alder kan forstå at en kommentar er ment ironisk og ikke bokstavelig. Jeg innrømmer at jeg ble glad da jeg leste dette. Forfattere har nemlig fått høre det lenge avforskere, kritikere, forleggere og andre. At barn har vondt for å skjønne ironi. At forfattere må værevarsom med å bruke det, for det er sannsynlig at bare voksne vil le. Men da er det som vi hører et leendebarn si: «Jammen, de voksne må da få lov til å le litt, de også!» Det samme sa Alf Prøysen, som varkjent radiostemme og forfatter for norske barn fra tidlig femtitall fram til i år, der hans hundreårsdager blitt feiret. Bøkene hans om Teskjekjerringa nådde ut til barn i mange land. Prøysen tok i bruk sinhjemlige dialekt i skriftspråk, tale og sang, og ble svært populær (og er det ennå) blant barn og voksne,med sin unike kombinasjon av jordnær folkelighet og kunstnerisk presisjon.
18
Ohlsson, Elisabeth. "Akademiskt skrivande." Acta Didactica Norden 17, no. 1 (2023). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8090.
Full textAbstract:
I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasie-klasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter åter-kommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genomgång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ökning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor.
19
Andersen, Margrethe Heidemann. "Engelskpåvirkningen af dansk skriftsprog." Studier i Nordisk, December 1, 2022, 111–25. http://dx.doi.org/10.7146/stn.vi.136135.
Full textAbstract:
In this article I describe some of the results of the project ”Yes, det er coolt. Om påvirkning af dansk fra andre sprog” (“Yes, it’s coolt. On foreign influence on the Danish language”). The project is a continuation of a Nordic research project in which the use of words from foreign languages (mainly English) in Nordic newspapers from 1975 and 2000 was described. One of the most important results from the new research project was that even though we still mainly borrow words from the English language, the amount of English words in Danish has not increased in the period from 2000 till 2016. Another important result is that we borrow more verbs from English than before, e.g. verbs as facebooke, hacke and maile (with a Danish inflectional e) which are associated with the internet and to the social media.
20
Fast, Carina. "Sexåriga Saras vägar in i skriftspråket." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 26, no. 4 (2021). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v26i4.4301.
Full textAbstract:
Många svenska barn har föräldrar som är födda i länder utanför Sverige. I denna text får vi stifta bekantskap med Sara, ett av dessa barn. Saras föräldrar är födda i Somalia. I hemmet talar Sara såväl somaliska som svenska. Hon praktiserar många olika sidor av kriftspråket tillsammans med föräldrar, syskon och andra närstående. Hon har en rik repertoar av berättelser, sånger, bilder och ord kopplade till familjens kultur, religion och modersmål. Hon läser och skriver också i samband med den populärkultur som hon, och många andra svenska barn, är en del av. I möte med förskola och skola måste emellertid Sara lämna sina kunskaper och erfarenheter utanför skolgrinden. Man kan undra vad detta kan tänkas betyda för Sara, i stunden och för framtiden.
21
Dahlbäck, Katharina. "Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet." Nordic Journal of Art and Research 5, no. 2 (2016). http://dx.doi.org/10.7577/if.v5i2.1851.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.
22
Nesse, Agnete. "En analyse av språket i Anna Hansdatter Tormods brev fra perioden 1714–1722." Maal og Minne 113, no. 1 (2021). http://dx.doi.org/10.52145/mom.v113i1.1952.
Full textAbstract:
Denne artikkelen er et forsøk på å utforske mulighetene for å utvikle ny innsikt i hvordan det var for norske skrivere i dansketiden å tilegne seg skriftspråket. Metoden er å bruke tilnærminger til skriftspråklig variasjon brukt innenfor forskning på begynneropplæring på et historisk materiale. Tekstene som blir utsatt for analyse i denne artikkelen, er brev skrevet av en voksen dame på begynnelsen av 1700-tallet. Disse brevene har, selv hvis en sammenligner med brev skrevet av andre skrivere i samme tid, mye variasjon og mange ortografiske særegenheter. Slike uvanlige skrivemåter har i språkhistorisk forskning tradisjonelt blitt rubrisert som enten interessante norvagismer – altså norske dialekttrekk i tekster skrevet på det dansknorske fellesspråket – eller som uinteressant feilskriving uten språkhistorisk verdi. Det er min påstand at også andre trekk enn det som kan rubriseres som dialekttrekk, har en plass i norsk språkhistorie.
23
Berthelsen, Ulf Dalvad. "Digitale tekster og skriftlig fremstilling i gymnasiet: Et curriculumperspektiv." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 13, no. 23 (2021). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v13i23.120963.
Full textAbstract:
I løbet af de seneste årtier er tekster gået fra at være et overvejende analogt fænomen til at være et overvejende digitalt fænomen. I denne artikel diskuteres dels hvilke konsekvenser denne massive digitale transformation har for opfattelsen af tekster, tekstkvalitet og skriftsprog, dels de mulige implikationer for gymnasieskolens danskfag. Artiklen falder i tre dele: indledningsvis diskuteres begrebet digitale tekster med henblik på at afdække forskelle på og ligheder mellem gamle og nye teksttyper. Herefter demonstreres det gennem en række analytiske nedslag, hvordan et funktionelt perspektiv på genrer og registre dels kan danne afsæt for arbejdet med at forstå og beskrive de nye digitale tekstformer, dels kan danne afsæt for udviklingen af et begreb om tekstkvalitet, der bygger på en distinktion mellem henholdsvis succeskriterier og korrekthedskriterier. Endelig følger afslutningsvis en diskussion af, hvilke implikationer et sådant ændret perspektiv på brugen af skriftsproglige ressourcer kan og bør have for arbejdet med tekster og skriftlig fremstilling i gymnasiets danskfag.
24
Karpatschof, Benny. "Grænsen for automatisering." Psyke & Logos 5, no. 2 (2023). http://dx.doi.org/10.7146/pl.v5i2.135447.
Full textAbstract:
Ud fra en virksomhedsteori inspireret af Leontjev foretages en antropologisk og kulturhistorisk bestemmelse af de menneskelige frembringelser, såvel de redskabsmæssige som de betydningsmæssige. For begge typer af frembringelser påpeges der en kulturhistorisk udvikling fra personbunden over passiv eksternaliseret til en aktiv externaliseret form. Informationsteknologien kan nu på den ene side bestemmes som en aktiv udgave af det kun passivt eksternaliserede skriftsprog og på den anden side som en ekstern operationalisering af den personlige viden. Hvad det sidste angår opstilles en hypotese om ækvivalens mellem kognitive og informationsteknologiske mekanismer, og i denne forbinde/se henvises der til den velkendte psykologihistoriske kontrovers vedr. eksistensen af kognitive mekanismer. Datamatens begrænsning ses herudfra som dens manglende henvisningskapacitet med den deraf følgende umulighed af spontane skift i henvisning. Det påpeges, at sådanne skift er afgørende for enhver grundlæggende ny indsigt, og bl.a. ud fra Gödels sætning postuleres denne erkendelsesmæssige· transcendens at være grænsen for automatisering - uanset om der er tale om automatisering af intern, indlæringspsykologisk, eller af ekstern, informationsteknologisk art.
25
Bohlin, Fredrik. "Från krångelspråk till klarspråk. Om språket som auktoritetsmarkör i rättsväsendet." Klart språk i Norden 16, no. 8 (2015). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.23918.
Full textAbstract:
I en fungerande demokrati måste myndighetstexter vara begripliga för alla. Under senare år har myndigheterna därför satsat på att utveckla skriftspråket. Trots dessa satsningar tenderar myndighetsskribenter emellertid fortfarande att använda ett onödigt krångligt fackspråk. Det beror på att skribenterna oreflekterat tar efter ett förlegat juridiskt fackspråk i gamla mallar när de utformar sina texter. Man tror också att ett sådant språk är nödvändigt för att sätta sig i respekt och visa att man kan sitt ämne. För att åstadkomma verklig och varaktig förändring av myndighetsspråket krävs att myndigheterna bedriver ett systematiskt arbete med språkfrågor över tid. Det räcker inte med punktinsatser och engångsjippon. SummaryIn a well-functioning democratic state governed by the rule of law, official texts should be understandable for all citizens. Most of the Swedish authorities have therefore made efforts to develop their written language in recent years. Despite these efforts, there is still a tendency for employees writing official texts to use unnecessarily complicated language for specific purposes (LSP). This is because the employees unthinkingly copy obsolete legal jargon from old templates when formulating their texts. They also believe that such language is necessary to gain respect and to show that they know their subject. To accomplish genuine and lasting change in the way official texts are written, the authorities should work systematically on these issues over time. Selective measures and other types of disposable effort are not enough.
26
Bakkevoll, Geir. "Standardisert nettspråk i protest eller respekt?" Målbryting, no. 11 (January 25, 2021). http://dx.doi.org/10.7557/17.5660.
Full textAbstract:
Denne artikkelen er basert på ei kvantitativ undersøking av 1949 ytringar frå “Nordnorsk debatt” under valkampen i 2017. Eit sentralt funn er at nettspråket følger dei norske rettskrivingsnormalane monaleg meir i diskusjonar om samepolitikk enn om andre politiske tema. I det samla materialet har 54 prosent av ytringane minst eitt ortografisk avvik. Då bryt kommentaren eller svaret på Facebook med dei to norske rettskrivingsnormalane når språkbrukarane kortar ned på orda eller brukar teikn eller bokstavar på ein måte som er utanfor standarden i dei offisielle norske rettskrivingane. Då kan vi seie at norma i nettspråk om politikk er vidare enn den offisielle rettskrivinga. Denne overvekta av ortografiske avvik ser likevel ikkje ut til å vere skapt av språkbrukarar som ikkje meistrar standarden, og dei representerer neppe det mange oppfattar som språkleg forfall. Heller ikkje munnlegmarkørar som forsterkar prosodien eller viser oppøsing, dominerer i materialet. Det er derfor ikkje hald for å seie at slike ortografiske avvik er ikoniske eller at den konfronterande stilen er essensen i politisk CMC. I Facebook-diskusjonane om samepolitikk har derimot berre 44 prosent av ytringane ortografiske avvik. Artikkelen lanserer to alternative tolkingar av denne signifikant lågare delen ortografiske avvik. Den eine, og konsensusorienterte tolkinga, er at språkbrukarane i respekt for denne betente saka vel det mest nøytrale skriftspråket dei kjenner. Den andre, og konfliktorienterte tolkinga, er at dette er språkhandlingar som indekserer at ein vil vere lojal mot eller favorisere den norske kulturen og språket framfor den samiske. I så fall brukar debattantane, bevisst eller ubevisst, språkleg variasjon for å styrke det språklege hegemoniet til majoritetskulturen. I artikkelen argumenteter eg for den konfliktorienterte tolkinga, for det første fordi menn er sterkt overrepresenterte i desse debattane. Tolkinga blir ytterlegare styrkt i den siste delen av artikkelen, som samanliknar CMC i debattane om samepolitikk og innvandringspolitikk.