Academic literature on the topic 'Skriva för hand'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Skriva för hand.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Skriva för hand"
1
Lindh, Lars. "Tillfällesskrifter och en i Uppsala Universitetsbibliotek nyfunnen för hand skriven och tecknad bröllopsdikt år 1703 av Johan Runius." Edda 96, no. 04 (November 30, 2009): 374–94. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2009-04-04.
Full text
2
Tiililä, Ulla. "Texter och offentlig makt – språk och språkvetenskap i samhället." HumaNetten, no. 46 (June 16, 2021): 32–55. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214603.
Full textAbstract:
Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvändning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend.
I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språkliga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga processer, till exempel mot skrivande.
Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och likvärdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i samhället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhetshot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem.
Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet
3
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
4
Handeland, Jorunn Aas, and Bodil Tveit. "«Du må bare skrive ut, ønske lykke til, og stole på at det går bra!» En kvalitativ undersøkelse av sykepleieres muligheter og begrensninger for skjønnsutøvelse når pasienter skal utskrives fra sykehus til kommunale helse- og omsorgstjenester." Nordisk tidsskrift for helseforskning 11, no. 1 (June 17, 2015): 35�. http://dx.doi.org/10.7557/14.3478.
Full textAbstract:
<strong>“You can only discharge them, wish them luck, and hope for the best!”</strong><br />The aim was to investigate nurse’s experiences of the possibilities to act according to their professional discretion in the process where patients are transferred from hospital to primary health services. Six in-depth interviews and one focus group interview with hospital nurses were conducted. The theoretical framework was based on Dworkin’s concepts of discretion and Martinsen’s description of prerequisites for discretion. Nurses collected and assessed complex information about the patients to be able to define the necessary level of care after discharge. Prerequisites for a robust assessment were adequate time, and the relationship to patients. Focus on effectivity, medical treatment, and limited possibilities to hand over their assessments to the municipal health services, created challenges. Nurses were negotiating between professional ideals and requirements from regulations. This created a potential conflict within the nurses between a professional role and a performer role, which in turn can lead to problematic consequences, both for nurses and for patients.
5
Schmitz, John Robert. "Reforma Ortográfica, Planejamento e Difusão Linguística." Language Problems and Language Planning 22, no. 3 (January 1, 1998): 254–66. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.22.3.03sch.
Full textAbstract:
SUMMARY Orthographic Reform, Planning and Linguistic Diffusion: The Case of Portuguese Garcez'(1995) seminal paper on the 1990 Luso-Brazilian Orthographic Accord presents an opportunity to point to the arbitrariness of spelling reforms in Portugal and in Brazil, particularly with respect to the use of diacritic marks (circumflex, acute and grave accents). Evidence for this statement is based on the vicissitudes of rules for written accents in Brazilian Portuguese. Garcez (1995:159) concludes that the Accord is in fact "a minor spelling reform". It is the contention of this paper that the Luso-Brazilian Accord, although a diplomatic and political achievement as Garcez argues, is in fact a strategy, on one hand, to spread the Portuguese language in Africa, particularly in the former Portuguese colonies of Angola, Mozambique, Guinea-Bissau, Cape Verde and São Tomé e Principe, and, on the other, to construct and solidify a community of lusophone nations in geopolitical terms in world affairs. But as in the case of all instances of language planning and attempts to spread languages, the consequences of the use of Portuguese as an official language, particularly in Angola, Mozambique and Guinea-Bissau, must be considered in light of the use or non-use of one or more African languages as well as Creole in these nations (Phillipson 1992, Phillipson and Skutnabb-Kangas 1995). Specialists dealing with language planning in the PALOP countries (países Africanos de língua Oficial Portuguesa), must take into consideration the specific political, cultural, linguistic and ethnic situation of each nation. RESUMO Ortografia reformo, planado kaj lingva disvastigo: La kazo de la portugala En sia fekunda referajo de 1995 pri la Ortografia Interkonsento Luza-Brazila, Garcez prezentas okazon por indiki la arbitrecon de la literumaj reformoj en Portugalio kaj Brazilo, precipe rilate la uzon de diakritoj (cirkumflekso kaj kornaj strekoj). Tiun aserton atestas la sortosangoj de reguloj por skribaj diakritoj en la brazila portugala lingvo. Garcez konkludas, ke la Interkonsento estas efektive "minora literuma reformo". La nuna referajo pretendas, ke la Interkonsento, kvankam atingo diplomata kaj politika, kiel argumentas Garcez, estas fakte strategio por, unuflanke, disvastigi la portugalan en Afriko, precipe en la iamaj portugalaj kolonioj Angolo, Mozambiko, Gvine-Bisao, Verdkabaj Insuloj kaj Santomeo, kaj, aliflanke, konstrui kaj solidigi komunumon de portugallingvaj nacioj en geopolitikaj mondaj aferoj. Sed, kiel okazas en ciuj ekzemploj de lingvoplanado kaj klopodoj disvastigi lingvojn, la konsekvencoj de utiligo de la portugala kiel oficiala lingvo, precipe en Angolo, Mozambiko kaj Gvine-Bisao, devas esti konsiderataj en la kadro de la uzo au neuzo de unu au pluraj afrikaj lingvoj kaj kreolaj lingvoj en tiuj nacioj. Fakuloj, kiuj pritraktas lingvoplanadon en la landoj PALOP (países Africanos de língua Oficial Portuguesa), devas preni en konsideron la specif an politikan, kulturan, lingvan kaj etnan situacion de ciu unuopa nacio.
6
Kavli, Solveig, and Amund Børdahl. "The highway to student´s hearts: An improvement of the online tutorial Søk & Skriv based on a collaboration between academic writing experts and librarians." Nordic Journal of Information Literacy in Higher Education 5, no. 1 (December 7, 2013). http://dx.doi.org/10.15845/noril.v5i1.207.
Full textAbstract:
The online tutorial Søk & Skriv (Search and Write) was launched March 2007. The site has been under continuous development, from being an online tutorial in mainly information literacy connected with academic writing, to covering broader aspects such as intellectual property rights and thorough views on ethics and academic guidelines related to student work. The original Søk & Skriv is the result from a joined project between the academic libraries of Bergen University College, the Norwegian School of Economics and Bergen University Library. To improve the product we have extended the project group with the academic writing unit at the University of Bergen. The University of Oslo library has also joined the project group, in this way the online tutorial reaches further out nationally. The point of departure for launching the new version of Søk & Skriv is based in the findings from our online survey; Søk & Skriv i et brukerperspektiv: Rapport fra spørreundersøkelsen høsten 2010; a Danish evaluation done on three different online tutorials in information literacy in Norway called Studerende, læring og webtutorials, and readings on the so called Google generation. Our findings indicate that the generation n, persons born after 1980 tend to use a small amount of time to search for information (Feiertag and Berge, 2008). Information search as sense-making Information search is understood as an action. As you go along doing your searches you must decide and evaluate whether and how the information at hand will be useful for your research (Dervin, 1999, p.745). Like Dervin we understand information search as sense-making. The source alone is not the authoritative voice, but is dependent on the student who must define the value of the text, and take a stand. This also coincides with the use of Stephen Toulmins model on argumentation (Toulmin, 2003; Rienecker 2012, pp.299-319), both in the text the students are reading, and in the text they are to write themselves. By using Toulmins model in Søk & Skriv we demonstrate a tool on how to read and evaluate the sources by questioning the sources at hand. The purpose is to enable the students to decide whether the information will be useful for their research. Students must demonstrate how (and why) the sources they find are relevant for their thesis. The aim of this article is to present the work we have done in our new version of Søk & Skriv where the goal is to get students from generation n to invest time in searching, reading, evaluating and writing; and to connect their writing with ethical use of sources. The new version of the product www.sokogskriv.no is the result of a thorough collaboration between academic writing experts and librarians. ReferenceDervin, B.B. (1999). On Studying Information Seeking Methodologically: The Implications of Connecting Metatheory to Method. Information Processing and Management 35(6), 727-750. Feiertag, J. & Berge, Z. L. (2008). Training Generation N: how educators should approach the Net Generation. Education + Training 50(6), 457-464. Retrieved from http://www.emeraldinsight.com/journals.htm?articleid=1740424 Forras, P., Kavli, S., Mikki, S., Austrheim, G. & Elvebakk, E. (2011). Søk & Skriv i et brukerperspektiv: Rapport fra spørreundersøkelsen høsten 2010. Retrieved from http://hdl.handle.net/1956/4781 Hyldegård, J., Lund, H., Moring, C., Pors, N.P., & Schreiber, T. (2011). Studerende, læring og webtutorials: En analyse af 3 norske læringssystemer. København: Det informationsvidenskabelige akademi.
7
Velthuysen, G. C. "Wat is die Woord van God - Skrif, belydenis, prediking?" HTS Teologiese Studies / Theological Studies 41, no. 3 (January 23, 1985). http://dx.doi.org/10.4102/hts.v41i3.2146.
Full textAbstract:
What is the Word of God: Holy Scripture? The preaching of the Gospel? The Confession? This article argues that while Holy Scripture and preaching may become the Word of God, although never in an unqualified manner, the same can never apply to the Confession. The Confession is the result of theological reflections on the Word and indicative of the parameters v/ithin which the preaching should remain without, however, curtailing the prophetic freedom of the preacher in proclaiming the Word. Its function is that of rule of speech for the preaching. Preaching, on the other hand, becomes a proclamation of the Word in an unsurpassable and existentially qualifying manner. Holy Scripture, a human book in more senses than one, is at the same time the Word of God, in that it qualifies its reader existentially - confronting him with the most fundamental questions on the human state and providing the final answers to these.
8
Fritz, F. W. "Om in die Gees te begin en in eie krag te eindig – die noodsaak van ’n Skrif- gefundeerde prakties-teologiese Pneumatologie." In die Skriflig/In Luce Verbi 39, no. 3 (July 31, 2005). http://dx.doi.org/10.4102/ids.v39i3.400.
Full textAbstract:
Starting in the Spirit and ending in own power – the necessity of a Scripturally founded practical-theological Pneumatology In this article one of the main problem areas of Practical Theology is addressed: In the hermeneutical interchange between theological reflection on the normative elements flowing from the revelatory presence and acts of God on the one hand, and ministering these normative elements in the concrete praxis in which man finds himself on the other hand, Practical Theology as discipline may commit the error to start in the Spirit but end in own power. In its core this problem manifests as a lack of a Pneumatology that describes and enhances the true relationship between the Spirit of God and the spirit of man. The need for a practical-theological Pneumatology that operates in the context of the covenantal relationship in which Christ fulfils the role of Mediator is argued and illustrated. The Holy Spirit leads the believer in a relation to praxis that is based on faith in Jesus Christ – seeing reality through his eyes and acting according to his mindset and power. The implications of this kind of Pneumatology are indicated for two important practical-theological aspects: firstly the ministering of reconciliation as the heart of all practical- theological activity, and secondly the key concept of perception by faith in combining vision of God with vision of what is seen and done in the concrete dimension of the praxis.
9
Dalsgård, Anne Line. "Streger på Nattehimlen: Om subjektivitet og fiktion i antropologisk analyse." Tidsskriftet Antropologi, no. 69 (April 15, 2014). http://dx.doi.org/10.7146/ta.v0i69.27291.
Full textAbstract:
Artiklen bygger på en undersøgelse af kvindelig sterilisation i Nordøstbrasilien, udført i årene 1997-2000. Studiet er publiceret i bogen Matters of Life and Longing (2004). I en refleksion over dette arbejde argumenterer jeg for, at skønlitterær tekst – inklusive forestillingerne om den Andens aldrig helt tilgængelige subjektivitet – kan udgøre et fænomenologisk studie i sig selv og indgå som eksperiment i den antropologiske analyse. Forsøget på at skrive den Andens subjektive verden frem lægger de formodede forbindelser blot, som binder antropologens observationer og fornemmelser af hende sammen. Uden en sådan blotlæggelse vil antropologen naivt kunne fortsætte sit arbejde, som havde intet spring udi gætværk fundet sted. Dette er imidlertid ikke muligt, når gætværket gøres så tydeligt, som det gøres i beskrivelsen af den Andens tanker og følelser. Skønt denne artikel fokuserer specifikt på den antropologiske brug af fænomenologisk analyse, mener jeg, at en naiv indstilling til den Anden er en potentiel risiko i enhver antropologisk analyse, som tager „det indfødte synspunkt“ som sit udgangspunkt. Samtidig må man spørge, hvad alternativet til dette udgangspunkt er. Risikerer vi ikke at forblive selvcentrerede og irrelevante, hvis vi ikke strækker os ud mod det fremmede? Min konklusion i denne artikel er i hvert fald (skønt anderledes udtrykt): Hellere springe ud i gætværket med åbne øjne end at forblive ligeglad med verden. Søgeord: Subjektivitet, skønlitterær tekst, moderskab, motivation, fænomenologi, metode. This article draws on a study of female sterilization in Northeast Brazil, carried out between 1997-2000 and published in 2004. Reflecting upon her previous work the author argues that literary writing, including assumptions on the never fully comprehensible subjectivity of the Other, may be a phenomenological study in itself and a helpful method in anthropology. Writing forth the subjectivity of one’s interlocutor lays bare the associations, which tie together the anthropologist’s observations and sensations of the Other’s – presumed – inner world. Without such an exposure the anthropologist may naively continue her work, as if no leap into guesswork had taken place. Despite focusing particularly on the anthropological use of the phenomenological approach, the author finds this potential naivety in any anthropological analysis that takes the “native’s point of view” into consideration. On the other hand, the risk of being self-centered and irrelevant may be the only alternative. Hence, the conclusion of this article, though differently expressed, is: Better leap with open eyes than stay indifferent to the world. Keywords: subjectivity, literary writing, motherhood, motivation, phenomenology, method
Dissertations / Theses on the topic "Skriva för hand"
1
Hedqvist, Hanna. "Skriva för hand – viktigt på riktigt? : En studie om elevers förmåga att skriva för hand." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29370.
Full textAbstract:
Jag har i denna studie haft som syfte att undersöka hur förmågan att skriva för hand ser ut för elever i mellanstadieålder i en svensk grundskola. Mitt syfte har också varit att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att skriva för hand och förmågan att skriva med textkvalitet. För att nå svar på mina frågeställningar genomförde jag en undersökning där 25 elever deltog. Undersökningen innehöll fyra testdelar som vardera var designade för att mäta olika delar i förmågan att skriva för hand och även ämnade att synliggöra förmågan att skriva med textkvalitet. Den forskning som ligger till grund för den här studien visar att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand, förmåga att skriva med textkvalitet och skolframgång. Orsaken till detta samband förklaras av forskningen i hur olika minnesstrukturer kan användas och avlastas vid automatiserade förmågor jämfört med icke automatiserade förmågor. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation i den undersökta elevgruppens förmåga att skriva för hand. Tydliga tendenser pekar även på att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand och en förmåga att skriva med textkvalitet.
2
Hedqvist, Hanna. "Skriva för hand – förlegad kunskap eller framtid? : En studie om hur förmågan att skriva för hand påverkar elevers textkvalitet och skrivmotivation." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31148.
Full text
3
Samuelsson, Martina. "Skriva för hand eller på dator? : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26845.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen.Svenska
4
Andersson, Tove, and Ellen Oskarsson. "Skriva för hand eller med surfplatta? : En jämförande studie av berättande elevtexter skrivna digitalt och analogt i årskurs 3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32535.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.
5
Bergh, Gustav, and André Sandström. "Skrivverktyg i skrivundervisningen - En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt till skrivverktygen i skrivundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172909.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i skrivundervisningen. I studien deltog fem aktiva svensklärare som undervisar i årskurserna 4–6. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med intervjufrågor baserade på Roz Ivaničs teori om skrivdiskurser. Teorin om skrivdiskurser används sedan för att presentera resultatet och för att förklara hur lärarna förhåller sig till skrivverktygens möjligheter och utmaningar i olika delar av skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarna föredrog dator som skrivverktyg när eleverna ska skriva längre texter, där en av fördelarna med en skrivundervisning på dator är en enkel textbearbetning. Lärarna anser att skrivande för hand har en fortsatt viktig roll i skolan, bland annat för att det hjälper eleverna med den kognitiva förmågan. Lärarna ser främst möjligheter med ett skrivande för hand i andra funktioner än skapande av längre texter, som exempelvis vid anteckningar. Sammanfattningsvis vill lärarna ha en strävan att kombinera de båda skrivverktygen för att främja elevernas lärande.
6
Rakovic, Sandra. "Va? Ska vi skriva för hand? : En kvalitativ studie av datorskrivna och handskrivna elevtexter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219263.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte är att jämföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda på om gymnasieelevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om eleverna skriver på dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på texternas språkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har även två kvantitativa analyspunkter tillämpats i undersökningen: textlängd och genomsnittlig meningslängd. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara på vissa områden. De största skillnaderna berör främst de kvantitativa analyspunkterna som visar att både textlängd och meningslängd är längre i de datorskrivna texterna. Likaså går att fastställa små skillnader mellan texternas språkfunktion, referentbindning och satsradning. I övrigt förekommer inga markanta skillnader mellan texterna.
7
Uhr, Anna-Karin. "”Bevara handstilen” : En ämnesdidaktisk studie om hur lärare arbetar med handstil i sin undervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30013.
Full textAbstract:
I denna studie undersöker jag hur lärare arbetar med handstil. Syftet är att utforska på vilket sätt lärare säger att de arbetar i skolans tidigare år med undervisning i handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det digitaliserade samhället som vi lever i. Undersökningen utgår ifrån sociokulturell teori och genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare besvarar jag studiens forskningsfrågor. Den forskning som ligger till grund för studien säger att träning som leder till automatisering av handstil är en viktig förmåga som eleverna behöver lära sig för att kunna skriva texter med läslig handstil, vilket även framgår från Skolverkets läroplan, Lgr11. Resultatet visar att alla informanter har som mål att eleverna ska lära sig att skriva en läslig handstil, som det står i läroplanen. Finmotoriska övningar genomförs tidigt av alla lärare eftersom finmotoriken har stor betydelse för handstilen. Vid vilken tidpunkt lärarna påbörjar undervisningen i handstil varierar. Nästan alla informanter tror att handstilen kommer att minska eller helt försvinna och digitalt skrivande kommer att ta över.Svenska
8
Karlsson, Sara, and Ida Jönsson. "Skriva för hand eller på dator? : En jämförande studie mellan analoga och digitala verktyg som hjälpmedel vid ordinlärning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34037.
Full textAbstract:
Föreliggande studie syftar till att jämföra ordinlärning som sker med digitala verktyg (digital ordbok och maskinskrivning) och ordinlärning som sker med analoga verktyg (tryckt ordbok och handskrivning). Studiens fokus och relevans är IT inom skolan snarare än ordinlärning som sådan. En klass på en kommunal gymnasieskola samt två klasser på en och samma friskola, samtliga i årskurs 1, har deltagit i studien. Samtliga deltagare har lärt in 40 ord och testats på såväl ordbetydelse som stavning. 20 av de inlärda orden har lärts in med digitala verktyg och de andra 20 med hjälp av analoga verktyg. Den direkta effekten av respektive metod har mätts genom ett ordtest vid lektionens start samt ett vid lektionens slut, och vi har mätt effekterna på längre sikt genom ett slutligt minnestest en vecka senare där samtliga 40 ord har blandats. Genom att jämföra respektive elevs poäng på testet vid lektionernas slut med poängen på minnestestet har vi kunnat räkna ut hur många ord som eleven tappat mellan de två testtillfällena, och utifrån det samlade resultatet hos alla 28 deltagare har vi kunnat utläsa vilket verktyg som har varit mest gynnsamt för inlärningen. Resultaten gällande stavning visar att inlärningseffekten av att använda dator är något högre direkt efter lektionen, med i snitt 8,68 inlärda ord av 20 jämfört med 8,36 inlärda ord av 20 när ordbok användes. Vid diktamensdelen på minnestestet hade eleverna som använt dator tappat i snitt 1,39 ord av 20, medan de som använt ordbok tappat 0,43 ord av 20. Vad gäller resultat på ordbetydelsetesten var den direkta inlärningseffekten av att använda dator 16,43 inlärda ord, och 18,39 inlärda ord genom att använda ordbok. Resultaten för ordbetydelsedelen vid minnestestet visade att de som använt dator tappat 4 ord av 20 och de som använt ordbok tappat 2,82 ord av 20. Slutsatsen vi har dragit utifrån detta är att digitala och analoga verktyg ger i stort sett lika goda inlärningseffekter på kort sikt, men på lång sikt ger de analoga verktygen kunskaper som varar längre i minnet än då digitala verktyg använts.
9
Samuelsson, Martina. "Hur ser skrivundervisningen ut i skolan? : Att undervisa i skrivandet för hand med digitaliseringen på ingång." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28510.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på lärarens perspektiv på digitalisering och hur viktigt de anser att det är att eleverna kan skriva för hand. Genom sju intervjuer har svar från lärare i årskurserna F-6 samlats in och sammanställts. Studien behandlar vad lärare anser om digitaliseringen samt hur viktigt det är för elever att kunna skriva för hand. Studien visar att lärare på skolan anser att skrivning för hand är viktigt men åsikterna skiljer sig åt angående hur ofta och hur mycket de anser att eleverna behöver fortsätta skriva. Enligt informanterna är digitaliseringen viktig med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det kommer att se ut i framtiden.
10
Sjöström, Beatrice. "Handstilen bland elever som lever i ett digitaliserat samhälle : En studie om elevers och lärares inställning till att skriva för hand." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104141.
Full textAbstract:
In an age of increasing technology, it is a fact that typing on a keyboard are used in schools to replace handwriting, this raises questions about the future use of the skill handwriting still is necessary. The aim of this studys is to investigate students’ opinion about their handwriting, how motivation can influence handwriting and how teachers work with handwrithing. Through intevjues with 25 sixgraders and two of their teachers, this study tends to proclame a picture of the handwriting education in a Swedish school. The results of this study shows that the students’ attitude towards handwriting and choice of writingtool has some connection to the motivation but is not restricted to it. The interviewed teachers do not work frequent with their students’ handwriting because there is no time and teachers consider the handwritingskill depending on their students’ attitude and volition. This studie shows that it´s not common that students have poor handwriting skills.
Books on the topic "Skriva för hand"
1
Cassirer, Peter. Stilistiken. 4th ed. Retorikförlaget, 2015. http://dx.doi.org/10.52610/bdkl4710.
Full textAbstract:
När domaren i Wimbledon vill få tyst på publiken säger han: ”Please, Ladies and Gentlemen!” I klassrummet uttrycker läraren kanske detsamma med: ”Nej, hörni, nu får ni sannerligen vara tysta!” I ett annat sammanhang skulle samma önskan kunna formuleras: ”Håll käften, för helvete!” Det sätt på vilket ett tankeinnehåll uttrycks kallas stil. Stil är således inte bara yttre form – uttryck, språk, disposition och framställningssätt i övrigt. Stil är form sedd i relation till ett innehåll. Stilistiken är ett verktyg som gör det möjligt att förstå den språkliga verklighet vi lever i och den är ett medel för oss att bemästra den. Om vi känner till de stilistiska teknikerna att påverka kan vi å ena sidan avslöja manipulationer som vi utsätts för och å den andra själva utnyttja dessa tekniker för att själva göra vår röst hörd. Detta är sjätte utgåvan av Peter Cassirers klassiska lärobok i stilistik som kom ut första gången 1972 med titeln Stilanalys – har även haft titeln Stil, stilistik och stilanalys. Genomreviderad, uppdaterad och i helt ny form. Bokens syfte är att hjälpa läsaren att förstå hur och varför vissa stilistiska grepp har den effekt de har, och argumentationen är rikligt exemplifierad med illustrativa citat såväl ur litteraturen som ur dagspress […] Verket [erbjuder] en sammanhängande beskrivning av ämnet, förankrad i vardagen, som bjuder på ett antalintressanta aha-upplevelser. Lektör Arthur Holmer, BTJ-häfte 21.2015 Själva ordet stil kommer från latinets stylus som betecknade det spetsiga verktyg med vilket man ristade inskrifter på vax- och lertavlor (jfr stilett). I sin nuvarande betydelse, som metafor för sättet att skriva, förekommer det första gången hos Horatius, en framstående romersk poet som levde under sista århundradet f.Kr.Det primära syftet med den stilistiska utformningen är att förstärka budskapets verkan. Denna verkan främjas av att texten är tilltalande på olika sätt; ett oeftergivligt krav är att den ska vara begriplig, åskådlig och konkret. Vidare gynnas receptionen av ett korrekt, vackert, rytmiskt och medryckande språk. Avsikten med den stilistiska utformningen av en text är således att förstärka dess verkan genom att förtydliga innehållet eller budskapet och att försköna den.
Book chapters on the topic "Skriva för hand"
1
Skjeseth, Eli. "Å skrive om hendelser fra egen praksis." In Praksisnær undervisning – i praksis og teori, 121–40. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.94.ch7.
Full textAbstract:
In this chapter, 60 reflection notes written by 20 students of continuing education for advisors in NAV are analysed. The research question is: What do the texts tell about the students’ learning within the relationship between theory and practice? The intention of the chapter is to shed light on how the writing activity affects the students’ thinking about their practice. The analysis follows two axes: on the one hand, the level of learning found in the texts is examined – how the learning is expressed in changes in behaviour/actions, and in thinking/assessment. The second axis shows the students’ capacity for abstraction (theory formation) and for concretization based on theories. When these axes are put together, four categories emerge, which show different nuances in the relationship between theory and practice: 1) Synthesis (think ‘up’), 2) Analysis (think ‘down’), 3) Concepts promoted for practice, and 4) Testing of new methods. The analysis shows that the students commute unproblematically between these categories. Practice is both a necessary breeding ground for learning and a benchmark for learning. Practice does not contradict theory. The writing activity helps to clarify theory and develop students’ abstraction abilities. The teachers’ responsibility is to formulate high quality assignment texts that bind together theory and practice and that would prompt the students to stretch their mental borders. The analysis categories developed in this chapter can help teachers successfully face this task.