Academic literature on the topic 'Skuld och skam'

Skuld och skam är två begrepp där det inte råder konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt. I skuld var det även vanligt att personen ångrar sig och upplever sig ha svikit någon. I skam var det vanligt att personen reflekterar över sig själv, vill fly samt får uppmärksamhet. Mer forskning på området är angeläget då det i nuläget inte råder någon konsensus mellan likheter och skillnader mellan skuld och skam.

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam. Personens copingstrategi påverkar också hur hon kommer att hantera liknande känslor i framtiden.

I studien intervjuades sex personer. Undersökningspersonernas ålder varierade och de var från spridda yrkesområden. Resultaten speglar ett arbetsklimat som i hög utsträckning framkallar dåligt samvete orsakat av skuld- och skamkänslor. Skuld- och skamkänslor har en negativ påverkan på intervjupersonerna och hur de väljer att hantera dessa känslor varierar.

The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.

Sammanfattning

Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling. I denna studie bekräftas inga kopplingar mellan social fobi och skam vilket motsäger tidigare forskning. Resultaten indikerar att en förbättring i social fobi leder till minskning av skam, och implikationer av detta diskuteras. Studiens generaliserbarhet begränsas av kontrollgruppens demografiska snedfördelning, och framtida studier bör inkludera en jämförelsegrupp som är matchad med avseende på demografiska faktorer.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen.Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.

Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.

Uppsatsen är arbetskritisk till sin ansats och undersöker hur arbete samt arbetslöshet upplevs av arbetslösa, och hur de upplever att de själva och arbete/arbetslöshet framställs i samhället. Den tar upp hur de arbetslösa gör för att bevara självständighet och självaktning samt i vilken mån de reproducerar den rådande normen kring arbete och/eller protesterar mot den. Studien är av kvalitativt slag baserad på fem intervjuer med arbetslösa. Uppsatsen har tre frågeställningar 1. Vad har arbetet för betydelse i dagens samhälle och vad är centralt? Hur upplever arbetslösa att de som grupp, och arbetslöshet framställs? Samt vad har de för syn på sina möjligheter att påverka samhället? 3. Vilka strategier använder man sig som arbetslös för att bevara självständighet och självaktning? Studien har fem övergripande delar. I inledningen ges en introduktion till uppsatsen med syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsförklaringar. I teoriavsnittet definieras arbete, framväxten av den moderna synen på arbete och mekanismer bakom varför vi förhåller oss till arbete och arbetslöshet som vi gör. I data- och metodavsnittet redogörs för hur datainsamlingen gått till, genomförande av analys, samt vilka tänkbara felkällor som finns. Under rubriken Resultat och analys presenteras fynd från studien, i relation till normen om att arbete är centralt och viktig och att arbetslöshet betraktas som något negativt. De intervjuade både reproducerar denna norm och finner alternativ till den. Som individ kan man hitta lösningar som ger en ett tillfredställande liv, men man blir ofta bemött med en nedlåtande attityd. På ett strukturellt plan är arbetslösa som grupp underordnad andra grupper i samhället. I diskussionen resonerar jag kring de viktigaste resultaten. De arbetslösa ser sig varken som offer, eller villiga att ta ett arbete som upplevs meningslöst. Det är betydelsefullt för hälsan och självaktningen. Moral är viktigt och att fuska med bidrag eller arbeta svart är inte ett alternativ.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem.  I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem. Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation. Fokus ligger också på den förändrade föräldrarollen som informanterna önskar få hjälp att hantera. Det saknas stöd för föräldrarnas egen situation då kris samt skam- och skuldkänslor uppstår i samband med barnens placering. Denna studie, visar stora likheter med utfallet av den studie Allmänna Barnhuset ansvarat för, gällande föräldrars röster om hur det är att ha sina barn placerade i fosterhem. (Höijer, 2007)

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.