Dissertations / Theses on the topic 'Skyfall'

Skyfall kan leda till stora konsekvenser för samhället, framförallt i en stad då den urbana miljön är känslig för extrema händelser. Västerås stad har tidigare drabbats av skyfall där följderna har varit kostsamma. Den senaste forskningen pekar på att intensiva regnhändelser kommer bli allt mer vanligt förekommande, därför är det intressant att undersöka vilka konsekvenser dessa regn kan leda till. En analys har gjorts med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering över Västerås. Utifrån denna kartering undersöktes vilka förorenade områden, bostadsområden, exploateringsområden, infrastruktur, vårdcentraler, skolor, nätstationer och prioriterade pumpar som ligger i lågpunktsområden. Denna jämförelse har gjorts i ArcGIS. Där konstaterades att många viktiga objekt ligger i låga områden och då riskerar att översvämmas. Det gäller främst sjukhusområdet, mindre bostadsområden, cykel-underfarter och nätstationer. Resultaten från jämförelsen med lågpunktskarteringen låg därefter som grund för val av vidare studie där en fördjupad konsekvensstudie har gjorts över sjukhusområdet då detta är en samhällsviktig funktion som tidigare har översvämmats vid skyfall. En hydraulisk modell har byggts upp i programmet MIKE 21 Flow Model där ett regn med återkomsttiden 100 år har simulerats och dess konsekvenser över sjukhusets avrinningsområde har undersökts. Simuleringen visar att stora ytor vid främst sjukhusområdet och i bostadsområden med tät bebyggelse översvämmas. Stora vattendjup ansamlas bland annat vid sjukhusets akutingång och längs E 18 vid Korsängsmotet och Folkparksmotet. Känslighetsanalyser har även utförts i MIKE 21 Flow Model för att undersöka bland annat hur olika stora regn påverkar resultaten samt hur känslig resultaten är för val av Mannings tal (M). Resultaten visar att intensivare regn medför framförallt en större översvämmad yta och att ett konstant värde på M = 40 hade varit en rimlig förenkling för detta område. En kontroll har utförts där skyfallet som föll över Västerås 8 juli 2012 har simulerats i MIKE 21 Flow Model. Resultaten från de hydrauliska simuleringarna har även jämförts med SMHI:s lågpunktskartering där det konstaterades att många lågpunkter inte översvämmas, men samtidigt att flera områden som inte är lågpunktsområden översvämmas vid simulerade skyfall.
Heavy rainfall can lead to large consequences for society, especially in a city since the urban environment is sensitive to extreme events. Västerås has earlier suffered heavy rains and according to the latest research, more intense future rainfall is to be expected. It’s therefore interesting to examine the possible implications of these rains. SMHI has produced a map of low areas in the city of Västerås. Based on this mapping, this study evaluated the occurrence of contaminated areas, residential areas, development areas, infrastructure, health centers, schools, power stations and prioritized pumps in low areas. This comparison has been made in ArcGIS. It could be established that many important objects are located in low areas and therefore have a risk of being flooded by heavy rain showers. This primarily concerns the hospital, smaller residential areas, underpasses and power stations. The results from the comparison with low areas were used as background information when the hospital was chosen for further studies. The hospital is an important public function that has previously been flooded by heavy rain showers. By using the program MIKE 21 Flow Model, a hydraulic model has been set up where a rain with a return period of 100 years has been simulated and its consequences on the catchment area has been explored. The simulation shows that large flooded areas will occur around the hospital and in residential areas. A large water depth is predicted to occur at the hospital's emergency entrance and along E 18 at Korsängsmotet and Folkparksmotet. Sensitivity analyses were also performed in the MIKE 21 Flow Model to investigate how different kinds of rain affect the results, and how sensitive the results are to the choice of Manning's M values. From the results it can be seen that intense rainfall means primarily a greater flooded surface and that a constant value of M = 40 had been a reasonable simplification for the simulated area. A simulation has been performed in MIKE 21 Flow Model with the heavy rain shower that fell over Västerås July 8, 2012. A comparison has also been made between the results from the hydraulic simulations and the mapping of low areas made by SMHI. It was found that many of the lower areas were not flooded, but also that several areas that were not found as low areas were flooded in simulated rainfalls.

Heavy rain may cause significant erosion and damage to natural and anthropogenic landforms. The purpose of this paper is to describe the most extensive events of soil erosion from heavy rain that are recorded in Sweden and how the prerequisites of this weather phenomena is affected by different future climate scenarios. The described events are Falu Coppermine 1666, Fulufjället 1997 and Hagfors 2004. Information about future conditions for heavy rain is from the climate model program of the Swedish Institute of Meteorology and Hydrology (SMHI). In all the described places, there is considerable declination, which is a much contributing caused by erosion. Slope erosion takes place when the soil is saturated with water and starts sliding. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and the Swedish Geotechnical Institute (SGI) have used 17° as threshold value when making inventories of areas subject to risk of rapid soil erosion. The composition of the vegetation and the soils affects the ability to absorb water and withstand erosion. Areas sensitive to erosion has been identified but the occurrence of extreme heavy rain is hard to calculate, as its appearance is difficult to predict as it depends upon incidental local factors. The climate modeling’s of the SMHI indicates however, an increased intensity of the heaviest rainfalls even at relatively moderate global temperature increases
Kraftig nederbörd kan orsaka omfattande erosionsskador på naturliga och antropogena formationer. Syftet med detta arbete är att beskriva tre av de mest omfattande erosionsorsakande regnvädren som har beskrivits i Sverige och hur förutsättningarna för detta väderfenomen påverkas av olika klimatscenarier. De beskrivna händelserna är Falu gruva 1666, Fulufjället 1997 och Hagfors 2004. Information om framtida förutsättningar för kraftiga skyfall har inhämtats genom SMHI:s klimatmodelleringsprogram. Vid samtliga lokaler finns det betydande deklination vilket är en kraftigt bidragande orsak till erosion när jorden mättas av vatten och börjar flyta. MSB och SGI har använt 17° som tröskelvärde vid inventering av riskområden. Även vegetationens och jordarternas sammansättning och vattenmättnad påverkar markens förmåga att motstå erosion. Känsliga områden för erosion kan identifieras men förekomsten av extrema regnoväder är svårberäknad då de dess förekomst är beroende av tillfälliga lokala faktorer. SMHI:s program för modelleringar visar dock en ökad intensitet för de kraftigare regnen även vid relativt måttliga globala temperaturhöjningar.

The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding. The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes. This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes? In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study. The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden. Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder. Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD). Mer specifikt saknas främst möjligheterna att reglera flöde från en fastighet eller ett område och att säkra att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dessa bristande möjligheter att reglera dagvatten innebär att det är svårt att hantera de stora mängderna dagvatten i städerna till följd av klimatförändringarna. Det kan även innebära att ett område ej går att planlägga eftersom inte miljökvalitetsnormerna kan säkras eller p.g.a. ett fullbelastat ledningsnät där uppgraderingar kan vara väldigt kostsamma. Det är svårt att förtäta samtidigt som det krävs en ökad mängd fördröjningsytor.Det krävs förändringar i möjligheterna att reglera dagvatten för att kunna uppnå en hållbar dagvattenhantering som kan möta klimatförändringarna. Genom förändringar i lagstiftningen där det är möjligt att ställa flödesbegränsningar i detaljplan samt i lokala föreskrifter (ABVA) skulle underlätta kommunernas klimatanpassningsarbete och minska dagvattenflödet som når ledningsnätet. Genom ett lagstöd att ställa kvalitetskrav på dagvattnet samt att ställa krav på skyddsåtgärder även utanför planområdet kan ett plangenomförande säkras och påverkan på omgivningen minska. Lagstiftningens begränsade möjligheter att ställa krav på dagvatten-hantering på kvartersmark innebär att kommunerna till viss del blir beroende av de privata aktörers frivilliga åtgärder. I och med detta blir en viktig del i kommunernas arbete att även samverka med externa aktörer. Utöver förtätning och de ökade regnmängderna behöver ansvarsfrågan tydliggöras för att åstadkomma en god dagvattenhantering. Inom kommunens förvaltningar behöver samsyn och samarbete i många fall förstärkas där dagvatten ses som en samhällsplaneringsfråga och inte endast en teknisk rörfråga. Även anvarsfördelningen mellan olika myndigheter behöver tydliggöras för att klargöra deras olika roller. Kostnadsnyttoanalyser är ett verktyg för att se samhällsnyttan i klimatanpassningsåtgärderna där dessa kan ses som investeringar i ett motståndskraftigt samhälle. En öppen dagvattenhantering ger även andra mervärde i allt från biologisk mångfald till en stadsmiljö som lockar nya invånare. Tillgången till planeringsunderlag kring klimatförändringarna är bristande i många kommuner och det är svårt att göra prognoser över extremregn. Arbetetet utgår från aktuell litteratur, utbildningar och seminarier inom området. Arbetet ger exempel på hållbar dagvattenhantering samt hur dagvattenhantering kan regleras i planläggningen, med fokus på detaljplanering. Genom analys av kommunala dokument samt enkätundersökningar studeras hur Helsingborg, Malmö och Växjö arbetar med dagvattenfrågan.

I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.

När naturlig mark bebyggs kan regn- och smältvatten inte infiltrera ned i marken och kommer istället rinna av längs ytan. Detta vatten kallas dagvatten och kan leda till problem i samhället om det inte omhändertas. Dels kan större ansamlingar dagvatten skada bland annat fastigheter och infrastruktur, dels kan dagvattnet innehålla farliga ämnen som sköljts med från exempelvis trafik. Tas dagvatten omhand på ett bra sätt kan det dessutom ses som en resurs, exempelvis genom att skapa trevliga utemiljöer. För att alla personer ska kunna ta del av miljön är det viktigt att den utformas på ett tillgängligt sätt.   I takt med att städer växer ökar andelen hårdgjord mark, vilket leder till utmaningar för dagvattenhanteringen. Dessutom leder ett varmare klimat till en ökning av skyfall, där det på kort tid kan genereras stora mängder dagvatten. Det finns ingen aktör i samhället som är ensamt ansvarig för att dagvatten tas omhand på ett bra sätt. När ett nytt område ska etableras kan därför intressekonflikter ske vid val av dagvattenhantering. Multikriterieanalys (MKA) är ett verktyg som bland annat kan användas för att jämföra olika alternativ för dagvattenhantering utifrån samma kriterier, samt hantera eventuella intressekonflikter. De inkluderade alternativen poängsätts efter hur de presterar i kriterierna. Om kriterierna prioriteras olika kan de viktas, detta görs ofta av olika aktörer som är berörda av frågeställningen. Ett slutbetyg kan sedan tilldelas alternativen. Syftet med den här studien var att utveckla ett MKA-verktyg för hållbar dagvattenhantering som inkluderar både tillgänglighets- och skyfallsaspekter. MKAn byggdes upp för att kunna appliceras på ett område i Vellinge kommun där ett nytt verksamhetsområde skulle etableras. Olika kombinationer av tekniklösningar för dagvattenhantering för verksamhetsområdet jämfördes i MKAn. Viktningen av kriterierna skedde under en workshop med representanter från olika förvaltningar på Vellinge kommun. Enligt poängsättningen och viktningen fick en kombination av tekniklösningar för dagvattenhantering som skulle gynna både tillgängligheten och skyfallshantering i området högst slutbetyg. Denna kombination inkluderade ett dike, två torra dammar, en damm med permanent vattenspegel och ett dagvattenstråk. För tillgänglighetsaspekterna var utformningen av tekniklösningarna viktig. Dagvattenstråket inkluderades i kombinationen för att kunna skyfallssäkra området. Det viktigaste med att genomföra MKAn var att skapa en diskussion och samsyn hos de berörda aktörerna kring val av dagvattenhantering. Att inkludera tillgänglighets- och skyfallsaspekter i MKAn ledde till att dessa frågor lyftes under workshopen, vilket gav en givande diskussion.
When natural land is built up, rain and melt water cannot infiltrate into the soil and will instead run off along the surface. This water is called stormwater and can lead to problems in the society if it isn’t managed in an appropriate way. Accumulations of stormwater can for example damage properties and infrastructure. Stormwater can also contain dangerous substances that have been rinsed off the surface. Furthermore, if the stormwater is handled in a good way it can be seen as a resource, for example by creating pleasant outdoor environments. In order for all people to be able to take part of the environment and its benefits, it is important that it is designed in an accessible way. As cities grow, the proportion of hardened land is increasing, leading to challenges for stormwater management. In addition, a warmer climate leads to an increase in cloudbursts, where large amounts of stormwater can be generated in a short time. There is no actor in the society who is solely responsible for stormwater being handled in a proper way. Consequently, when a new area is to be established, conflicts of interest can occur when choosing stormwater management. Multicriteria analysis (MCA) is a tool that can be used to compare different alternatives based on the same criteria, and deal with conflicts of interest. The included alternatives are scored according to how they perform in the various criteria. If the criteria are prioritized differently they can be weighted, this is often done by different actors involved in the issue. A final grade can then be assigned to the alternatives.  The aim of this study was to develop an MCA for sustainable stormwater management that includes both accessibility and cloudburst aspects. The MCA was built up to be applicable to an area in Vellinge municipality where a new business area was to be established. Different combinations of technical solutions for stormwater management for the business area were compared in the MCA. The criteria were weighted during a workshop with representatives from various administrations from Vellinge municipality. According to the score and the weighting, a combination of technical solutions for stormwater management including both accessibility and cloudburst aspects received the highest final grade. This combination included a ditch, two dry ponds, a pond with permanent water level and a stormwater patch. For the accessibility aspects, the design of the technical solutions was important. The stormwater patch was included in the combination to be able to manage cloudburst in the business area. The most important thing about implementing the MCA was to create a discussion and consensus among the stakeholders on the choice of stormwater management. Including accessibility and cloudburst aspects in the MCA led to these issues being raised during the workshop and this gave a rewarding discussion.

Genom att applicera planeringsteori inspirerad av filosofen Gilles Deleuze har uppsatsen undersökt Stockholms stads miljöprogram för perioden 2020-2023. Utgångspunkten var ett sökande efter hur dokumentet fungerar, snarare än vad det betyder, alltså hur det fördelar ansvar, legitimerar vissa sorters åtgärder utifrån dess problembeskrivningar, samt vad som är immanent respektive transcendent i texten. Förhoppningen är att dessa perspektiv kan hjälpa oss att få syn på vilken skillnad som kan möjliggöras, och vilka ofrånkomliga repetitioner det innebär, genom att bedriva klimatanpassningsarbete inom ramen för rådande strukturer.
Through applying planning theory inspired by the philosopher Gilles Deleuze, this essay has examined the City of Stockholm's Environmental Programme for the period 2020-2023. The premise has been a search for how the document functions, rather than a search for its meaning. That is, how it allocates responsibilities, legitimizes certain actions according to their problem definitions, as well as identifying what is immanent and transcendent in the text. The prospect is that these perspectives will help shed some light on what kind of difference can be made, and which inevitable repetitions will be made, through climate adaptation work within the current political structures.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga.
The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

Natural disasters are becoming more common due to climate change and it is important to adapt the society and its infrastructure to withstand events such as extreme rainfall. Precipitation is an important climatic factor affecting the transport and annually generates the cost of millions in damages, over the past 40 years heavy rain has increased and will continue to increase in the future. The extreme rainfall that occurred in Kramfors municipality in September 2013 led to flooding and destroyed several roads, including highway 90, which recently both had been rebuilt and given a new stretch of road. Extreme rainfall had also occurred in the municipality earlier.   The aim of the thesis was to examine how the Swedish Transport Administration handles new knowledge gained after natural disasters and how this is used in the planning of new roads. From the aim of the study a case study was used as a method. Information was sought from reports, official documents and government investigations in order to see how the Swedish Transport Administration’s work looks like and to find studies about the incident on highway 90. There were also conducted interviews with informants within the Swedish Transport Administration to find out how the planning and investigation of roads looks like, and to get information about the work of national highway 90. Within the Swedish Transport Administration lessons are learned from natural disasters and events in the past, but learning is mainly individual - based and internally. There is no system in the Swedish Transport Administration to manage new information or collect past experiences. New knowledge and new conditions are used in the investigation and planning of roads, but depends on which people work with those. The planning of highway 90 follows the regulations and plans to be followed, but with additional information on past events and climate adaptation in those, the damages caused by the extreme rain on highway 90 could perhaps have been avoided.
Naturolyckor blir allt vanligare i samband med klimatförändringar och det är viktigt att anpassa samhället och dess infrastruktur för att motstå händelser som exempelvis skyfall. Nederbörd är en viktig klimatfaktor som påverkar transportsystemet och som årligen genererar i miljonbelopp i form av skador. Under de senaste 40 åren har andelen skyfall ökat och det kommer att öka mer i framtiden. Skyfallet som drabbade Kramfors kommun i september 2013 medförde översvämningar och flera förstörda vägar. Bland annat skadades riksväg 90 som nyligen både byggts om och fått en ny vägsträcka. Skyfall har också tidigare inträffat i kommunen.   Syftet med examensarbetet var att undersöka hur man på Trafikverket hanterar ny kunskap som man fått efter att naturolyckor inträffat och hur man använder denna vid planering av nya vägar. Utifrån syftet valdes fallstudien som metod. Information söktes från rapporter, myndighetsdokument och statliga utredningar för att kunna se hur Trafikverkets arbete ser ut och för att hitta utredningar runt händelsen på riksväg 90. Vidare utfördes intervjuer med informanter inom Trafikverket för att ta reda på hur arbetet med planering och utredning av vägar ser ut, samt för att få information runt arbetet med riksväg 90.   Inom Trafikverket dras lärdom av naturolyckor och tidigare händelser, men lärandet är främst personbaserat och internt. Det finns inget system inom Trafikverket för att hantera ny kunskap eller samla in tidigare erfarenheter. Ny kunskap och nya förutsättningar används vid utredning och planering av vägar, men det påverkas av vilka personer som genomför dessa. Planeringen av riksväg 90 gjordes i enighet med de regelverk och planer som ska följas, men med ytterligare information om tidigare händelser och klimatanpassning i dessa hade kanske de skadorna som uppkom vid skyfallet på riksväg 90 kunnat undvikas.

Short and intense rainfall, called cloudbursts, is becoming more frequent in Sweden as an effect of climate change. With that comes an increased frequency of flooding events caused by the heavy rainfall, called pluvial flooding. This is especially problematic in urban areas where large areas of impervious surface greatly increases the volumes of surface runoff. Mapping of bluespots, locations where pluvial flooding is more likely to occur, can be an important aid towards preventing this kind of flooding. This study concerns performing such a mapping for the islands Kullö, Resarö and Rindö in the municipality Vaxholms stad, Sweden. These islands are chosen for being future high development areas. The analysis is done through hydrological modelling of a digital elevation model. From that expected runoff volumes is calculated from statistical models of precipitation data. Analysis of the result concludes that the major road, 274, is expected to be affected by flooding along two sections. Some houses and other minor roads are also affected. But the overall impact on infrastructure and social functions is low. The mapping should be able to function as a tool in the flood preventative work of Vaxholms stad and in planning of future developments.

Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

Syfte: I många städer finns områden som ligger lägre än omgivande terräng (lågstråk). I dessa lågstråk finns det stor risk att dagvatten ansamlas vid skyfall och medför över-svämningar och skador på byggnader och anläggningar. I denna studie har det genom-förts en undersökning av olika teorier, metoder och tillämpningar som kan ligga till grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med översvämningsrisken i en urban miljö (dvs stadsmiljö) med lågstråk. Metod: Först genomfördes en litteraturstudie i syfte att bland annat fördjupa kunskapen om ämnet. Därefter gjordes fyra intervjuer där målet var att tillgodogöra den kunskap som sakkunniga har om bland annat vilka tekniska lösningar som är lämpliga i urban miljö och vilka kostnader som olika dagvattenanläggningar har. Det sista steget var att utföra en fallstudie i Växjö stad där en utvald lösning studerades med målet att under-söka lämpligheten i att anlägga just den lösningen. Resultat: Av intervjuerna framgick det att det är många parametrar att ta hänsyn till när man ska projektera och bygga dagvattenanläggningar som är effektiva vid skyfall. Öppna lösningar såsom översvämningsytor och diken/kanaler föredrogs då de dels var mer effektiva, dels att de oftast var billigare att konstruera. Även litteraturstudien gav liknande resultat men det var större variation på vilka lösningar som var lämpliga. Fall-studien visade att den föreslagna lösningen kunde svälja upp till 60% av nederbörden vid ett 30-årsregn men endast i värsta fall 16% av ett 100-årsregn. Konsekvenser: Av resultatet att döma var den föreslagna lösningen inte tillräcklig för att lösa översvämningsproblematiken vid ett 100-årsregn, vilket var den återkomsttid som Växjö kommun har störst problem vid. För att hantera den stora nederbördsmäng-den måste det till mycket stora magasinsvolymer eller många små lösningar för att en accepterad nivå kan uppnås, vilket den lösning som testades inte klarade av. I intervju-erna framgick detta också att det ofta var detta som var problemet vilket i grunden beror på för liten tillgänglig yta och för mycket hårdgjord yta. Rekommendationen blir att komplettera med flera andra lösningar alternativt anlägga så kallade kassetter under gatan för att öka magasineringskapaciteten. Begränsningar: Resultatet begränsas av att det är platsspecifikt och därmed svårare att applicera på andra platser. Eftersom det har genomförts intervjuer på flera olika kom-muner så har dock denna aspekt minskat något eftersom många olika åsikter har note-rats och presenterats. De beräkningar som utfördes var inte genom en datamodellering vilket möjligtvis kan påverka tillförlitligheten något även om det enligt litteraturen an-sågs hålla en tillräcklig nivå för att kunna användas på mindre arealer.
Purpose: In many cities there are areas that are lower than the surrounding terrain (low-lying areas). In these low-lying areas, there is a great risk that stormwater will accumu-late in the event of heavy rainfall and cause floods and damage to buildings and facili-ties. In this study, a review has been carried out of various theories, methods and appli-cations that can form the basis for a technical solution to solve the problem of flood risk in an urban environment with low-lying areas. Method: First, a literature study was conducted to, among other things, deepen the knowledge of the subject. Subsequently, four interviews were conducted where the goal was to utilize the knowledge that experts have about which technical solutions are suit-able in an urban environment and what costs different stormwater facilities have. The last step was to carry out a case study where a selected solution was studied with the aim of investigating the suitability of constructing that solution. Findings: The interviews showed that there are many parameters to take into account when designing and building stormwater facilities that are effective in the event of a downpour. Open solutions such as flood surfaces and ditches / canals were preferred as they were partly more efficient and partly because they were often cheaper to construct. The literature study also gave similar results, but there was greater variation in which solutions were suitable. The case study showed that the proposed solution could swal-low up to 60% of the precipitation in a 30-year rain but in the worst case only 16% of a 100-year rain. Implications: Judging by the results, the proposed solution was not sufficient to solve the flood problem in the event of a 100-year rain, which was the return time that Växjö municipality has the biggest problem with. To handle the large amount of precipitation, very large magazine volumes or many small solutions are needed in order for an ac-cepted level to be achieved, which the solution that was tested could not achieve. In the interviews, it also emerged that this was often the problem, which is basically due to too little available space and too much hardened surface. The recommendation will be to supplement with several other solutions or to install so-called cassettes under the street to increase storage capacity. Limitations: The result is limited by the fact that it is site-specific and thus more diffi-cult to apply in other locations. Since interviews have been conducted in several differ-ent municipalities, however, this aspect has diminished somewhat as many different opinions have been noted and presented. The calculations performed were not through a data modelling, which could possibly affect the reliability somewhat, even though according to the literature it was considered to maintain a sufficient level to be able to be used on smaller areas.

Climate change and environmental disasters are strongly dependent. Humanity is facing considerable changes in environmental adaptions and remediation of contaminated sites. Water is a valuable resource that should be protected and prevented from hazardous influences. One of the main water quality problems is the excess of nutrients causing algae blooming. Many surface-and groundwaters have lost the ability to be used as anthropogenic water sources and other purposes (recreation, water supply, irrigation, etc.). Both nutrients and other substances impact water quality and climate change, making it challenging for modern society to maintain good water quality. Moreover, extreme rainfalls become more common, temporarily increasing surface runoff and exceeding infiltration capacity during high-intensity rainfall events. Water that is not capable of infiltration in the soil will run on the watershed into depressions and be infiltrated or spread to downstream catchments. This water might contain hazardous substances, e.g., nutrients, thereby enhancing water contamination in nearby waters. The investigation is made in how nutrients (P – phosphorus and N – nitrogen) spread depending on surface runoff from cloudburst in Hörby municipality in southern Sweden, Skåne-region. The land-use of the site is investigated, where pervious-and impervious areas are defined and further classified in more specific sub-groups. Different rain returns periods used to provide clear explanation of how the nutrient spreading is taking place and how rain intensity is impacting spreading of N and P. Furthermore, the sources of nutrient load are detected and investigated with a hydraulic model. The results show that the hydrodynamic model can be used to visualize the spread and determine the accumulated concentration in the flood area. Furthermore, rainfall mapping has been carried out to identify vulnerable areas in the landscape and determine critical parameters such as distribution and maximum water depth. The method's application area has been discussed in the industry's interest in studying cloudburst more simply and cost- effectively in parallel with nutritional load problems.
Klimatförändringar och miljökatastrofer är starkt beroende händelser. Mänskligheten står inför betydande förändringar i miljöanpassningar och sanering av förorenade platser. Vatten är en värdefull resurs som bör skyddas och förhindras från farlig påverkan. Ett av de viktigaste vattenkvalitetsproblemen är överflödet av näringsämnen som orsakar alger som blommar. Många yt- och grundvattenkällor har förlorat förmågan att nyttjas som dricksvattenkällor samt källor för andra ändamål (rekreation, vattenförsörjning, bevattning etc.). Både näringsämnena och andra kemikalietyper påverkar vattenkvaliteten och klimatförändringarna, vilket gör det utmanande för det moderna samhället att upprätthålla god vattenkvalitet. Dessutom blir extrema regn i form av skyfall vanligare och ökning i avrinning från ytor som överstiger infiltrationskapaciteten under högintensiva regnhändelser. Vatten som inte kan infiltrera i marken kommer att rinna längst avrinningsområdet till låga punkter och infiltreras eller spridas till nedströms avrinningsområden. Den rinnande vatten kan innehålla farliga ämnen, t.ex. näringsämnen, vilket kan bidra till ökade föroreningar i närliggande vattendrag. Undersökningen görs i hur näringsämnen (P - fosfor och N - kväve) sprids beroende på ytavrinning från skyfall i Hörby kommun, Skåne, i södra Sverige. Områdets markanvändning undersöks, där genomträngliga och ogenomträngliga ytor definieras och klassificeras ytterligare i mer specifika undergrupper. Olika återkomsttider på regn används för att ge en förklaring på hur närsaltsspridningen sker och hur regnintensiteten påverkar spridningen av fosfor och kväve. Vidare upptäcks och undersöks källorna för näringsbelastning med en hydraulisk modell. Resultaten visar att den hydrodynamiska modellen kan användas för att visualisera spridningen och bestämma den ackumulerade näringsbelastningen i översvämningsområdet. Dessutom har skyfallskartering genomförts för att identifiera utsatta områden i landskapet och bestämma kritiska parametrar som fördelning och maximalt vattendjup. Metodens applikationsområde har diskuterats av kommersiellt intresse i att studera skyfall på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt parallellt med närsaltsbelastningen.

Översvämningar som orsakats av kraftiga regn, så kallade skyfall, har på senare tid drabbat flera städer runt om i världen. Klimatförändringarna för med sig att skyfallen väntas tillta i styrka och översvämningsrisken kan därmed öka i framtiden. Konsekvenser som följer av kraftigare skyfall kan utredas med hydraulisk modellering, vilket gör det möjligt att simulera framtidsscenarion och ger information om både vattenutbredning och händelseförlopp. Skapandet av pålitliga modeller som genererar trovärdiga resultat kräver stor tillgång till information om vattendjup och utbredning från tidigare översvämningar. Data som hämtas från traditionella mätstationer är i regel inte tillräcklig för ändamålet och uppgifter från allmänheten kan i dessa fall vara en värdefull informationskälla. Ett område som utforskats allt mer de senaste åren är hur data kan extraheras från allmänheten via inlägg på sociala medier. Vattenutbredning och djup kan uppskattas från bilder och filmer på dessa plattformar. Den här studien syftade till att undersöka hur information från sociala medier kan användas för att kartlägga översvämningar samt för att förbättra hydrauliska modeller av översvämningar. En översvämning som inträffade i Hallsberg 2015 simulerades med en hydraulisk modell och kartlades även med information som hämtats från bilder och filmer på sociala medier. Vattenutbredningen och djupet som uppskattats med de två metoderna jämfördes därefter. Den hydrauliska modellen bestod av en 2D-modell över ytavrinningen i Hallsberg tätort och en 1D-modell över Storån som rinner genom staden. Dessa kopplades samman så att vatten tilläts flöda mellan modellerna varvid samverkan mellan ytavrinningen och flödet i Storån kunde beskrivas. Kartläggningen som gjordes med information från sociala medier skapades med interpolation av vattendjup som uppskattas på olika platser i Hallsberg. Informationen från sociala medier gav en god överblick över de värst drabbade områdena i centrala Hallsberg och kunde användas i början av studien för att uppskatta översvämningens utbredning samt i slutet för att förbättra modellen. Vattendjupet som estimerades från sociala medier var något större än det som genererades med den hydrauliska modellen, vilket sannolikt delvis kan härledas till att de simulerade scenarierna skilde sig något från den verkliga översvämningen 2015. De uppskattade vattendjupen var ett mycket bra komplement till övrig tillgänglig mätdata. Information från sociala medier kan således användas för att förbättra modeller och kontrollera deras kvalitet, det finns troligen mycket att vinna på att fortsätta utforska detta område i framtiden.
Flooding caused by heavy rain has in the recent past affected several cities around the world. Because of climate change heavy rains are likely to increase in intensity and the risk of flooding may therefore increase in the future. The consequences of heavy rains can be studied with hydraulic models, which enables simulation of future scenarios and provides information regarding both flood spread and the course of events. The making of reliable models that generate trustworthy results requires great access to information about water depths and the extent of previous floods. Data from traditional monitoring systems are usually not sufficient for this purpose and information from the public can in these cases be valuable. In recent years studies have explored how data can be extracted from pictures and movies posted on social media by witnesses to catastrophes like floods. The water spread and depth can be estimated from images and movies on these platforms. This study aimed to investigate how information from social media can be used to map the floods and how it can be utilized to improve hydraulic modelling of floods. A hydraulic model was created of Hallsberg, which suffered severe floods after heavy rains in 2015. The flood was also mapped with information of water depths that were estimated from pictures and movies on social media. The water spread and depth estimated by the two methods were then compared with each other. The hydraulic model consisted of a 2D-model describing the runoff in Hallsberg and a 1D-model of the river Storån that runs through the city. The models were linked together so that the water was allowed to flow between the models and the interaction between surface runoff and water flow in Storån could be described. The flood map generated with information from social media was created by interpolation of water depths estimated at various locations. The information from social media gave a good overview of the severely affected areas in central Hallsberg and was utilized in the process of making and improving the model. The water depths estimated with information from social media were slightly greater than those generated by the hydraulic model, which might be due to that the simulated scenarios differed slightly from the actual flood event in 2015. The water depth estimated from social media was a useful complement to other available data. The information can be used to improve models and control the quality of the results. The extraction and utilization of information from social media is an area of great potential and there might be much to gain from investigating this further in the future.

Pluvial floods are the most difficult and to date least investigated phenomena in urban hydrology. While efforts are being made to increase the knowledge base concerning this type of flooding, a large part of the difficulty lies in the nature of the precipitation. Convective storms represent most of the larger intensity short term rainfall in urban areas and is also the raintype, that is expected to increase the most in the future. The rain cells of this type have a more distinct boundary, larger intensity, a smaller extent and a shorter life span, than frontal rains. Combined with the low availability of densely spaced rain gauge networks and also low temporal resolution of measurements in 15 minutes intervals at best, makes this rain type still very difficult to analyze and even harder to predict. The resolution of cloud radar images at 2x2km and taken every 15 minutes is too coarse and the error reduction algorithms for radar based precipitation (HIPRAD) images to analysera in patterns are not sufficient by them selves to analyze the characteristics of such rainfields and the processes occurring within these fields. The spatial variation of raincells, their development and decay, the distance between them, and the velocity and direction of their movement can however be investigated employing a combination of densely spaced rain gauges and radar images to reach a more realistic representation of short-term precipitation for the use of in hydraulic models. The movement of rain fields has been investigated with two main areas of focus: The influence of direction or directional bias, often with an interest in the most crucial case referred to as the resonance effect, and in context of areal reduction of point rainfall. Most of these studies have been carried out with statistical methods and in laboratory experiments. In this study a hydraulic model was built on the terrain model of a realcity, a 28 km area in the city of Falun, to test the recently gathered information about the temporal variation of five empirical hyetographs with different peak arrival times and peak intensities, which are representative of Swedish climate. The hyetographs were produced and provided by SMHI. The empirical rain types were derived from 20 years of rain gauge observations and confirmed by radar images. For reference purposes, a standard Chicago design storm (CDS) rain was modeled as well. The simulated scenarios were modeled as a MIKE 21 hydraulic model, as a stationary scenario and in four movement directions. It was foundthat the empirical rain types produced lower inundation depth than the CDS, in a range of 20 to 50 % lower. The effect of modeling rainfall in motion produced on average only about 4-20 % lower water depths than the corresponding non-moving scenario. In a few instances, in a single evaluation point, the moving scenarios resulted in a relative water depth of a maximum of just above 1%. It was concluded that the conceptual approach of areal reduction from movement seems to be accurate and could help improve modeling rainfall in general, and specifically for cloud burst scenarios of shorter durations in urban catchments. It was also found that further investigation of the physical processes in rainfields could serve to increase the accuracy in areal reduction of precipitation for more realistic hydraulic models and in turn reduce over design.
Pluviala översvämningar är den typen, som är både svårast att reda ut och samtidigt den minst utforskade fenomenen inom urban hydrologi. Medan ansträngningar görs för att förbättra kunskapsläget, ligger den största svårigheten i nederbördens skepnad. Det är konvektiva regn som utgör de flesta av de starkare korttids regntillfällen i urbana områden och är också regntypen som förväntas att öka mest i framtiden. Regncellerna har en tydligare avgränsning, en större intensitet, mindre utsträckning, och en kortare livscykel än frontala regn. I kombination med den låga tillgängligheten av regnmätarnätverk med hög täthet i positioneringen av mätare, samt den låga tidsupplösningen av mätningar i intervaller av 15 minuter gör att konvektiva regn fortfarande är svåra att analysera och ännu svårare att förutse. Upplösningen av molnradar bilder av 2x2 km som tas varje 15:de minut är för grova och algoritmer för felreducering av bilder från radarbaserad nederbördsdata (HIPRAD) för analys av regn mönster är inte tillräckligt noggranna, för sig, för att kunna analysera egenskaperna av sådana regnfält och de processerna som karakteriserar dessa. Den spatiala variationen inom regnceller, deras utveckling och förfall, avståndet mellan dem samt riktningen och hastigheten kan ändå undersökas med hjälp av kombinationen av regnmätarnätverk och radar bilder för att uppnå mer realistiska korttids nederbördsscenarier för användning i hydrauliska model. Studier, som har undersökt regn i rörelse har varit fokuserade på två huvudområden: Betydelsen av riktningen, i vilken regnet rör sig, där den största effekten som denna riktningsbias kan uppnå, har döpts resonans effekt och i samband med ytreducering (areal reduction) av punkt nederbörd. De flesta av dessa studier har genomförts med hjälp av statistiska metoder och laboratorieexperiment. I denna studie skapades en hydraulisk modell baserad på en realistisk terräng av ett existerade urbant område, en yta på 28 km i Falun, för att testa den nyligen utvärderade informationen om temporala intensitets fördelningen som representerar det svenska klimatet. Regndatat producerades och tillhandahölls av SMHI och representerar en mätserie från regnmätare över en period av 20 år. Som referens modellerades även ett Chicago regn (CDS). Med hjälp av en MIKE21 hydraulisk modell, simulerades ett stationärt scenario och fyra rörelseriktningar för varje empirisk hyetograf. Resultaten visade att de empiriska regntyperna skapade översvämningar med 20-50% lägre vattendjup än CDS regnet. Att modellera rörelsen resulterade i 4-20% lägre vattennivåer jämfört med respektive stationär scenario. I några enstaka tillfällen, i en av evalueringspunkterna, skapade de rörliga scenarierna större resultat, med lite över 1% i det största fallet. Det drogs slutsatsen att konceptet av areal reduction genom molnrörelse verkar vara korrekt och skulle kunna hjälpa att förbättra sättet att modellera regn generellt, men också specifikt för skyfalls scenarier med korta varaktigheter över urbana avrinningsområden. Man kom ytterligare till slutsatsen att framtida studier i samband med de fysiska processerna i regnceller skulle kunna användas för att höja noggrannheten av ytreducering av nederbörd för mer realistiska hydrauliska modeller, som i sin tur kunde minska överdesign.

Intense but short-term cloudbursts may cause severe flooding in urban areas. Such short-term cloudbursts mostly are of convective character, where the rain intensity may vary considerably within relatively small areas. Using uniform design rains where maximum intensity is assumed over the whole catchment is common practice in Sweden, though. This risks overestimating the hydraulic responses, and hence lead to overdimensioning of stormwater systems. The objective of this study was to determine how the hydraulic response to cloudbursts is affected by the spatial variation of the rain in relation to the catchment size, aiming to enable improved cloudburst mapping in Sweden. Initially, the spatial variation of heavy rains in Sweden was investigated by studying radar data provided by SMHI. The distribution of rainfall accumulated over two hours from heavy raincells was investigated, based on the assumption that the intensity of convective raincells can be approximated as spatially Gaussian distributed. Based on the results, three Gaussian test rains, whose spatial variation was deemed a representative selection of the radar study, were created. In order to investigate how the hydraulic peak responses differed between the Gaussian test rains and uniform reference rains, both test and reference rains were modeled in MIKE21 Flow model. The modelling was performed on an idealised urban model fitted to Swedish urban conditions, consisting of four nested square catchments of different sizes. The investigated hydraulic peak responses were maximum outflow, proportion flooded area and average maximum water depth. In comparison with spatially varied Gaussian rains centered at the outlets, the uniform design rain with maximum rain volume overestimated the peak hydraulic response with 1-8%, independent of catchment size. Uniform design rains scaled with an area reduction factor (ARF), which is averaging the rainfall of the Gaussian rain over the catchment, instead underestimated the peak response, in comparison with the Gaussian rains. The underestimation of ARF-rains increased heavily with catchment size, from less than 5 % for a catchment area of 4 km2 to 13 - 69 % for a catchment area of 36 km2. The conclusion can be drawn that catchment size ceases to affect the hydraulic peak response when the time it takes for the whole catchment to contribute to the peak response exceeds the time it takes for the peak to be reached. How much the rain varies over the area which is able to contribute to the peak response during the rain event, can be assumed to decide how much a design rain without ARF overestimates the peak responses. If the catchment exceeds this size, an ARF-scaled rain will underestimate the peak responses. This underestimation is amplified with larger catchments. The strong pointiness of the CDS-hyetograph used in the study risks underestimating the differences in hydraulic peak responses between the test rains and a uniform rain without ARF, while the difference between test rains and uniform rains with ARF risks being overestimated.
Intensiva men kortvariga skyfall kan orsaka omfattande översvämningsproblematik i urbana områden. Trots att sådana kortvariga skyfall oftast är av konvektiv karaktär, där regnintensiteten kan variera avsevärt inom relativt små områden, används idag uniforma designregn där maxintensitet antas över hela avrinningsområdet. Detta riskerar att leda till en överskattning av hydrauliska responser, och följaktligen överdimensionering av dagvattensystem. Denna studie syftar till att utreda hur den hydrauliska responsen av skyfall påverkas av regnets spatiala variation, i relation till avrinningsområdets storlek. Ytterst handlar det om att möjliggöra förbättrad skyfallskartering i Sverige. Initialt undersöktes den spatiala variationen hos kraftiga regn i Sverige, genom en studie av radardata tillhandahållen av SMHI. Utbredningen av regnmängd ackumulerad över två timmar från kraftiga regnceller undersöktes utifrån antagandet att intensiteten hos konvektiva regnceller kan approximeras som spatialt gaussfördelad. Baserat på resultatet skapades tre gaussfördelade testregn vars spatiala variation ansågs utgöra ett representativt urval från radarstudien. För att undersöka hur de hydrauliska responserna skiljer sig åt mellan de gaussfördelade testregnen och uniforma referensregn, modellerades såväl test- som referensregn i MIKE 21 Flow model. Modelleringen utfördes på en idealiserad stadsmodell anpassad efter svenska urbana förhållanden, bestående av fyra nästlade kvadratiska avrinningsområden av olika storlekar. De hydrauliska responser som undersöktes var maximalt utflöde, maximal andel översvämmad yta samt medelvärdesbildat maximalvattendjup, alltså toppresponser. Jämfört med spatialt varierade gaussregn centrerade kring utloppen överskattade ett uniformt designregn med testregnens maximala volym de hydrauliska toppresponserna med 1-8 %, oberoende av avrinningsområdets storlek. Uniforma designregn skalade med area reduction factor (ARF), vilken medelvärdesbildar gaussregnets nederbörd över avrinningsområdet, underskattade istället toppresponsen jämfört med gaussregnen. ARF-regnets underskattning ökade kraftigt med avrinningsområdets storlek, från mindre än 5 % för ett avrinningsområde på 4 km2, till 13 - 69 % för ett avrinningsområde på 36 km2. Slutsatsen kan dras att avrinningsområdets storlek upphör att påverka den hydrauliska toppresponsen, då tiden det tar för hela avrinningsområdet att samverka till toppresponsen överstiger tiden till denna respons. Hur mycket regnet varierar över det område som under regnhändelsen hinner samverka till toppresponsen, kan antas avgöra hur mycket ett designregn utan ARF överskattar toppresponserna. Överstiger avrinningsområdet denna storlek kommer ett ARF-regn att underskatta toppresponserna, och underskattningen förstärks med ökande avrinningsområdesstorlek. Den kraftiga temporala toppigheten hos den CDS-hyetograf som användes i studien riskerar att underskatta skillnaderna i hydraulisk topprespons mellan testregnen och ett uniformt regn utan ARF, medan skillnaden mellan testregn och uniforma regn med ARF istället riskerar att överskattas.

This thesis concerns the cultural construction and mechanics of violence, domination, and survival under a Southeast Asian totalitarian regime. It entails an examination of the modern character of violence and domination in Myanmar (Burma) through the inscription of State power upon the bodies of Burmans and via the ramifications of the regime's alliance with the drug lords upon the urban struggle for survival. At times of extreme domination, fear, and degradation, very little space exists for psychological and physical resistance. Burmans seek escape from this situation by withdrawing into domains characterized by denial, numbness, and temporary madness. My concern is with the lived experience of totalitarianism, the way that individuals respond differently according to a prior series of lived experiences, and the particular idioms drawn upon to construct survival strategies.
An important culturally constructed strategy of survival in Myanmar entails the detaching of agency from the body while the mind "flies" to freedom. This strategy has a long history not only in Burmese, but also in other Southeast Asian histories, myths, and legends. Just as Burmese wizards fly to a mythical landscape in the foothills of the Himalayas when released from their physical bodies, so too do heroin addicts, prostitutes, psychiatric patients, and the urban poor flee to Burmese fantasylands to escape the domination of the military regime. This strategy, one of many adopted by urban residents, denies the State the final prize it so desperately craves: the willing participation of Burmans in a military society, the complete internalization of totalitarian ideology such that no other ideologies can exist and no space is left for their creation and negotiation. In the conclusion I argue that the regime is aware that it has faded in this task.
I also examine the possibility that the existence of multiple Burmese worlds or realities, in conjunction with a strong belief in the miraculous may offer new ground for research into the trauma of survivors of violence and terror. The construction of madness, death, and reanimation in Burmese culture, grounds particular survival strategies in logical, hopeful, and perhaps curative, rationalities.

Atualmente estamos rodeados de publicidade. Existe em todos os canais de comunicação, mas embora o avanço da tecnologia tenha levado a um aumento de canais, também trouxe ferramentas que nos permitem usufruir de qualquer canal sem que sejamos constantemente alvo de publicidade. Para contornar essas ferramentas, como o efeito zapping ou os bloqueadores de publicidade, as marcas tiveram de escolher novas formas de se promoverem. Optaram por investir em produções cinematográficas, tornando-se assim as verdadeiras fontes de financiamento do filme. A esta técnica de comunicação dá-se o nome de product placement, a inserção de marcas sob várias formas, como logótipos, produtos ou até mesmo no meio do texto, numa produção cinematográfica. Para compreender melhor esta ferramenta publicitária, recorremos a uma análise de conteúdo de três filmes cujo personagem principal é James Bond. Através dessa análise, pretendemos saber como e quais as marcas que estão associadas de forma direta o personagem e como a influenciam.
Nowadays we are currently surrounded by advertising. It exists in all communication channels, but the advance of technology has led to an increase of communication tools, also brought tools that allow us to pass without being constantly the target of advertising. To circumvent these tools, such as the zapping effect or the advertising blockers, the brands had to choose new ways to promote themselves. They opted to invest their products in cinematographic productions, becoming the real sources of film financing. This technique of communication is called product placement, which is the insertion of brands in various forms, such as logos, products or even in the middle of the text, in a film production. To understand this advertising tool, we turn to a content analysis of three films whose main character is James Bond. Through this analysis, we intend to know how and what brands that are directly associated with the character and how they influence it.

I avhandlingen analyseras möjligheter och hinder för samnyttjande av mark utifrån en fallstudie av skyfallsanpassning i Malmö och Köpenhamn. Som bakgrund står de klimatutmaningar i form av ökad framtida nederbörd och risk för översvämningar som städerna ställs inför, tillsammans med en tilltagande konkurrens om marken från allt fler behov. Fallstudien jämför hur de båda städerna planerat för och tagit sig an skyfallsanpassningen av befintliga stadsmiljöer. Fallstudiens huvudsakliga intresse utgörs dock inte av skyfallsanpassning som sådan, utan denna nyttjas främst för att ta reda på kommunernas inställning till möjligheten att samnyttja mark, samt vilka reella svårigheter samnyttjandet medför. Analysen av fallstudien sker med hjälp av governance-teorier där ett flertal institutionella hinder belyses såväl på strukturell nivå som inom det praktiknära genomförandet. Jämförelsen mellan städerna gör det tydligt att de institutionella förutsättningarna för samnyttjande ser olika ut, men att olikheten också förstärks av kommunernas förmåga att nyttja styrmedel för att möjliggöra skyfallsanpassning genom samnyttjande av mark. Analysen använder även teorier om allmänningar och urbana allmänningar för att belysa institutionella strukturer för samnyttjande av mark utan äganderättsliga anspråk. Avhandlingen har resulterat i att kunna beskriva två olika former av samnyttjande i termer av urban allmänning. Den första formen beskriver allmänningen som ett objekt och belyser i synnerhet materiella och institutionella aspekter. I samband med att ett stort antal markområden inom såväl kvartersmark som allmän platsmark anpassas att avlasta det allmänna va-ledningsnätet vid skyfall, bildas ett nätverk som kan besk- 14 rivas som en urban allmänning. Denna form av urban allmänning utgör ett objekt som sammanfogas genom dess funktionella samband men bibehåller ett diversifierat ägande och förvaltning. Den andra formen beskriver den urbana allmänningen som en process där möjligheten till samnyttjande inom allmän platsmark föranleder inkluderande invånarmedverkan. Genom invånardeltagande och uppmuntran till initiativtagande i den egna stadsdelen tillför samnyttjandet sociala värden till stadsrummet i form av trivsel, trygghet, tillhörighet och andra uttryck för livskvalitet. Denna invånarmedverkan utgör tydliga uttryck för den urbana allmänningen som process samtidigt som själva objektet, stadsrummet, kan fortsätta att räknas som endera en offentlig resurs under kommunal förvaltning eller en gemensam resurs under privat förvaltning. Avhandlingens slutsatser beskriver samnyttjandets möjligheter som en till stora delar outforskad potential att finna synergier och funktionell integration mellan olika markanvändningar och funktioner i stadsrummet. Med ett resursbaserat synsätt ses samnyttjande av mark som ett verktyg att överbrygga fastighetsindelning och de planerade användningsgränserna utan att äventyra egendomsrätten eller planinstrumentets intentioner. Det resursbaserade synsättet ger också samnyttjande möjlighet att låta såväl allmän platsmark som kvartersmark bidra med kvaliteter till staden genom positiva externa effekter. Samnyttjandets huvudsakliga hinder utifrån fallstudierna beskrivs från ett kommunalt institutionellt perspektiv med de tre faktorerna: ett snävt sektorsperspektiv, en strikt uppdelning mellan offentlig och privat mark samt betydelsen av styrmedel. Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att berika städernas stadsrum med fler och mer integrerade funktioner genom att utveckla samnyttjande av mark. Denna omställning ställer emellertid krav på ett förhållningssätt av tvärsektoriell samverkan och institutionell förändring.
Based on a case study, comparing the municipal storm water adaptation plans and its recent implementation in the twin cities of Malmö and Copenhagen, the dissertation analyse the possibilities and practical challenges of combined use of urban land. The continuing process of urban densification, where urban land is seen as a strictly limited and often contentious resource, accompanied by the challenge of climate change through an expected increase of precipitation and risk of urban flooding, provides the background for this study. The ultimate concern, however, is not on storm water adaptation as such, but on the opportunities and obstacles to combine different uses of land within the same area, and how local governments approach this issue. In the analysis, governance theories are used to elucidate obstacles to combined use of land on structural level as well as within its practical realisation. A comparison between the cities demonstrates that the institutional preconditions for combined land use differ, but also, that the difference is reinforced by the ability of the local governments to make use of public policy instruments in order to implement storm water adaptation through combined use of land. The analysis also draws upon commons theory and theories of urban commons. These fields of research have similarities with combined use of land regarding the need of institutional structures to govern land management without claiming ownership. Furthermore, the dissertation describes two forms of combined use of land in terms of urban commons. The first form views the urban commons as an object highlighting its material and institutional aspects. 16 Here, the urban commons forms a network of both public and private property, each one adapted to bring relief to the common sewage system, in order to avoid it from being flooded in case of cloudbursts. This form of urban commons constitutes an object where its parts are associated through its functional relatedness, but keeps its diverse ownership and management. The second form describes the urban commons as a process, where the opportunity to combine different land uses opens up for inclusive participation from the citizens. Through initiatives from citizens and encouragement from the municipality for citizens to participate in the planning of public space, social values are created and added to the local community. Values such as well-being, sense of security and belonging as well as other aspects of liveability. This citizen participation produces expressions of the urban commons as a process, while the object itself, the physical urban space, will continue to be regarded either as a municipally owned public resource, or as a common resource within private ownership. The opportunities of combined use of land is described in the dissertation as a largely uncharted potential to seek synergies and functional integration between land uses and functions in the urban space. Looking from a resource-based perspective, combined use of land is seen as a tool to bridge boundaries in the urban space. Both boundaries that are created through planning, and those created through division into property units, although, without challenging the rights of ownership nor the intentions of physical planning. Through the resource-based perspective, combined use of land is able to equip both public space and private property with opportunities to contribute with qualities to the city, that is, positive external effects. The main obstacles, as extracted from the case studies, are explained from a municipal institutional perspective and contains three main elements: a narrow sectional perspective, a strict division between public and private land, and the importance of public policy instruments. The dissertation concludes by indicating rich opportunities for both local governments and private property owners to develop urban space through developing combined use of land. This requires institutional 17 change towards collaboration and cooperation, not the least within the municipal organisation itself, where land can be considered the scarce resource it is, and therefore needs to be shared and used as beneficially as possible.

This thesis presents the argument that the concept of vertical farming can help resolve the long-standing paradox of humanity’s inclination toward exponential demographic and economic growth while inhabiting a planet of limited material means. The document is comprised of two parts. The first establishes the intellectual framework necessary to assess agriculture’s effect on human and ecological systems, and explores the philosophies central to rationalizing high-density indoor agriculture with the objectives of human sustainability. The second part focuses exclusively on exploring the technologies and design strategies of the vertical farming concept. This aim is facilitated through the illustration of three design projects, each of which represents a distinct variant of the vertical farming concept. In order to ground the largely conceptual notion of vertical farming within a real-world economic context the thesis includes a thorough cost-analysis of a simplified fourth design. The thesis concludes by addressing the vertical farm’s potential to transform urban resource metabolism from its existing linear dependence on the external environment to a more self-contained, cyclical resource flow reminiscent of that exhibited by natural ecosystems.