Relevant bibliographies by topics / Slöja / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Slöja.

Dissertations / Theses on the topic 'Slöja'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Slöja.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hallgren, Sjöberg Elisabeth. "Såsom en slöja : Den kristna slöjan i en svensk kontext." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84707.

Full text
Abstract:
This study takes its point of departure in the tradition of Christian women covering their hair for religious and cultural reasons, hereafter called veiling. The aim has been to investigate what ideas were projected onto the veil in Sweden during the 19th and 20th centuries, as well as when and how the tradition of veiling disappeared among most Christian Swedes. My definition of what constitutes a veil has little to do with the form of the head covering. If an item is used in the mean of covering women’s hair for religious or cultural, rather than practical reasons, then it is considered to be a veil.In his first letter to the assembly of Corinth (1 Cor. 11), the Apostle Paul advocates a veil as a sign of women’s subordination. He also states that women’s hair is a sign of honour and to have it cut would be a disgrace. In 19th century Sweden, it was tradition among the rural populations for women to have long hair, covered indoors as well as outdoors. The sources show that people were aware of the words in 1 Cor. 11 about female subordination and the veil as a sign thereof. Women’s hair became the means for an individual’s inner body to show its virtues via the outer, physical body.In the mid-1920s it became popular for young women to cut their hair short. By accentuating how the world had changed, short hair became a symbol of modernity. Within a decade short hair for young women became the norm all over the country. There were no significant protests of this from the Swedish Church, though free-churches with a more fundamentalist understanding of the Bible remained disapproving. As the century progressed women gradually appeared bare-headed in church. Paul’s words about subordination became considered as an Oriental influence rather than a divine command. By projecting the inequalities of the sexes as an ancient Oriental idea, the western society’s identity as modern and democratic could be asserted. Essentially, everyone agreed that Swedish Christian women were not veiled, nor ever had been, nor should be. Hence the tradition of veiling disappeared in the Swedish Church without much notice.In the more fundamentalist Swedish Pentecostal movement the hair itself began to carry the religious symbolism otherwise given to the veil. In this manner, the hair had indeed become like a veil, as Paul had written. Renouncing long hair was in the end a renunciation of Paul’s words and the hierarchical system assigned by God. Nevertheless, short hair for women eventually became accepted within the Swedish Pentecostal movement as well.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mehmet, Serpil. "Att bära slöja : En kvalitativ studie om synen på slöjan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90977.

Full text
Abstract:
This C-essay is a qualitative study. It is based on interviews with four female Muslims and two imams. The aim of this C-essay is to examine why these women have chosen to wear the veil and what views the imams have regarding the veil as a religious garment. As there are differences between men and women, I also wanted to examine the different views of wearing the veil. All the female informants wore veils and were practicing Muslims. They claimed it was their own choice to wear the veil but their reasons for doing so differed. There are many clear similarities between the women's and imams´ views of the veil. Many of the informants connect the veil to the Qur'an and God. All of the female informants also pointed out that they felt good about wearing a veil and also felt a sense of security. This was because the women felt that the veil served as a protection against men, a view that was not shared by the imams.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Fredrik. "Slöja i skolan?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7415.

Full text
Abstract:

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.

Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindbäck, Marie. "Sverige och slöjan - En kvalitativ intervjustudie om bemötandet av kvinnor med slöja." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22659.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur.
The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gustafsson, Frida. "Muslimska kvinnans slöja : Undersökning av hur muslimska kvinnans slöja gestaltas i läromedel." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32198.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bergman, Evelina. "(Av)slöjad : En argumentationsanalys av debatten kring ett eventuellt svenskt lagförbud mot heltäckande slöja." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6101.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper is to examine and to analyze the arguments about a possible Swedish law against the veil. I have therefore highlighted how notions about the veil creates and reproduces power-structures and meaning-systems. I structured the arguments in a pro et contra schedule and then analyzed them by using a theoretical framework consisting post-colonial feminism, orientalism, multi-culture and intersectionality together with research produced by Joan Wallach Scott (2010), Pia Karlsson Minganti (2007) and Anne Sofie Roald (2003). The results of the study shows that the people who either argue for or against a veil-law agree that the veil is an oppression of women and that it must be resisted. To be objective in the discussion of the veil seems to be impossible and the women it affects deprived voice. A piece of cloth has never been as controversial as the veil and the question is whether it is possible to reach consensus on its symbolism, the arguments that I analyzed contradicts it.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gzaiel-Claesson, Susanne. "Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion? : några muslimska kvinnors syn på slöjan." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-469.

Full text
Abstract:

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.

Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.

Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

El-Hajj, Halla, and Tshipungu Naomie Mbuyi. "Det är jag som bär min slöja, min slöja bär inte mig! : En kvalitativ studie om muslismska kvinnors upplevelse av att bära slöja i det svenska samhället." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38613.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Berwari, Heve, and Hero Braim. "Att undervisa om slöja : En undersökning om hur sex lärare undervisar om slöjan i religionsundervisningen om islam." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27133.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jonsson, Emelie. "Att bära slöja på den svenska arbetsmarknaden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45070.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till denna studie var att det fanns ett behov av att se över hur den svenska arbetsmarknaden behandlar kvinnor med slöja (hijab). Detta då det svenska arbetslivet i vissa fall kan ses som etniskt ojämlik. Syftet med studien var att ge kvinnorna en röst i ämnet samt att lyfta deras upplevelser med hjälp utav ett sociologiskt perspektiv. För att ta del av deras upplevelser gjordes en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats och tematisk innehållanalys. Det utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som bar slöja i arbetet. Från intervjuerna framkom fyra teman: upplevelser, bemötande, samhällets påverkan samt reaktion. Resultatet visade att slöjan är en viktig del i kvinnornas identitet samtidigt som samhället och arbetsmarknaden har svårt att acceptera deras slöjbärande. Kvinnornas arbetstillfredsställelse samt deras psykosociala arbetsmiljö påverkades då de utsattes för fördomar och diskriminering i sina arbetsliv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Särebrand, Emelie. "Identitet bland yrkesverksamma muslimska kvinnor med slöja." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30462.

Full text
Abstract:
Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus.Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap. Kvinnorna berättar om hur de blivit bemötta av chefer, kollegor och kunder, vilket till stor del utgörs av positiva erfarenheter men också erfarenheter som tyder på omgivningens stereotypa föreställningar om den muslimska kvinnan. Kvinnorna måste ständigt förklara för omgivningen om sin tro och sina val. Deras egna berättelser om ett fritt val att bära slöja tycks många gånger sakna trovärdighet bland chefer och arbetskamrater på arbetsplatser. Jag tycker mig se hur kvinnorna i min studie konstruerar sina identiteter utifrån olika roller där kön, ras och andra faktorer samverkar i en postkolonial kontext som spänner från dåtid till nutid, mellan en kontinent och en annan. Kvinnorna definierar sig på olika sätt beroende på plats och sammanhang; de har så kallade överlappande identiteter. Arbete och tro är alltså två stora delar av kvinnornas identitet och de tycks samverka i kvinnornas liv på ett, för kvinnorna själva, helt okomplicerat vis. Det är när kvinnorna möter omgivningens reaktioner som det självklara sätts på prov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Krasniqi, Albulena. "Slöja, på vems villkor? : En studie av muslimska flickor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26748.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren. För att kunna analysera resultatet har två teorier använt, Bauman och Mays teori om frihet och beroende samt Bhikhu Parekhs teori om skyldighet att respektera andra kulturer. Resultatet visar att de ser olika ut bland muslimska flickor i användandet av slöja och där familjen har en stor roll. Familjen styr över hurvida flickorna ska använda eller inte använda slöja.Vidare har alla sex informanter upplevt negativa attityder mot deras religion och slöja i vardagslivet. De informanter som inte använder slöja har mest hört attityder från muslimer på grund av att de inte använder slöja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Hashi, Kinsi. ""Det är inte min slöja som ska utföra arbetet” : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att bära slöja i det svenska samhället." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32018.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie, ämnad att ge bättre förståelse för muslimska kvinnors upplevelser av slöjans betydelse i det svenska samhället. Genom intervjuer med åtta slöjbärande kvinnor i Stockholm, diskuteras kvinnornas upplevelser om slöjbärandet i olika offentliga rum: hur de upplever bemötande från personer i specifika samhälleliga kontexter och i andra platser i det svenska samhället. Resultatet visar att det förekommer särbehandling och diskriminering i sociala och offentliga kontexter, samt även på den svenska arbetsmarknaden. Sammantaget visar den här studien att det är svårt för den ”beslöjade kvinnan” att bi betraktad som en egen individ, istället definieras hon utifrån slöjan - och möts av fördomsfulla värderingar och reaktioner. Den här studien illustrerar hur slöjan både provocerar och utmanar föreställningen om den beslöjade kvinnan som ”annorlunda” och mindre kompentent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Prytz, Weronica, and Jenny Carlberg. "Slöja och identitet : En kvalitativ studie om slöjbärande kvinnors identitetskapande." Thesis, Stockholms universitet, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-49611.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Johansson, Helene. "Vägen till svenskt arbetsliv - berättat av muslimska kvinnor med slöja." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10545.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Pfeiffer, Fabian. "Slöjan - en debatt utan slut? : En innehållsanalys av den mediala debatten om den tyska författningsdomstolens beslut att upphäva förbudet för lärare att bära slöja." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295646.

Full text
Abstract:
In 2003 the German constitutional court passed a law that made it possible for federal states in Germany to ban the headscarf for teachers in school which led several of them to do just that. After an indictment of two Muslim women the constitutional court repealed this law and allowed teachers to wear a headscarf in school 2015. This essay takes its starting point in the medial debate that resulted from this court decision. The aim of this study was to examine this debate with a starting point in the general statements and against the background of parts of Casanovas theory of deprivatization and parts of Habermas theories of religion in the public sphere. The first research question asks about central themes in the debate, the used arguments and how they differ between the laws supporter and opponents. The second research question addresses the issue of which role the debaters assign religion in the state. The third question is about how the statements can be better understood by relating them to parts of the theoretical concepts used for this study. This essay investigates these research questions by applying the method of content analysis on eleven debate articles of four major German newspapers. Through the interaction of theories and material the three central themes relation between religion and state, liberalism and freedom of religion could be identified. Some arguments on these themes which were common include the classification of religion as something negative or positive in the public sphere, the denial of religious individuals to meet liberal requirements and the requirement of equality which is guaranteed by freedom of religion. While this study shows that the debaters share some common views on the themes, there are clear differences between the laws supporter and opponents. Furthermore, this study concludes that while the laws supporter assign religion a role in the public sphere, the laws opponents assign religion to the private sphere even if some of them preferably would like to only assign Islam to the private sphere. Through contemplation of the results by using the chosen theories the understanding of them could be increased.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Alp, Berivan, and Gun Nilsson. "Beslöjade avslöjanden : En kvalitativ undersökning med sex slöjbärande muslimska flickor." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8512.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Taha, Shirin, and Oremira Shabanaj. "INTE UTAN MIN SLÖJA : Den beslöjade kvinnans upplevelser i det offentliga rummet." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32061.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Ermlich, Danielsson Sandra, and Emelie Schüler. "Slöjan i skolan : En kvalitativ studie av inställningen till slöjan blandhögstadieelever." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4011.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Jasarovic, Dino, and Pontus Keskisärkkä. "Slöjan i svensk media : En kritisk diskursanalys om bevakningen av slöjbärande kvinnor under det franska burkiniförbudet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30143.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöktes med hjälp av en kritisk diskursanalys hur kvinnors användande av muslimska klädesplagg framställdes i Aftonbladet och Dagens Nyheter, under en månads tid då det kontroversiella burkiniförbudet i södra Frankrike rådde. Totalt undersöktes 26 texter däribland nyhetstexter, insändare och olika typer av opinionsmaterial. Elva av texterna var från Aftonbladet och resterande 15 var från Dagens Nyheter. Resultaten påvisade att slöjan ofta förekom i en negativ diskurs. Den vanligast förekommande diskursen var den nationalistiska där debatten präglades av ett vi- och de-tänk. Inom denna diskurs framgick att franska värderingar och ett bevarande av en ”fransk” identitet var genomgående. I diskursen fanns även en tydlig markering i att slöjbärande muslimer inte hör hemma i Frankrike och att de därför inte kan refereras till som fransmän. Slöjan framställdes allt som oftast som ett politiskt medel, eller också som något omodernt, våldsamt, främmande eller förtryckande. Resultatet visade också att muslimska slöjbärande kvinnor sällan fick uttala sig i texterna. De som istället förde debatten och blev opinionsbildare var inflytelserika och mäktiga politiker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hanna, Westring, and Mohammad Sabat Said. "Att passera som hijabi : En intervjustudie om kvinnliga konvertiters meningsskapande kring att bära slöja." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413999.

Full text
Abstract:
Denna studie riktar fokus på slöjans betydelse för konvertiters identitetsskapande och omgivningens reaktioner på deras synliga muslimska identitet. Tidigare forskning har visat att västerländska konvertiters slöjbärande är förknippat med deras identitet och att konvertiter vittnar om negativa bemötanden från omgivningen efter att ha tagit på sig slöja. Då vi inte funnit någon svensk sociologisk studie som undersöker hur konvertiter skapar mening kring sitt slöjbärande hoppas vi med vår studie kunna fylla en sådan kunskapslucka. Studiens syfte är att utifrån en fenomenologisk forskningsansats undersöka hur konvertiters slöjbärande är kopplat till deras identitetsskapande samt vilka strategier konvertiter tillämpar mot bakgrund av deras erfarenheter av negativa bemötanden i offentlighetens rum. Studiens empiriska material baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 23–57 år. Materialet har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Sara Ahmeds och Tobias Hübinettes teorier inspirerade av ett postkolonialt perspektiv samt Richard Jenkins sociala identitetsteori. Resultatet visar att de undersökta konvertiternas slöjbärande görs meningsfullt då denna praktik möjliggör för dem att manifestera sin religiösa identitet. Efter att ha blivit synliga muslimer bemöts dock konvertiterna på ett negativt sätt från omgivningen. Dessa negativa erfarenheter pekar på att konvertiterna utsätts för rasifieringsprocesser på basis av deras synliga muslimska identitet, vilket gjort att deras inträde i vita rum försvårats. Som en konsekvens av detta tillämpar konvertiterna olika förebyggande strategier såsom att överprestera, hävda sig och tala extra bra svenska i mötet med andra människor. Några av studiens viktigaste slutsatser är att slöjan utgör en stark identitetsmarkör och att konvertiterna på grund av sina sjalbeklädda kroppar rasifieras och exkluderas från svenskheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

San, Martin Muriel. "Det seende ögats slöja - En studie om förskolepedagogers tal om kränkande behandling och ansvar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33685.

Full text
Abstract:
AbstraktDen här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer.Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet. Resultatet har visat att ämnet är dolt och sällan får plats i förskolepersonalens diskus-sionsforum. Ansvar var även ett begrepp som framträdde i resultatet och som kontinuer-ligt dök upp hos förskolepedagogerna när de talade om ämnet kränkande behandling. Följaktligen visade resultatet att förskolepedagogernas förståelse av ansvarsbegreppet har påverkat deras utveckling av roller, identiteter och kulturer.
AbstractThis is study has looked in to pedagogues’ single and common understanding and speech of the subject violation of human rights and responsibility that follows. What has been remarkable in this study is how the understanding of the subject violation of hu-man rights has a direct link to pedagogues’ development of roles. More specific is that pedagogues is not only developing their roles but also adapting their own cultures in the context of kindergarten and that constantly changes. At the same time pedagogues have to put their own personal interpretations of the main subject in relation to the laws that are included in their work commitment and job assignments. The study is a qualitative research method and the selection of the participants has included pedagogues in the work field kindergarten. The participants in the study have participated in single and common interviews.The purpose of the study has been to put a light on the subject violation of human rights in kindergartens to get a better understanding of what and how pedagogues’ understand-ings and speeches are about the subject. The results showed that the subject is hidden and that it seldom takes place in pedagogues’ common discussions. Responsibility was also a matter that emerged in the result and was continually a big part in the peda-gogues’ speech about the subject violation of human rights. Consequently pedagogues understanding of the subject has an affected to the development of their roles, identities and cultures in their work field kindergartens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Khalaf, Mohsen Zaynab. "En intervjustudie om hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34584.

Full text
Abstract:
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som belyser hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolan. Den ska behandla deras tanker och åsikter kring ämnet. Jag har intervjuat tre muslimska slöjbärande flickor i åldern 15 till 16 år. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, och tolkats. I denna studie berättar de intervjuade flickorna om hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin slöja. Detta beror på att jag fick höra många gångar om hur slöjbärande flickor har svårt att anpassa sig till den svenska skolan på grund av flera olika orsaker, till exempel utanförskap. Resultatet visar på att en persons religiösa tillhörelse eller en muslimsk identitet kan visas genom att bära slöja. Många ser slöjan som muslimsk identitet. Resultat visar att vissa slöjbärande flickor upplever utanförskap på grund av fördomar som finns i samhället. Studiens resultat visar att slöjan skulle kunna bli accepterad och normaliserad om fördomarna bearbetas och slöjbärande kvinnor/flickor syns mer i samhället och i de svenska skolorna. Relevanta teorin och begrepp som jag valde att utgå från är bland annat teorin om etablerande och outsider, teorin om islamfobi samt begrepp såsom segregation och integration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Ajredinovski, Elif. "Slöjan i den svenska skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31849.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja. Ifall bruket av slöja skapar problem i skolan, eller om elever med slöja möts av respekt och tolerans från både klasskamrater och lärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Roukachi, Farah. "”Om du tar av dig slöjan, så kanske du får jobbet.” - En kvalitativ studie av kvinnors erfarenheter av och föreställningar om arbetsmarknaden, i relation till att bära slöja." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162166.

Full text
Abstract:
The purpose of the study is to highlight women's experiences of and beliefs about the labour market, in relation to wearing the veil. It´s based on a qualitative study of semi-structured interviews with thirteen university students of women wearing hijab and illustrate how their reflections of discrimination affect educational choices. It also describes what treatment the women wearing hijab has experienced in previous contact with the labor market and when the veil has been actualized in different work situations. The result is described in three themes:  “wearing hijab”, “education and profession” and “work life”. It displays how the women highlight their experiences of discrimination towards their hijab and states that there is discrimination in social and public contexts, as well as in the Swedish labor market. Furthermore, the women tell how difficult it is for the hijab wearing woman to be considered as her own individual, instead, she is defined by the hijab and met with prejudiced values and reactions. The results were analyzed with theories as postcolonial feminism, orientalism, and different forms of discrimination, stigmatization and exclusion. During the job search, the respondents in this study tells that they need to over emphasize their skills because they constantly feel that they need to disprove prejudices about an imagine incompetence. Especially after the European Court of Justice ruled (2017-03-14) that entitles the employers to deny women wearing hijab at the workplace. Additionally, the negative attitude is not always visible but hidden outward and towards the periphery of society. This study clarifies how they are treated in society and highlights the limits of their opportunities in the labor market because of prejudice about the hijab. The results are related to previous studies and are discussed in relation to the dominant image of the veil in the West.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Ekdahl, Ida. "Inte utan min slöja : en studie i hur gymnasielärare upplever religiösa konflikter/kulturkrockar i skolan." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5489.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Dahl, Wictoria. "ATT BÄRA SLÖJA I SKOLAN : - En studie om några unga muslimska kvinnors slöjbärande i skolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28370.

Full text
Abstract:
Enligt Skolverket är klädsel något som normalt bestäms av individen själv men hur fria är unga muslimska kvinnor i dagens svenska skola i sina klädval? I den här kvalitativa fallstudien vill jag under-söka hur några muslimska unga kvinnor resonerar kring sina klädval och klädstilar i skolan. Resultatet visar att de muslimska tonårsflickorna har skapat sin identitet kring sitt slöjbärande och att de inom gruppen har olika sätt att bära sin slöja. Det har även visat sig att de som bär slöja gör det av främst kulturella och religiösa skäl och det är en del av deras identitet. Även om skolans styrdokument anser att man själv ska få välja sina kläder framkommer det att där finns motsättningar och problem i att vara ung muslimsk kvinna i en svensk skola. Jag hoppas med detta arbete att läsaren ska kunna få en ny syn på slöjbärande och de unga muslimska kvinnorna som väljer att bära slöja i dagens Sverige. Syftet är även att producera ett dokument som kan vägleda skolpersonal och samtidigt undvika missförstånd, diskriminering eller misstänksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Petersson, Filip. "Är det rationellt för parterna bakom slöjan att välja maximinprincipen? : En kritisk granskning av Harsanyis argument mot Rawls i originalpositionen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118040.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Carlsson, Louise. "Slöjan och skolan : en studie av den svenska och franska debatten." Thesis, Uppsala universitet, Religionsbeteendevetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193269.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Kero, Maria. "När barnen på skolgården bär slöja : En idéanalys om hur den svenska slöjdebatten ser ut bland politiker." Thesis, Högskolan Dalarna, Statsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34541.

Full text
Abstract:
Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Stolpe, Frida. "Slöjan, ett måste? : En kvalitativ undersökning med lärare om deras syn på slöjan i undervisningen om religionen islam." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15698.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet: Varför bär kvinnor inom islam slöja? Går lärare i årskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur?  Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem. En slutsats som jag kommit fram till är att man i tre fall av fyra tar upp slöjan i sin undervisning om islam och att samtliga lärare anser det viktigt att belysa slöjan. Jag har även genom arbetet tagit lärdom av att det finns olika orsaker till varför den muslimska kvinnan bär slöja bland annat kan det bero på att det står i Koranen, men även att man genom att dölja sin hud samt håret undviker att locka fram en sexuell lust hos männen.
The overall aim of this study was to obtain research based facts to bring out why the Muslim women are wearing a veil. The intention has also been to examine whether teachers in grade 4-6 talk about the veil in their teaching in Islam and what they think of it. The respondents’ are teachers in three different schools two different town districts and two of them also work at the same school. Through literature studies and qualities research interviews with teachers in grade 4-6 gathered knowledge that gave a good basis to answer my questions listed.In the work, I have assumed these issues addressed by the work: Why are Muslim women wearing a veil? Do teachers in grade 4-6 go through the veil of the Muslim women in their teaching, if so, how?  These questions are the basis for this essay and are answered in the continuous work interview and research study and are bound together in the discussion where I evaluate how I manage to answer them. One conclusion that I have came up with is that in three cases out of four teachers talk about the veil in their teaching about Islam and all the teachers do also feel it is important to illustrate the veil. I have also through the essay learned that there are various reasons why the Muslim women are wearing a veil; it may be because it is in the Koran, but also by hiding their skin and hair avoids bringing a sexual desire in men.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Mustedanagic, Anita. "Slöjan i svenska skolan : En undersökning om attityder och förhållningsätt gentemot användning av slöjan i svenska skolan ." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4051.

Full text
Abstract:
Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar? Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige. I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i. Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Askerdal, Karin. "Synen på den dolda. : En diskursanalys av hur slöjan framställs i media." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9297.

Full text
Abstract:

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Lind, Johan. "Bortom en ridå av fördomar : Elevers erfarenheter av att bära slöja i svensk skola och deras tankar kring feminism." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77464.

Full text
Abstract:
This study examines what experiences female, Muslim pupils have of wearing veil in the Swedish school and their thoughts about the veil and feminism. The method used is a qualitative semi structured interview study based on six pupils at an upper secondary school in south Sweden. The theoretical framework in the essay is based on multicultural education and postcolonial feminism. The results of this study reveal that the respondents have both positive and negative experiences of wearing the veil in school. On the one hand we find that none of the respondents share any story of being seriously discriminated or offended on the grounds of wearing a veil. On the other hand, are the pupils, either in specific situations or in general, feeling alienated through subtle gestures, looks and whispers in school. Regarding the respondent’s thoughts about feminism, the study concludes that all the respondents accept the fundamental values of feminism, that women should have the same rights and opportunities as men. Simultaneously they feel skeptical about the term ‘feminist’ and that feminism entails a certain way of life where the veil doesn’t belong. One important remark on the outcome of the study is that it would be desirable to incorporate discussions about other cultural phenomena in education, as the veil for example, which would not only make the education more pertinent to more pupils but also educate the pupils in intercultural sensibility. Secondly, a more nuanced education about the diversity within feminism could have the potential of including pupils who, for different reasons, are feeling a resistance against feminism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Lagerström, Erika. ""Jag har blivit mobbad sen jag tog på slöjan" : En studie om att vara muslimsk ung kvinna i den svenska skolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22457.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts. I denna uppsats har jag studerat intervjuerna som texter, som jag har tolkat, och utifrån materialet har jag försökt få fram meningen i innehållet och kategoriserat efter olika teman.        Resultatet visar på att det är idrotten och då främst simningen som skapar störst problem för muslimska tjejer som har den övertygelsen att de inte vill visa sin kropp. I relation till olika skolämnen kan man också se i denna studie att lärare behöver vara medvetna om att det finns muslimska elever som har åsikter om exempelvis världens uppkomst och om sexualitet, som skiljer sig från allmänna uppfattningar som många ungdomar i Sverige har.      I denna studie finns också exempel och erfarenheter från tjejerna där de beskriver hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin religion. En av tjejerna beskriver att hon har blivit mobbad på grund av att hon bär slöja.      För tjejerna i denna studie har det varit naturligt att fasta och att följa de matregler som finns i Koranen och att det har gått bra att fasta under skoltid och att få alternativ kost. När tjejerna beskriver hur det är att vara troende i skolan berättar de att de har det fått svara på frågor från andra elever och lärare, och att de även har fått möta de fördomar som finns i samhället kring muslimer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Abazi, Adelina, and Sara Karlsson. "Den muslimska kvinnan : En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24746.

Full text
Abstract:
Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Andersson, Andersson. "Islamofobi : En undersökning av muslimska kvinnors upplevelser av utsatthet för islamofobi." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36983.

Full text
Abstract:
En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Nilsson, Mathilda, and Niclas Woodbride. ""En slöja är som ett iphone-skal, du skyddar det viktigaste du har" : Hur kommer fördomar till uttryck i skolan?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30924.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete undersöker hur eventuella fördomar mot Islam och muslimer ser ut och hur dessa hanteras i skolan. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med 6 elever och 3 lärare för att finna ett resultat. Studien visar att det förekommer situationer där fördomar spelar en roll i skolan. Den visar också att elever med muslimsk och icke-muslimsk bakgrund har olika tankar om vad dessa fördomar består av. Dessa fördomar ska inte påverka den situation elever befinner sig i skolan men som studien visar så förändrar de undervisningen trots allt. På grund av detta är det viktigt för lärare i alla sorters klasser att inte låta sina egna fördomar skina igenom och arbeta konstant med att försöka motverka de fördomar som resten av samhället enligt oss visar för eleverna. Studien undersöker vilka sätt lärare bäst kan genomföra detta på men också hur media påverkar fördomar och i förlängningen undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Nyberg, Anna. ""Jag visste inte vad jag skulle tycka om sjalen" : En genusteoretisk och postkolonial analys av Marjane Satrapis serieroman Persepolis." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1443.

Full text
Abstract:

The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics.

My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime.

The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Lundell, Lisa. "Det svarta, heltäckande tyget : En kvalitativ studie utifrån antidiskriminerande teori och intersektionalismen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14154.

Full text
Abstract:
I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har även undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mänskliga rättigheter. För att få en ökad förståelse om länder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hämtat från databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll från riksdagens hemsida. Jag har även läst litteratur om islam för att få en djupare förståelse för hur religionen ser ut. I detta arbete har jag använt mig av en kvalitativ textanalys, d.v.s. jag har läst hela artiklar för att sedan välja ut väsentliga delar genom noggrann läsning för att inte missa någonting dolt i textens innehåll. Jag har därefter analyserat diskussionen i de olika länderna med två teorier, antidiskriminerande teori och intersektionalism. Genom teorierna har jag belyst hur diskrimineringen ser ut i diskussionen om niqab i tre olika länder. Antidiskriminerande teori undersöker bl.a. hur länder assimilerar eller ackulturerar människor i det nya landet. Det som jag har kommit fram till i min analys är att Frankrike assimilerar sina ”invandrare”, medan Storbritannien och Sverige ackulturerar sina ”invandrare” i det nya landet. Jag har även använt mig av intersektionalism som bland annat diskuterar dikotomier, det vill säga motsatspar, och att vissa kategorier ses som ”bättre”, än andra kategorier, t.ex. män ses som ”bättre” än kvinnor. Med hjälp av intersektionalitet har jag kunnat analysera hur kvinnor med niqab diskrimineras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Mesinovic, Selma, and Malin Strömbäck. "Religionsfrihet, skolplikt och islam : En studie om elva lärares uppfattning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18028.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan. Lärarna tar upp praktiska situationer där en kollision kan uppstå, men de flesta anser att det är situationer som går att lösa. En förutsättning för ett fungerande möte vad gäller barnens religionsfrihet i skolan är enligt lärarna goda relationer mellan rektor, lärare, elev och föräldrar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Damrén, Sofia. ""Hur kan ni använda denna sortens kvinnoförtryck i er reklam!!" : En kvalitativ undersökning av responsen H&M och Åhléns fått på Facebook i och med sina kampanjer med slöjbärande kvinnor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119518.

Full text
Abstract:
This paper, ”How can you use such kind of oppression against women in your advertising!!!”- A qualitative study of the response H&M and Åhléns recieved due to their campaigns with veild women” is about how the veil and the veild woman are mentioned in the respons of the campaigns and which values that can provide the veiled woman in the society. To find this out, I have used a critical text analysis where I have analyzed the vocabulary and sentence structure. The theories underlying this study are post-colonial feminism, Stuart Halls representation and the New media landscape. All of these theories has been used to analyse the material. The results showed that the veil was both mentioned as a symbol of oppression and freedom and the veild woman was someone who, for some people, both fought for justice and a free society and by some, someone who is deeply oppressed. The conclusions that can be drawn from the results is that the veil, still is something that is seen as an oppression of women, and doesn’t belong in Sweden. But it is also possible to interpret it in such a way that the veil is something that has come to be accepted in society, and for many, gained a new and different meaning from before. The main conclusion is that the veil still is something that is highly debated and that the veiled woman is someone that the western countries have different views on.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Malmberg, Erik. "Feminismens skilda erfarenheter : Problematiken att kombinera islam och feminism för muslimska kvinnor i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130452.

Full text
Abstract:
Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Ahsani, Ghahreman Sarang. "Vi och islam : En kritisk diskursanalys av debatten kring islam och muslimer i media." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15350.

Full text
Abstract:

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Veladzic, Fatima. "HALAL ELLER HARAM : En undersökning av slöjanvändning." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8367.

Full text
Abstract:
Abstrakt Titel: Halal eller haram Författare: Fatima Veladzic Handledare: Åke Tilander Utbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25 Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmöten Bakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning. Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan. Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja? Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten. Det har varit till hjälp för att kunna analysera och tolka mina resultat som ledde till att jag kunde besvara min frågeställning Resultat: Min undersökning visade att det är upp till var och en kvinna att avgöra om hon vill använda slöja eller inte för att i Koranen står det inte preciserat men att ibland avgör tid och rum om kvinnan ta på sig slöjan eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Gavlén, Mathilda. "Slöjan som hinder på arbetsmarknaden : En intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9750.

Full text
Abstract:
Slöjan som hinder på arbetsmarknaden – en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011. För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan. Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit. Deras erfarenheter av det svenska arbetslivet är få, men de ser inte slöjan som en av anledningarna till detta. Istället lyfter de fram det faktum att de inte är vana vid ett arbete, att mannen är den försörjande i familjen och att det är viktigt att ta hand om barnen. Idag så höjs såväl de generella kraven på en fullfjädrad grund och gymnasieskoleutbildning, samtidigt som krav på tidigare erfarenhet i arbetslivet och speciella kvalifikationer ständigt ökar, detta är svåra egenskaper som gör det svårt för en muslimsk kvinna av annan kultur att ta det till sig. Företagen som blivit intervjuade under intervjufasen beskriver hur de idag inte har någon slöjbeklädd kvinna anställd, och ofta väldigt få muslimska kvinnor över huvud taget. Det är svårt för en sjalbeklädd kvinna att få ett arbete och bli en del av samhällsdeltagandet idag, speciellt om kvinnan är lite äldre. De yngre beslöjade tjejerna lever ofta närmare det svenska samhället än deras mödrar gör, och chanserna till arbete ökar därför för dem. Problemet ligger ofta i arbetsgivares fördomar mot sjalbeklädda kvinnor och inte i sjalen eller religionen den är en symbol för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Klack, Rebecka. "Släcker slöjan ljuset? : en studie av gymnasieelevers uppfattningar om muslimsk kvinnlig klädsel." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-503.

Full text
Abstract:

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.

Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.

Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Kristoffersson, Emma, and Pia Moisio. ""De är uppväxta med de här sakernaoch tycker att vi lägger oss i …” : En studie om ansiktstäckande kläders påverkan på klientkommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183230.

Full text
Abstract:
Det är svårt att hitta svensk forskning om ansiktsdöljande klädsels effekter på kommunikationen mellan socialarbetare och klienter. Uppsatsen uppmärksammar en kunskapslucka i den sociologiska forskningen och ger läsaren en inblick i 46 svenska socialarbetares upplevelser av kommunikation med klienter bärande olika slags ansiktstäckande klädsel. Studien utgår från två frågeställningar som undersöker ansiktstäckande klädsels påverkan på kommunikationen och om klädsel som döljer klientens ansiktsuttryck har en påverkan på hur socialarbetaren ställer frågor om eventuell våldsutsatthet. Studiens resultat baseras på en webbenkät som skickades till 154 socialarbetare i nio svenska städer. Undersökningens resultat visar ansiktstäckande klädsel utgöra en utmaning i det klientnära sociala arbetet samtidigt som den inte bedöms utgöra ett hinder för en fungerande kommunikation. Flera av socialarbetarna kompenserade en utebliven helhetlig ansiktsavläsning genom djupare följdfrågor som hjälp för klienten att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Trots att enkätfrågorna också behandlade solglasögon, kepsar, huvor och mössor tilldelades den muslimska slöjan den största uppmärksamheten genom den komplexitet som omger plagget. Mest framträdande var reflektioner som bottnade i användningens frivillighet och socialarbetarnas strävan efter att inte diskutera plagget av rädsla för att kränka klientens kultur och religion. De allra flesta socialarbetarna uppgav sig vara bekväma med att fråga alla klienter om våld och beskrev momentet som en del av arbetet som underlättades av modeller innehållande frågor som ställdes alla klienter (Freda och Patriark). Socialarbetarna var tydliga med att förtryck av kvinnor förekommer i alla kulturer, oavsett kvinnornas klädsel, och inget som enbart ska sammankopplas till användning av ansiktstäckande slöja. Oavsett klientens ursprung krävs tydlighet, öppenhet och lyhördhet för att klienten kan utveckla ett förtroende för socialtjänsten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Hägg, Helena. "Talibanerna och sharia lagstiftningen." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3657.

Full text
Abstract:

På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat.

Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Aharbach, Fouzia, and Jenny Ehn. "Ser mitt huvud smart ut i den här? : en studie om sjalbärande kvinnors upplevelser av bemötande inom högskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58883.

Full text
Abstract:
Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd. När det gällerstudiekamrater beskriver några av intervjupersonerna att det till en början funnits enviss distans och exempel på annorlunda behandling i bemötande från dem, men att detoftast blev bättre med tiden. En respondent är idel positiv kring sina upplevelser. Istudien dras slutsatsen att det i dessa kvinnors upplevelser finns både positiva ochnegativa exempel på bemötande från andra.
This study aims to describe the experiences of social treatment of a few women, whowear a head scarf, within the college/university environment. The study examines socialtreatment from teachers as well as from fellow students. To examine this, the study usesqualitative interviews. The results of the interviews showed that the respondents havevery different experiences. A few of the respondents have very negative experiencesconcerning treatment from teachers, others describe the teachers as supportive.Concerning fellow students some of the respondents described how, in the beginning,they were treated with some distance. This however changed, in most cases, as timewent on. One respondent is undividedly positive about her experience. The studyconcludes that there are examples of both positive and negative social treatment in thewomen's experiences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Slöja' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography