To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sluten vård.
Dissertations / Theses on the topic 'Sluten vård'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sluten vård.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bodin, Martin, and Sara Setterlind. "Sjuksköterskans attityd inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23485.
Full text
2
Svensson, Hilda. "Omvårdnadsepikriser : Från sluten somatisk vård till hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19177.
Full textAbstract:
Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa. Sammanfattningsvis visar resultatet att omvårdnadsepikriserna kan förbättras inom ett antal områden för att garantera palliativa patienter en fortsatt god palliativ omvårdnad i hemmet. De bör beskriva patienternas problem och symtom men fokus bör vara på beskrivningen av patienternas upplevelser. De bör också innehålla en tydlig beskrivning av vilken information patienterna och deras anhöriga har fått om sjukdomen och sjukdomens förlopp och prognos. Medicinska formuleringar och interna förkortningar i omvårdnadsepikriserna bör minska samtidigt som användandet av det vårdvetenskapliga och omvårdnadsmässiga språket bör öka.--------------------------The public health nurse often constitutes the final link in the chain of care from somatic care in hospitals, to continued care in patient’s homes. In order to guarantee patient safety and quality of care, it is important that the final report accompanying the patient home contains nursing information that is regarded as relevant for the continued home care. The nursing report written when the patient is discharged from the hospital should contain a short description over the patients immediate care need. The aim of this study was to describe the public health nurses perceptions of the relevance and the usefulness of nursing reports in continued home care with focus on palliative patients, and to compare their perceptions with the actual content in nursing reports accompanying the patient when discharged from the closed somatic care. Method used was content analyze in analysing 16 functional reports, documented by nurses at a surgery ward specializing in abdominal surgery in a large hospital in the Gothenburg region. In addition five public health nurses in the Gothenburg region were interviewed, and the interviews were analysed using content analysis approach. The last and final part consisted of a comparison between the nursing reports and the result of interviews in order to assess similarities and differences.The result of this study showed that the nursing reports can be improved in several aspects to guarantee palliative patients continued good palliative care in there home environment. The reports should describe the patients health problems and symptoms on the basis of the patients experience. They should also contain a description of which information the patient and relatives has been given regarding the disease and the course of the prognoses. Medical terminology and internal shortenings in the nursing report should decrease at the time as the use of language of nursing theory and nursing process should increase.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
Uppsatsnivå: D
3
Höglund, Rosén Fredrik, and Gustav Strid. "Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med depression inom sluten Rättspsykiatrisk vård." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25116.
Full text
4
Larsson, Emelie, and Ilona Ahlstrand. ""Sista utvägen" : Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12405.
Full textAbstract:
Background: A serious problem in the work environment are threats and violence. This is a growing problem in health care. Workplaces providing mental health care is one of the workplaces that is at risk of exposure. Nurses may suffer from severe psychological and physical consequences afterwards. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of threats and violence in the field of mental health care. Method: The study was conducted at a hospital in southern Sweden. Ten nurses were interviewed for 30-60 minutes. The interviews were recorded in order to be written down later. The material was subjected to qualitative content analysis. Results: The processed material was subdivided into four categories: The view on threats and violence, approach to threats and violence over time, reactions on threats and violence and safety-creating factors. Everyone in the study had been exposed to threats and violence at work. Nurses described that with growing work experience, their approach to meet threats and violence changed. They were not as much affected as they were in the beginning of their work, and rather stood back instead of entering into confrontation with the patients. Experienced staff, education and secure premises are some of the factors to increase safety to staff. Conclusion: Working within psychiatric in-patient care department inevitably entails coming into contact with threats and / or violence at some point. Patients with a variety of psychiatric disorders may have difficulties expressing their needs in an appropriate manner. One last resort, when a patient is lacking a feeling of being understood, can be to communicate his needs through threats and violence. Linking a patient's behavior to his illness often helps nurses to gain a better understanding of why the patient is acting out.
5
Lindberg, Johanna, and Linn Storm. "Att vårda barn med intellektuella funktionsnedsättningar inom sluten pediatrisk vård : Sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48941.
Full textAbstract:
Bakgrund: Alla barn har samma rättigheter, friheter och rätt till bästa möjliga hälsa. Då barn med intellektuella funktionsnedsättningar vårdats på sjukhus har det i internationella studier framkommit brister i omvårdnaden. Genom en personcentrerad omvårdnad blir vårdrelationen ett balanserat samspel där både barnet och närstående blir delaktiga i vården och beslutsfattandet kring den. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer på en pediatrisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 sjuksköterskor på en pediatrisk vårdavdelning och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier. I den första, Barnet behöver vara i centrum, beskrevs vikten av att se barnet, olika anpassningar som krävdes i omvårdnaden samt ett behov av kontinuitet, erfarenhet och kunskap. Den andra kategorin, Föräldrar – en viktig del av vårdteamet, inkluderade föräldrarnas viktiga roll som resurser i teamarbetet och den speciella vårdrelationen som uppstod. Slutsats: Det kan ibland finnas svårigheter och brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och barn med intellektuella funktionsnedsättningar samt deras familjer. Direktkommunikation med barnet, mer kunskap, tid, strategier samt att inkludera hela familjen är centrala delar för att förbättra omvårdnaden.
6
Andersson, Helen. "Prevention av fall och fallskador inom sluten vård." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4058.
Full textAbstract:
Risker för fall och fallskador är ett betydande patientsäkerhetsproblem vid sjukhus och andra vårdinstitutioner. En allvarlig konsekvens av fall är höftfraktur. Förutom onödigt lidande för patienten leder detta till ökade sjukvårds- och samhällskostnader.Syftet med studie var att kartlägga tidigare fall och fallskador inom sluten vård samt att utvärdera om en intervention omfattande implementering av en riskbedömningsmall och preventiva åtgärder så som antihalksockor samt utökning av sänglarm kunde minska fall och fallskador. Studien omfattade samtliga patienter från två medicinavdelningar på ett svenskt länsdelssjukhus med dokumenterad hög fallincidens och utfördes i två steg. Deskriptiv kartläggning av antalet inrapporterade fall och fallskador, samt de händelser som lett till fallolyckor inom sluten vård under år 2002/2003. Interventionsstudie som omfattade implementering av en riskbedömningsmall, för att identifiera riskpatienter, samt ett införande/utökande av preventiva åtgärder, antihalksockor och larm, för att förhindra fall och fallskador. Interventionen utfördes våren 2004 och utvärderades efter 6 månader. Resultatet visade att kartläggning av avvikelserapporter synliggjorde ogynnsamma förhållanden och bekräftade implementeringsbehov av intervention. Antal fall minskade signifikant (p<0.01) med 49 % efter interventionen samt att antal skador minskade med 30 %. Revidering av patienters mediciner, bekräftande omvårdnad, närmre patientkontakt och rutiner för detta skulle troligen minska antalet fall ytterligare.
7
Blomberg, Anders, and Sonya Stefaniak. "Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10680.
Full textAbstract:
Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna. Utifrån analysen kunde kategorier skapas utifrån de fynd författarna fann i flera av artiklarna. Resultat: Vid utförandet av tvångsåtgärder upplevde sjuksköterskor etiska dilemman. Genom relation, ändamål och reflektion upplevde sjuksköterskorna att patienternas autonomi kunde respekteras och behandlas bättre. Diskussion: Med grunden i kategorierna från resultatet diskuterades de etiska upplevelserna av att utföra tvingande åtgärder. Ett centralt begrepp som kunde beskriva förhållandet mellan sjuksköterska och patient var paternalism. Lagarna HSL och LPT diskuterades och ställdes i konflikt mot varandra.Background: All medical care performed in Sweden is optional, even in the psychiatric care. Although the care can sometimes be coercive by law and therefore against the patients will. When the nurse limits the autonomy of a patient by coercive measures the nurse may experience it as it ethically difficult even if it is for the best interest of the patient. Purpose: The purpose of the literature study is to highlight nurses experiences when performing coercive measures against patients with psycothic diseases in psychiatric closed care, from an ethical perspective. Method: A literature study with ten qualitative studies was processed and analyzed by the authors. From the analysis the authors were able to make categories out from the finds in most of the articles. Result: When performing coercive measures the nurses experienced ethical dilemmas. By relation, purpose and reflection the nurses experienced that the autonomy of the patients could be respected and treated better. Discussion: By using the categories from the result as a basis the ethical experiences of performing coercive measures were discussed. A main concept that described the relationship between nurse and patient was paternalism. The HSL and LPT- laws were discussed and put in conflict against eachother.
8
Clasén, Fanny, and Fanny Hellström. "Arbetsterapeuters erfarenheter av klientcentrerat arbete inom sluten rättspsykiatrisk vård." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73932.
Full text
9
Forsberg, Åsa, and Tina Samefors. "Omvårdnadsepikrisens informationsvärde för personcentrerad vård av den äldre personen : - Från sluten somatisk vård till kommunal korttidsvård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29637.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunala korttidsboenden uppfattade informationsvärdet i omvårdnadsepikrisen för vård av den äldre personen utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design med tio individuella intervjuer med sjuksköterskor verksamma på kommunala korttidsboenden. De transkriberade intervjuerna utforskades med en deduktiv innehållsanalys utifrån modellen De 6 S:n. Resultatet: Under begreppet Självbild sökte sjuksköterskan efter information om hur den äldre personen framställs. Den äldre personens självbestämmande saknas och även hur de önskar vara oberoende. Sociala relationer omfattar både en emotionell och en praktisk dimension där den kommunala sjuksköterskan fokuserar på den praktiska hjälpen. Symtomlindring, den äldre personens egen beskrivning saknas i omvårdnadsepikrisen vilket de kommunala sjuksköterskorna upplevde vara en brist. Symtomlindring sammankopplades med riskbedömningsinstrumentet Senior alert. Sammanhang innebär att avsaknaden av den äldres livsberättelse försvårar det fortsatta omhändertagandet. Strategier för framtiden beskrivs i termer som läkemedels eller återbesöksrelaterade, den äldre personens egna tankar och önskemål beskrivs sällan. Slutsats: De kommunala sjuksköterskorna utgick från omvårdnadsepikrisen för att skapa sig en bild av den äldre personen. Omvårdnadsepikrisen var bristfällig och utgick inte från den äldre personens perspektiv, erfarenhet eller upplevelse av sin situation.
10
Källström, Ulla-Britt, and Anna Wallón. "Sjuksköterskans upplevelser av att ringa efterlevandesamtal till närstående inom sluten palliativ vård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104419.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad sorg. Samtalen bör genomföras ca sex till åtta veckor efter dödsfallet. Metod: Data samlades in under mars och april 2015 på två sjukhus i norra Sverige, via narrativa intervjuer av tio sjuksköterskor verksamma inom sluten palliativ vård. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades under analysen; att känna sig utlämnad, att känna meningsfullhet och att vara rustad inför samtalet. I resultatet framkommer att sjuksköterskorna känner oro och osäkerhet inför samtalet. Under samtalet upplevde flera sjuksköterskor att de gav ett meningsfullt stöd och blev känslomässigt berörda. De allra flesta upplevde behov av utbildning och reflektion. Slutsats: Sjuksköterskor behöver reflektion och mer utbildning i att utföra efterlevandesamtal. Detta skulle kunna leda till att sjuksköterskan känner sig rustad och bekväm i samtalet med den närstående. Sökord: Palliativ vård, sorgeuppföljning, sjuksköterskors upplevelser, kvalitativ innehållsanalys, närstående
11
Wärmé, Linda, and Hoa Hoang. "Att belysa sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner i sluten somatisk vård : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-83180.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som uppkommer i sluten somatisk vård i Sverige. Vårdrelaterade infektioner är infektioner patienter får i samband med medicinsk eller kirurgisk behandling eller omvårdnad inom sluten somatisk vård. Problemet skapar ett stort lidande för patienter och samhället globalt. Tillämpning av handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner inom sluten somatisk vård. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där elva artiklar analyserades. Artiklarna hade både kvantitativa, kvalitativa och mixade ansatser. Resultat: Resultatet av studien visade ett flertal faktorer som delas in i två huvudrubriker där flera underkategorier passade in. Kategorin organisatoriska faktorer innebar hög arbetsbelastning, begränsat material, interventioner samt ledarskap och feedback. Den andra kategorin vid namn individuella faktorer innefattade underkategorierna kunskap samt attityd och ansvar. Slutsats: Trots att riktlinjer om handhygien har funnits under längre tid kvarstår brister vid tillämpning av handhygienrutiner, vilket innebär att ytterligare förbättring krävs. Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskor beträffande dessa faktorer skapas förutsättningar till att förbättra det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner.
12
Nordström, Charlotta, and Ellinor Jonsson. "Patienters upplevelse av uppföljning via öppenvård efter utskrivning från sluten psykiatrisk vård." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68877.
Full textAbstract:
Distriktssjuksköterskor som arbetar i öppenvården möter i sin profession patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom. Som distriktssjuksköterska har man en viktig roll när det gäller uppföljning och fortsatt vård av patienter med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och i världen. Att ha en utskrivningsplanering är viktig när patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av uppföljning via öppenvården efter utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta patienter som hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, personalen var viktig, att inte få den hjälp som behövs och att känna sig stigmatiserad, kränkt och osynlig. Resultatet visar på att patienter skrivs ut utan någon som helst uppföljning. Patienter upplever att de skrivs ut till en helt ny värld där hjälpen var obefintlig. Resultatet visade även den positiva upplevelsen av uppföljning i öppenvården efter utskrivning, att få hjälp och att känna förtroende för personalen inom öppenvården. Resultatet visade att det var viktigt för tillfrisknandet att ha god kontakt med personalen inom öppenvården. Resultatet visade även att patienter kände sig stigmatiserade, kränkta och osynliga. Det behövs tydligare rutiner kring utskrivning planeringen till öppenvården så att patienterna kan känna sig trygga när de skrivs från slutenvården till öppenvården.
13
Garberg, Malin. "Sjuksköterskors erfarenheter av kontakt med anhöriga i sluten psykiatrisk vård : en intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6184.
Full textAbstract:
Bakgrund: Tidigare studier visar att anhöriga till personer med psykisk ohälsa riskerar själva en försämrad psykisk hälsa och lidande. Känslor av skam, skuld och oro är vanliga. Anhöriga kan också behöva sluta arbeta och flytta för sin närståendes skull vilket kan leda till negativa sociala konsekvenser. Anhöriga önskar ha kontakt med vården och känna sig delaktiga i sin närståendes vård men upplever ofta sig exkluderade. Riktlinjer och lagar betonar vikten av att anhöriga görs delaktiga men ofta fallerar detta. Det saknas kunskap om hur sjuksköterskor i sluten psykiatrisk vård upplever kontakten med anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kontakt med anhöriga i psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom intervjuades individuellt med semistrukturerade intervjufrågor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fem huvudkategorier: Organisatoriska faktorer som inverkar på kontakten med sjuksköterska och anhöriga, Egenskaper hos sjuksköterskan som inverkar på kontakten med anhöriga, Patientens inverkan på kontakten mellan sjuksköterska och anhöriga, Anhörigas inverkan på kontakten med sjuksköterskan samt Betydelsen av kontakt med anhöriga. Diskussion: Centrala fynd från studiens resultat diskuteras utifrån forskningsfrågorna. Som stöd i diskussionen används tidigare forskning samt Birgitta Andersheds teori Delaktighet i ljuset - Delaktighet i mörkret.Background: Previous studies have shown that family members of individuals with mental illness are themselves at risk for worsened mental health and psychological distress. Family members desire contact with psychiatric caregivers in order to feel actively engaged in the care of their loved one, and the importance of caregiver - family member contact is emphasized in both current care guidelines and Swedish law. Despite this, many family members feel excluded. The experience of inpatient psychiatric caregivers of contact with family members has not been investigated in detail, and is crucial to remedying this situation. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of family members in inpatient psychiatric care for persons with psychosis. Method: Qualitative, semi-structured interviews were conducted on an individual basis with seven nurses working at an inpatient psychiatric clinic for patients diagnosed with psychosis, located in Stockholm, Sweden. The results were analyzed using inductive content analysis. Results: The results from the interviews could be separated into five categories affecting nurse – family contact; organizational factors, personal qualities of the nurse, influence of the patient; influence of family members and perceived meaningfulness of contact with family members. Discussions: The main findings of the study are discussed in the context of current research, as well as Birgitta Andershed’s theory of “Involvement in the Light / Involvement in the Dark”.
14
Johansson, Marika, and Cecilia Adolfsson. "Bedsiderapportering : När patientsäkerheten kommer i första hand." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22150.
Full textAbstract:
En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna. Vid bedsiderapportering kan även säkerhetskontroll av patient genomföras. I Sverige verkar det finnas ytterst lite forskning inom området, och mer svensk forskning vore önskvärt. Överrapportering inom somatisk slutenvård är ett vanligt förekommande inslag i sjuksköterskans vardag, vilket ska vara ett tillfälle att erbjuda patientsäker vård som innebär skillnad i vårdkvalitet för den enskilde patienten. Information om överrapporteringsmetoder bör ges under sjuksköterskans yrkesförberedande utbildning, för att främja patientsäkerhet. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som involverar patienten vilket talar för en förbättrad patientsäkerhet.
15
Andersson, Sara. "Dietistens nutritionsbehandling vid Irritable Bowel Syndrome : En enkätsundersökning inom primärvård och sluten vård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212400.
Full textAbstract:
Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hämmande och påverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome är en vanlig diagnos hos dietisten och målet med nutritionsbehandlingen är att uppnå ett optimalt näringsintag genom individuellt anpassade kostråd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS är något vaga, motstridiga och där nyare rön är på väg att ta plats, kan leda till ett dilemma. Syftet är att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primärvården och slutenvården ger till patienter med IBS. Metod En webbenkät innehållande 24 frågor sändes ut till 392 svenska dietister inom primärvård och slutenvård. Enkäten innefattade frågor om kostråd vid olika subgrupper, probiotika, fermenterbara oligo- di- monosackarider och polyoler (FODMAPs) samt om användandet av nutritionsbehandlingsprocessens (NCP). Resultat Totalt erhölls 186 besvarade enkäter, varav 70% fullständigt besvarade. Totalt 91% rekommenderade intag av probiotika. En fjärdedel av dietisterna kände inte till FODMAPs. Vidare var det 29% som använde sig av nutritionsbehandlingsprocessens (NCPs) diagnossättning vid bedömning av IBS medan 55% aldrig gjorde det. Konklusion Denna studie har bidragit till den första kartläggningen av den nutritionsbehandling svenska dietister inom primärvård och slutenvård ger vid IBS. Fler studier med högre svarsdeltagande välkomnas.
16
Winner, Rickard, and Anna Tidlund. "ATT RAPPORTERA VIA SBAR INOM SLUTEN PSYKIATRISK VÅRD : En empirisk enkätstudie utifrån sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54034.
Full textAbstract:
Bakgrund: Överrapportering av patienter förekommer dagligen för sjuksköterskor. Brister i kommunikation har identifierats som en av de vanligaste orsakerna till att vårdrelaterade skador uppstår. För att minska risken att brister i kommunikationen uppstår förespråkarmyndigheter och organisationer användandet av kommunikationsverktyget SBAR. Det finns studier som gjorts gällande effekten av SBAR på patientsäkerheten och hur sjuksköterskor erfar användandet av verktyget. Däremot har endast ett fåtal studier genomförts gällandeanvändningen av SBAR inom den psykiatriska slutenvården och hur sjuksköterskorna inom psykiatrin erfar användandet av kommunikationsverktyget Syfte: Syftet var att beskrivasjuksköterskors erfarenhet av att använda SBAR inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där en innehållsanalys genomförts utifrån en enkätundersökning. Resultat: Data från enkätundersökningen resulterade i tre kategorier: SBAR ger struktur, SBAR kräver kunskap och SBAR behöver anpassas samt sexsubkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård erfar att SBAR gav överrapporteringen en struktur och minskar risken att information går förlorad. Sjuksköterskorna erfor att överrapporteringen blev kortare med SBAR och den viktigaste informationen lyftes fram jämfört med när SBAR inte användes. SBAR erfors stärka patientsäkerheten. Sjuksköterskorna uppgav även att de inte alltid hade användning för alladelar av SBAR inom den psykiatriska slutenvården.
17
Ekberg, Lina, and Marica Olofzon-Roos. "Faktorer som påverkar vårdandet av patienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården : En litteraturstudie." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2400.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.
18
Sjöstrand, Evelina, and Desirée Sebastianson. "Patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26648.
Full textAbstract:
Sebastianson D, Sjöstrand E. Patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande världen över och omfattar tillstånd med olika allvarlighetsgrad. Det kan vara allt från mildare besvär med övergående oro till kroniska tillstånd som förvärras över tid och kraftigt påverkar funktionen. I situationer då patientens psykiska tillstånd är så pass nedsatt att denne inte kan samtycka till nödvändig frivillig vård kan ett beslut om psykiatrisk tvångsvård enligt lag behöva tas. Inom den psykiatriska tvångsvården kan etiska dilemman uppstå mellan att respektera patientens behov och skyldigheterna att skydda patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två övergripande teman identifierades i analysprocessen, vilka var patienters upplevelser av tvångsvård samt vårdpersonalens bemötande. Sex kategorier presenterades under dessa teman. Majoriteten av patienterna hade liknande upplevelser av att vårdas under tvång. De största bristerna som beskrevs var avsaknaden av information och delaktighet i vården samt att inte bli bemött på ett respektfullt sätt. Detta bidrog till upplevelsen av att inte bli tagen på allvar och ökade osäkerheten hos patienterna. En god relation med vårdpersonalen bidrog till ett bättre samarbete och att tvångsåtgärder kunde undvikas. Slutsats: Det visade sig att patienterna generellt hade en negativ upplevelse av den psykiatriska tvångsvården och utifrån olika synvinklar lyftes flera behov som patienterna ansåg var viktiga för dem. Nyckelord: Ofrivillig, Patienter, Psykiatrisk vård, Tvång, UpplevelserSebastianson D, Sjöstrand E. Inpatients’ Experiences of Psychiatric Compulsory Care: A Literature Review. Degree Project in Nursing 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: Mental illness is common throughout the world and includes states of different severity levels. It covers everything from milder problems with transient concern to chronic conditions that exacerbates over time and strongly affects the function. When the patient’s mental condition becomes so impaired that contribution to necessary voluntary care can’t be achieved, a decision on psychiatric compulsory care according to a law might be required. All nursing decisions are based on an ethical dimension and can be difficult or complicated. Within psychiatric compulsory care ethical dilemmas between respecting the patients’ needs and obligations to protect the patients can occur. Aim: To describe inpatients’ experiences of psychiatric compulsory care. Method: The literature review is based on ten empirical studies with qualitative approach. The data was collected through CINAHL, PubMed and PsycINFO. The chosen articles were analyzed through qualitative content analysis. Result: Two overriding themes were identified during the analysis process; patients’ experiences of compulsory care and treatment from healthcare professionals. Six subcategories related to the themes were presented. The majority of the patients had similar experiences of compulsory care. The biggest shortcomings described were lack of information, participation in their own care and not being treated in a respectful manner. Since the trust to the staff played a big role for the patients to feel secure, this contributed to an experience of not being taken seriously and increased the uncertainty of the patients. Conclusion: It turned out that the patients generally had negative experiences of inpatient psychiatric compulsory care. Several needs that were considered important to the patients were highlighted through different perspectives. Keywords: Coercion, Experience, Involuntary, Patients, Psychiatric care
19
Figaro, Linn, and Karina Peters. "Att möta personer i livets slutskedeSjuksköterskors erfarenheter av att bedriva palliativ omvårdnad i sluten vård." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92769.
Full text
20
Winstrand, Josefin, and Maja Mellin. "ARBETSRELATERAD STRESS OCH COPINGSTRATEGIER BLAND SJUKSKÖTERSKOR INOM SLUTEN VÅRD - EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26066.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskor kan drabbas av arbetsrelaterad stress, vilket innebär attindividen inte har tillräckliga resurser att hantera påfrestning som härstammar frånarbetet. Den arbetsrelaterade stressen skulle kunna resultera i bristandepatientsäkerhet. Sjuksköterskan förhåller sig till arbetsrelaterade stressorer genomatt anpassa sig kognitivt och beteendemässigt med emotionsfokuserade ochproblemfokuserade copingstrategier. Syfte: Att genom sammanställning avkvalitativ vetenskaplig litteratur undersöka hur sjuksköterskor uppleveranvändningen av copingstrategier i samband med arbetsrelaterad stress inomsluten vård. Metod: En litteraturstudie med tolv artiklar av kvalitativ ansatsgenomfördes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL ochPsycINFO. Artiklarna analyserades och tematiserades därefter till ett egetkodningssystem. Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes: tekniker för atthantera stress, förhållningssätt för att hantera stress, stöd för att hantera stress, ochavslappningsmetoder. Dessa hade tillsammans tolv underteman, vilka innefattadekortsiktiga och långsiktiga copingstrategier som både kunde vara positiva ochnegativa för den psykiska hälsan. Konklusion: Det framkommer attcopingstrategier är viktiga för hanteringen av arbetsrelaterad stress, men att det ärviktigt att veta vilka copingstrategier som skulle kunna leda till negativa utfall förden psykiska hälsan, samt ta reda på vilka som passar för den enskildasjuksköterskan.Background: Nurses can suffer from occupational stress, which means that theindividual lacks sufficient resources to manage strain arising from work. Theoccupational stress could result in poor patient safety. The nurse responds to thestressors by adapting cognitively and behaviorally with emotion-focused orproblem-focused coping strategies. Aim: To examine how nurses perceive the useof coping strategies in relation to occupational stress in inpatient settings bycompiling qualitative scientific literature. Method: A literature study with twelvearticles of qualitative approach was conducted. The searches were carried out inthe PubMed, CINAHL and PsycINFO databases. The articles were then analyzedand thematized into a coding system designed by the authors. Findings: Fourmain themes were compiled: techniques to handle stress, approaches to handlestress, support to handle stress, and relaxation methods. These together had twelvesub-themes. All themes included short-term and long-term coping strategies thatcould be both positive and negative for mental health. Conclusion: Copingstrategies are important for coping with occupational stress, but it is alsoimportant to know which coping strategies can lead to negative outcomes formental health, and to find out which ones suit the individual nurse.
21
Larsson, Camilo, and Steven Shamasha. "Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård inom slutenvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28754.
Full textAbstract:
Bakgrund: Genom en tidig identifiering av lidande så ska den palliativa vården ge en lindring från smärta och tillkommande problem som fysiska, psykosociala och andliga. Den palliativa vården syftar inte till att varken påskynda eller skjuta upp döden utan att stödja patienten att leva så aktivt och bra som möjligt i slutskedet av livet. Sjuksköterskan inom den palliativa vården ska vara professionell och visa lyhördhet, medkänsla, respektfullhet, integritet och trovärdighet. Syfte: Syftet i den studien var att få kunskap om vilken erfarenhet sjuksköterskor har av den palliativa vården inom slutenvård samt att beskriva hur undersökningsgruppen i de valda artiklarna presenterades. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats publicerade mellan år 2008–2018. De vetenskapliga studierna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna ansåg att kommunikationen i palliativ vård är avgörande för att kunna skapa förtroende och bedöma problem. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att bry sig om och tillgodose anhörigas och patientens behov samt erbjuda dem support och vägledning. Sjuksköterskorna ansåg att de är patienternas förespråkare och att de har ett viktigt ansvar. Brister i det palliativa vårdsystemet gjorde att de upplevde att vården blev försämrad då detta ledde till att sjuksköterskorna inte hade tid att kunna ge tröst till patientens anhöriga när patienten hade avlidit. Slutsats: Det var viktigt att sjuksköterskor upplevde arbetet inom den palliativa vården givande för att klara av sitt arbete. Det framkom i studien att sjuksköterskorna har många arbetsuppgifter inom den palliativ vården, de har inte bara ett ansvar för patienten utan även för de anhöriga. Den krävande vårdorganisationen gör att sjuksköterskorna inte kan spendera lika mycket tid med patienten och anhöriga som de annars skulle vilja, detta och bristfällig kommunikation med läkaren bidrar till påfrestningar som sjuksköterskorna hanterar genom hanteringsstrategier.Background: Through an early identification of suffering, palliative care will provide ease from pain and additional problems such as physical, psychosocial and spiritual. The palliative care does not aim to accelerate or postpone death but supports the patient to live as actively and well in the final stages of life as possible. Nurses in palliative care should be professional, show responsiveness, compassion, respectfulness, integrity and credibility. Purpose: The purpose of the present literature study was to obtain knowledge about the experience nurses have in palliative care in end-care and to illustrate how the research group in the selected articles was presented. Method: This literature study has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with both qualitative and quantitative work published between the years 2008-2018. The scientific studies were found in the databases Pubmed and Cinahl. Main Result: The results showed that nurses felt that communication in palliative care is crucial in order to create confidence and assess problems. Nurses felt that it was important to care for and cater for the needs of relatives and patients, and to offer them support and guidance. Nurses considered that they are the advocates of the patient and that they have an important responsibility. Deficiencies in the palliative care system led to the fact that healthcare deteriorated as this led to nurses not having time to give comfort to the patient's relatives when the patient had died. Conclusion: It was of great importance that the nurse saw the work in the palliative care rewarding to cope with their work. It was found in this literature study that nurses have many tasks in palliative care, not only for the patient but also for the relatives and for the care organization. The demanding care organization does not allow the nurses to spend as much time with the patient and relatives as they would otherwise want, this and inadequate communication with the doctor contributes to the stresses that nurses handle through management strategies.
22
Åkerman, Madeleine. "Att vårda personer med demenssjukdom i sluten hälso- och sjukvård : en litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors upplevelse." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2674.
Full textAbstract:
I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien. Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten. Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.
23
Constantino, Hjelm Jeremiah, and Alma Tesfagabir. "Riskfaktorer vid läkemedelshantering : - Ur sjuksköterskans ansvarsområde." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35895.
Full textAbstract:
Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården.Godkännande datum: 19-12-11
24
Fredriksson, Emma, and Sara Hawilo. "Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i den sena palliativa fasen på en sluten vårdavdelning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21001.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård har som mål att lindra individens lidande ända in i döden. Sjuksköterskan ska ta hänsyn till individens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov för att främja livskvaliteten. Det är vanligt förekommande att patienter med en palliativ diagnos vårdas inom slutenvården. Att vårda patienter i livets slutskede är en viktig men krävande uppgift med ett stort ansvar för sjuksköterskan.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i den sena palliativa fasen på en sluten vårdavdelning. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var Pubmed och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs analysmodell. Analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudteman: sjuksköterskans upplevelse av välbefinnande, sjuksköterskans upplevelse av de personcentrerade mötet, sjuksköterskans upplevelse av frustration och andra emotionella insikter, sjuksköterskans upplevelse av hinder för att utföra en god palliativ vård. Slutsats: Litteraturstudien beskriver sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i den sena palliativa fasen på en sluten vårdavdelning i Sverige. Vårda patienter i den sena palliativa fasen innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan då de ska arbeta utifrån den palliativa vårdfilosofin där patientens ses som en helhet.
25
Cederberg, Erik. "Att stå ut i stormen : Strategier hos sjuksköterskor och organisationen för att hantera en hotfull arbetsmiljö inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2065.
Full text
26
Häggkvist, Johanna, and Edvin Olofsson. "Att våga möta dödenSjuksköterskans erfarenhet av att möta palliativa patienter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35924.
Full text
27
Nilsson, Sofie. "Rätten till god omvårdnad : En kvalitativ fallstudie kring organisatorisk beredskap inom sluten missbruksvård för samsjuklig komplexitet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-88846.
Full textAbstract:
När människor i en svår livssituation behöver professionell behandling, är det centralt, att den behandlande verksamheten kan möta individernas problembild. Syftet med föreliggande studie är att undersöka den organisatoriska beredskapen inom LVM-vården (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för att ta emot och behandla individer med en multipel och således komplex samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att en individ har mer än en sjukdomsbild samtidigt och det blir mer komplext ju fler sjukdomar individen har. I det aktuella kunskapsläget finns det en brist på studier med inriktning på verksam behandlingsmiljö och organisatorisk beredskap kring multipel samsjuklighet. Syftet besvaras med hjälp av tolv semistrukturerade intervjuer, fyra med ledningspersonal och åtta med behandlingspersonal på ett LVM-hem i Sverige. Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan lednings- och behandlingspersonalens utsagor kring arbetsförhållanden, möjlighet att klara av uppdraget och kompetens. Det fanns även skillnader inom behandlingspersonalens utsagor kring till exempel upplevt stöd inom organisationen. Det framkommer i studien att det i nuläget inte med säkerhet kan sägas att den organisatoriska beredskapen är tillräcklig för att kunna ta emot och behandla individer som har missbruk och multipel samsjuklighet. Studien ämnar bidra med kunskap kring de organisatoriska förhållanden som finns och skapas i relation till en komplex klientgrupp. Studien kan således anses ha en hög relevans både för socialt arbete men även andra kontexter som bemöter klienter vilka har en multipel eller komplex samsjuklighet.When people in a difficult life situation need professional treatment, it is crucial that the organization can reach and address the individual’s problem. The aim of the present study is to investigate the organizational preparedness in LVM-care (the care of substance abusers, special provisions, Act) to encounter and treat individuals with multiple and thus complex comorbidity. Comorbidity means that an individual has more than one illness at the same time and it becomes more complex the more illnesses there is. In the current state of knowledge, there is a lack of studies focusing on an effective treatment environment and organizational preparedness for multiple comorbidity. The empirical data is based on twelve interviews, four with management staff and eight with treatment staff at an LVM-home in Sweden. The results show that there are both similarities and differences between management and treatment staff’s statements regarding working conditions, the possibility of completing the assignment and competence. There were also differences within the treatment staff's statements regarding, for example, support experienced within the organization. In the present study it shows that, it cannot be said with certainty that organizational preparedness is sufficient to treat individuals who have an addiction and multiple comorbidity. The study contributes knowledge about the organizational conditions that exist and are created in relation to a complex client group. The study can therefore be considered to have a high importance for both social work, and for other contexts that cater to clients who have a complex comorbidity.
28
Kungsmark, Sara. "Återhämtning är mer komplext än så... : En beskrivning av kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39280.
Full textAbstract:
Bakgrund:Tron om att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckligt med kunskap för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Teoretisk referensram:Tidvattenmodellen kan användas som teoretiskt stöd och praktiskt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad för att hjälpa personer till återhämtning. Modellen kan bidra till nya perspektiv för sjuksköterskor, då fokus på vem som är experten flyttas över från sjuksköterskan till patienten. Syfte:Att beskriva vilken kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni. Metod:Kvalitativ metod med induktiv ansats användes till studien, data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes till analysarbetet. Resultat:Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver återhämtning som en process som är individuell för varje person. Men sjuksköterskor framhåller även att schizofreni är en sjukdom som innebär begränsningar för dessa personers förmåga till återhämtning.Slutsats: Trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels baseras på kunskap om att återhämtning vid schizofreni är svårt, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas. Nyckelord: kunskap, kvalitativ innehållsanalys, schizofreni, sjuksköterskor, återhämtning
29
Törnefjord, Weinreich Åsa, and Camilla Gustafsson. "Påverkas omvårdnaden när patienten har ett pågående substansberoende?" Thesis, Röda Korsets Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2598.
Full textAbstract:
Bakgrund: Droger har förekommit i olika syften så långt tillbaka i tiden människan kan minnas. Först under 1800-talet myntades begreppet missbruk. Statistik visar att en relativt stor del av Sveriges befolkning har ett substansberoende vilket resulterar i fler patienter med denna typ av problematik även inom slutenvård. Sjuksköterskors kompetens och kunskap måste utvecklas i takt med samhället och omvårdnadsbehoven som är i konstant skiftning. De etiska aspekterna i yrket och relationerna som uppstår kräver kontinuerlig handledning. Syfte: Syftet med studien var att belysa eventuella brister i bemötande och kunskap gällande patienter med ett aktivt substansberoende inom somatisk heldygnsvård. Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiskt genomförande bestående av elva artiklar varav majoriteten var kvalitativa. Resultat: Fyra teman identifierades: Förhållnings- och synsätt, Fördomar, Upptäcka substansberoende hos patienter och Ökad kunskap. Slutsats: Mötet mellan en patient i ett aktivt substansberoende och den yrkesutövande sjuksköterska var problematisk i varierande grad. Kunskapsgapet var stort liksom behovet av fortlöpande handledning och utbildning. Klinisk betydelse: Förhoppning att sjuksköterskor i klinisk praktik reflekterar över mötet med denna patientgrupp och söker kunskap för att nå en förbättring i omvårdnadsarbetet i stort.Background: Illicit drugs have occurred in different forms for as long as mankind can remember. It was not until the 1800s that the concept of drug abuse was identified. Statistics have illustrated that substance abuse problems are relatively common in the Swedish population which leads to more patients with this type of problem who is in need of institutional care. Nurses’ competence and knowledge must be developed in line with the rest of society to be able to satisfy the need for care which is constantly changing. The ethical aspects within the profession as well as in the relationships between nurse and patient require continuous guidance. Aim: The aim of the study was to illustrate eventual inadequacies in the meeting and knowledge regarding patients with a substance abuse problem within the institutional somatic care. Method: A literature review with a systematic approach resulted in eleven articles, of which the majority were of a qualitative design. Results: Four themes were identified: Approach and attitude, Prejudice, Discovering patients with substance abuse problems and More knowledge. Conclusion: The meeting between a patient with a substance abuse problem and a licensed nurse posed varying forms of difficulty. The lack of knowledge was great and continuous guidance is necessary. Clinical implications: The hope is that nurses in clinical practice will reflect on the meeting with a patient with a substance abuse problem and that they will seek the knowledge that is necessary in caring for patients with a substance abuse problem.
30
Cuci, Albina. "Frivillighet kontra tvång : samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst kring patienter som slussas ut från rättspsykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8322.
Full textAbstract:
The aim of this study is to gain insight into professional`s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional`s experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study`s empirical data was obtained through eight semi-structured interviews with five social workers from the social services and three counselors`s at the forensic ward. National and international previous research in interdisciplinary collaboration that was relevant for my study has been obtained. For the analyze I combined previous research, the result from my interviews and my theoretical framework. Conclusions show that the professionals believe that communication between social services and forensic psychiatry is good and that both parties focus on the individual patient. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the organizations, work areas, responsibility, and resources and that the legislation is different. All the interviewees have a wish to improve and develop the collaboration between them.
31
Forslund, Susanne, and Susanne Ohlsson. "Nära slutet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26248.
Full textAbstract:
Många personer som behöver palliativ vård har en önskan att få avsluta sitt liv i det egna hemmet och då är det en förutsättning att sjuksköterskan även kan tillgodose anhörigas behov, då dessa har en nyckelroll vid palliativ vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på och beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Litteraturstudien besvarar frågeställningarna: Hur upplever anhöriga det stöd de får av sjuksköterskan i samband med palliativ vård i hemmet? Hur upplever anhöriga sin situation samt hur upplever sjuksköterskan mötet med anhöriga och möjligheterna att ge stöd? I metoden har tio vetenskapliga artiklar granskats utifrån Polit et al (2001). Artiklarna hämtades från PubMed och Samsök. Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att en bra relation samt stöd och kommunikation/information till anhöriga var viktigt. Anhöriga upplevde att de blev utmattade av att vårda den sjuke hemma. Det framkom även att anhöriga upplevde brist på kommunikation och information samt stöd från sjuksköterskorna. De anhöriga upplevde oro och rädsla för att vårda den sjuke hemma men önskade ändå göra det.Since many persons in need of palliative care have wished to end their lives in their own home it’s important that the nurse also can satisfy the needs of the relatives because the relatives have a key role in home care. The aim of the literature review is to find out and to describe how relatives experience palliative care in their home. The literature review shall answer the questions: How do relatives experience the support providing to them by the nurse? How do the relatives experience their situation and how does the nurse experience the meeting with relatives and their possibility to give support? Ten scientific articles have been reviewed according to Polit et al (2001). The articles were found in PubMed and Samsök. The result showed that nurses considered that a good relationship, support and communication/ information to the relatives were important. Relatives experienced that they were exhausted by caring for the sick one in their home. In the result it also emerged that the relatives experienced a lack of communication, information and support from the nurse and that they experienced fear and anxiety to care for the sick one but they still wished to do so.
32
Gonzalez, Daniela, and Jennifer Hedlund. "Palliativ vård av barn; början på slutet : Föräldrarnas perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37799.
Full text
33
Gerle, Marie. "Vård i livets slut : Sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i hemsjukvård - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20364.
Full textAbstract:
Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb.Program: Sjuksköterskeutbildning
34
Situm, Karin, and Ena Gafurovic. "Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på slutna allmänpsykiatriska vårdavdelnigar : Viljan att vårda övervinner rädslan för hot och våld." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36818.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskor drabbas av hot och våld inom psykiatrisk vård. Om arbetsmiljön inte är god kan det leda till att sjuksköterskor upplever ohälsa och lidande, vilket i sin tur kan komma att påverka den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Genom att få kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på sina arbetsplatser kan förståelsen öka för vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld från patienter på slutna allmänpsykiatriska avdelningar. Metod: Pilotstudien har genomförts med induktiv ansats. Individuella intervjuer med 5 verksamma sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården i södra Sverige och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades samt åtta underkategorier. I huvudkategorin påfrestande arbetsmiljö framkom underkategorierna stressad arbetssituation, rädsla vid arbete och otrygg arbetsmiljö. I huvudkategorin strategier för att hantera hot och våld framkom underkategorierna förståelse, arbetslivserfarenhet och kollegialt stöd. I huvudkategorin behov av uppföljning framkom underkategorierna bristande personaldebriefing och uppföljning som arbetsgivaransvar. Ett övergripande fynd i studien var att det på grund av rådande brist på en avdelning enbart för beroendevård samt ökade hot- och våldsincidenter från patienter uppstått ett missnöje hos sjuksköterskorna då de inte kunnat tillgodose patienternas behov av en personcentrerad vård. Diskussion: Sjuksköterskor ser hot och våld som en del av sitt arbete. Med en fungerande organisation, rätt kompetens och uppföljning kan sjuksköterskor inom den allmänpsykiatriska slutenvården finna mening med att arbeta inom psykiatrin då viljan finns att arbeta i gynnsamma miljöer för att tillgodose patienters hälsa men även sjuksköterskornas egna. Konklusion: Sjuksköterskors vilja att fortsätta arbeta trots en påfrestande arbetsmiljö visar på kunskap och erfarenhet. Vidare forskning kring hur hot och våld inom den allmänpsykiatriska slutenvården kan förebyggas är av vikt för att förbättra arbetsmiljön och stärka den personcentrerade omvårdaden och därmed patientsäkerheten.
35
Becker, Marie. "Palliativ vård i livets slut." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27003.
Full textAbstract:
Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att förlänga eller påskynda patientens död. Det är en livssyn som bejakar livet och betraktar döendet som en normal process, med tonvikten på att lindra smärta och andra besvärande symtom. Valet blev att genomföra denna studie utifrån ett kvalitativt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer av tio sjusköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slut. I resultatet påvisades två stora huvudteman. Sjuksköterskors upplevelser av vad som leder till en så kallad god död och sjuksköterskors upplevelser om vad som kan utgöra hinder för en god död. Detta upplever informanterna att alla ställs inför. Många av informanterna beskrev de andra faktorerna som de med sin erfarenhet och upplevelse ansåg hade avgörande roll. De olika faktorer som kan avgöra är till exempel: information, beslutstagandet om att erbjuda palliativ vård i stället för kurativ vård, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, bra symtomlindrande och möjlighet till en bra sista tid i livet.PALLIATIVE CARE IN END OF LIFE NURSES´ EXPERIENCES A QUALITATIVE STUDY MARIE BECKER Becker, M. Palliative Care in end of life, Nurses´ experiences. A qualitative study. Degree project in Nursing – A Master’s Paper 10 point course. Malmö University: Health and Society, Dep. of Nursing 2007. SOU 2001:6 describes Palliative Care as holistic approach to care at a time when the patient no longer responds to treatment and the control of pain and other symptoms are of utmost importance as are the psychological, social and existential aspects. The main aim of Palliative Care is to achieve highest possible quality of life for the patient and his family without prolonging or hastening death. It is a view that embraces life and treats death as a normal process with the emphasis on relieving pain and other symptoms. The purpose of the study was to describe the nurses experiences of palliative care in end of life. The choice was to perform this study from a qualitative perspective. The method chosen was to interviews ten nurses. Two main themes are shown in the results:-the nurses experiences of what leads to a “good death” and the nurses´ experiences of what prevents a “good death”. All the participants felt that these issues had to be dealt with. Many of the participants described other factors that they with their experiences considered relevant. The different factors that, according to the participants can determine the results, are information, the decision to offer palliation rather than cure, the nurse/patient relationship, adequate relief of symptoms and the possibility of a dignified end of life. Keyword: Cancer,Nursing,Pain, Palliativ Care, Nurse.
36
Grundström, Emma. "När slutet är nära : Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35186.
Full textAbstract:
Bakgrund: Allt fler personer får palliativ vård i hemmet. För närstående innebär den palliativa vården en stor utmaning med förändrade roller och en ny livssituation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som bygger på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet som framkom vid artikelgranskningen presenteras i 6 kategorier: Att känna en skyldighet att vårda i hemmet, att känna sig otillräcklig, att känna sig ensam och isolerad, att vara i behov av emotionellt stöd, att vara i behov av information samt att fortsätta efter dödsfallet. Närstående beskrev det som en självklarhet att den sjuke fick dö på det sätt han/hon önskade, trots att den kunde innebära en stor börda. De upplevde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering i sin roll som vårdare. Då närstående fick individuellt anpassad information, upplevde delaktighet och då en god relation skapats mellan den närstående och hälso- och sjukvården kunde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering minskas. Konklusion: Delaktighet, anpassad information och goda relationer med hälso- och sjukvården gav närstående goda förutsättningar till en positiv upplevelse av palliativ vård i hemmet. Nyckelord: Palliativ vård, närstående, hemsjukvård, upplevelser, stöd, kvalitativ
37
Hamilton, Eva, and Aleksandar Vujaklija. "Vid livets slut : en litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och att vårda vuxna patienter i livets slutskede." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95431.
Full textAbstract:
Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota utan enbart symtomlindra övergår vården till att vara palliativ. Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patient och närstående. Det ställs stora krav på sjuksköterskan i mötet med patienten och dess närstående. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Studien innefattar 10 artiklar som valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning enligt Kristensson (2014). Resultat: Resultatet beskrivs utifrån fyra kategorier, emotionell påfrestning, meningsfull omvårdnad, kunskapens betydelse och familjens betydelse. Sjuksköterskor upplever arbetet inom palliativ vård som känslomässigt krävande men också meningsfullt. Sjuksköterskorna belyser vikten av att inkludera familjen i vården och skapa en relation med patienten och familjen. Flera av sjuksköterskorna uttrycker ett behov av att öka sin kunskap om att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Genom en ökad förståelse för patienten och de närstående kan sjuksköterskan skapa sig en förståelse av patientens livsvärld där fysiska, psykiska och andliga behov tillgodoses hos patienten. Genom familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan ge god och säker vård. Mer kunskap bör implementeras hos sjuksköterskorna för att kunna bedriva så god palliativ vård som möjligt.
38
Qvist, Amanda, and Laureta Rubovci. "Stå bredvid till livets slut : Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ vård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30876.
Full textAbstract:
Varje år är omkring 40 miljoner människor runt om i världen i behov av palliativ vård. Att som sjuksköterska vårda patienter som befinner sig i livet slut är en speciell vårdform. Målet för vården inte längre är att bota utan att lindra lidande och stödja patienten i den sista tiden i livet. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ vård. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två teman Att göra gott för patient och närstående och Att inte räcka till. Sjuksköterskorna strävar efter att ge personcentrerad omvårdnad, skapa vårdrelationer, vilket bidrar till arbetstillfredställelse. Därför bör mer utbildning inom palliativ vård ingå i sjuksköterskors utbildning för att stärka professionen och sjuksköterskors självkänsla.Every year there are about 40 million people around the world in need of palliative care. For a nurse it is a special form of care to care for these patients in their end of life. The goal is no longer to cure but to ease and to aid the patient in it's last days of life. In this study, the purpose was to shed light on nurses experiences of working in palliative care. The method used was a literature study based on 13 scientific articles. The result showed two themes, one, To make the patient and their loved ones feel comfortable, and two, To not be enough. The nurses are committed to give personalized care, make care relations, which makes for work satisfaction. Therefore should more education about palliative care be a part of a nurses education, to strengthen the profession, and nurses self-esteem.
39
Engström, Jessica, and Nina Nauman. "Vård i livets slut- sjuksköterskors upplevelser : Litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35781.
Full text
40
Schönström, Kara. "GOD PALLIATIV VÅRD." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24544.
Full textAbstract:
Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet.As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.
41
Klara, Collin, and Joakim Dahlström. "När vården ändrar riktning : En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse av att vårda i transitionen från kurativ till palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5877.
Full textAbstract:
Bakgrund: När en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kurativ eller palliativ vård eller både och. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra den. Att vårda i transitionen kan vara komplext för sjuksköterskan vars uppgift är att stödja patienten genom hälsorelaterade transitioner. För att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska samt tydliga riktlinjer för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna baserat på elva vetenskapliga artiklar varav 10 var kvalitativa och en var kvantitativ. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman med tillkommande subteman. Huvudteman; Sjuksköterskan i transitionen, Sjuksköterskans förutsättningar att vårda i transitionen och Vårdmiljöns betydelse i transitionen. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterade författarna resultatet som var relaterat till sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård på vårdavdelningar. Konsensusbegreppet miljö diskuteras även av författarna i resultatdiskussionen utifrån inre och yttre miljöomständigheter.Background: When a patient's gets a diagnosis or a disease healthcare can be orientedon palliative or curative care. Curative aims to to cure disease, whilstpalliative care aims to alleviate. To care in the transition can be complexfor the nurse who’s aim is to support the patient through health relatedtransitions. That requires a trustful relationship between the patient andthe nurse and that the nurse has clear guidelines during the transition torelate to. To do so requires a relationship of trust between the patient andthe nurse, as well as clear guidelines for the nurse to relate to during thetransition. Aim: The aim was to highlight nurses´ experiences trough the transition fromcurative to palliative care. Method: The method was a literature review that aims to create an overview of thechosen field of knowledge. The authors created the result based on elevenscientific articles, ten were qualitative and one of them were qualitative.The articles were sought out in the databases Cinahl Complete, Pubmedand Medline. Results: The results were presented in three main themes with four additionalsubthemes. The main themes; The nurse in the transition, The nurseability to care in the transition and The meaning of the caringenvironment in the transition. Discussion: The authors have discussed the result from Meleis transitions theorywhich is related to nurse’s experiences from caring for patients in thetransition from curative to palliative care. The consensus definition ofenvironment is discussed in the result from internal and external carecircumstances.
42
Karenryd, Camilla, and Angelique Wennerström. "Vårdtagarens upplevelse av bemötande vid vård i livets slut." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9886.
Full text
43
Afrah, Nasro, and Monika Rezvanfar. "Vård av patienter vid livets slut : ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17299.
Full textAbstract:
Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer.Program: Sjuksköterskeutbildning
44
Norström, Julia, and Malin Ertzgaard. "Vård i livets slut- Sjuksköterskors upplevelser : En systematisk littearturstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53548.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande samt att ge patienter en fridfull sista tid i livet. Det är sjuksköterskors ansvar att tillhandahålla patienters behov och att skapa en trygghet för patienter och anhöriga. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara för sjuksköterskor att vårda döende patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fyra subteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Tema ett: Möten med patienter och anhöriga. Subtema ett: Att vara emotionellt engagerad. Subtema två: Att vara stödjande. Tema två: Betydelsen av den professionella rollen. Subtema ett: Att smärtlindra. Subtema två: Behovet av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vårda patienter livets slut. Döden är en naturlig del av livet. Det upplevdes meningsfullt att arbeta med palliativ vård och sjuksköterskor kände en behaglig känsla när en patient somnat in.
45
Jonsson, Emma, and Isabelle Andersson. "Sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slut : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68704.
Full textAbstract:
Palliativ vård fokuserar på att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Vården syftar till att ge omsorg och stöd till patienter och dennes närstående. Sjuksköterskor har en central roll i den palliativa vården och den kanses som både utmanande och givande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdi livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor hade en önskan om att ge god vårdtill patienter i livet slut, och detta kunde främjas på olika sätt. Att ha en fungerade teamsamverkan och få stöd från medarbetare var viktigt när svåra beslut skulle tas och det fanns ett behov av att reflektera med sina kollegor. Arbetet kunde vara psykisk påfrestande men sågs också som meningsfullt och givande. Det fanns försvårande omständigheter som påverkade sjuksköterskors förmåga att ge god vård. Att kunna kommunicera med patienter och närstående sågs som viktigt, men de kunde känna osäkerhet och tvivel gällande detta. Slutsatsen blev att sjuksköterskor som arbetar med vård i livets slut har ett stort behov av stöd för att kunna hantera den känslomässiga börda som arbetet innebär. Det behövs också goda kunskaper i kommunikation för att de ska känna sig trygga och säkra i situationen.
46
Jonasson, Pia, and Sivertsson Åsa Karlström. "Vård i livets slut – närståendes upplevelser : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30325.
Full text
47
Falsing, Maria, and Jessica Westerholm. "Närståendes upplevelser av delaktighet vid vård i livets slut." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8707.
Full textAbstract:
När en patient vårdas vid livets slut i hemmet ställer det krav på de närstående, krav som de ibland inte är redo för. Att vara närstående till en patient med allvarlig sjukdom som erhåller palliativ vård vid livets slut kan skapa ett lidande. Vårdpersonal bör involvera både patient och närstående i vårdandet och ge stöd anpassat efter deras behov. Kunskaper behövs om hur ett professionellt stöd kan utformas i vårdandet, också till de närstående. Metoden som valdes till detta arbete var en analys av kvalitativ forskning Arbetet har bidragit till en djupare förståelse för närståendes upplevelser av delaktighet. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet vid palliativ omvårdnad i hemmet. Resultatet i vår uppsats visar att närstående ofta upplever brist på stöd och information. Dessa brister leder till en upplevelse av att inte tillåtas vara delaktig. Det är viktigt för närstående att få information och stöd för att uppleva delaktighet. Vårdpersonalens empatiförmåga och kunskaper inom bemötande och kommunikation har betydelse för hur den vårdande relationen med närstående blir.
48
Cuellar, Marielle, and Moa Sandholm. "Upplevelser av palliativ vård : Ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18766.
Full textAbstract:
Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.
49
Fremén, Åsa. "Vård i livets slut av personer med demens. Personal och anhörigas upplevelse av given vård : En metasyntes." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13530.
Full textAbstract:
Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare.Palliative care is an approach characterized by a holistic view of a person and is achieved by supporting the individual’s right to live with dignity and optimal comfort until the end, regardless of age and diagnosis. Dementia is seriously disabling for the individual and is often devastating for their caregivers and families. The palliative care of persons with dementia is not optimal. Studies show that it is partly due to dementia that is difficult to nurture and partly the support of those who care for their relative and the local social network is poor. Aim: To analyse the experience of given care to people with dementia diagnosis from key providers of care and relatives' perspective. Method: Meta Synthesis with Howell Major and Savin - Badins analytical model, Qualitative Research Synthesis. Results: Knowledge and person-centeredness were the two concepts that emerged from the synthesis. They work as contradiction in terms, if there is knowledge and person-centeredness, good experience of given care are achieved, if there is gaps in knowledge and person-centeredness, the experience of care is poor. Discussion: Knowledge of dementia among key providers of care and relatives in the synthesis proved to be a great indicator of good care at the end of life. Education in dementia and palliative care should be done routinely and be based on level of education. Conclusion: Palliative care, dementia and person centeredness must have their space in the education of all key providers of care, from assisting nurses to specialists.
50
Aronsson, Karina, Ulrika Hörberg, and Gunilla Liljegren. "Vård i livets slut : Faktorer som stödjer sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3596.
Full textAbstract:
BAKGRUND: En av de mest krävande uppgifter sjuksköterskor har, är omvårdnad av personer som befinner sig i livets slut. Förr var döden en del av livet och fanns dagligen i människors närhet. Idag betonas ungdom, hälsa och en kultur som är dödsförnekande. Detta är ett problem som även speglar vården och en kärnkompetens i omvårdnad i livets slutskede bör efterfrågas hos alla sjuksköterskor. SYFTE: Syftet var att belysa vilka faktorer som kan vara stöd för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet vid livets slutskede. METOD: En allmän litteraturstudie är gjord. Analys har genomförts av 17 artiklar med hjälp av innehållsanalys. RESULTAT: Att vara mogen som människa kan innebära att ha erfarenhet, ha mod och ha förmåga till empati. Att få kraft i mötet kan vara att få lära känna, få ta sig tid, få uppskattning och få förtroende. Förutsättningar för att ge en god omvårdnad kan innebära lindring genom beröring, miljö, kommunikation och kunskap.
SLUTSATS: Ömsesidig relation ger sjuksköterskor stöd i arbetet och patienterna stöd i sjukdomen. Är patienterna nöjda känner sig även sjuksköterskorna tillfreds. Utbildning inom palliativ vård är viktigt och flera studier visar att extra utbildning är nödvändigt för att ge en god omvårdnad vid livets slut.