Academic literature on the topic 'Slutenvård och öppenvård'

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning personer med cancersjukdom har erhållit egenvårdsråd i samband med cytostatikabehandling - en jämförande studie mellan öppen- och slutenvård. Bakgrund: Personer med cancersjukdom som genomgår cytostatikabehandling skall erhålla information om eventuella biverkningar och hur dessa kan lindras och förebyggas dvs. egenvårdsråd. Egenvård är ett aktuellt ämne och forskning visar på vikten av välinformerade patienter då detta bidrar till ökad delaktighet och trygghet i sin sjukdomssituation. Få studier har undersökt förekomsten av givna egenvårdsråd samt jämfört skillnader mellan öppen-och slutenvård. Design: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data samlades in via enkäter på 41 studiedeltagare på en onkologisk klinik våren 2017. Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor utformade av författarna. Resultat: Analysen visade inte på några signifikanta skillnader i givna egenvårdsråd mellan öppen-och slutenvård. Överlag hade deltagarna erhållit egenvårdsråd gällande få symtom/biverkningar. Resultatet visade på att deltagare var mycket nöjda med erhållna egenvårdsråd & trygga med att hantera biverkningar. Muntlig & skriftlig information gavs i större utsträckning inom öppenvården, men denna skillnad var ej statistiskt signifikant. Slutsats: Studien visar att vissa patienter erhållit egenvårdsråd i större utsträckning jämfört med andra patienter samtidigt som det var vanligare att deltagare erhållit egenvårdsråd gällande vissa specifika symtom/biverkningar. I denna studie kunde inga eller mycket små skillnader ses mellan öppenvård och slutenvård. Sjuksköterskor var en viktig källa till egenvårdsråd samtidigt som läkare och i vissa fall undersköterskor var en informationskälla. Studien visar att deltagarna generellt sätt var mycket nöjda.

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

Earlier studies show that when psychiatric out- and in-patient care units work together the risk for hospitalization decreases, leads to increased flexibility and shorter in-patient periods. At a psychiatric clinic in western Sweden there are routines in place regarding the transfer of patients from in-patient to out-patient care. The aim of this study was to describe nurses' experience of how out-and in-patient clinics collaborate during patients in-patient care. This is a qualitative study with an inductive approach. Ten nurses participated through semi structured interviews. The result ended up in two domains and eight subthemes and one theme, the diffuse responsibility – makes us not understand each other. Nurses in both out- and in-patient care experience uncertainty as to who has the responsibility for patients' treatment-plans and also uncertainty in how communication between the two parties works. Nurses in in-patient care experience that the out-patient care are uninterested, and nurses in out-patient care experience that in-patient care does not follow treatment-plans. In Conclusion both nurses in out- and in-patient care describe a need for an improved partnership. Some find that they are unsure of their role and their responsibility in the partnership. Structures for an improved partnership need to be implemented from the staff leadership, to be able to live up to the national guidelines and ensure that patients receive the treatment which serious psychiatric illness needs.

Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer.
Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt.