Academic literature on the topic 'Slutna utrymmen'

Arbeten i slutna utrymmen är ett riskfyllt moment som är vanligt förekommande till sjöss. Dessa arbeten är riskfyllda då slutna utrymmen saknar naturlig eller mekanisk ventilation och ofta endast ett fåtal öppningar. Allvarliga olyckor förekommer och ibland med dödlig utgång. Om olyckan är framme så gäller det att på ett effektivt sätt rädda den nödställde och därför handlar detta arbete om att undersöka om räddningsmetoderna och utrustningen som används idag är tillräckligt effektiv. För att undersöka detta har sex intervjuer med aktiva sjöbefäl genomförts som en del i en kvalitativ undersökning. Under intervjuerna har frågor ställts enligt fyra olika teman om räddningsinsatser från slutna utrymmen i sin helhet samt hur utrustningen används. Intervjuerna har gett en inblick i hur respondenterna uppfattar utrustningen och dess olika användningsområden. Resultatet visar att utrustningen är bristfällig i utrymmen som ballasttankar där det är väldigt trångt i jämförelse med lastrum som vanligtvis är öppna.
Working in enclosed spaces is a hazardous job that is very common in the work at sea. These works are hazardous because these spaces lack natural and mechanical ventilation with only a few open gaps. Lethal accidents occur and sometimes with fatalities. When these accidents occurs we need to have effective measures to save the distressed. To examine this, six active officers of the sea been interviewed in a qualitative study. During these interviews the officers have been asked about different themes about rescue from enclosed spaces in general and if the rescue equipment is satisfying enough. This has given their point of view in how they perceive the equipment and how efficient it works. The answers have then been concluded and showed that in some spaces it's inadequate for example the ballast tanks where there is insufficient space compared to a cargo tank where it works better.

Begreppet slutna utrymmen definieras som ett utrymme utan tillräcklig ventilation, som ej är utformat för kontinuerlig vistelse. Regelverk och flertalet rekommendationer gällande kraven på atmosfäriska mätningar har framtagits för att begränsa riskerna med att gå in i slutna utrymmen men ändå fortsätter olyckor att inträffa, olyckor där just atmosfären är den avgörande faktorn. Den här studien har med hjälp av analysmodellen Human Factors Analysis and Classification System – Maritime Accidents (HFACS-MA) kvalitativt analyserat 14 haverirapporter där personer har omkommit eller blivit svårt skadade på grund av syrebrist eller exponering för toxiska gaser i slutna utrymmen ombord på fartyg och sedan sammanställt resultaten för att få en bild över de främst bidragande anledningarna till olyckorna. Undersökningen har även analyserat räddningsaktionernas kvalitet på olika fartygstyper baserat på resultat från HFACS-MA analyserna och utlåtanden från haveriutredare och har även undersökt vilka förbättringar som kan göras för att räddningsaktioner i slutna utrymmen ska fungera så effektivt som möjligt. Studien fann att de främsta anledningarna till olyckor i slutna utrymmen, där just atmosfären är den avgörande faktorn, är bristande översyn från arbetsledare följt av överträdelser från den enskilde personen och problem med organisationen ombord. Resultaten pekar även på att tankfartyg har bättre räddningsorganisationer är torrlastfartyg, vilket genom jämförelse med andra studier kan härledas till att tankrederier fokuserar mer på säkerhetsledning än torrlastbranschen. Gällande förbättring av räddningsaktioner så har studien kommit fram till att besättningar borde öva mer i slutna utrymmen för att få bättre rutin på räddningsaktionerna så att dessa utförs med kunskap och träning istället för känslor och instinkt.
The term ”Enclosed space” is defined as a space with limited or no ventilation and which is not designed for continuous occupancy. Rules and several recommendations concerning the requirements for atmospheric measurements have been drafted to limit the risks involving enclosed spaces but still, accidents keep occurring, accidents where the atmosphere is the cardinal factor. This study has, with the aid of the analysis module Human Factors Analysis and Classification System – Maritime Accidents (HFACS-MA), qualitatively analyzed 14 accident reports where persons have perished or been severely injured due to lack of oxygen or exposure to toxic gases in enclosed spaces aboard ships. The results have then been compiled to get a broad picture of the most contributing causes for the accidents. The study has also analyzed the rescue operation’s quality on different types of vessels based on the HFACS-MA results and statements from the investigators and the study have also looked at what improvements can be made to ensure that rescue operations in enclosed spaces will work as effectively as possible. The study found that the most contributing causes for accidents in enclosed spaces, where the atmosphere was the cardinal factor, is the lack of supervision from supervisors followed by violations by individuals and organizational issues. The results suggest that tanker vessels have a better rescue organization compared to dry cargo vessels, which by comparison with earlier studies can be explained by the higher focus on safety management by tanker companies compared to dry cargo companies. When it comes to improving rescue operations, this study has concluded that crews should practice more in enclosed spaces in order to get a better routine so that the rescue operations are made based on knowledge and training instead of emotions and instinct.

Arbeten i slutna utrymmen är ett vanligt förekommande moment ombord på fartyg. Olyckor i samband med slutna utrymmen är tyvärr också vanligt förekommande. I många olycksfall så kan även de som ska hjälpa en nödställd i ett slutet utrymme drabbas av skador eller att dem i värsta fall mister livet. Detta resulterar i fler skadade eller omkomna än vad nödsituationen först hade. Den här studien har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuat sex respondenter med en semistrukturerad intervju. Respondenterna bestod av sjökaptensstudenter från Sjöbefälshögskolorna i Sverige. Arbetet undersökte hur övningarna ombord på fartygen förbereder besättningen på evakuering ur slutet utrymme. Studien fann att det upplevs övas för lite inom området slutna utrymmen och att osäkerheten kring situationerna som kan uppstå är hög. Många respondenter upplevde att man inte kunde rädda någon på en tillräckligt snabb tid och att evakueringar ur slutna utrymmen är ett väldigt svårt moment. Studiens resultat tyder på en kunskapsbrist inom situationerna kring evakuering ur slutet utrymme.
Work in enclosed spaces is a common occurrence on board ships. Unfortunately, accidents associated with confined spaces are also common. In many accidents, even those who intend to help a distressed person in an enclosed space can suffer injuries or in the worst case lose their lives. This results in more people injured or killed than the emergency first had. This study has through a qualitative reaserch method, interviwed six respondents with a semi-structured interview. The respondents consisted of naval officer students from the Swedish Naval Officer Universities in Sweden. The study investigated how the exercises aboard the ships prepare the crew for evacuation from enclosed spaces. The study found that in the respondent’s experience that it is practiced too seldomly and because of that it may arise some uncertainty in those situations. Many respondents felt that they could not save anyone in a fast enough time and that evacuations from confined spaces are a very difficult task.The study’s result indicates a lack of knowledge in the situation of evacuation from enclosed spaces.

Under åren 2005-2007 inträffade många olyckor i slutna utrymmen ombord på fartyg i svenska farvatten. I denna studie undersöks vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att fler olyckor uppkommer samt hur dessa åtgärder påverkat den svenska hamnpersonalens säkerhetsarbete i slutna utrymmen ombord på fartyg. En litteraturgenomgång gjordes för att utreda vilka åtgärder som vidtagits efter 2006. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med säkerhetsansvariga på fyra svenska hamnar om hur deras arbete har förändrats efter olycksåren 2005-2007. Resultatet visar på att gasmätningsutrustning användes i väldigt liten grad innan 2006, men att den ökade användningen av sådan utrustning gjort arbetet säkrare och arbetsmiljöarbetet underlättats med hjälp av effektivare och tidsbesparande datorprogram för hanteringen av lagstiftning, arbetstillstånd och checklistor. Studien kan dock inte påvisa att det förändrade arbetsmiljöarbetet uteslutande går att koppla till de åtgärder som undersökts.
This study examines what kind of measures have been put in place since the accident years of 2006-2007, when a large number of accidents occurred on board vessels in Swedish waters, and how these measures have affected Swedish dock worker’s safety when working in enclosed spaces on board ships. A literary study was conducted to pin point what kind of measures had been put in place since the accident years of 2005-2007. Four qualitative interviews were performed with persons in charge of safety matters in four Swedish ports to get an understanding of how their work has changed since 2006. The results indicate that gas measuring equipment was not used before the accidents, but that a rise in usage of such equipment has made the work safer and that the safety related work has been made less time consuming with more efficient computer based programs when dealing with legislation, work permit and checklists. But the results could not connect these changes to any of the measures that were examined.

Sammanfattning Denna studie har utförts på en svensk medelstor fabrik som tillverkar gipsbaserade byggprodukter och tillhör en internationell koncern. Vissa arbetsuppgifter i fabriken innebär att personalen utför planerat underhåll och rengöring i områden som klassificeras som slutna utrymmen med otillräcklig ventilation där det kan bildas en farlig atmosfär och/eller att det kan vara svårt att komma in och ut. Brist på syre, brand och explosionsrisker kan leda till allvarliga, till och med dödliga olyckor i slutna utrymmen. Vid studiens start uppfyllde fabrikens befintliga rutiner för arbete i slutna utrymmen inte säkerhetskraven från koncernen och inte heller från lagstiftningen. Koncernen har uppmanat fabriken att ta fram ”bäst praxis” för arbete i slutna utrymmen så att andra fabriker kan implementera samma typ av åtgärder. Syftet med denna studie är därför att utveckla ett verktyg för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet i slutna utrymmen. Studien avgränsas till att undersöka riskerna på två slutna utrymmen i fabriken.Studien utfördes som en fallstudie. Datainsamling har gjorts genom litteraturstudier, en översikt av lagstiftningskrav, granskning av fabrikens befintliga dokument och verktyg för riskbedömningar, anteckningar under projektmöten, intervjuer av medlemmar i projektgruppen, samt kunskapsinhämtningen via deltagandet i endagsseminarium om ”arbete i slutet utrymme”. För bedömning av kvalitet och funktionalitet av verktyget genomfördes en workshop med öppna frågor.Utifrån dessa forskningsaktiviteter har ett verktyg utvecklats för att systematiskt identifiera och hantera risker i slutna utrymmen på den aktuella fabriken som har följande cykel: 1) Bakgrund, 2) Kartläggning, 3) Risklista, 4) Stratifiering, 5) Riskbedömning, 6) Organisatoriska och tekniska åtgärder, 7) Implementering, 8) Revisioner, 9) Inspektioner, 10) Korrigerande åtgärder.Verktyget kommer att implementeras för arbete även i de andra slutna utrymmena i fabriken. Nästa steg är att testa verktyget i andra gipsfabriker i koncernen och justera efter behov samt sprida kunskapen vidare.Vi rekommenderar att 1) Fabrikens räddningsteam utvecklar specifik nöd-plan för varje slutet utrymme samt ett schema för inspektion av utrustning, samt att 2) Projektgruppen utvecklar ”ett flöde” för att underlätta genomgång av rutinerna när arbete i slutna utrymmen behövs.
Abstract The research study presented in this master thesis was done in a Swedish medium-sized factory that manufactures plaster-based construction products and belongs to an international corporate group. Some work tasks in the factory involve staff carrying out scheduled maintenance and cleaning in areas that are classified as confined spaces with inadequate ventilation that can form a hazardous atmosphere, and/or that it is difficult to get in and out. Lack of oxygen, fire and explosion risks may result in serious, even fatal, accidents in confined spaces. At the start of this research study, the existing factory procedures for working in confined spaces did not fully meet the requirements of the corporate group, nor Swedish legislation. The corporate group has challenged the factory to develop "best practices" for work in confined spaces so that other factories can implement the same kind of counter measures. The aim of this study is therefore to develop a tool to prevent accidents by identifying and managing risks associated with work in confined spaces.The research study was performed as a case study. Data collection was done through literature studies and collection an overview of legislative requirements, review of existing company documents, risk assessment tools, notes during project meetings, interviews of the project team, as well as the acquisition of knowledge through participation in the seminar on "work in the confined spaces". To evaluate the quality of the tool, a workshop was conducted with open questions.Based on these research activities a tool is developed to systematically identify and manage risks in confined spaces at the current factory and has the following cycle: 1) Background, 2) Mapping, 3) Risk List, 4) Stratification, 5) Risk Assessment, 6) Organizational and technical counter measures, 7) Implementation, 8) Audits, 9) Inspections, 10) Corrective actions (continuous improvement)The tool can be implemented in the future for the other confined spaces in the factory. The next step is to test the tool in other gypsum factories in the Group and adjust as needed, and to spread the knowledge further.We recommend that 1) the factory Rescue Team develop specific emergency plans for each confined space as well as a schedule for equipment inspection, and that the 2) Project team develop a "flow" to facilitate the review of routines when work in confined spaces is required.