Academic literature on the topic 'Små till medelstora företag (SMF)'

Outsourcing has grown more so than any other sector of IT services. According to a research by the analytic company Gartner soon four of ten jobs in the IT sector will be outsourced. For a nation like Sweden that means about 40,000 jobs going abroad. Business managers look to outsourcing as a means of reducing their operating cost and their need for capital spending. Companies turn to outsourcing to save money and seek expertise outside. As the competition is tough these days especially for small-to-medium sized enterprises, paying someone else to do work inexpensively is one way to get around.

Small-to-medium sized enterprises (SMEs) have become a sector buried in all the media "hype". This essay is written in an effort to help SMEs uncover the relevant strategic offshoring issues. Many managers fail to figure out India after their first visit, other get confused by the culture differences. The purpose of this essay is to map out the different ways to outsource to India and to assist managers with all necessary information that is needed. Which ownership models there are and how to choose the one that fits you. How the different ways and methods lack and what is their limitation. Not to mention how to avoid hindrance during the process. The essay will also map the Indian outsourcing industry, the major industry players and the major outsourcing locations.

Outsourcing är ett av de störst växande områdena i dagens IT-industri. Enligt analysföretaget Gartner kommer så småningom vart fjärde IT-jobb i den industrialiserade delen av världen att ha flyttat till låglöneländer som Indien. I siffror handlar det om 40 000 jobb bara i Sverige. IT-företagen söker efter billigare, snabbare, flexiblare och modernare lösningar. Samtidigt som man förväntar sig att kvalitén är bibehållen.

IT-sektorn för små och medelstora företag är konkurrens kraftigare än någonsin. Att använda sig av utomstående expertis i form av offshore outsourcing är ett gensvar. De större företagen är dem som nämns i tidningar när det pratas om outsourcing, små och medelstora företag har hamnat i skymundan i samband med outsourcing av IT-verksamhet. Denna uppsats är skriven för att belysa de mindre företagen om de unika möjligheter offshore outsourcing till Indien erbjuder. Många företagsledare misslyckas att komma underfund med Indien efter första besöket, andra blir förvirrade i form av kulturkrockar. Syftet med denna kandidat uppsats är att kartlägga de olika sätten att outsourca till Indien och bistå företagsledare med information om hur processer inom fenomenet outsourcing går till. Vilka ägarskapsmodeller det finns att välja ibland samt visa vilka eventuella brister och/eller begränsningar metoderna har. Samt hur man hanterar risker. Uppsatsen kommer även att ge en inblick på den Indiska outsourcing industrin, de stora nyckel företagen och perspektiv utifrån geografiskt läge.

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka arbetet i ett tillverkande små till medelstora företag (SMF) utifrån ett organisatoriskt ambidexteritets (OA) perspektiv för att förstå hur SMF:s kan öka sin innovationsförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: 1. Hur ter sig arbetet på olika nivåer i tillverkande SMF:s? 2. Hur kan arbetet på de olika nivåerna i tillverkande SMF:s jämföras? Metod – För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjustudie där teori och empiri analyserades genomgående. En litteraturstudie utfördes för att skapa grund för det ställda problemområdet. Därefter samlades data in i form av fyra olika intervjuer där varje intervju representerade en hierarkisk nivå. Den data som samlades in har analyserats genom mönsterjämförelse. Resultat – Studien visar att organisationen lätt fastnar i utnyttjande av befintlig kunskap. Därmed behöver organisationen prioritera och involvera sina medarbetare i större utsträckning för att bli mer utforskande. Fortsättningsvis påvisar studien att utnyttjande av befintlig kunskap sker i högre utsträckning bland de lägre hierarkiska nivåerna medan utforskande efter ny kunskap uppstår mer bland de högre hierarkiska nivåerna. Vidare visar studien att det oplanerade arbete som uppstår inom organisationen inte påverkar organisationen negativt. Samt att det sker högre upp i de hierarkiska nivåerna inom organisationen. Det framkommer även att arbetet som sker på organisatorisk nivå präglar det hierarkiska ledet ner till individnivå. Implikationer – Studien har inte bidragit till några nya teorier men däremot har ny kunskap framförts. Studiens resultat har bidragit till att de oplanerade arbete som sker i organisationer verkar ske på en högre hierarkisk nivå. Däremot verkar inte oplanerat arbete påverka organisationer i samma negativ bemärkelse som teorin hävdar. Utnyttjande av befintlig kunskap verkar även tillämpas i högra utsträckning i den nedre delen av de hierarkiska nivåerna och utforskande av ny kunskap tillämpas på de högre nivåerna. En empirisk implikation som studien bidragit med är att medarbetaren har visat sig vara en viktig resurs för att öka SMF:s innovationsförmåga samt att kommunikationen är viktig genom det hierarkiska ledet. Begränsningar – Den rådande pandemi covid-19 som påverkat samhället har begränsat metodvalen vilket sänker studiens trovärdighet. Ytterligare en begränsning är att studien har genomförts på en organisation vilket medför att ett bredare perspektiv hade kunnat åstadkommits om flera organisationer undersökts.

For numerous companies today, one of the key elements for successful competing in the market is an optimized inventory management. Inventory management is about satisfying the customer need, while keeping the inventory costs as low as possible. This report discusses the functionality assessment of inventory management software for small to medium sized enterprises (SME). It is an investigation motivated by the fact that high-end inventory management solutions are becoming financially available for SME via the SaaS technology. The main question that this study aims to answer is therefore what functionalities and functionality characteristics in external high-end inventory management solutions enable competitive advantage for SME’s. A survey complimented by a number of interviews was conducted in order to gain a broad picture of what the SME’s need from these solutions. The answers obtained from the SME respondents were compared to relevant literature, and from that the conclusions were drawn. Furthermore, a QFD analysis was made to evaluate how well an existing high-end-solution matches the SME requests. The result of the study shows that there are many similarities between what the SME need and what the large companies need in terms of functionalities in these systems. However, the study also shows that, for optimal use, these functionalities must be delivered by the system developers in a way that is better suited for SME’s.
För många företag idag är en av nyckelkomponenterna för framgångsrik konkurrens på marknaden en optimerad lagerstyrning. Lagerstyrning handlar om att tillfredsställa kundernas behov samtidigt som lagerkostnaderna hålls så låga som möjligt. Den här studien utvärderar funktionaliteter i lagerstyrningsmjukvaror för små till medelstora företag. Det är en undersökning som är motiverad av det faktum att avancerade lagerstyrningssystem blir mer och mer finansiellt tillgängliga för små till medelstora företag via den så kallade molnteknologin. Huvudfrågan som detta examensarbete ämnar besvara är därför vilka funktionaliteter och funktionaliteters egenskaper i avancerade externa lagerstyrningssystem som möjliggör konkurrenskraft för små till medelstora företag. En enkät kompletterad av ett antal intervjuer genomfördes för att skapa en bred bild av vad de små till medelstora företagen behöver från dessa system. Svaren som erhölls från de undersökta företagen jämfördes med relevant litteratur och från detta har slutsatser dragits. Dessutom har en så kallad QFD-analys gjorts för att utvärdera hur bra en existerande system stämmer överens med vad de små och medelstora företagen efterfrågar. Resultatet av detta examensarbete är att det finns många likheter mellan vad de små till medelstora företagen behöver och vad de stora företagen behöver angående funktionaliteter i dessa system. Emellertid visar denna undersökning att, för optimal nytta av dessa system, måste dessa funktionaliteter anpassas för de små och medelstora företagen.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån. Då de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, står för majoriteten av utlåningen till allmänheten innebär detta indirekt att dessa även står för majoriteten av utlåningen till de svenska företagen. Det viktigaste vid kreditgivningen är att fastställa den återbetalningsförmåga företaget har. För att kunna fastställa denna begär kreditgivarna in olika beslutsunderlag såsom årsredovisningar vilka ligger till grund för beräkningar av bland annat olika typer av finansiella nyckeltal. Dessa årsredovisningar måste, för aktiebolagen, ha granskats av en kvalificerad revisor enligt aktiebolagslagen. Detta innebär att bankerna kan sätta en stor tillit till dessa siffror vid en kreditansökan. Vår problemformulering lyder som följande; hur påverkar revisionen och revisionsberättelsen kreditbeslutet till små och medelstora företag? Syftet med studien är att undersöka värdet av reviderade räkenskaper vid kreditbeslutet till små och medelstora företag. Uppsatsen är av kvalitativ undersökningsdesign och intervjuer har därför genomförts med alla fyra storbanker utifrån den hermeneutiska kunskapssynen. De empiriska resultaten visar att bankerna använder sig av olika modeller vid kreditbedömningen. Alla syftar dock till att i slutändan kunna bedöma företagets återbetalningsförmåga för att på så sätt minska respektive banks risk vid utlåning. De beslutsunderlag som bankerna begär in är liknande. Alla kräver årsredovisning/bokslut som är granskad av en revisor. Ett par av bankerna ser även att ägaren/-arna lämnar in någon typ av likviditetsbudget över lånets syfte. En revisionsberättelse som inte är utformad enligt standardutformningen gör att bankerna genast blir vaksamma. De tar dock oftast kontakt med företaget för att utreda skälen till de anmärkningar revisorn har haft. De slutsatser vi drar från studien är att det råder oenighet kring vilken information bankerna kommer att begära vid en kreditansökan då revisionsplikten kan komma att avskaffas. En bank kommer självfallet att bevilja lån utan reviderad information eftersom detta redan görs idag medan två andra banker kommer att kräva reviderade årsredovisningar. Hur dessa kommer att se ut är däremot oklart. Det som kan konstateras är att ingen av bankerna har kommit ut med några klara direktiv som kommer gälla då revisionsplikten eventuellt avskaffas.

Användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen har idag en allt viktigare roll vid införande av ett nytt system. Stor vikt placeras på att systemet ska bidra med rätt information vid rätt tidpunkt. För att uppnå det krävs oftast en slutanvändares medverkan i systemutvecklingsprocessen. Flertal undersökningar har utförts med inriktning att söka reda på varför en användare bör vara med, dess positiva och negativa aspekter samt urvalskriterier vid val av slutanvändare. Syftet med arbetet är att jämföra existerande användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen med metodologin ETHICS förhållningssätt till användarinvolvering. Det med avgränsningen små-till-medelstora företag(SME). Genom det kunna bidra med en klassificering av graden användarmedverkan vilken förekommer i systemutvecklingsprocessen. Arbetet förhåller sig till en kvalitativ undersökning med ett deduktivt arbetssätt. Med det har grundläggande information samlats för att sedan bygga vidare arbetets intervjuer, samt att ha insamlad information i åtanke. Eftersom en jämförelse mellan teori och empiri skulle utföras beaktades även aspekten om hur användarmedverkan faktiskt framkom i verkligheten. Resultatet av arbetet resulterade i förhållandevis lika synsätt mellan de tillfrågade informanterna. Användarmedverkan förekom ofta eftersom informanterna själva ansåg att de hade en grundgörande funktion för hela systemutvecklingsprocessen. Beroende på kundverksamhetens storlek förekom olika klassificeringar av förhållningssätt enligt metodologin ETHICS men mest förekommande var ändå det representativa förhållningssättet till användarinvolvering.
User participation in system development is an increasingly important role in the development of a new system. Great emphasis is placed on the system to contribute right information at the right time. To achieve success in system development is end-user involvement required. Several studies have been conducted with focus why an end-user should participate, the end-user participations positive and negative aspects and the criteria at the selection of end-users. The purpose of this work is to compare existing user participation in the system development process with a methodology called ETHICS and its approach to user involvement. The delimitation is small-to-medium enterprises (SME). Through gathered information contribute with a classification of the degree of user involvement, which occurs in the system development process. The work relates on a qualitative study with a deductive approach. With the basic information gathered build the interviews, and to have the collected information in mind. Since a comparison between theory and empirical data would be performed was also the aspect of how user involvement actually emerged in reality studied. The results were relatively similar approaches among those surveyed informants. User participation often occurred because the informants themselves believed they had a fundamental function for the entire system development process. Depending on the customer size of operations different classifications of approach according to the methodology ETHICS have been made. The most prevalent approach was still the representative approach to user involvement.

Syftet med studien är att undersöka små och medelstora företags skäl till att arbeta med hållbarhet ochstudien utgår ifrån ett ekonomisk, legalt, etiskt och filantropiskt perspektiv. Som utgångspunkt har lagarangående hållbarhetsrapportering, frivilliga standarder och den teoretiska referensramen använts.Teorierna som används är intressentteorin, legitimitetsteorin, Carrolls (1991) CSR-pyramid samt Grimstad et al. (2020) Strukturmodell. För att undersöka studiens syfte används semistruktureradeintervjuer där fyra företag som arbetar med hållbarhet eller hållbarhetsrapporterar intervjuas. Sedanpresenteras den insamlade empirin för att därefter analyseras och diskuteras. I analysen jämfördesföretagens svar utifrån perspektiven med hjälp av teorierna. En slutsats som studien antyder är attföretagen visade på starkast ekonomiska skäl för att arbeta med hållbarhet. Vidare visar studien att etiskaskäl är det som har näst mest påverkan på små och medelstora företag. Slutligen tyder studien på attlegala och filantropiska skäl förekommer lika ofta men att företagen gör fler filantropiska handlingar vilketgör att det filantropiska perspektivet har större koppling till CSR enligt studiens resultat. Studiens förstabidrag är ett teoretiskt bidrag som bidrar till vidare teori och det kan hjälpa vägleda vid fortsatta studier.Vidare bidrar studien med ett empiriskt bidrag som ger nya djupare insikter till skäl som små ochmedelstora företag kan ha angående varför företagen väljer att arbeta med hållbarhet. Slutligen görstudien ett mindre praktiskt bidrag som antyder att små och medelstora företag inte känner press att blipåverkade av framtida lagkrav.
The purpose of the study is to explore small and medium sized enterprises' reasons for working withsustainability and the study is based on an economic, legal, ethical and philanthropic perspective. Thestudy uses laws concerning sustainability reporting, voluntary standards and the theoretical framework asbasis for conducting the study. The theories used were, stakeholder theory, legitimacy theory, Carroll’s(1991) the pyramid of CSR and Grimstad el at. (2020) structural model. To research the study’s purposea semi-structured interview method is used and four companies that either work with sustainability or CSRreport where interviewed. Thereafter the study's empirical data was presented and then analyzed. In theanalysis the companies answers were compared through the perspectives and with help of the theories.One conclusion is that the company's show most economic reasons for working with sustainability.Furthermore, the findings show that ethical reasons are the second largest impacting aspect for SME.Lastly the study suggests that legal and philanthropic reasons occur a similar amount of times butcompanies perform more philanthropic activities which means that the philanthropic perspective has agreater impact in relation to CSR. The study’s first contribution is a theoretical contribution that expandsand helps guide future studies. Furthermore, the study’s empirical contribution gives new deeper insightsinto the reasons SME can have for working with sustainability. Lastly the study makes a smaller practicalcontribution that suggests that SMEs do not feel impacted from future legal requirements.

Det ställs högra krav på små till medelstora IT-företag vad gäller arbetsprocesser och tillämpning av agil arbetsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av DevOps-tjänsterna Jira och Azure DevOps vid tillämpning av agila arbetsmetoder i små till medelstora IT-företag enligt företagens egna erfarenheter och upplevelser. Intervjuer har gjorts med två IT-företag som tillämpar en agil arbetsprocess tillsammans med DevOps-tjänsterna Jira respektive Azure DevOps. Slutsatserna är att DevOps-tjänsterna bidrar med struktur, översikt, diagnostik och är bidragande vid kommunikation. Båda IT-företagen själva säger att de rekommenderar sin respektive DevOps-tjänst och det finns många sätt som tjänsterna kan bidra till den agila processen på.

Internationalisering innebär ett företags engagemang på utländska marknader, något som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utländska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare även för små och medelstora företag att göra affärer över gränserna har det i sin tur medfört barriärer som hindrar eller hämmar företags möjligheter att exportera. Även om det inte verkar råda någon konsensus vad det gäller exportbarriärer så är det ändå ett välbeforskat ämne. Vad som däremot ter sig betydligt mer outforskat är hur små och medelstora företag tar sig över dessa hinder. De förklaringar som finns kring hur små och medelstora företag hanterar de barriärer som upplevs vid export är väldigt oklara. Oftast beskrivs processer och arbete i samband med expansion men inte det grundläggande arbetet som små och medelstora företag går igenom för att kunna utvecklas och expandera genom sin export. Med grund utifrån detta har författarna till denna studie kommit fram till ett syfte som lyder att; ”Syftet med denna studie är att explorativt undersöka hur små och medelstora svenska exportföretag hanterar upplevda exportbarriärer” Författarna till denna studie har använt sig av en kvalitativ studie med ett deduktivt synsätt där grunden har legat i teori kring interna och externa exportbarriärer, dessa har delats in i de olika undergrupperna informations-, funktionella-, marknadsförings-, administrativa-, statliga- , genomförandes- samt miljöbarriärer. Denna teori tillsammans med tre semi-strukturerade djupintervjuer med de ovannämnda företagen har analyserats, och utifrån denna mynnat ut i en slutsats. Slutsatsen beskriver att de exportbarriärer som företag upplever är situationsbetingade och beror på mer än en variabel. Beroende på vilket geografiskt område företaget har valt att exportera till kommer de också uppleva varierande barriärer och då behöva anpassa sina hanteringsåtgärder. Vilka barriärer som upplevts och hur de hanterats beror också på hur länge företaget varit verksamma med export. Det sätt som har möjliggjort ett internationellt verkande i stor mån är genom användandet av mellanhänder. Genom att små och medelstora företag använder sig av mellanhänder har de kunnat hantera många av de barriärer som uppkommit på ett sätt som medför färre och mindre finansiella följder för det enskilda företaget.

Transporter har en avgörande roll för den globala ekonomin och samhällets viktiga funktioner. Dessvärre har transportsektorn en stark koppling till de globala klimatförändringarna. I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp, för att minska utsläppen och uppnå nationella klimatmål krävs en omställning av transportsystemet som idag till stor del är beroende av fossila bränslen. För att uppnå en förändring av transportsystemet krävs det att flera olika aktörer på olika nivåer i samhället samverkar och arbetar mot samma mål. I Gävleborgs län är transportsektorn den största utsläppskällan av växthusgaser, länet har ambitionen att minska utsläppen från transporter och arbetar bland annat för att skapa ett fossilfritt transportsystem innan år 2030. I detta arbete har målet varit att bedöma vilka möjligheter små- och medelstora företag (SME-företag) har för att bidra till omställningen och till att nå klimatmålen för transportsektorn. Vidare har syftet varit att sammanställa och granska vilka förutsättningar som finns för SME-företagen i Gävleborgs län att välja förnybara drivmedel (inklusive el) och alternativa fordon vid inköp och leasing. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer utförts med 6 SME-företag i länet. SME-företagens möjligheter att bidra till omställningen beror på flera olika faktorer såsom den nationella och regionala marknaden för alternativa fordon och drivmedel samt olika former av styrmedel. Resultatet visar att flera av företagen som inkluderats i detta arbete någon gång har diskuterat kring möjligheten att investera i alternativa fordon och drivmedel och anser dessutom att sådana investeringar kan skapa konkurrensfördelar för företagen, både idag och i framtiden. Däremot finns det hinder som hämmar omställningen. Ekonomiska aspekter utgör i dagsläget ett stort hinder. Ekonomiska stöd kan därför utgöra viktiga förutsättningar men resultatet visar att det råder brist på kännedom gällande sådana stöd och därmed krävs åtgärder för att på ett effektivare sätt kommunicera dessa stöd till företagen i länet. Vidare är företagen främst intresserade av elfordon men uppger samtidigt att det finns hinder i form av ett begränsat utbud av fordon, begränsad räckvidd samt bristande laddningsmöjligheter. Företagen tror att det kommer krävas både teknisk utveckling och högre krav från intressenter för att fler SME-företag ska satsa på alternativa fordon och drivmedel i framtiden, vidare menar företagen att sådana investeringar även måste vara ekonomiskt fördelaktiga.  Nyckelord: Alternativa fordon och drivmedel, Gävleborgs län, SME-företag, Transporter.
Transport plays a vital role in the global economy and the important functions of society. Unfortunately, the transport sector is strongly associated with climate change and is often pointed out as an obstacle to individual countries' ability to achieve international climate agreements and other climate goals. In Sweden, domestic transport accounts for about a third of the country's total greenhouse gas emissions, reducing emissions and achieving national climate goals requires a transition of the transport system which today is largely dependent on fossil fuels. In order to achieve a change in the transport system, it is required that several different actors at different levels in society collaborate and work towards the same goal. In Gävleborg County, the transport sector is the largest source of greenhouse gas emissions, the county has the ambition to reduce emissions from transport and create a fossil-free transport system by 2030. The aim of this work has been to assess small and medium-sized enterprises (SMEs) opportunities to contribute to the transition and to achieving the climate goals for the transport sector. Furthermore, the purpose of this work has been to compile and examine the prerequisites for SMEs in Gävleborg County to choose renewable fuels and alternatively vehicles when purchasing and leasing vehicles. To achieve this, qualitative interviews were conducted with 6 SMEs in the county. The possibilities for SMEs to contribute in the transition depend on several different factors such as the national and regional market for alternative vehicles and fuels and furthermore different types of policy regulations. The results show that several of the companies involved in this work have discussed the possibility of investing in alternative vehicles and fuels and believe that such investments can create competitive advantages, both today and in the future. However, there are obstacles that delay the transition of which economic barriers/financial aspects are a major obstacle. Financial support can therefore be an important prerequisite, however, there is a lack of knowledge regarding such support and thus measures are required to communicate these supports to the SMEs in a more efficient way. Companies are mainly interested in electric vehicles but state that there are obstacles in the form of limited supply of vehicles, limited reach and lack of charging options. The companies believe that both technical development and higher demands from stakeholders will be required in order for more SMEs to invest in alternative vehicles and fuels in the future, furthermore, the SMEs believe that such investments must also be economically advantageous. Keywords: Alternative vehicles and fuels, Gävleborg County, Small and medium-sized enterprises, Transport sector.