Academic literature on the topic 'SMACK'

SMACK(acronimo di Spark, Mesos, Akka, Cassandra e Kafka) è uno stack di tecnologie open source per lo sviluppo di applicazioni big data real-time. Tipici casi di utilizzo sono per esempio i sistemi IoT o i servizi di analisi di dati in tempo reale... Lo scopo di questo progetto è stato sviluppare una libreria di supporto alla creazione e configurazione dello stack, con la possibilità di interfacciarsi con questo attraverso delle API in Scala. Attraverso le tecnologie di conteinerizzazione e virtualizzazione delle risorse messe a disposizione da Docker, sono state fornite le basi per una Software-Defined Infrastructure.

L'activite de conception donne naissance a tous les objets qui nous entourent: les voitures, les batiments, les ordinateurs. . . Cette these vise l'automatisation du processus de conception preliminaire d'objets industriels (artefacts). Le modele computationnel de conception par assemblage que nous avons elabore s'execute en trois phases. La premiere analyse l'ensemble des specifications pour y detecter les points delicats et completer les valeurs manquantes. La seconde phase applique un modele de decomposition/combinaison pour construire un artefact de performances proches des specifications. La troisieme phase applique un modele de reconception transformationnelle pour l'ameliorer en vue d'obtenir un artefact repondant aux specifications. Nous proposons dans cette these de combiner trois types de techniques d'intelligence artificielle: (1) un systeme expert pour conseiller des pistes de solution, (2) un systeme de propagation de contraintes pour expliciter leurs consequences afin d'anticiper les conflits et de tirer parti d'interactions entre parties de la solution, et (3) un systeme de maintien de coherence pour resoudre les conflits au sein de la solution dus a l'incoherence et/ou incompletude des connaissances expertes. Ces principes sont mis en uvre dans le systeme smack d'aide a la conception preliminaire d'equipements electroniques de satellites

Visste du att en tredjedel av all den mat som produceras slängs? (Globalamalen, u.å). Du kan lika väl kasta den tredje matkassen du inhandlat direkt, för det är ändå det du kommer att göra i slutändan. Detta fenomen kallas matsvinn, och är enkelt förklarat den maten som slängs i onödan. I Sverige står hushållen för majoriteten av landets totala matsvinn. Enligt Naturvårdsverket (2018) uppstod 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige år 2016, vilket motsvarar 129 kilo per person, varav en tredjedel är klassat som rent matsvinn.  Världen står inför den stora utmaningen att tackla den växande miljökrisen. Om alla levde som vi i Sverige, skulle man behöva fyra jordklot för att kunna försörja hela världen med naturresurser (WWF, 2018). Vi behöver ändra vårt konsumtionsbeteende eftersom materiell konsumtion går hand i hand med vårt ekologiska fotavtryck. Enligt Naturvårdsverket (2018) står matsvinnet i Sverige för 20-25 procent av landets totala klimatpåverkan. I samma stund uppskattas cirka 870 miljoner människor vara undernärda (Naturvårdsverket, 2018).  En bidragande orsak är konsumenternas attityd till mat; vi uppskattar inte maten som vi gjorde förr och vi har glömt var den kommer ifrån. En central roll i det här fenomenet står media och designers för som marknadsför och uppmuntrar oss att konsumera mer och mer. Enligt en studie från Popia (2012) tas 76 procent av alla köpbeslut i butiken; därför har vi som designers en viktig roll i utformningen av förpackningar, reklam och skyltar. Matsvinn är en stor bidragande faktor till miljökrisen, och därför har vi valt att belysa detta område. I vårt arbete har vi valt att utforska området matsvinn och se hur vi genom grafisk design kan påverka, belysa och förändra beteenden och attityder hos konsumenter.  Vi anser att vi som designers har ett samhälleligt ansvar eftersom det är vi som är med och formar utvecklingen framåt. I det här arbetet kommer vi att undersöka dessa två frågeställningar: Går det att uppmuntra konsumenter på ett positivt sätt att långsiktigt förändra sitt beteende kopplat till matsvinn? Hur kan man genom designmetoder bryta konsumentbeteenden och attityder för att uppnå minskat matsvinn? Arbetet har resulterat i förpackningskonceptet SMASK!, där vi applicerat metoden beteendedesign på grafisk form. Utmaningarna är att genom grafisk design få konsumenten att ändra på invanda beteenden och skapa nya. Ett svinn-bra initiativ för en hållbar framtid. Vårt hem, vårt land, vårt uppdrag.<br>Did you know that one third of all the produced food gets thrown away? (Globalamalen, u.å). You might as well throw away the third grocery bag you purchased right away, because that is what you will do in the end. This phenomenon is called food waste, meaning the food that is thrown away unnecessarily. In Sweden, households account for the majority of the country's total food waste. According to the Swedish Environmental Protection Agency (2018), 1.3 million tonnes of food waste arose in Sweden in 2016, which corresponds to 129 kilos per person, of which one third is classified as pure food waste. The world faces a major challenge of dealing with the growing environmental crisis. If everyone lived like us in Sweden, we would need four planets to be able to supply the whole world with natural resources (WWF, 2018). We need to change our consumption behavior, because material consumption goes hand in hand with our ecological footprint. According to the Swedish Environmental Protection Agency (2018), food waste in Sweden accounts for 20-25 percent of the country's total climate impact. At the same time, approximately 870 million people in the world are estimated to be malnourished (Swedish Environmental Protection Agency, 2018). One contributing factor is the consumer's attitude towards food; we do not appreciate the food like we used to and we have forgotten where it comes from. Media and designers has a huge part in this phenomenon, who promote and encourage us to consume more and more. According to a study from Popia (2012), 76 percent of all purchasing decisions are made in the store; Therefore, as designers, we have an important role in the design of packaging, advertising and signs. Food waste is a major contributing factor to the environmental crisis, and we have therefore chosen to highlight this area. In our work we have chosen to explore the area of ​​food waste and see how we through graphic design can influence, illuminate and change behaviors and attitudes of consumers. We believe that as designers, we have a social responsibility in shaping the future. In this work, we will examine two issues: Is it possible to encourage consumers in a positive way to change their behavior towards food waste in the long term? How can design methods break consumer behavior and attitudes to achieve reduced food waste? Our work has resulted in a packaging concept called SMASK!, where we have applied behavioral design methods on graphic form. Our challenge is to change consumers behavior and create new ones through graphic design. A great initiative for a sustainable future. Our home, our country, our mission.

Följande studie syftar till att undersöka hur en rödvinsflaskas etikett kan designas för att attrahera målgruppen millennials och samtidigt förmedla vinets smak. För att göra detta gjordes en undersökning av målgruppens preferenser genom en kvantitativ inledande studie, följt av en förstudie som undersökte tidigare studier och även designteori. I designprocessen användes den insamlade informationen från den inledande studien och förstudien för att ta designbeslut. Tre etikettalternativ togs fram som sedan validerades med målgruppen i form av en fokusgrupp. Fokusgruppen innefattade delar med kvantitativa enkäter samt smaktest. Resultatet av studien visar att ett av de tre alternativen tenderar att attrahera målgruppen mer och samtidigt förmedla vinets smak mer än de andra. Detta alternativ heter Text över hela och har vit text på en svart bakgrund över hela etiketten. Texten är vinets smaknoter, varumärkesnamn, sort, ursprung samt årtal. All text är lika stor med lika marginaler, dock är vissa ord satt i en högre vikt för att öka läsbarheten. Varumärket är även rött för att det ska bli tydligt vad som är namnet på vinet.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden.<br>The purpose of this study was to examine the Hospice nurses perception of their own and the patients death and whether their work and perception of death have changed through the years. The study is qualitative empiric and is based on phenomenoraphy. Five semistructured interviews were conducted and transcribated verbatim. The outcome resulted into eight descriptive cathegories. The result shows that the nurses perception of death is mostly related to life, how they learned to appreciate their life and how they manage to work close to something as anxiety-ridden as death.