Academic literature on the topic 'Småhusentreprenad'

Syftet med denna studie är att kartlägga småhusentreprenader och vilka problem samt konflikter som uppstår mellan entreprenader och beställare. Vidare är det tänkt att denna studie skulle ge allmänheten en bättre uppfattning kring varför konflikter uppstår mellan beställare och entreprenörer samt hur husleverantörer jobbar för att motverka dessa problem. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att denna intervjuteknik tillämpades var för att ge respondenterna frihet att prata öppet om sina upplevelser och synpunkter. Respondenterna som intervjuades var fyra representanter för husleverantörer, tre beställare, en byggnadsinspektör och en kontrollansvarig. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns en gemensam uppfattning bland beställare och husleverantörer kring att det är för mycket pappersarbete och att totalentreprenad är den mest optimala entreprenadformen för den som inte vill ta på sigallt för mycket ansvar. Det fanns dock även åsikter som skiljde sig. Studien visade att beställare upplever uppförandet av småhus som en långsam och energikrävande process. Problemen som är vanligt förekommande inom småhusentreprenader är att det finns en skillnad i språk och kunskap mellan parterna. Detta resulterar i att det blir en bristande kommunikation som i sin tur kan leda till diverse konflikter. Husleverantörerna är medvetna om dessa problem och jobbar kontinuerligt för att ta fram lösningar. En sådan lösning är att lägga stor vikt på dokumentation och kontrakt eftersom det är de som är lagligt bindande. Slutsatsen för denna studie var att en god kommunikation resulterar i färre missförstånd och konflikter. Konflikter går däremot inte att undvika helt, utan kommer alltid kunna uppstå på grund av mänskliga faktorer.
The purpose of this study was to investigate the single-family home construction industry and what problems arise. Furthermore, it was intended that this study would give the public a better idea of why conflicts arise between customers and contractors and how home suppliers work to counteract these problems. To achieve the purpose and get answers to the research questions, we used a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The reason why this interview technique was applied was to give respondents the freedom to talk openly about their experiences and views. The respondents interviewed were four representatives of house suppliers, three clients, a building inspector and an inspection manager. The results of the interviews showed that there was a common opinion among clients and house suppliers on certain issues, but then there were also opinions that differed. The study showed that customers experience the construction of detached houses as a slow and energy-intensive process. The problems that are common in detached house contracts are that there is a difference in language and knowledge between the involved parties. This results in a lack of communication which in turn can lead to various conflicts. Home suppliers are aware of the problems that exist in the industry and work continuously to develop solutions. One such solution is to place great emphasis on documentation and contracts because they are the ones that are legally binding. The conclusion of this study was that good communication results in fewer misunderstandings and conflicts. Conflicts, on the other hand, cannot be completely avoided, but will always arise due to human factors.

Under sin livstid genomför en konsument normalt få större investeringar. Köp av tjänst beträffande småhusentreprenad får anses utgöra en sådan investering. Att investera i uppbyggnad eller tillbyggnad av en- eller tvåfamiljshus är inte bara en stor ekonomisk investering för den enskilda konsumenten, utan också en investering för livet. Under de senare årtiondena har lagregleringen inom konsumenttjänsteområdet utvecklats och år 2005 infördes särskilda regler beträffande småhusentreprenader, i konsumenttjänstlagen (1985:716). Vanligt förekommande är även tillämpning av standardavtal som ska fungera som tillägg och komplement till konsumenttjänstlagen. ABS 09 är det standardavtal som tillämpas mellan näringsidkare och konsument beträffande avtal om småhusentreprenader. För att standardavtalet ska bli tillämpligt måste det dock åberopas av någon av parterna. Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån får inte standardavtalsvillkoren strida mot lagen. Förekommer villkor i standardavtalet som anses strida mot lagen är dessa utan verkan. Standardavtal innehåller, till skillnad från konsumenttjänstlagen, rättigheter för näringsidkaren och det förekommer avtalsvillkor som i visst hänseende kan anses strida mot lagen. I analysen har vi kommit fram till att konsumentskyddet gällande småhusentreprenader har utvecklats och gett konsumenten ett starkare skydd. Det starka skyddet är till stor fördel för konsumenten, eftersom denne ofta är den svagare parten. I konsumenttjänstlagen stadgas att tjänsten ska utföras fackmässigt. Vad som är fackmässigt är ett begrepp som inte har en generell betydelse, utan innehållet i begreppet varierar från fall till fall. Det är inte bara konsumenttjänstlagen som reglerar fackmässighet utan även olika standardavtal. Efter att ha undersökt begreppet fackmässighet har vi kommit fram till att det inte är någon som egentligen vet vad begreppet egentligen betyder. I praktiken uppstår det sällan problem trots ovissheten kring begreppet i sig.

Under sin livstid genomför en konsument normalt få större investeringar. Köp av tjänst beträffande småhusentreprenad får anses utgöra en sådan investering. Att investera i uppbyggnad eller tillbyggnad av en- eller tvåfamiljshus är inte bara en stor ekonomisk investering för den enskilda konsumenten, utan också en investering för livet. Under de senare årtiondena har lagregleringen inom konsumenttjänsteområdet utvecklats och år 2005 infördes särskilda regler beträffande småhusentreprenader, i konsumenttjänstlagen (1985:716). Vanligt förekommande är även tillämpning av standardavtal som ska fungera som tillägg och komplement till konsumenttjänstlagen. ABS 09 är det standardavtal som tillämpas mellan näringsidkare och konsument beträffande avtal om småhusentreprenader. För att standardavtalet ska bli tillämpligt måste det dock åberopas av någon av parterna. Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån får inte standardavtalsvillkoren strida mot lagen. Förekommer villkor i standardavtalet som anses strida mot lagen är dessa utan verkan. Standardavtal innehåller, till skillnad från konsumenttjänstlagen, rättigheter för näringsidkaren och det förekommer avtalsvillkor som i visst hänseende kan anses strida mot lagen. I analysen har vi kommit fram till att konsumentskyddet gällande småhusentreprenader har utvecklats och gett konsumenten ett starkare skydd. Det starka skyddet är till stor fördel för konsumenten, eftersom denne ofta är den svagare parten. I konsumenttjänstlagen stadgas att tjänsten ska utföras fackmässigt. Vad som är fackmässigt är ett begrepp som inte har en generell betydelse, utan innehållet i begreppet varierar från fall till fall. Det är inte bara konsumenttjänstlagen som reglerar fackmässighet utan även olika standardavtal. Efter att ha undersökt begreppet fackmässighet har vi kommit fram till att det inte är någon som egentligen vet vad begreppet egentligen betyder. I praktiken uppstår det sällan problem trots ovissheten kring begreppet i sig.